Augusti Dnr 2016/692

Transkript

1 Underlag för KOMPLETTERANDE SAMRÅD - passage Mörrumsån Augusti 2016 Dnr 2016/692 Underlag för kompletterande samråd om val av sträckning förbi passage Mörrumsån, inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län.

2 2 Projektorganisation Svenska kraftnät Box Sundbyberg Organisationsnummer Tel Fax Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Kompletterande Samrådsunderlag: Enetjärn Natur AB Västra Norrlandsgatan 10D Umeå Uppdragsledare Åsa Granberg Biträdande uppdragsledare Kristina Johansson Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket Svenska kraftnät - Geodatasamverkan Markåtkomst, skadereglering Lars Palmqvist

3 3 Bakgrund Placeringen av den nya planerade ledningen in mot ställverksstationen i Hemsjö är komplicerad. Just innan stationen måste Mörrumsån korsas och på platsen är ån djupt nerskuren i en dalgång. Kring ån finns även skyddade områden med höga natur- och friluftsvärden att ta hänsyn till. In mot stationsområdet löper även ett stort antal andra ledningar, både stamnätsledningar och regionnätsledningar. Med anledning av detta har Svenska kraftnät genomfört ytterligare utredningar kring hur den planerade ledningen kan ledas in och anslutas till stationen. Vi föreslår i detta samrådsunderlag en justering av den tidigare föreslagna sträckningen i samrådsunderlaget daterat januari Den justerade sträckningen har förskjutits något söderut jämfört med den tidigare preliminära sträckningen (mellan 20 och 75 meter). Anslutningen till stationen har justerats till ett nytt fack som planeras byggas öster om de befintliga facken istället för i ett befintligt fack i mitten av stationen. I samrådsunderlaget beskrivs miljökonsekvenserna för den justerade sträckningen. Beskrivningarna och konsekvenserna har bedömts från den punkt som den justerade sträckningen avviker från den tidigare preliminära sträckningen, se figur 1 samt bilaga 3. Figur 1. Området som omfattas av det kompletterande samrådet (svart linje), den justerade sträckningen(blå linje), samt den tidigare preliminära sträckningen (rosa linje).

4 4 Nulägesbeskrivning och förväntade konsekvenser Se även karta, bilaga 3 Nedan ges en beskrivning och konsekvensbedömning av den justerade sträckningen utifrån olika miljöaspekter. arna är gjorda utifrån de bedömningsgrunder som finns bilagda i samrådsunderlaget från januari 2015 (se även bilaga 1). Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält och påverkan på landskapsbilden genom utsiktsförsämring från boendemiljöerna. På östra sidan om Mörrumsån går en mindre väg och längs denna väg ligger fyra boendemiljöer mellan den justerade sträckningen och den befintliga 400 kv-ledning som passerar ån söder om stationsområdet, se bild nedan. Ytterligare en boendemiljö ligger just i vinkeln, där den tidigare preliminära sträckningen och den justerade sträckningen viker av söderut från den befintliga 130 kv-ledningen, se bild nedan. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. För de permanetbostadshus där årsmedelvärdet av magnetfältet överskrider policyvärdet erbjuder Svenska kraftnät förvärv av fastigheten/del av fastigheten. Vilka närbelägna boendemiljöer som kan komma att påverkas av de olika utredda alternativen för den planerade kraftledningen har bedömts utifrån Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy och genom avståndsbedömning i kartor. Där den planerade ledningen placeras parallellt med den befintliga 130 kv-ledningen understiger årsmedelvärdet för magnetfältet Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt ca 80 meter från den nya ledningens mitt, åt det håll som den nya ledningen placeras i förhållande till den befintliga. På motsatta sidan om den befintliga ledningen understiger magnetfältet policyvärdet ca 40 meter från den befintliga ledningens mitt, d.v.s. ca 80 meter från den planerade ledningens mitt. Om den planerade ledningen placeras i ny ledningsgata understiger magnetfältet 0,4 µt ca 80 meter från den nya ledningens mitt, åt båda hållen. Varken det justerade eller tidigare preliminära alternativet medför att någon boendemiljö kommer att beröras av magnetfält som överstiger Svenska kraftnäts policyvärde. Ledningen kommer att bli synlig från minst en eller eventuellt två boendemiljöer när den passerar Mörrumsån. Den föreslås korsa ån ca 200 meter norr om det närmaste huset. Ledningsstolparna kommer att placeras uppe på kanterna av dalgången och vid passagen av ån kommer endast själva spannet av ledningarna vara

5 5 synliga. I dagsläget korsar även en befintlig 130 kvledning och en 50 kv-ledning ån ca 380 meter respektive ca 300 meter norr om bostadshuset vilka även de är synliga från den närmaste boendemiljön. Den justerade sträckningen innebär att ingen boendemiljö blir berörd av magnetfält som överstiger policyvärdet. De två närmaste boendemiljöerna kan dock påverkas visuellt. Sammantaget bedöms påverkan på bebyggelse och boendemiljöer bli liten utifrån de använda bedömningsgrunderna. Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur brett område i ledningsgatan som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar och öppna myrar. Den justerade sträckningen korsar Mörrumsån. Själva ån, liksom dess omkringliggande områden har mycket höga naturvärden. Naturvärdena i ån består bl.a. av en ursprunglig lax- och öringstam, flodpärlmussla och flodkräfta. Längs med ån finns värdefulla naturtyper som är knutna till själva vattendraget, t.ex. svämskogar, men även naturtyper vars värden är knutna till hävd, t.ex. olika typer av betad ädellövskog. Vid korsningen av Mörrumsån är ån och dess omgivningar skyddade på flera olika sätt. Området är utpekat som riksintresse för naturvård (Mörrumsåns dalgång) och utgör ett naturreservat med samma namn. Den justerade sträckningen korsar även Natura 2000-området Mörrumsån, vars syfte är att upprätthålla eller återskapa gynnsam bevarandestatus för arterna flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla, lax och utter samt Natura 2000-naturtyperna Estuarier och Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ. Ån är även utpekad som nationellt särskilt värdefullt vattendrag av Fiskeriverket och Naturvårdsverket. Mörrumsån, inklusive dess närmaste strandområden, är slutligen även utpekat som Ramsar-område (område av betydelse i form av våtmark). Ledningen korsar även en nyckelbiotop vars värden framförallt är kopplade till äldre barr- och ädellövträd. Inom nyckelbiotopen berör det tidigare preliminära alternativet enbart äldre bokskog medan det justerade alternativet även berör en mer talldominerad del av nyckelbiotopen. Under sommaren 2016 har det berörda området fältinventerats gällande naturvärden. Inventeringen identifierade två områden som båda berörs ungefär lika mycket av både det tidigare preliminära alternativet och det justerade alternativet. För den justerade sträckningen föreslås en stolpe placeras inom naturreservatet Mörrumsåns dalgång. Sträckningsförslaget innebär även att äldre ädellövskog i den övre delen av dalgången kommer behöva avverkas i skogsgatan. Ledningarna kommer dock gå så högt över själva ån att den skogsridå av t.ex. klibbal som omgärdar ån kommer att kunna bevaras. Värdet av de naturmiljöer som den justerade sträckningen berör bedöms vara mycket högt eftersom området både är skyddat som Natura 2000-område och naturreservat, utpekat som riksintresse för naturvården, särskilt värdefullt vattendrag liksom Ramsar-område. Påverkan bedöms preliminärt bli liten till måttlig eftersom stolpplacering kommer kunna undvikas inom de mest värdefulla delarna av de skyddade områdena, liksom påverkan på vattenmiljöerna. Naturvärden knutna till de äldre ädellövträden i trädskiktet kommer att gå förlorade i skogsgatan även om det inte bedöms påverka grunden till områdenas värde. Konsekvenserna bedöms därför bli måttliga. Rent administrativt bedöms den justerade sträckningen vara bättre än den tidigare preliminära sträckningen eftersom densamma inte berör Natura 2000-området Härnäs, vilket har som syfte att just skydda naturmiljöer med värden kopplade till ädellövskog. Dessa naturmiljöer finns dock även utanför det utpekade Natura 2000-området och påverkas där av det justerade alternativet.

6 6 Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel bli synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre om den nya ledningen placeras parallellt, bredvid en befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten förändring. Den justerade sträckningen korsar Mörrumsån vilken har stor betydelse för friluftsliv och fiske och besöks av många. Värdet av landskapet bedöms därför vara högt. Området där alternativen föreslås korsa Mörrumsån är dock redan idag korsat av flera andra stora ledningar vilket gör att påverkan på landskapsbilden av den planerade ledningen bedöms bli liten. Konsekvenserna på landskapsbilden bedöms bli små. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. Mörrumsån är utpekad som riksintresse för friluftslivet framförallt för att den erbjuder bra sportfiskemöjligheter i form av lax- och havsöringsfiske. Ån är även utpekad som värdefullt vatten av Fiskeriverket. I Mörrumsån finns en ursprunglig laxstam och en havsvandrande ursprunglig öringstam. Längs Mörrumsån korsas även Blekingeleden som är en 255 km lång vandringsled som sträcker sig mellan Sölvesborg i väst till Bröms i öst. I Sölvesborg ansluter leden till Skåneleden. Där leden passeras finns dock redan ett flertal kraftledningar. Även naturreservatet Mörrumsåns dalgång har värden för friluftslivet. I reservatsbestämmelserna anges att syftet med reservatet delvis är att trygga tillgången till ett för friluftslivet betydelsefullt område och tillgodose allmänhetens möjlighet till rörligt friluftsliv som kan ge rika natur- och kulturupplevelser och erbjuda en tilltalande landskapsbild, och som därmed är av stort värde för friluftslivet, samt informera besökarna om områdets geologi, naturmiljöer och kulturhistoria med beaktande av naturskyddsaspekter, såväl på redan befintliga leder som på nya vandringsstigar inom området. Värdet av det område som berörs bedöms vara högt utifrån att ett naturreservat med friluftslivssyfte, ett riksintresseområde för friluftsliv samt en vand-

7 7 ringsled berörs, längs ett vattendrag som även är av betydelse för sportfiske. Påverkan på värdet bedöms bli liten. Motiveringen till detta är den friluftsmässiga värdekärnan av reservatet inte påverkas och att förändringen av upplevelserna i områdena kring Mörrumsån blir små eftersom dessa områden redan är starkt påverkade av flera andra stora ledningar. Konsekvenserna bedöms bli små. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Mörrumsån är utpekad av Riksantikvarieämbetet som nationellt särskilt värdefullt vatten med värden så som Ebbamåla bruk som ligger uppströms Hemsjö och är en mycket välbevarad bruksanläggning från senare delen av 1800-talet. Värdet på det av Riksantikvarieämbetet utpekade vattendraget Mörrumsån bedöms vara högt. Åns kulturmiljövärden bedöms inte påverkas eftersom den del av ån som berörs redan är starkt påverkad av kraftledningar. Konsekvenserna för det utpekade vattendragets kulturmiljövärden bedöms därför bli obetydliga. Naturresurshushållning Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Den justerade sträckningen korsar Mörrumsån som är av riksintresse för yrkesfiske i vattendrag. Den bedömda ledningssträckningen är ca 1,2 km lång och berör i huvudsak skogsmark samt själva vattendraget Mörrumsån. Av denna sträcka är ca 500 meter tillgänglig för skogsbruk, övrig del av sträckan är antingen skyddad som naturreservat eller ligger inom ställverksområdena eller berörs av andra ledningar. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 05) vara genomsnittlig (klass C). Värdet naturresurserna bedöms vara högt eftersom ett riksintresse för yrkesfiske berörs. Påverkan på riksintresset bedöms kunna undvikas helt men påverkan på skogsbruket kommer inte kunna undvikas eftersom skogsmark kommer att tas i anspråk. Påverkan på naturresurshushållningen bedöms utifrån bedömningsgrunderna bli liten. Konsekvenserna bedöms utifrån detta bli små. Infrastruktur och planförhållanden Den justerade sträckningen berör varken något område eller något objekt av vikt för infrastrukturen. Den berör inte heller något detaljplanelagt eller på annat sätt planlagt område. Påverkan på infrastruktur och planförhållanden bedöms utifrån detta vara obetydlig.

8 8 SammanFAttning Ingen boendemiljö blir berörd av magnetfält som överstiger policyvärdet. De två närmaste boendemiljöerna kan dock påverkas visuellt. Det är inte troligt att de nya stolparna kommer att ge någon visuell påverkan, men själva ledningen kommer att bli synlig när den passerar dalgången. Eftersom den justerade sträckningen (blå linje i figur 1) passerar Mörrumsån ca 60 meter närmare boendemiljöerna än den tidigare preliminära sträckningen (rosa linje i figur 1) blir den visuella påverkan något högre. När det gäller påverkan på naturmiljön bedöms den justerade sträckningen inte medföra någon ändring när det gäller påverkan och konsekvenser för de faktiska naturvärdena jämfört med den tidigare preliminära sträckningen; även den justerade sträckningen medför att äldre ädellövskog kommer att behöva avverkas inom naturreservatet medan påverkan på de utpekade naturtyperna och arterna inom Natura 2000-området Mörrumsån bedöms kunna undvikas. Den justerade sträckningen medför dock en fördel eftersom den tidigare preliminära sträckningen berör en smal kil av Natura 2000-området Härnäs, vilket den justerade stäckningen inte gör. En sammanställning av bedömningarna ges i tabell 1 nedan. Bedömd konsekvens Mycket stora Boendemiljö och bebyggelse Naturmiljö Liten påverkan Måttliga konsekvenser konsekvenser Stora Måttliga Små-måttliga Små Obetydliga Landskapsbild Små konsekvenser Rekreation och friluftsliv Små konsekvenser KULTURMILJÖ Obetydliga Konsekvenser NATURRESURSER Små Konsekvenser INFRASTRUKTUR Obetydliga Konsekvenser

9 9 tidigare utredningar Samrådsunderlag 1, samradsunderlag-1-nybro-hemsjo_med_bilagor.pdf Samrådsredogörelse 1, Samrådsunderlag 2, samrdsunderlag-samrad_2_nybro-hemsjo_150126_med_bilagor.pdf Samrådsredogörelse 2, Bilagor 1 sgrunder Luftledning SvK 2 Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter. Utdrag ur samrådsredogörelse 2, Karta samrådsområde och utredda alternativ, inklusive bedömda aspekter

10 SvensKa Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax