Underlag för kompletterande samråd - passage vid rudalunds naturreservat

Transkript

1 Underlag för kompletterande samråd - passage vid rudalunds naturreservat Maj 2016 dnr 2016/691 Underlag för kompletterande samråd om val av sträckning för passage vid Rudalunds naturreservat, inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Ekhyddan och station Nybro i Kalmar län.

2 Förord Med anledning av synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät i detta kompletterande samrådsunderlag studerat ytterligare två alternativa sträckningsförslag för ledningsdragning vid Ruda, specifikt passagen vid Rudalunds naturreservat. Projektorganisation Svenska kraftnät Box Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 1 Organisationsnummer Tel Fax Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Markåtkomst och skadereglering Lars Palmqvist Kompletterande samrådsunderlag WSP Sverige AB STOCKHOLM-GLOBEN Uppdragsledare Jonas Rune Biträdande uppdragsledare Emma Rådahl GIS Helge Hedenäs Layout Jenny Jonsson Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av WSP Sverige AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: Lantmäteriverket / Svk-GSD

3 Bakgrund I samrådsunderlag 1, daterat maj 2014, presenterades ett utredningsområde inom vilket Svenska kraftnät föreslog att anlägga den planerade ledningen. Utredningsområdet vid Ruda omfattade både befintlig ledningsgata genom naturreservatet och en utvidgning runt Rudalunds naturreservat, se figur 1. I samrådsunderlag 2, daterat januari 2015, presenterades ett förslag på sträckning inom utredningsområdet som gick ur befintlig ledningsgata ca 2,5 km, utanför naturreservatet, se figur 2. Under samrådet som utgick från samrådsunderlag 2 yttrade sig Länsstyrelsen i Kalmar län om att ytterligare sträckningsförslag bör utredas. Även markägaren har yttrat sig om att förläggning utanför naturreservatet ytterligare skulle öka intrånget och ta värdefull ekskog i anspråk och motsätter sig denna dragning. Svenska kraftnät skriver i samrådsredogörelse 2 att ett antal områden kommer att fortsätta utredas för att hitta bästa möjliga sträckning, ett av dem är Ruda. Två nya alternativ för passage vid Ruda har tagits fram. Under hösten 2015 har området kring Ruda inventerats med avseende på naturvärden. Under våren har även ett utlåtande med avseende på kulturmiljövärden tagits fram. De nya alternativen är lokaliserade väster om Rudalunds naturreservat, alternativ 3, respektive öster om Åsebos naturreservat, alternativ 4. Tidigare redovisade alternativ genom Rudalunds naturreservat kvarstår, alternativ 1, samt den sträckning som går direkt öster om reservatet, alternativ 2, se figur 3. Figur 1: Utdrag ur karta från samrådsunderlag 1, maj Utredningsområdet (inom ljusgrön streckad linje) passerar från övre högra hörnet ner förbi Ruda gård. Vid passage av Rudalunds naturreservat omfattas områden både inom och utanför naturreservatet. På kartan syns även riksintresse för kulturmiljövården, riksintresse för naturvården Natura 2000-områden, ytterligare naturreservat, vattenskyddsområde och andra utpekade intressen i området.

4 Figur 2: Utdrag ur karta från samrådsunderlag 2, januari I samrådsunderlag 2 låg huvudalternativet utanför naturreservatet.

5 Figur 3. Fyra olika alternativ har utretts för passage av Ruda. Alternativ 1 är parallellförläggning intill befintlig 400 kv-ledning längs hela sträckan. Alternativ 2 är parallellförläggning förutom vid passage av Rudalunds naturreservat. Alternativ 3 korsar befintlig ledning och passerar naturreservat på västra sidan. Alternativ 4 passerar öster om Rudalunds och Åsebos naturreservat. Kartan bifogas även i A3-format i bilaga 3.

6 6 Alternativa ledningssträckningar Rudalund Alternativ 1 Alternativ 1 innebär parallellförläggning, där ledningen anläggs i anslutning till nuvarande 400 kvledning längs hela sträckan. Total sträckningslängd är ca 6,3 kilometer. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär parallellförläggning på sydöstra sidan av den nuvarande 400 kv-ledningen längs hela sträckan, förutom vid Rudalunds naturreservat, där ledningen anläggs i en vinkel öster om reservatet. Total sträckningslängd är ca 6,7 kilometer, varav 4 kilometer parallellförläggning. Alternativ 3 Alternativ 3 innebär att en vinkelstolpe byggs strax söder om Bråten och den planerade ledningen korsar den nuvarande 400 kv-ledningen. Ledningen anläggs åt sydväst förbi Strömsnäs och Gillberga och sedan söderut för att åter korsa befintlig 400 kv-ledning ca 1,5 kilometer söder om Hampekulla. Total sträckningslängd är ca 7,2 kilometer. Alternativ 4 Alternativ 4 innebär att en vinkelstolpe byggs strax söder om Bråten och den planerade ledningen anläggs söderut, förbi Nybo, Stendalen och Blombacka och vidare öster om både Rudalunds och Åsebos naturreservat. Strax norr om Emån vinklar den åt västsydväst, anläggs norr om Krubb och Horvan och ansluter till befintlig ledningsgata norr om Hampekulla. Total sträckningslängd är ca 7,3 kilometer varav ca 2,3 kilometer i befintlig ledningsgata. Nulägesbeskrivning och förväntade konsekvenser Bedömningar för samtliga aspekter är gjorda utifrån Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, dessa finns sammanställda i bilaga 1. Boendemiljö och bebyggelse Boendemiljöer, både permanent- och fritidshus kommer att beröras av de alternativa ledningsdragningarna. Boendemiljöer finns såväl söder som norr om Emån, se figur 3 och kartan i bilaga 3. Alternativ 1 och 2 berör boendemiljöer vid Hagen norr om Emån och Hampekulla söder om Emån. Alternativ 3 berör ett antal boendemiljöer vid Strömsnäs norr om Emån och ett antal boendemiljöer mellan Gillberga och Sandås söder om Emån. För alternativ 4 finns närliggande boendemiljöer vid Nybo, Stendalen och Blombacka norr om Emån samt vid Krubb och Horvan söder om Emån. Konsekvenser för boendemiljöer uppkommer huvudsakligen på grund av magnetfält samt att utsikten från bostäderna försämras. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska Alternativ Antal boende närmre än 100 m Permanentbostad Fritidsboende

7 7 genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. De närbelägna bostäder som kan komma att påverkas av den planerade kraftledningen har bedömts utifrån Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy och genom beräkningar. Generellt är ca 100 meter den gräns där magnetfältet understiger Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt för ledning i ny ledningsgata. För de permanentbostadshus där årsmedelvärdet av magnetfältet överskrider policyvärdet erbjuder Svenska kraftnät förvärv av bostaden. För alternativ 1, 2 och 4 som går parallellt med befintlig ledning söder om Rudalunds naturreservat överskrids policyvärdet vid en permanentbostad. Ytterligare två fritidsboenden ligger närmare än 100 meter från alternativ 1,2 och 4. Två fritidsboenden ligger närmare än 100 meter från alternativ 3. I alternativ 3 skär ledningsgatan även igenom en samlad bebyggelse vid Strömsnäs och vid Gillberga. Samtliga alternativ bedöms medföra stor påverkan. Trots att det medför mycket stora konsekvenser för en permanentbostad bedöms alternativ 1,2 och 4 medföra minst påverkan på boendemiljön eftersom alternativ 3 skär genom samlad bebyggelse vid Strömsnäs och Gillberga och sålunda påverkar många fler boendemiljöer. Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel blir synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre vid parallellförläggning, där den nya ledningen anläggs invid en redan befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten förändring. Jämfört med alternativ 1 genom Rudalunds naturreservat är såväl alternativ 2, 3 och 4 ur landskapsbildssynpunkt mer framträdande för boende i närområdet, då de helt eller delvis anläggs i ny ledningsgata, vilket innebär att tidigare opåverkade områden tas i anspråk. Samtliga alternativ passerar även genom ett riksintresse för kulturmiljövården, se figur 1, där landskapsbilden utgör en del av värdet. Passagen är längst för alternativ 3, för alternativ 2, 3 och 4 sker dessutom passagen i ny ledningsgata. Såväl en dragning väster om Rudalunds naturreservat som öster om Åsebos naturreservat innebär ett behov att bygga minst tre kraftiga vinkelstolpar. En dragning väster om Rudalunds naturreservat innebär även att befintlig ledningsgata behöver korsas vid två tillfällen. Vinkelstolpar och korsningar är mer framträdande i landskapet och medför dessutom en sämre driftsäkerhet då det med dessa blir ett ökat antal komponenter som ger fler felkällor. För samtliga alternativ är värdet av landskapsbilden kring Ruda mycket högt (Riksintresse för kulturmiljövården, naturreservat) och påverkan är stor för alla alternativ utom alternativ 1, som är måttlig. Bedömningsgrunderna anger att påverkan blir måttlig om Ledningen byggs i ett öppet landskap där dess dominans och exponering har begränsats genom att ledningens placering och/eller utformning har anpassats till landskapets form och element (till exempel placering intill befintlig väg eller luftledning). Detta medför sammantaget en stor konsekvens för alternativ 1 och en mycket stor konsekvens för övriga alternativ.

8 8 Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur brett område i ledningsgatan som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar och öppna myrar. Samtliga alternativ korsar Emån, som är ett Natura 2000-område och riksintresse för naturvård. Alternativ 1 passerar även igenom Rudalunds naturreservat. Inget naturreservat korsas för alternativ 2, 3 eller 4, dock påverkas ett antal värdefulla naturmiljöer för respektive alternativ. Emån får vid val av alternativ 2, 3 och 4 också ytterligare en separat passage jämfört med parallellförläggning med befintlig ledning i området. För samtliga alternativ passeras även områden upptagna i naturvårdsplanen för Kalmar län. För samtliga alternativ är värdet av naturmiljön kring Ruda mycket högt (Natura 2000-områden Riksintresse för naturvården, naturreservat) och påverkan är liten för alla alternativ utom alternativ 1, som är måttlig. Detta medför sammantaget stor konsekvens för alternativ 1 och små-måttliga konsekvenser för övriga alternativ. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Samtliga alternativ passerar genom Riksintresse för kulturmiljövården RIK H58 Högsbyåsen, se figur 1, där landskapsbilden utgör en del av värdet. Passagen är längst för alternativ 3. För alternativ 2, 3 och 4 sker dessutom passagen i ny ledningsgata. Riksintressen för kulturmiljövården innebär att kulturmiljön kring Ruda enligt bedömningsgrunderan har ett högt värde. För alternativ 2, 3 och 4 sker korsningen i huvudsak i ny ledningsgata. Detta bedöms medföra en måttlig påverkan på riksintressets upplevelsevärden (kulturmiljön fragmenteras) medan alternativ 1 har en liten påverkan då de anläggs i anslutning till befintlig ledningsgata. Detta medför sammantaget små-måttliga konsekvenser för alternativ 1 och måttliga konsekvenser för övriga alternativ. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. Området kring Ruda har enligt bedömningsgrunderna ett måttligt värde. Alternativ 1 korsar Rudalunds naturreservat samt riksintresse för naturvård och Natura 2000-område i befintlig ledningsgata. Detta medför enligt bedömningsgrunderna en liten påverkan. Alternativ 2, 3 och 4 ligger utanför Rudalunds naturreservat. Alla alternativen kommer dock att medföra att naturreservat i området blir omgärdade av kraftledningsgator, vilket kan upplevas som något negativt för friluftslivet då fler ledningsgator måste passeras vid besök i området. Alla alternativ korsar fortsatt Emån som är riksintresse för naturvården och Natura 2000-område, alternativ 2,3 och 4 i ny ledningsgata. Detta medför enligt bedöm-

9 9 ningsgrunderna en måttlig påverkan. Detta medför sammantaget en liten konsekvens för alternativ 1 och små-måttliga konsekvenser för övriga alternativ. Naturresurser Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Alternativ 2, 3 och 4 går helt eller delvis i ny ledningsgata, vilket har en negativ effekt på naturresurser då mer yta tas i anspråk. Alternativ 1 parallellförläggs intill befintlig ledning, vilken medför att ledningsgatan utökas med ca 40 meter. Sträckningslängden från norr till söder är ca 6,3 km, vilket ger ett totalt markanspråk på ca 25 hektar. Alternativ 2 parallellförläggs ca 4 km, medan ca 2,7 km anläggs i ny ledningsgata. I nya ledningsgator avverkas en cirka 50 meter bred skogsgata för att ge plats åt ledningen. Markanspråket blir därför högre, totalt ca 30 hektar. Alternativ 3 går i sin helhet i ny ledningsgata med en sträckningslängd på 7,2 kilometer. Totalt markanspråk blir då ca 36 hektar. Alternativ 4 parallellförläggs ca 2,3 kilometer och anläggs i ca 5 kilometer i ny ledningsgata, vilket ger ett totalt markanspråk på ca 34 hektar. Samtliga alternativ går omväxlande genom skogsmark och åkermark. Bedömningsgrundernas kriterier för klassificering av värdet på naturresurser utgår när det gäller skogsmark utifrån bonitet, det vill säga skogsmarkens virkesproducerande förmåga. Alternativen går igenom områden med olika bonitet, och en del områden där boniteten inte är relevant ur naturresursperspektiv eftersom skogsbruk inte bedrivs där (våtmarker, biotopskydd, nyckelbiotoper). Sammantaget bedöms värdet vara måttligt Skogsmark med genomsnittlig bonitet (C), medan påverkan är stor. Enligt bedömningsgrunderna blir då konsekvensen för alla alternativen måttlig. Alternativen skiljer sig däremot åt på några punkter, även om det inte får genomslag enligt bedömningsgrunderna. I alternativ 1 anläggs planerad ledning parallellt med nuvarande ledning, vilket minskar behovet markanspråket ca 20 procent. Övriga alternativ anläggs i en spetsig vinkel mot nuvarande ledning, vilken skapar en kil. I kilen uppkommer så kallade parcelleringseffekter, som innebär att träden blir mer utsatta för vind och torkskador, som kan leda till en lägre avkastning. Utöver det är ett smalt skogsbestånd svårare att bruka. Ur naturresursperspektiv bedöms därför alternativ 1 vara mest fördelaktigt.

10 10 Samlad bedömning Nedan görs först en jämförande beskrivning och samlad bedömning av de olika alternativens samlade påverkan för människor och miljö. Inget alternativ förordas, utan vi vill nu, genom detta kompletterande samråd, få direkt berörda och andras synpunkter på de olika alternativen. Miljökonsekvenser I en jämförelse mellan de fyra alternativ som för passage förbi Ruda bedöms alternativ 1 medföra större konsekvenser för naturmiljö och övriga alternativ större konsekvenser på landskapsbild, kulturmiljö samt rekreation och friluftsliv. För boendemiljömiljön bedöms alternativ 3 har störst påverkan och de övriga alternativen vara likvärdiga. För naturresurser har samtliga alternativ lika stor konsekvens enligt bedömningsgrunderna. Alternativ 1 medför dock minst markanspråk, medan markanspråket för alternativ 3 och 4 är cirka 40 % högre. Samlad bedömning Utifrån den samlade miljöpåverkan bedömer Svenska kraftnät preliminärt att alternativ 1 är det alternativ som medför minst konsekvenser för människor och miljö. Vi tar dock inte ställning i detta för passagen Ruda, utan önskar berördas och andras synpunkter innan vi tar beslut om vilken sträckning vi förordar. En sammanställning av bedömningar enligt bedömningsgrunder ges i tabell 1 nedan. Mycket stora konsekvenser Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små-Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Aspekt Alternativ Alternativ 1 (Genom naturreservatet) Alternativ 2 (Direkt öster om reservatet) Alternativ 3 (Väster om reservatet) Alternativ 4 (Öster om reservatet) Boendemiljö Stor konsekvens, erbjudande om förvärv av ett hus Stor konsekvens, erbjudande om förvärv av ett hus Stor konsekvens, skär genom samlad bebyggelse vid Strömsnäs och Gillberga. Stor konsekvens, erbjudande om förvärv av ett hus Landskapsbild Stor konsekvens, mycket högt värde, måttlig påverkan Mycket stor konsekvens, mycket högt värde, stor påverkan Mycket stor konsekvens, mycket högt värde, stor påverkan Mycket stor konsekvens, mycket högt värde, stor påverkan Naturmiljö Stor konsekvens, måttlig påverkan på mycket högt värde liten påverkan på mycket högt värde liten påverkan på mycket högt värde liten påverkan på mycket högt värde Kulturmiljö liten påverkan på ett högt värde Måttliga konsekvenser, Måttlig påverkan på ett högt värde Måttliga konsekvenser, Måttlig påverkan på ett högt värde Måttliga konsekvenser, Måttlig påverkan på ett högt värde Rekreation och friluftsliv Liten konsekvens, liten påverkan på måttligt värde måttlig påverkan på måttligt värde måttlig påverkan på måttligt värde måttlig påverkan på måttligt värde Naturresurser Måttliga konsekvenser, Stor påverkan på ett måttligt värde Måttliga konsekvenser, Stor påverkan på ett måttligt värde Måttliga konsekvenser, Stor påverkan på ett måttligt värde Måttliga konsekvenser, Stor påverkan på ett måttligt värde Infrastruktur Liten konsekvens, temporär störning Liten konsekvens, temporär störning Liten konsekvens, temporär störning Liten konsekvens, temporär störning

11 11 Tidigare utredningar Samrådsunderlag 1, Samrådsredogörelse 1, Samrådsunderlag Samrådsredogörelse 2, Underlag Samrådsunderlag kraftledning Ruda: Yttrande avseende kulturmiljö, KNATON AB, Naturvärdesinventering Ruda gård , WSP Environmental Bilagor Bilaga 1. Bedömningsgrunder Bilaga 2. Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter, utdrag ur samrådsredogörelse 2, Bilaga 3. Karta

12 SvensKa Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax