Underlag för samråd respektive

Transkript

1 Underlag för samråd respektive KOMPLETTERANDE SAMRÅD Område/passage öjasjön Augusti 2016 Dnr 2016/692 Underlag för samråd enligt 6 kapitlet miljöbalken E.ON Elnät Sverige AB för sambyggnad respektive underlag för kompletterande samråd Svenska kraftnät - val av sträckning förbi område/passage Öjasjön inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län.

2 2 Förord Med anledning av synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät och E.ON Elnät i detta samrådsunderlag studerat ytterligare ett alternativ för ledningssträckningen förbi Öjasjön. Två alternativ presenteras i samrådsunderlaget, där sambyggnad är ett alternativ. Alternativet att den planerade ledningen sambyggs med befintlig 130 kv-ledning i nya gemensamma stolpar presenteras som ett alternativ för den aktuella sträckan. I slutänden kommer dock hela sträckan, som är aktuell i detta underlag, att antingen sambyggas eller inte alls. Det är alltså inget alternativ att sambygga korta sträckor mot bakgrund av att Svenska kraftnät ska kunna garantera driftsäkerhet och underhåll. De utredda alternativa ledningsdragningarna redovisas i figur 1. Projektorganisation 400 kv-ledningar: Svenska kraftnät Box Sundbyberg Organisationsnummer Tel Fax Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Markåtkomst, skadereglering Lars Palmqvist Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket Svenska kraftnät - Geodatasamverkan 130 kv-ledningar: E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö Organisationsnummer Tel Tekniskt sakkunnig Göran Andersson Tillståndssakkunnig Johanna Brodd Kompletterande Samrådsunderlag: Enetjärn Natur AB Västra Norrlandsgatan 10D Umeå Uppdragsledare Åsa Granberg Biträdande uppdragsledare Kristina Johansson

3 3 Bakgrund Svenska kraftnät presenterade i det tidigare samrådsunderlaget, daterat juni 2015, en utredningskorridor liksom en preliminär sträckning för ledningen inom utredningskorridoren. I det tidigare samrådsunderlaget föreslogs den planerade ledningen korsa den befintliga 130 kv-ledningen vid Slänsmåla och därefter gå parallellt med den befintliga ledningen på dess östra sida till Öjamåla. Denna tidigare preliminära sträckning benämns i detta kompletterande samråd som alternativ 1. I samband med samrådsförfarandet inkom många yttranden med synpunkter om att en ny ledning tar mycket mark i anspråk. Vidare tekniska utredningar har nu visat att det utifrån driftsäkerhet är möjligt att sambygga den planerade ledningen med befintliga 130 kv-ledningar. Utifrån detta presenteras i detta samrådsunderlag ytterligare ett förslag, alternativ 2 vilket innebär att den planerade 400 kv-ledningen sambyggs med befintlig 130 kvledning. För att möjliggöra en objektiv jämförelse mellan de två alternativen har miljöna för vardera alternativ bedömts utifrån de bedömningsgrunder som finns bilagda i samrådsunderlaget från januari 2015 (se även bilaga 1). Bedömningarna och jämförelserna är endast gjorda inom den utredningskorridor som omfattas av detta samråd (se figur 1). Alternativa ledningssträckningar öjasjön I Figur 1 redovisas utredningskorridoren vid Öjasjön med den ursprungliga preliminära sträckningen (alternativ 1) samt ett nytt alternativ (alternativ 2) som presenteras i detta samrådsunderlag. Alternativ 1: Den planerade ledningen korsar den befintliga 130 kv-ledningen vid Slänsmåla och går därefter parallellt på ledningens sydöstra sida till Öjamåla. Alternativ 2: Den planerade ledningen sambyggs med befintlig 130 kv-ledning i ny ledningsgata, precis söder om den ledningsgata som finns idag. Den del av den befintliga 130 kv-ledningen som tas ur bruk raseras. Figur 1. Området vid Öjasjön som detta samråd omfattar är markerat med svart linje. Alternativ 1 motsvarar den tidigare preliminära sträckningen, där ledningen går på den befintliga 130 kv-ledningens östra sida. Alternativ 2 är sambyggnad med befintlig 130 kv-ledning i ny ledningsgata precis söder om den ledningsgata som finns idag.

4 4 SAMBYggnAD Den planerade 400 kv-luftledningen Ekhyddan Nybro Hemsjö går på tre sträckor parallellt med E.ON Elnät Sverige AB: s (E.ON Elnät) 130 kv-ledningar. De tre sträckorna är passage Markustorp Nybro station, Nybro station Vackamo och Öjasjön. På dessa sträckor har Svenska kraftnät utrett och funnit det möjligt att sambygga den planerade ledningen med E:ON Elnäts ledningar. En förutsättning för en sambyggnad är att varje sträcka i sin helhet sambyggs. Att sambygga korta delar är inget alternativ eftersom det skulle försämra driftsäkerheten samt försvåra underhållet. Svenska kraftnät tillåter inte sambyggnad mellan den planerade 400 kv-ledningen och en annan 400 kv-ledning av driftssäkerhetsskäl för det svenska stamnätet. En ny ledningsgata krävs Sambyggnaden innebär att E.ON Elnäts befintliga träportalsledningar ersätts med gemensamma julgransstolpar i stål för både E.ONs och Svenska kraftnäts ledningar. Det innebär också att en sambyggd ledning måste byggas i en ny ledningsgata, den befintliga ledningsgatan kan alltså inte användas för detta. Orsaken är att den befintliga 130 kvledningen måste vara i drift under byggtiden och avbrott kan endast tillåtas kortare perioder. För att minska avbrottstiden på befintlig 130 kv-ledning under byggfasen förbereds i princip hela den sambyggda ledningssträckan parallellt med befintlig ledning, medan befintlig 130 kv-ledning är i drift. En sambyggd ledning kräver cirka 45 meter bred ny skogsgata/ledningsgata. Som resultat av stolpkonstruktionen tar den nya ledningen cirka 30 meter mindre skogsgata i anspråk än om den nya 400 kv ledningen byggts parallellt med befintlig 130 kvledning. När den sambyggda ledningen är byggd och i drift kommer den befintliga 130 kv-ledningen att raseras och dess befintliga skogsgata/ledningsgata återlämnas till berörda fastighetsägare. Julgransstolpar Julgransstolparna är högre och kraftigare än Svenska kraftnäts vanliga portalstolpar eftersom de bägge ledningarnas linor placeras vertikalt på vardera sidan om stolpkroppen, istället för horisontellt. Stolpkonstruktionen klarar längre linspann än E.ON Elnäts befintliga träportalstolpar och möjliggör därför glesare avstånd mellan stolparna än för befintlig 130 kv-ledning. Byggtid och byggsätt För att minska avbrottstiden på befintlig 130 kvledning under byggfasen förbereds i princip hela den sambyggda ledningssträckan parallellt med befintlig ledning, medan befintlig 130 kv-ledning är i drift. Julgransstolparnas fundament byggs, stolparna monteras samt reses, linor dras för hela sträckan och detaljer monteras som färdig ledning mellan två spännstolpar. Därefter tas E.ON Elnäts befintliga ledning ur drift och under avbrottet ansluts den sambyggda sträckan till befintlig ledning. Där den sambyggda ledningssträckningen vinklar in mot befintlig ledning med större vinkel än vad som befintlig trästolpe är konstruerad för, kommer sannolikt befintlig stolpe behöva ersättas med en ny stolpe som klarar de större lasterna. Borttagning (rasering) När den sambyggda sträckan anslutits till ursprunglig ledning tas E.ON Elnäts 130 kv-ledning åter i drift och de delar av den ursprungliga ledningen som inte längre används raseras. Vid raseringen tas stolpar som regel upp i sin helhet ur marken och endast i undantagsfall får man lov att kapa en stolpe vid roten. Trästolpar har vanligtvis inga fundament.

5 5 FOTOMONTAGE FOTOMONTAGE Figur 2. Fotomontage som visar hur det kan se ut med 400 kv- och 130 kv-ledningar som är sambyggda och parallellförlagda. Den övre bilden visar en sambyggd 130 kv-ledning och 400 kv-ledning i julgransstolpar. Observera att stolparna byggts bredvid skogsgatan för den ursprungliga 130 kv-ledningen. Nedre bilden visar en parallellbyggd 400 kv-ledning och 130 kv-ledning.

6 6 Nulägesbeskrivning och förväntade Se även karta, bilaga 3. Nedan ges en beskrivning och konsekvensbedömning av den justerade sträckningen utifrån olika miljöaspekter. Bedömningar för samtliga aspekter är gjorda utifrån Svenska kraftnäts bedömningsgrunder vilka finns sammanställda i bilaga 1. Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält samt påverkan på landskapsbilden genom utsiktsförsämring från fastigheten. Inom den nu aktuella utredningskorridoren (se avgränsning med svart linje i figur 1) finns två bostadshus; en permanentbostad norr om sjön Bökegyl, norr om den befintliga ledningen samt en fritidsbostad mellan Härnäs och Öjamåla, söder om den befintliga 130 kv-ledningen. Närmaste bebyggelse utanför utredningskorridoren ligger framförallt i Slänsmåla och Härnäs, norr om den planerade ledningen. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas och skyddsåtgärder vidtas i den utsträckning det kan anses ekonomiskt rimligt i förhållande till nyttan av åtgärderna. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och na i övrigt är rimliga. För de permanetbostadshus där årsmedelvärdet av magnetfältet överskrider policyvärdet erbjuder Svenska kraftnät förvärv av fastigheten/ del av fastigheten. Vilka närbelägna boendemiljöer som kan komma att påverkas av de olika utredda alternativen för den planerade kraftledningen har bedömts utifrån Svenska kraftnäts magnetfältspolicy och genom avståndsbedömning i kartor. Där den planerade ledningen placeras parallellt med den befintliga 130 kv-ledningen understiger årsmedelvärdet för magnetfältet Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt ca 80 meter från den nya ledningens mitt, åt det håll som den nya ledningen placeras i förhållande till den befintliga. På motsatta sidan om den befintliga ledningen understiger magnetfältet policyvärdet ca 40 meter från den befintliga ledningens mitt, d.v.s. ca 80 meter från den planerade ledningens mitt. Magnetfältets utbredning kring sambyggda ledningar beror mycket på hur de olika linorna på de två ledningarna placeras i förhållande till varandra. Ingen beräkning har ännu gjorts för magnetfältets utbredning om den planerade ledningen sambyggs med den befintliga i nya julgransstolpar utan detta kommer att göras om det blir aktuellt att sambygga ledningarna. Erfarenhetsmässigt är det dock inte troligt att magnetfältets utbredning kommer att öka markant med det sambyggda alternativet jämfört med alternativet att parallellbygga ledningen utan det är snarare troligt att magnetfältets utbredning kommer att kunna minskas något genom sambyggnad. Alternativ 1: Den planerade ledningen kommer att löpa parallellt, på södra sidan om den befintliga 130 kv-ledningen. Sett från den permanentbostad som passeras kommer den nya ledningen att gå på den bortre sidan om den befintliga ledningen medan den kommer att placeras närmare det berörda fritidshuset än den befintliga ledningen. Varken permanentbostaden eller fritidshuset kommer att beröras av magnetfält som överstiget policyvärdet. Den planerade 400 kv-ledningen kommer att bli högre än den befintliga 130 kv-ledningen och båda boendemiljöerna kommer att påverkas visuellt. Utifrån Svenska kraftnäts bedömningsgrunder (bilaga 1) bedöms påverkan på boendemiljöer och bebyggelse bli liten. Alternativ 2: Alternativet bedöms inte medföra att någon boendemiljö kommer att beröras av magnetfält som överstiget policyvärdet. Eftersom alternativ 2 innebär sambyggnad medför det att stol-

7 7 parna blir ännu högre än de befintliga stolparna för 130 kv-ledningen än stolparna som används i alternativ 1. I och med att stolparna blir högre ger de en tydligare visuell påverkan än alternativ 1. Jämfört med alternativ 1 innebär däremot alternativ 2 att ledningen kommer att hamna ca 30 meter längre från den permanenta boendemiljön eftersom den ursprungliga befintliga 130 kv-ledningen kommer att tas bort när den sambyggda tas i drift. Utifrån de använda bedömningsgrunderna bedöms dock påverkan på bebyggelse och boendemiljö bli liten (bilaga 1). Samlad bedömning: Utifrån bedömningsgrunderna bedöms båda alternativen medföra liten påverkan på boendemiljöer och bebyggelse. Dock blir stolparna högre i alternativ 2 vilket påverkar synintrycket något mer. Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel bli synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre vid parallellförläggning, d.v.s. att den nya ledningen läggs parallellt med befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten förändring. Vid sambyggnad påverkas landskapsbilden genom att julgransstolparna är högre än Svensk kraftnäts vanliga stolpar eftersom de bägge ledningarnas linor placeras vertikalt på vardera sidan om stolpkroppen, istället för horisontellt. Som resultat av stolpgeometrin tar stolpen mindre mark i anspråk vilket resulterar i att smalare ledningsgata tas i anspråk. Stolpkonstruktionen klarar längre spann och möjliggör därför glesare avstånd mellan stolparna än för befintlig 130 kv-ledning. Samlad bedömning: Värdet av det landskapsavsnitt som berörs av samrådsområdet bedöms vara litet eftersom det är ett icke välbesökt skogslandskap. Påverkan bedöms för båda alternativen bli liten utifrån att ledningen föreslås placeras parallellt med befintlig ledning eller sambyggas och även i huvudsak kommer att döljas av skogen, bortsett från den temporära synbarhet som uppstår under hyggesfasen om skogen avverkas. Påverkan på landskapsbilden kommer dock bli något högre för alternativ 2 än för alternativ 1 eftersom de högre stolparna kommer att sticka upp ovanför skogen och därmed synas på längre avstånd. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms baserat på detta bli obetydliga för båda alternativen utifrån bedömningsgrunderna, dock bedöms na bli något större för alternativ 2 än för alternativ 1. Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur bred ledningsgata som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar och öppna myrar. Längs den bedömda ledningssträckan finns endast ett område som sedan tidigare uppmärk-

8 8 sammats för att ha höga naturvärden, ett av Skogsstyrelsen utpekat naturvärdesområde. Det aktuella utredningsområdet berör även ett hörn av Härnäs Natura 2000-område och Mörrumsåns dalgång. Inget av dessa skyddade områden berörs dock av något av alternativen. Den berörda sträckan inventerades för naturvärden under sommaren De preliminära resultaten från inventeringen visar att de naturvärden som berörs längs sträckan dels utgörs av själva Öjasjön, som bedömdes ha naturvärdesklass 2 - högt naturvärde, framförallt för att sjön är en klarvattensjö, vilket inte är vanligt i denna del av landet och för att det tidigare har hittats den rödlistade vattenväxten grovslinke i sjön på ett flertal platser. Utöver Öjasjön visade inventeringen även att ett litet område vid Öjasjöns nordöstra strand, söder om den befintliga ledningen, har naturvärden knutna till skog. Både alternativ 1 och 2 kommer innebära att en ny ledningsgata kommer att behöva tas upp, söder om den befintiga 130 kv-ledningen. De båda alternativen bedöms inte komma att påverka naturvärdena i Öjasjön, däremot kommer skogen i det lilla området vid sjöns strand att behöva avverkas, liksom delar av det naturvärdesområde som pekats ut av Skogsstyrelsen. De naturvärden som är knutna till träden i dessa områden kommer då till stor del gå förlorade. Samlad bedömning: Båda alternativen passerar två områden med högre skogliga naturvärde i kanten av Öjasjön samt själva Öjasjön. Värdet av den naturmiljö som berörs bedöms därför vara måttlig. Båda alternativen innebär att de skogliga naturvärdena kommer gå förlorade i de utpekade områdena vilket motiverar att påverkan på naturmiljön av de båda alternativen bedöms bli måttlig. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms således bli små-måttliga för båda alternativen. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde från jaktsynpunkt. Samlad bedömning: Den större delen av området som berörs av de två alternativen är ett skogsområde utan utpekade värden för friluftsliv och bedöms ha ett litet värde för rekreation och friluftsliv. I den södra delen av utredningskorridoren berörs dock en mindre del av ett riksintresseområde för rörligt friluftsliv vilket motiverar att den samlade bedömningen är att det landskapsavsnitt som påverkas har högt värde för rekreation och friluftsliv. Inget av de två alternativen bedöms påverka nyttjandet av området för rekreation och friluftliv, varför påverkan bedöms bli obetydlig eftersom den planerade ledningen för båda alternativen planeras att byggas parallellt, just söder om den befintliga ledningen. Båda alternativen bedöms därför medföra obetydliga för rekreation och friluftsliv längs den bedömda sträckan. Alternativ 2 bedöms dock ge något större på grund av att de högre julgransstolparna ger större påverkan på upplevelsen i landskapet. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet.

9 9 Det aktuella området inventerades med avseende på kulturvärden under sommaren Samlad bedömning: Inget av alternativen berör något sedan tidigare utpekat område med kulturhistoriskt värde. Däremot berör båda alternativen tre kulturhistoriska lämningar; en tjärränna, en förvaringsgrop för rotfrukter samt en ungefärlig plats där en fragmentarisk skafthålsyxa hittats i samband med jordbruksarbete. Utifrån detta bedöms kulturmiljövärdet i det område som berörs vara litet. De kulturhistoriska lämningar som berörs bedöms kunna undvikas helt eller till stor del och påverkan av de kulturhistoriska värdet bedöms utifrån detta bli obetydlig för båda alternativen. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms därför bli obetydliga för båda alternativen. Naturresurser Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark, liksom vindutsatta kantzoner, något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Samlad bedömning: I båda alternativen går ledningen genom produktiv skogsmark, parallellt med befintlig ledning. Skogsmark i detta område har genomsnitt bonitetsklass C (enligt Skatteverkets bonitetsklassning). Enligt bedömningsgrunderna klassas värdet på naturresursen därför som måttlig. För alternativ 1, där den planerade ledningen placeras parallellt med den befintliga, beräknas de båda ledningarna tillsammans behöva en ca 75 meter bred skogsgata medan alternativ 2, vilket innebär att de båda ledningarna hängs i samma stolpe, kräver en ca 45 meter bred skogsgata eftersom marken där den ursprungliga 130 kv-ledningen stod återlämnas till markägarna och kan återinföras i produktion. Baserat på detta bedöms alternativ 1 ge liten påverkan på naturresurserna och således medföra små enligt de använda bedömningsgrunderna. Alternativ 2 bedöms ge obetydlig påverkan och obetydliga. Infrastruktur och planförhållanden Med infrastruktur menas i huvudsak kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, t.ex. genom minskad framkomlighet i samband med montering av ledningar. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak ske i samband med underhållsarbeten. Nya kraftledningar får inte strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 8 ellagen. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. Inget av alternativen berör ett detaljplanelagt eller på annat sätt planlagt område. Det föreligger heller ingen skillnad mellan alternativ 1 respektive 2 avseende alternativens påverkan på infrastruktur. I båda fallen bedöms påverkan på infrastruktur bli liten och då i samband med montering av ledningen. Övrig tid bedöms påverkan bli obetydlig. Samlad bedömning: Konsekvenserna på infrastruktur och planförhållanden bedöms bli obetydliga för båda alternativen.

10 10 Samlad bedömning Nedan görs en jämförande beskrivning och samlad bedömning av de olika alternativens samlade påverkan för människor och miljö. Inget alternativ förordas, utan vi vill nu genom detta kompletterande samråd få direkt berörda och andras synpunkter på de olika alternativen. De två alternativen bedöms ge relativt lika för människor och miljö, det som skiljer de båda alternativen åt är visuella påverkan och påverkan på skogsbruket. Inget av alternativen bedöms medföra att någon boendemiljö kommer att beröras av magnetfält som överstiget policyvärdet. Alternativ 2 medför dock extra höga stolpar, vilka kommer sticka upp ovanför skogen och ge en visuell påverkan eftersom de syns på långt håll, vilket gör att na för boendemiljö, landskapsbild och rekreations och friluftsliv bedöms bli något högre för alternativ 2 än för alternativ 1. Alternativ 2 innebär å andra sidan att mindre mark tas i anspråk eftersom den nya, sambyggda ledningen endast beräknas ta en ca 45 meter bred skogsgata i anspråk medan den sammanlagda bredden av skogsgatan för den befintliga 130 kv-ledningen parallellt med den planerade 400 kv-ledningen skulle bli ca 75 meter. Detta gör att na för naturresurshushållningen bedöms bli större för alternativ 1 än alternativ 2. En sammanställning av bedömningarna ges i tabellen nedan. ALTERNATIV 1 ALTERNATIV 2 Mycket stora Boendemiljö och bebyggelse LANDSKAPSBILD Liten påverkan Liten påverkan (men högre än alt. 1) (men högre än alt. 1) Stora Måttliga Små-måttliga Små NATURMILJÖ Små-måttliga Små- måttliga Rekreation och friluftsliv (men högre än alt. 1) KULTURMILJÖ NATURRESURSER Små INFRASTRUKTUR

11 11 tidigare utredningar Samrådsunderlag 1, samradsunderlag-1-nybro-hemsjo_med_bilagor.pdf Samrådsredogörelse 1, Samrådsunderlag 2, samrdsunderlag-samrad_2_nybro-hemsjo_150126_med_bilagor.pdf Samrådsredogörelse 2, Bilagor 1 Bedömningsgrunder Luftledning SvK 2 Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter. Utdrag ur samrådsredogörelse 2, Karta samrådsområde och utredda alternativ, inklusive bedömda aspekter

12 SvensKa Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax