getasjön Maj 2016 Dnr 2016/692

Transkript

1 Underlag för KOMPLETTERANDE SAMRÅD - Område/passage getasjön Maj 2016 Dnr 2016/692 Underlag för kompletterande samråd om val av sträckning förbi område/passage Getasjön, inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län.

2 2 Förord Med anledning av synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät i detta kompletterade samrådsunderlag studerat ytterligare två korsningsalternativ för ledningsdragningen mellan Gockatorp och Duvemåla, förbi passagen av Getasjön. Den ena av de nya utredda korsningarna (alt 2) innebär att den planerade ledningen löper en längre sträcka parallellt norr om befintlig 400 kv-ledning än det tidigare preliminära alternativet (alt 1) men passerar fortfarande Getasjön söder om den befintliga ledningen. Det andra utredda alternativet (alt 3) innebär att den planerade ledningen placeras parallellt, norr om den befintliga ledningen även förbi Getasjön. De utredda alternativa ledningssträckningarna redovisas i Figur 1. Projektorganisation Svenska kraftnät Box Sundbyberg Organisationsnummer Tel Fax Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Kompletterande Samrådsunderlag: Enetjärn Natur AB Västra Norrlandsgatan 10D Umeå Uppdragsledare Åsa Granberg Biträdande uppdragsledare Kristina Johansson Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket Svenska kraftnät - Geodatasamverkan Markåtkomst, skadereglering Lars Palmqvist

3 3 Bakgrund Svenska kraftnät presenterade i det tidigare samrådsunderlaget, daterat juni 2015, en utredningskorridor, liksom en preliminär sträckning för ledningen inom utredningskorridoren. I det tidigare samrådsunderlaget föreslogs den planerade ledningen korsa den befintliga 400 kv-ledningen från nordväst till sydöst vid Gockatorp för att sedan löpa parallellt på sydöstra sidan om den befintliga ledningen förbi Getasjön och byn Getasjökvarn. Den befintliga ledningen passerar mellan själva byn Getasjökvarn som ligger på nordvästra sidan om den befintliga ledningen och sjön som ligger på sydöstra sidan. Det närmaste bostadshuset i Getasjökvarn ligger ca 130 m från den befintliga ledningen och där ledningen passerar som närmast från bebyggelsen är ett relativt öppet våtmarksområde kring sjön Getasjön. Den befintliga ledningen kan skymtas från de närmaste husen i Getasjökvarn liksom eventuellt från något av husen i byn Getasjö, som ligger på sjöns östra strand. Getasjön är en rik fågellokal, framförallt för våtmarksfåglar men även andra fåglar. Under samrådet har yttrande inkommit om att placera ledningen så långt som möjligt på norra sidan om den befintliga ledningen, med hänvisning till att det ger mindre stormskador utifrån den förhärskande vindriktningen i området. Synpunkter har även inkommit som menar att man, genom att placera den nya ledningen på nordvästra sidan om den befintliga ledningen förbi sjön, kan minska påverkan på värdena för fågellivet i sjön. Utifrån de inkomna synpunkterna har Svenska kraftnät utrett två nya alternativa korsningspunkter för ledningen. För att möjliggöra en objektiv jämförelse mellan de olika alternativa korsningsalternativen har miljökonsekvenserna för vardera alternativen bedömts utifrån de bedömningsgrunder som finns bilagda i samrådsunderlaget från januari 2015 (se även bilaga 1). Som underlag för en bedömning av de tre korsningsalternativen har Svenska kraftnät även gjort en fördjupad byggbarhetsanalys. Bedömningarna och jämförelserna är endast gjorda inom utredningsområdet (se markering i figur 1).

4 4 Alternativa ledningssträckningar Getasjön I Figur 1 redovisas utredningskorridoren med ursprungligt alternativ samt två nya korsningsalternativ som framkommit i samrådsprocessen. Korsningsalternativ 1: Detta alternativ utgörs av den preliminära placering av ledningen som presenterades i samrådsunderlaget från januari Den nya ledningen föreslås i detta alternativ korsa befintlig 400 kv-ledning från nordväst till sydöst vid Glockatorp och därefter gå parallellt, på sydöstra sidan om befintlig 400 kv-ledning. Korsningsalternativ 3: I detta alternativ föreslås ledningen fortsätta på nordvästra sidan om befintlig 400 kv-ledning även förbi passagen av Getasjön för att sedan, strax öster om Duvemåla, korsa den befintliga 400 kv-ledningen för att därefter fortsätta på sydöstra sidan om den samma. Den nya ledningen kommer då hamna ca 90 m från närmaste bostadshus i Getasjökvarn. Korsningsalternativ 2: I detta alternativ föreslås den nya ledningen fortsätta på nordvästra sidan om den befintliga ledningen ända ner till öster om Södra Åby där den föreslås korsa den befintliga 400 kv-ledningen för att därefter fortsätta på sydöstra sidan om befintlig ledning förbi Getasjön och Getasjökvarn. Figur 1. Området som omfattas av det kompletterande samrådet (svart linje) samt de utredda alterantiven (blå linjer).

5 5 Nulägesbeskrivning och förväntade konsekvenser Se även karta, bilaga 3 Boendemiljö och bebyggelse Påverkan på boendemiljöer är för alla alternativ fokuserade till passagen av Getasjön och alternativen skiljer sig åt både vad gäller påverkan från magnetfält och visuell påverkan. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. För både korsningsalternativ 1 och 2 kommer den nya ledningen att placeras sydöst om den befintliga ledningen vid passagen av Getasjön medan den i korsningsalternativ 3 kommer att placeras på nordvästra sidan. För alternativ 1 och 2 kommer påverkan på boendemiljöerna utgöras av förändrad utsikt mot den befintliga ledningen. För boendemiljöerna i Getasjökvarn kommer den nya ledningen att hamna bakom den befintliga ledningen. För boendemiljön i Getasjön kommer den nya ledningen placeras framför den befintliga ledningen men på relativt stort avstånd. För alternativ 1 och 2 bedöms den visuella påverkan därför bli obetydlig för båda boendemiljöerna. För alternativ 1 och 2 får inget hus magnetfältspåverkan över 0,4 mikrotesla, vilket är värdet som Svenska kraftnät använder i sin magnetfältspolicy. För korsningsalternativ 3 kommer den nya ledningen att placeras nordväst om den befintliga ledningen förbi Getasjön och Getasjökvarn. Detta innebär att magnetfältet vid det närmaste bostadshuset i Getasjökvarn kommer att bli ca 0,4 mikrotesla. Även den visuella påverkan för de boende på denna gård bedöms bli påtaglig. Den visuella påverkan för de boende i byn Getasjön bedöms däremot bli obetydlig. Samlad bedömning boendemiljö och bebyggelse Alternativ 1 och 2 innebär en visuell påverkan i form av förändrad utsikt mot den befintliga ledningen. Den sammantagna påverkan bedöms dock bli liten för de olika boendemiljöerna. Alternativ 3 innebär att ett bostadshus i Getasjökvarn erhåller ett magnetfält över policyvärdet i Svenska kraftnäts magnetfältspolicy och även den visuella påverkan bedöms bli påtaglig. Sammantaget bedöms påverkan av korsningsalternativ 3 på boendemiljö och bebyggelse bli måttlig utifrån de använda bedömningsgrunderna. Alternativ 3 ger således större påverkan än alternativ 1 och 2 avseende boendemiljö. Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur bred ledningsgata som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar, öppna myrar. Getasjön ingår som en del i Lyckebyåns vattensystem och ån rinner in i sjön i norr, under den befintliga 400 kv-ledningen, och ut i söder. Sjön, och ån åt söder, omgärdas till stora delar av en våtmark som i den nationella våtmarksinventeringen bedömts ha högt naturvärde (klass 2). Sjön är en värdefull fågelsjö. Bland de arter som rapporterats från lokalen de senaste åren återfinns doppingar, simoch dykänder, sångsvan, vadare, brun- och blå kärrhök, sävsparv, vattenrall, rördrom och småfläckig sumphöna. Naturmiljövärdet i detta område bedöms vara högt. Samtliga alternativ kommer att beröra våtmar-

6 6 ken som omgärdar sjön genom att faslinorna kommer att spänna över området, inget av alternativen innebär dock att någon stolpe kommer att placeras ute i själva våtmarken. Samtliga alternativ kommer således innebära en påverkan på fågellivet, men i olika utsträckning. Den befintliga ledningen utgör redan idag en påverkan på fågellivet, utifrån en ökad risk för att framförallt stora fåglar med dålig manövreringsförmåga såsom svanar, gäss, tranor och lommar krockar med ledningen. Den befintliga ledningen eller planerade ledningen innebär inte någon ökad risk för el-död för fåglar eftersom avstånden mellan faslinorna på en 400 kv-ledning är ca 9 m. Det finns därför inte någon risk för att fåglarna vidrör två faslinor samtidigt. I korsningsalternativ 1 och 2 föreslås den planerade ledningen placeras sydost om den befintliga ledningen, d.v.s. hitom den befintliga ledningen i förhållande till huvuddelen av våtmarken och den öppna sjön. Den planerade ledningen bedöms öka risken för krockdöd för fåglar, men påverkan mildras något eftersom placeringen sker i anslutning till en befintlig ledning. Alternativ 3 föreslås placeras nordväst om den planerade ledningen, d.v.s. på den bortre sidan om den öppna sjön. Detta bedöms innebära en mindre påverkan på fågellivet än alternativ 1 och 2. Oavsett om den planerade ledningen byggs på sydöstra eller nordvästra sidan om den befintliga ledningen kommer Svenska kraftnät att placera fågelavvisare (t.ex. i form av bollar) på den planerade ledningen för att uppmärksamma fåglarna på ledningarna och på så sätt minska risken för krockdöd. Den befintliga ledningen har inte denna typ av skadeförebyggande anordningar. Under sommaren, eller efter beslut om tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen inventeras gällande naturvärden. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten från naturvärdesinventeringen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Samlad bedömning naturmiljö Värdet av den berörda naturmiljön bedöms vara högt eftersom sjön, och ån åt söder, omgärdas till stora delar av en våtmark som i den nationella våtmarksinventeringen bedömts som klass 2. Den tillkommande påverkan av den nya ledningen bedöms för samtliga alternativ falla inom nivån liten påverkan, utifrån Svenska kraftnäts bedömningsgrunder. Bedömningen grundar sig på att ledningen placeras parallellt med en redan befintlig, lika stor ledning, och att skadeförebyggande åtgärder vidtas som även ger en skadeförebyggande effekt på den redan befintliga ledningen. I jämförelse medför dock alternativ 1 och 2 större påverkan än alternativ 3. na bedöms utifrån detta bli små för samtliga alternativ. I jämförelse mellan alternativen blir dock konsekvenserna högst för alternativ 1 och 2. Naturresurser Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark, liksom ökningen av vindutsatta kantzoner, något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Samtliga alternativ berör Getasjö vattenskyddsområde och samtliga alternativ tar ungefär lika mycket mark i anspråk. Utifrån synpunkter inkomna vid det tidigare samrådet innebär dock korsningsalternativ 2 och 3 mindre påverkan på skogsbruket eftersom risken för stormskador kan

7 7 bli större om den nya ledningen placeras på sydöstra sidan om den befintliga än på nordvästra sidan. Samlad bedömning naturresurser Naturresurserna i området bedöms ha högt värde med anledning av vattenskyddsområdet som omgärdar Getasjön. Bedömningsgrundernas kriterier för klassificering av värdet på naturresurser, baseras när det gäller skogsmark utifrån bonitet, det vill säga skogsmarkens virkesproducerande förmåga. Samtliga alternativ bedöms enligt bedömningsgrunderna medföra stor påverkan, avverkning av skog, på måttliga värden, skogsmark med varierande bonitet. Det ger sammantaget måttliga konsekvenser, stor påverkan på ett måttligt värde för samtliga alternativ. Utifrån bedömningsgrunderna bedöms påverkan bli liten med anledning av att den planerade ledningen kommer att gå parallellt med befintlig 400 kv-ledning och konsekvenserna på naturresurserna bedöms därmed bli små. Utifrån att stormskadorna blir mindre om den nya ledningen placeras parallellt på norra sidan om den befintliga ledningen bedöms dock alternativ 2 och 3 ge mindre konsekvenser än alternativ 1. Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel bli synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre vid parallellförläggning, dvs att den nya ledningen läggs parallellt med befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten förändring. Avseende landskapsbild så är påverkan från den planerade ledningen koncentrerad till korsningen av det öppna området vid Getasjön, där ledningen blir synlig för både förbipasserande på vägen och för de som rör sig på och omkring Getasjön. Längs resterande sträcka döljs ledningen av den omkringliggande skogen, under förutsättning att skogen är relativt fullvuxen. Figur 2. Befintlig 400 kv-ledning vid passagen av Getasjön Samlad bedömning landskapsbild Värdet av det berörda landskapet bedöms vara måttligt baserat på att landskapet är mer välbesökt än omkringliggande landskap, då området har

8 8 en kulturmiljö med lokala värden. För samtliga alternativ kommer den planerade ledningen att placeras parallellt, på antingen norra eller södra sidan om den befintliga 400 kv-ledningen. Detta kommer att medföra att den befintliga ledningsgatan kommer att breddas åt endera hållet, vilket kommer att synas från t.ex. vägen. Den nya ledningen kommer dock till största del döljas av skogen och bedöms inte bli dominerande i landskapet. Påverkan från samtliga alternativ bedöms därför bli liten och konsekvenserna för landskapsbilden bli små. Påverkan på landskapsbilden är således inte särskiljande mellan de olika alternativen och därför kommer denna miljöaspekt inte diskuteras ytterligare under den samlade bedömningen. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. Det landskap som berörs av denna del av den planerade ledningen är generellt ett slutet skogslandskap med enstaka öppningar i form av t.ex. sjöar eller mindre jordbruksmarker. Just söder om utredningsområdet för det kompletterande samrådet ligger Duvemåla och besöksmålet Rundqvistagården vilket gör att det berörda landskapet bedöms vara något mer välbesökt än det omkringliggande landskapet generellt. Rundqvistagården är en kulturmiljö med lokala värden och medför att värdet av det berörda landskapet därför bedöms vara måttligt. Samlad bedömning rekreation och friluftsliv Inget av alternativen berör något område med utpekade värden för friluftsliv eller rekreation och värdet av de berörda områdena bedöms vara litet. Upplevelsevärdet av de berörda områdena bedöms försämras något för samtliga alternativ och påverkan på rekreation och friluftsliv bedöms bli liten. na för samtliga alternativ bedöms utifrån detta bli obetydliga. Påverkan på friluftsliv och rekreation är således inte särskiljande mellan de olika alternativen och därför kommer denna miljöaspekt inte diskuteras ytterligare under den samlade bedömningen. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Alternativ 1 berör inte något sedan tidigare känt kulturhistoriskt objekt eller område. Alternativ 2 och 3 tangerar båda kulturhistoriska lämningar. Korsningsalternativ 2 och 3 tangerar en kulturhistorisk lämning (torp) vid Källekull och korsningsalternativ 3 tangerar även en fornlämning (boplats med osäker utbredning) väster om Getasjön. Påverkan på dessa bedöms kunna undvikas genom anpassningar av stolpplacering och skyddsåtgärder under byggnation och underhåll. Under sommaren, eller efter beslut om tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen att inventeras gällande kulturvärden. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten från kulturvärdesinventeringen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen.

9 9 Samlad bedömning kulturmiljö Värdet av kulturmiljön längs den bedömda sträckan bedöms vara litet baserat på att det längs sträckan finns enstaka kulturhistoriska lämningar. Påverkan på kulturvärdena bedöms bli obetydlig för samtliga alternativ baserat på att ingen av de kulturhistoriska lämningarna bedöms komma att bli påverkade av den planerade ledningen. na för kulturmiljön bedöms således bli obetydliga. Påverkan på kulturmiljö bedöms således inte vara särskiljande mellan de olika alternativen och därför kommer denna miljöaspekt inte diskuteras ytterligare under den samlade bedömningen. Infrastruktur och planförhållanden Med infrastruktur menas i huvudsak kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur såsom vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak endast ske i samband med drift och underhållsarbeten. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, t.ex. genom minskad framkomlighet i samband med montering av ledningar. Nya kraftledningar får inte enligt 8 ellagen strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Samlad bedömning infrastruktur och planförhållanden Det är ingen skillnad i de olika alternativens påverkan på infrastruktur och ingen av alternativen berör något detaljplanelagt eller på annat sätt planlagt område. Påverkan på infrastruktur och planförhållanden är således inte särskiljande mellan de olika alternativen och därför kommer denna miljöaspekt inte diskuteras ytterligare under den samlade bedömningen.

10 10 Samlad bedömning Nedan görs först en jämförande beskrivning och samlad bedömning av de olika alternativens samlade påverkan för människor och miljö. Inget alternativ förordas, utan vi vill nu, genom detta kompletterande samråd, få direkt berörda och andras synpunkter på de olika alternativen. Miljökonsekvenser Utifrån boendemiljöaspekten bedöms korsningsalternativ 3 vara det minst lämpliga eftersom det innebär att det närmaste bostadshuset i Getasjökvarn berörs av magnetfält som överstiger magnetfältspolicyn och bostaden kommer att få en tydlig visuell förändring. När det gäller fågelvärdena i Getasjön bedöms alternativ 3 istället vara det mest lämpliga alternativet eftersom det innebär minst ökning av påverkan på fågelvärdena i Getasjön. Utifrån naturresursaspekten medför alternativ 1 störst påverkan på brukandet av skogen. Samlad bedömning I en jämförelse mellan de tre korsningsalternativen bedömer Svenska kraftnät preliminärt att alternativ 2 sammantaget medför minst påverkan för människor och miljö. Vi tar dock inte ställning i detta för passagen Getasjön, utan önskar berördas och andras synpunkter innan vi tar beslut om vilken sträckning vi förordar. En sammanställning av bedömningarna ges i tabellen nedan. ALTERNATIV 1 ALTERNATIV 2 ALTERNATIV 3 Mycket stora Boendemiljö och bebyggelse Korsar bef. ledn. från NV till SÖ vid Gockatorp. Passerar Getasjön SÖ om befintlig ledning Obetydlig Påverkan Korsar bef. ledn. från NV till SÖ vid Södra Åby. Passerar Getasjön SÖ om befintlig ledning Obetydlig Påverkan Korsar bef. ledn. från NV till SÖ vid Duvemåla. Passerar Getasjön NV om befintlig ledning Måttlig Påverkan konsekvenser Stora Måttliga -måttliga Naturmiljö (Dock högre än alt. 3) (Dock högre än alt. 3) Naturresurser (Dock högre än alt. 2 & 3) Landskapsbild Rekreation och friluftsliv Kulturmiljö

11 11 tidigare utredningar Samrådsunderlag 1 (daterat maj 2014), Samrådsredogörelse 1, Samrådsunderlag 2 (daterat jan 2015), Samrådsredogörelse 2, Bilagor 1 Bedömningsgrunder Luftledning SvK 2 Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter. Utdrag ur samrådsredogörelse 2, Karta samrådsområde och utredda alternativ, inklusive bedömda aspekter

12 SvensKa Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax