Underlag för kompletterande samråd - passage vid Högerås

Transkript

1 Underlag för kompletterande samråd - passage vid Högerås Maj 2016 dnr 2016/691 Underlag för kompletterande samråd om val av sträckning för passage vid Högerås, inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Ekhyddan och station Nybro i Kalmar län.

2 Förord Med anledning av synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät i detta kompletterande samrådsunderlag studerat ytterligare ett alternativt sträckningsförslag vid passage förbi Högerås i Nybro kommun. Projektorganisation Svenska kraftnät Box Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 1 Organisationsnummer Tel Fax Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Markåtkomst och skadereglering Lars Palmqvist Kompletterande samrådsunderlag WSP Sverige AB STOCKHOLM-GLOBEN Uppdragsledare Jonas Rune Biträdande uppdragsledare Emma Rådahl GIS Helge Hedenäs Layout Jenny Jonsson Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av WSP Sverige AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: Lantmäteriverket / Svk-GSD

3 Bakgrund I samrådsunderlag 1, daterat maj 2014, presenterades ett utredningsområde inom vilket Svenska kraftnät föreslog att anlägga den planerade ledningen, se figur 1. I samrådsunderlag 2, daterat januari 2015, presenterades ett förslag på sträckning inom utredningsområdet öster om Högerås, se figur 2. Under samrådsförfarandet har förslag på en alternativ sträckning inkommit från närboende fastighetsägare utmed den befintliga ledningen. Utifrån detta har Svenska kraftnät utrett en alternativ placering vid Högerås. Det nya alternativet, alternativ 2, är lokaliserat väster om Högerås. Tidigare redovist alternativ, alternativ 1, kvarstår. Figur 1. Utdrag ur karta från samrådsunderlag 1, maj Utredningsområden (inom ljusgrön streckad linje) vid Högerås.

4 Figur 2. Utdrag ur karta från samrådsunderlag 2, januari Utredningskorridor och preliminär sträckning passerar förbi söderut mellan Hälleskalla och Kolningsmåla och fortsätter i sydlig riktning förbi längs östra sidan av Högerås. En nyckelbiotop passeras längs sträckningen. Även naturvärden utpekade av Skogsstyrelsen och våtmarksobjekt finns redovisade i kartan. Alternativa ledningssträckningar Högerås Alternativ 1 Alternativ 1 innebär förläggning i ny ledningsgata. Den planerade ledningen förläggs i sydlig riktning öster om Bönemåla. Ungefär i höjd med Millemåla byggs en vinkelstolpe åt sydöst för att den planerade ledningen sedan vinklas söderut, nordöst om Hälleskalla. Ledningen passerar väster om Kolningsmåla innan den vid Högerås viker av åt sydväst för att därefter fortsätta söderut mellan Ravelsbygd och Bränntorp. Total sträckningslängd är ca 8,9 kilometer. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär förläggning i ny ledningsgata och att en vinkelstolpe byggs öster om Bönemåla. Ledningen anläggs åt sydväst förbi Hälleskalla för att sedan fortsätta söderut förbi Sigtingsryd. Ledningen anläggs därefter åt sydöst för att åter korsa tidigare redovisat alternativ, alternativ 1, ca 1,5 kilometer norr om Ravelsbygd. Total sträckningslängd är ca 9,1 kilometer.

5 Figur 3. Två olika alternativ har utretts för passage vid Högerås.

6 6 Nulägesbeskrivning och förväntade konsekvenser Bedömningar för samtliga aspekter är gjorda utifrån Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, dessa finns sammanställda i bilaga 1. Boendemiljö Boendemiljöer passeras av de båda alternativen. Konsekvenser för boendemiljöer uppkommer huvudsakligen på grund av att utsikten från fastigheterna kan försämras. Inget av alternativen medför att magnetfältsvärdena vid permanent- eller fritidsboenden överskrider 0,4 mikrotesla. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. De närbelägna bostäder som kan komma att påverkas av den planerade kraftledningen har bedömts utifrån Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy och genom beräkningar. Generellt är ca 100 meter den gräns där magnetfältet understiger Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt för ledning i ny ledningsgata. För de permanentbostadshus där årsmedelvärdet av magnetfältet överskrider policyvärdet erbjuder Svenska kraftnät förvärv av bostaden. Alternativ 1 passerar ett par boendemiljöer mellan Millesmåla och Hälleskalla samt vid Högerås. Inga boendemiljöer ligger inom 100 meter från den planerade ledningen. Ett hönseri ligger 180 meter från den föreslagna ledningens mitt vid Högerås och det beräknade magnetfältsvärdet (0,066 µt) understiger med stor marginal årsmedelvärdet för magnetfältet Svenska kraftnäts policyvärde på 0,4 µt. Alternativ 2 passerar mellan Hälleskalla och Fredriksdal där flertalet boendemiljöer finns, inga boendemiljöer ligger dock inom 100 meter från den planerade ledningen. Inga boendemiljöer längs alternativ 1 och 2 kommer att beröras av magnetfält som överstiger policyvärdet. Enstaka bostadshus kan dock påverkas av visuella störningar när träd tas bort längs båda alternativen. Båda alternativen bedöms medföra liten påverkan eftersom inga magnetfält överstiger policyvärdet för några boendemiljöer men då enstaka bostäder kan påverkas av visuella störningar då träd måste tas bort. Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel blir synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre vid parallellförläggning, där den nya ledningen anläggs invid en redan befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten förändring.

7 7 Båda alternativen bedöms likvärdiga vad gäller värde och påverkan på landskapsbilden. I båda alternativen förläggs den planerade ledningen i ny ledningsgata som domineras av ett slutet skogslandskap men med inslag av enstaka gårdsmiljöer. Alternativ 1 korsar väg 574 mellan Hälleskalla och Kolningsmåla där ledningen kommer att bli exponerad i landskapet för närliggande boendemiljöer. Alternativ 2 passerar vid Hälleskalla en göl som kan medföra att enstaka boendemiljöer kommer att exponeras för ledningen. Vid Fredriksdal passeras även ett småskaligt jordbrukslandskap där ledningen kan komma att medföra visuell påverkan på landskapsbilden. Värdet på landskapsbilden bedöms som måttlig och påverkan bedöms liten för båda alternativen då ledningen huvudsakligen placeras i ett sammanhängande skogslandskap där den längs många sträckor helt döljs och på andra ställen enbart får en liten exponering i landskapet. Det medför sammantaget liten konsekvens för landskapsbilden för båda alternativen. Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur brett område i ledningsgatan som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar, öppna myrar. Alternativ 1 passerar igenom skogsmark och berör två naturområden med högt värde enligt bedömningsgrunderna. Miljöerna består av ett skogligt biotopskydd i form av en äldre naturskogsartad skog, samt en nyckelbiotop i form av en naturlig skogsbäck med hög och jämn luftfuktighet. Den planerade ledningen kan medföra påverkan i kanten på de utpekade naturmiljöerna. Alternativ 2 passerar huvudsakligen genom skogsmark och mindre myrar. Den planerade ledningen korsar tre objekt med höga värden enligt bedömningsgrunderna; ett skogligt biotopskydd bestående av en äldre naturskogsartad skog, en nyckelbiotop i form av ett örtrikt bäckdråg samt en våtmark vid Hälleskalla göl som även är upptagen i naturvårdsplanen för Kalmar län. Även två naturmiljöer med måttliga värden korsas. Den planerade ledningen kan komma att medföra skador på värdekärnor och även förlust av några av dessa naturmiljöer. Värdet av naturmiljön blir med avseende på de utpekade naturområdena högt för båda alternativen. Påverkan bedöms bli liten för alternativ 1. Påverkan för alternativ 2 bedöms som måttlig till stor. Detta medför sammantaget liten konsekvens för alternativ 1 och måttlig till stor konsekvens för alternativ 2. Alternativ 1 är således det alternativ som bedöms medföra minst konsekvenser för naturmiljön. När tillträde för inventeringar har erhållits kommer hela sträckan för den planerade ledningen inventeras gällande naturvärden. Resultaten från inventeringen kommer vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för naturvärdesinventeringen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Inga av alternativen korsar riksintressen eller andra sedan tidigare kända kulturhistoriska områden. Alternativ 1 passerar nära ett sedan tidigare känt kulturhistoriskt objekt. Alternativ 2 passerar även förbi ett par enstaka kulturhistoriska objekt. Påverkan kan dock undvikas genom att undvika stolpplacering vid platserna. Utifrån bedömningsgrunderna bedöms värdet av den berörda kulturmiljön vara litet för båda alternativen. Påverkan på kulturmiljön bedöms bli obetydlig och konsekven-

8 8 serna för kulturmiljön bedöms sammantaget bli obetydliga för båda alternativen. Påverkan på kulturmiljön är således inte särskiljande mellan de olika alternativen och därför kommer denna miljöaspekt inte diskuteras ytterligare under den samlade bedömningen. När tillträde för inventeringar har erhållits kommer hela sträckan för den planerade ledningen inventeras gällande kulturvärden. Resultaten från inventeringen kommer vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för den arkeologiska utredningen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt Inget av alternativen berör något område med utpekade värden för friluftsliv eller rekreation. Värdet för friluftslivet av de berörda områdena längs den planerade ledningen bedöms därför litet. Påverkan bedöms också som liten. Sammantaget bedöms konsekvensen för båda alternativen bli obetydlig. Påverkan på friluftsliv och rekreation är således inte särskiljande mellan de olika alternativen och därför kommer denna miljöaspekt inte diskuteras ytterligare under den samlade bedömningen. Naturresurser Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. I detta underlag har även det närliggande hönseriet tagits upp, eftersom begränsning av den verksamheten har tagits upp i samrådsyttranden. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Båda alternativen går i ny ledningsgata, vilket har en negativ effekt då på naturresurser då mer yta tas i anspråk. I nya ledningsgator avverkas en cirka 50 meter bred skogsgata för att ge plats åt ledningen. Sträckningslängden för alternativ 1 är ca 8,9 km, vilket ger ett totalt markanspråk på ca 45 hektar. Sträckningslängden för alternativ 2 är ca 9,1 km, vilket ger ett totalt markanspråk på ca 46 hektar. Båda alternativen går huvudsakligen genom skogsmark. Bedömningsgrundernas kriterier för klassificering av värdet på naturresurser utgår när det gäller skogsmark utifrån bonitet, det vill säga skogsmarken virkesproducerande förmåga eller bördighet. Alternativen går igenom områden med olika bonitet, och en del områden där boniteten inte är relevant ur naturresursperspektiv eftersom skogsbruk inte bedrivs där (myrar, biotopskydd, nyckelbiotoper).

9 9 Alternativ 1 går närmare hönseriet, ca 180 meter. På detta avstånd från ledningen är magnetfältet från årsmedelströmlasten 0,066 mikrotesla, det vill säga cirka en sjättedel av policyvärdet 0,4 mikrotesla. Det finns därmed inget skäl till varför verksamheten inte kan drivas vidare även om kraftledningen anläggs. Även en framtida expansion av verksamheten bedöms vara fullt möjlig utan risk för att magnetfältsvärden överskrids. Sammantaget bedöms värdet vara måttligt Skogsmark med genomsnittlig bonitet (C), medan påverkan är stor. Enligt bedömningsgrunderna blir då konsekvensen för båda alternativen måttlig. Markanspråket är relativt likvärdigt för båda alternativen. Infrastruktur Med infrastruktur menas i huvudsak kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur så som vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak endast ske i samband med drift och underhållsarbeten. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, t.ex. genom minskad framkomlighet i samband med montering av ledningar. Nya kraftledningar får inte enligt 8 ellagen strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Inget av alternativen korsar riksintresse för järnväg eller riksintresse för väg. Alternativ 1 passerar däremot väg 574 två tillfällen. Detta medför en temporär störning i anläggningsskedet av ledningen vilket medför en liten påverkan på infrastrukturen enligt bedömningsgrunderna. Inget av alternativen berör detaljplaner.

10 10 Samlad bedömning Nedan görs först en jämförande beskrivning och samlad bedömning av de olika alternativens samlade påverkan för människor och miljö. Inget alternativ förordas, utan vi vill nu, genom detta kompletterande samråd, få direkt berörda och andras synpunkter på de olika alternativen. Miljökonsekvenser I en jämförelse mellan de två alternativen för passage förbi Högerås bedöms alternativ 2 medföra större konsekvenser för naturmiljö och naturresurser. Konsekvenserna för landskapsbild, kulturmiljö samt rekreation och friluftsliv bedöms likvärdiga. För boendemiljömiljön bedöms båda alternativen medföra liten påverkan enligt bedömningsgrunderna. Samlad bedömning Utifrån den samlade miljöpåverkan bedömer Svenska kraftnät preliminärt att alternativ 1 är det alternativ som medför minst konsekvenser för människor och miljö. Vi tar dock inte ställning i detta för passagen Högerås, utan önskar berördas och andras synpunkter innan vi tar beslut om vilken sträckning vi förordar. En sammanställning av bedömningar enligt bedömningsgrunder ges i tabell 1 nedan. Mycket stora konsekvenser Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små-Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Aspekt Alternativ Alternativ 1 (Preliminär ledningssträckning) Alternativ 2 Boendemiljö Liten konsekvens Liten konsekvens Landskapsbild Naturmiljö Naturresurser Liten konsekvens, måttligt värde, liten påverkan Liten konsekvens, högt värde, liten påverkan Måttlig konsekvens, måttligt värde, stor påverkan Liten konsekvens, måttligt värde, liten påverkan Måttlig till stor konsekvens, högt värde, måttlig till stor påverkan Måttlig konsekvens, måttligt värde, stor påverkan Kulturmiljö Obetydlig konsekvens, litet värde, obetydlig påverkan Obetydlig konsekvens, litet värde, obetydlig påverkan Rekreation och friluftsliv Obetydlig konsekvens, litet värde, obetydlig påverkan Obetydlig konsekvens, litet värde, obetydlig påverkan Infrastruktur Liten konsekvens, temporär störning Liten konsekvens, temporär störning

11 11 Tidigare utredningar Samrådsunderlag 1, Samrådsredogörelse 1, Samrådsunderlag Samrådsredogörelse 2, Bilagor Bilaga 1. Bedömningsgrunder Bilaga 2. Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter, utdrag ur samrådsredogörelse 2, Bilaga 3. Karta

12 SvensKa Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax