MKB för Natura 2000-området Härnäs SE

Transkript

1

2 MKB för Natura 2000-området Härnäs SE /20

3 Innehåll MKB för Natura 2000-området... 2 Härnäs SE Inledning Förutsättningar Områdesskydd Beskrivning Härnäs Natura 2000-område Planerade åtgärder Planerad 400 kv luftledning Nybro - Hemsjö Utformning av ny ledning vid Härnäs Alternativutformning Skyddsåtgärder och konsekvenser Sammanställning skyddsåtgärder Konsekvenser Konsekvenser för miljön inom Natura 2000-området Konsekvenser för utpekade habitat och arter Sammanfattande bedömning av påverkan på miljön i Natura 2000-området (7 kap 28a miljöbalken) Sammanfattande bedömning av påverkan på utpekade arter och habitat (7 kap 28b miljöbalken) Referenser /20

4 1 Inledning Svenska kraftnät planerar för en ny 400 kv-ledning mellan stamnätsstationerna Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län. Utbyggnaden är mycket viktig för att förbättra överföringskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet (se utförligare om motivet i tidigare samrådsunderlag och samrådsredogörelse för hela sträckningen, Kraftledningen kommer att passera nära Natura 2000-området Härnäs. Den 22 juni 2016 skickade Svenska kraftnät in ett samrådsunderlag inför föreliggande ansökan om Natura 2000-tillstånd. Den 19 augusti beslutade länsstyrelsen att ledningspassagen behöver tillståndsprövas enligt 7 kap. 28a MB (Dnr ). Detta dokument utgör MKB till ansökan. 2 Förutsättningar 2.1 Områdesskydd Härnäs är utpekat som Natura 2000-område. Natura 2000-området och dess omgivningar ingår i Naturreservatet Mörrumsåns dalgång. Mörrumsån och dess närmaste omgivningar, där Härnäs Natura 2000-område ingår, är även av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 i miljöbalken, riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 i miljöbalken och riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap 2 i miljöbalken. Se karta i figur 1. 4/20

5

6 ingick i början av 1800-talet i Ö Härnäs utmarker och kallades Oxhagen. Väster om ån låg ängs- och hagmarker och bykärnan låg vid Natura 2000-områdets nordvästgräns. De naturtyper och arter som är utpekade för Härnäs Natura 2000-område redovisas i tabell 1. Syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för dessa arter och naturtyper, framför allt för naturtyperna Näringsfattig bokskog (9110), Näringsrik ek- avenbokskog (9160) och Svämlövskog (91E0). Tabell 1. Utpekade arter och naturtyper i Härnäs Natura 2000-område. Naturtyper markerade med * är prioriterade inom EU. Kod Naturtyp/art 9020 * Boreonemoral ädellövskog (Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora) 9070 Trädklädd betesmark (Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ) 9080 * Lövsumpskog (Lövsumpskogar av fennoskandisk typ) 9110 Näringsfattig bokskog (Bokskog av fryle-typ) 9160 Näringsrik ek eller ek-avenbokskog (Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ) 91E0 *Svämlövskog (Alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmade) Den branta sluttningen i östra delen av Natura 2000-området domineras av Näringsfattig bokskog (9110). I sluttningens övre del ligger en aldominerad Lövsumpskog (9080) och här finns även en tallnaturskog med inslag av ek. I sluttningen finns också ett äldre och ett yngre hygge där det tidigare vuxit gran. Delar av skogen inom Natura 2000-området är nyckelbiotopsklassad (se karta i figur 2). Större sammanhängande områden med ädellövskog finns, enligt skötselplanen för Mörrumsåns naturreservat och naturtypskarteringen (KNAS), främst norr och nordväst om den 130 kv-ledning som korsar Natura 2000-områdets centrala delar. Söder om denna 130 kv-ledning finns en del Näringsfattig bokskog, men även stora delar Västlig taiga, triviallövskog, lövblandad barrskog samt ungskog inklusive hyggen. 6/20

7

8 Den södra nyckelbiotopen utgörs enligt Skogsstyrelsens beskrivning även den av en lövrik barrnaturskog i blockrik terräng med stort inslag av senvuxna träd och med tall och bok som dominerande trädslag. Vid naturvärdesinventeringen som genomfördes i maj 2016 klassades detta område till naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde, eftersom skogen inom nyckelbiotopen utgörs av ca 100-årig bokskog i en blockig sluttning (se figur 3). Då bokskogen är relativt ung bedömdes sannolikheten för rödlistade arter inom området vara liten. Figur 3. Skogen inom den södra Nyckelbiotopen utgörs av ca 100-årig bokskog i blockig terräng. Vid tre platser planeras kraftledningen passera nära Natura 2000-området och dessa delar kommer att påverkas av avverkningar i ledningsgatan (se karta i figur 2). Det nordligaste området (markerat med a i figur 2) utgörs enligt naturtypskarteringen av lövbandad barrskog och triviallövskog med ädellövinslag längst åt öster som åt väster övergår i ädellövskog. I skötselplanen för Mörrumsåns dalgångs naturreservat anges denna del bestå av Näringsfattig bokskog (9110). Vid naturvärdesinventeringen 2016 konstaterades dock att området utgörs av en ca årig bokskogsplantering som i dagsläget inte utgör något naturvärdesobjekt. Denna del av Natura 2000-området be- 8/20

9 döms därmed inte uppnå kriterierna för naturtypen Näringsfattig bokskog (9110). Området bedöms dock på lång sikt kunna utvecklas till denna naturtyp. Det mittersta området (markerat med b i figur 2) utgörs enligt naturtypskarteringen av triviallövskog med ädellövinslag. Enligt skötselplanen för Mörrumsåns dalgångs naturreservat utgörs denna del av Näringsfattig bokskog (9110). Vid naturvärdesinventeringen 2016 konstaterades att området består av ca årig bokskog belägen på flackare mark än den närliggande nyckelbiotopen. Området bedöms inte nå upp till naturvärdesklass 3 påtagligt biotopvärde, som den närliggande nyckelbiotopen har. På grund av skogens ringa ålder bedöms inte heller denna del av Natura 2000-området uppnå kriterierna för naturtypen Näringsfattig bokskog (9110), men på lång sikt kunna utvecklas till denna naturtyp. Den sydligaste delen (markerad med c i figur 2) utgörs enligt naturtypskarteringen av ädellövskog utmed Mörrumsån. Enligt skötselplanen för Mörrumsåns dalgångs naturreservat består denna del av Näringsfattig bokskog (9110) som närmast ån övergår i Svämlövskog (91E0). Vid naturvärdesinventeringen 2016 noterades att området utgörs av utvecklingsmark i form av ung lövblandskog med stor trädslagsvariation. Här finns t.ex. både bok, ek sälg, björk och al. Beståndet bedöms vara maximalt 60 år. Det är mycket tätt och har ännu inte börjat självgallra sig. En väg, belägen ca 10 m från åstranden, separerar det som i skötselplanen betecknas som Näringsfattig bokskog från Svämlövskogen. Den övre delen av skogen bedöms på sikt kunna utvecklas till Näringsfattig bokskog (9110) men på grund av skogens låga ålder bedöms den i dagsläget inte uppnå kriterierna för naturtypen. Eftersom åns vattenflöde inom det aktuella området är starkt påverkat av den närliggande dammen är vattenståndsvariationerna i strandszonen små och onaturliga. Den strandnära skogen bedöms inte kunna utvecklas till Svämlövskog (91E0) då det kräver en ostörd hydrologi (Naturvårdsverket 2011). Gemensamt för de områden som kommer att beröras av avverkningar i ledningsgatan är att de utgör utvecklingsmarker som på sikt kan utveckla höga naturvärden, men som inte hyser några höga naturvärden i dagsläget. Områdena utgör även en buffert mellan värdekärnorna i Natura 2000-området och omgivande marker. De två sydligaste områdena (b och c) skiljer sig inte nämnvärt från intilliggande skog utanför Natura 2000-området och det finns således ingen naturlig avgränsning för Natura området på dessa platser, utan gränsen bedöms vara av administrativ karaktär. 9/20

10 2.3 Planerade åtgärder Planerad 400 kv luftledning Nybro - Hemsjö Mellan Nybro och Hemsjö planerar Svenska Kraftnät för en ny 400 kv-kraftledning. Den planerade ledningen beräknas bli ca 9 mil lång och den kommer att beröra Kalmar, Kronobergs och Blekinge län. Inom dessa län berörs Nybro, Emmaboda, Tingsryds, Ronneby, Karlshamns och Olofströms kommuner. Mellan Nybro och Hemsjö stationer finns redan idag en 400 kv-ledning. Utmed sträckan finns även två 130 kvledningar varav den ena går mellan Nybro och Lessebo och den andra går mellan Hemsjö och Emmaboda. Den nya ledningen planeras till stora delar att löpa parallellt med befintliga ledningar Utformning av ny ledning vid Härnäs Svenska kraftnät planerar att bygga en luftledning. Där den passerar Härnäs Natura 2000-område kommer den att gå i en ny ledningsgata, för att så långt som möjligt undvika påverkan på värdefulla natur- och kulturmiljöer samt på boendemiljöer. Den nya ledningsgatan utgörs av skogsgatan och sidoområden (se figur 4). Skogsgatan kommer att vara ca 50 meter bred (25 meter åt vardera sida från ledningens mitt) och hållas fri från träd. Utöver skogsgatan kommer kantträd i sidoområdet tas bort om de växer sig så höga att de kan innebära risker för ledningen. Ledningssträckningen avviker från befintlig 130 kv-ledning strax innan Mörrumsåns dalgång och löper i sydvästlig riktning på plan mark parallellt med dalgången. I den nya skogsgatan, där denna går på plan mark ovan Mörrumsåns dalgång, kommer träden att avverkas. Även den övre delen av Mörrumsåns dalgång kommer behöva avverkas. Ledningen kommer dock gå så högt över själva ån att den skogsridå av t.ex. sälg, björk och al som omgärdar ån kommer att kunna bevaras (se exempel i figur 5). I dalgångens botten är det endast höga träd, över ca 25 meter, som kommer att behöva avverkas för att inte hamna inom säkerhetsavståndet till faslinan. På två platser, a och b i figur 2, kommer ledningen att passera på ca 15 meters avstånd från Natura 2000-området. Detta innebär att ca 350 m 2 respektive 100 m 2 av Natura 2000-området berörs av skogsgatan på dessa platser. Bokskogen inom Natura området Härnäs bedöms på sikt kunna bli ca 35 meter hög. Detta innebär att sidoområdet blir ca 10 meter brett och att enskilda höga träd på ca 35 meter avstånd från ledningen kan behöva avverkas. Sidoområdet, där enstaka höga träd kan behöva avverkas, kommer att omfatta ca 800 m 2 respektive 300 m 2 av Natura 2000 området på dessa platser. 10/20

11 När ledningen passerat Härnäs Natura 2000-område viker den av åt väst och korsar Mörrumsåns dalgång innan den ansluter till Hemsjö station. Ledningen och tillhörande ledningsgata kommer då att passera strax söder om sydspetsen av Härnäs Natura 2000-område, inom en sträcka av ca 30 meter, markerat med c i karta i figur 2. Ett ca 900 m 2 stort område av Natura 2000-området kommer här att hamna inom skogsgatan och ca 400 m 2 bedöms beröras av sidoområdet. Sammanlagt för de tre platserna a, b och c kommer således ca 0,14 ha av Natura 2000-området att hamna inom skogsgatan och ca 0,15 ha inom sidoområdet. För detaljerad beskrivning av ledningens utformning se samrådsunderlag 2 (länk till digital version finns i avsnitt 4. Referenser). Figur 4. Ledningsgatan består i skogsområden av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan har en fastställd bredd, ca 50 meter, och röjs kontinuerligt. Utanför skogsgatan tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. Sidoområdena har ingen fastställd bredd, men bedöms vid Härnäs vara ca 10 meter (vid en maximal höjd på bok om 35 meter). 11/20

12 Figur 5. Exempel på passage över vattendrag där den strandnära lövskogen sparats. Bilden är tagen där en befintlig 400 kv-ledning korsar Mörrumsån strax söder om den planerade ledningen Alternativutformning Arbetet med att ta fram en lämplig sträckning för Nybro-Hemsjöledningen har pågått under flera år och i flera steg. Ett efter ett har utredningsalternativen avfärdats (se samrådsunderlag 1 och 2) och i detta skede återstår för merparten av sträckningen en 400 meter bred korridor inom vilken den nya ledningen föreslås förläggas. Vid Härnäs har korridoren dock smalnats av till att enbart omfatta den preliminära ledningssträckningen och tillhörande ledningsgata. Anslutningen till Hemsjö station är byggtekniskt komplicerad och på platsen finns många motstående intressen såsom skyddade områden, bebyggelse och kraftledningar. Därför har flera alternativ utretts i detalj. Samråd om olika alternativ har skett med Länsstyrelsen vid ett flertal tillfällen, varav ett genomfördes på plats i fält den 17 november Det preliminära sträckningsförslaget är därmed noggrant utvalt för att minimera konsekvenserna och be- 12/20

13 döms sammantaget, med alla faktorer inräknade, medföra minst påverkan på människor och miljö. De alternativ som utretts och avförts som undviker påverkan på Härnäs Natura område helt är: Alternativ 5, att kringgå naturreservaten kring Mörrumsån på dess södra och norra sida har utretts översiktligt (utförligare beskrivning finns under rubrik på s. 48 i samrådsunderlag 2). Detta innebär dock att ledningen blir ca 1,5 till 2 mil längre vilket inte bedömts möjligt att motivera med alla aspekter sammanvägda. Alternativ K, innebär att ledningen följer befintlig 400 kv-ledning in mot stationen i Hemsjö söderifrån (se karta på s 46 i samrådsunderlag 2). Alternativet påverkar boendemiljöer. Alternativen att följa befintliga 130 kv-ledningar genom Natura 2000-området Härnäs har också undersökts men avförts då de bedöms medföra större påverkan på Natura 2000-området än det valda alternativet. Utöver dessa alternativ har ytterligare en variant av det valda alternativet undersökts i detalj. Denna variant var belägen ca meter närmare Natura 2000-området och korsade sydspetsen av Natura området, enligt den utbredning av Natura 2000-området som anges i bevarandeplanen. Senare framkom att Natura 2000-området justerats med en något vidare utbredning åt söder. Därmed berörs Natura 2000-områdets sydspets även vid den valda sträckningen. I varianten på det valda alternativet berörs dock ca 0,8 ha av Natura 2000-området av skogsgatan, jämfört med ca 0,09 ha vid det valda alternativet, varför den senare anses vara bättre. Om ledningen flyttas längre österut och söderut för att undvika påverkan på Natura 2000-området helt hamnar den närmare boendemiljöer som redan idag ligger nära ledningen (på ca 120 meters resp. 200 meters avstånd). 3 Skyddsåtgärder och konsekvenser Avsikten är att passera Härnäs utan att påverka de utpekade naturtyperna inom Natura 2000-området. Ledningen kommer att passera nära Natura 2000-området. Detta 13/20

14 kommer att innebära avverkningar i närområdet och inom mindre delar av Natura 2000-områdets ytterkanter. 3.1 Sammanställning skyddsåtgärder Vid anläggande av den nya ledningen och de arbeten som är kopplade till detta kommer hänsyn tas så att påverkan på Natura 2000-området minimeras. Följande skyddsåtgärder föreslås: Inga nya vägar kommer att etableras i anslutning till Natura 2000-området. Den strandnära lövridån avverkas inte. Gallring av enstaka träd i ledningsgatan som växer sig för höga att de hamnar inom säkerhetsavståndet till faslinan kommer dock att genomföras när behovet uppstår. Denna gallring kommer att genomföras motormanuellt och träden lämnas kvar på plats som död ved. Gallringen av enstaka träd i sidoområdet som växer sig för höga kommer att genomföras motormanuellt och träden lämnas kvar på plats som död ved. Avverkning kommer att ske vintertid och på tjälad mark så att skador på marken undviks. Entreprenören ska ha beredskap att skydda slänter och markytor i händelse av kraftiga regn under avverkning och byggnation. Inga drivmedel eller oljor kommer att förvaras inom 50 meter från Natura 2000-området. Vid eventuell olycka där risk för läckage av drivmedel, oljor eller andra miljöfarliga ämnen finns ska entreprenören ha beredskap för att säkerställa att dessa ämnen inte når Natura 2000-området. Vid passagen av Mörrumsån kommer jordningen att genomföras på ett sätt som inte innebär schaktning i ån eller i den strandnära skogen. Den lämpligaste metoden för jordningen kommer att fastställas i detaljprojekteringen. 3.2 Konsekvenser Konsekvenser för miljön inom Natura 2000-området Ledningen med tillhörande stolpar kommer att placeras utanför Härnäs Natura område. Skogsgatan kommer dock på tre platser att beröra Natura 2000-området, 14/20

15 vilket kommer att innebära avverkningar i dess östliga och sydliga ytterkanter. Utöver dessa avverkningar kommer enskilda träd i sidoområdet att behöva avverkas när dessa växer sig så höga att de utgör risker för ledningen. Vid punkt a och b (se karta i figur 2) bedöms skogsgatan gå ca 10 meter in i Natura 2000-området och sidoområdet ytterligare 10 meter. Vid punkt a innebär detta att ett ca 0,04 ha stort område bli direkt berört av avverkningar i skogsgatan och inom ca 0,08 ha kommer avverkningar i sidoområdet att genomföras av enskilda träd som växer sig för höga. Vid punkt b innebär det att ett ca 0,01 ha stort område blir direkt berört av avverkningar i skogsgatan och inom ca 0,03 ha kommer avverkningar i sidoområdet att genomföras av enskilda träd som växer sig för höga. Vid den sydligaste delen, punkt c, bedöms ett ca 0,09 ha stort område bli direkt berört av skogsgatan och inom ca 0,04 ha kommer avverkningar att genomföras av enskilda träd som växer sig för höga. I den sydvästligaste, lägst liggande delen av detta område bedöms dock en stor del av den befintliga trädridån kunna bevaras även i skogsgatan och avverkningen endast behöva omfatta enstaka träd som växer sig så höga att de utgör en säkerhetsrisk för ledningen. Detta gäller för ca 25 meter höga träd enligt preliminära beräkningar. I sidoområdena och de lägst liggande områdena i dalgången, där gallring av enskilda träd på sikt blir aktuellt, kommer gallringen att genomföras motormanuellt för att minimera påverkan på Natura 2000-området. Träden som behöver tas ner kommer att lämnas kvar på plats och tillföra död ved. Avverkning kommer även att ske i ledningsgatan utanför Natura 2000-området, dvs. ovanför ravinkanten och i viss mån i övre delen av ravinen. Avverkningen i ledningsgatan kommer att innebära att Natura 2000-området blir avskuret från omgivande skogsmark, vilket leder till minskad kontakt mellan Natura 2000-området och närliggande marker i öster och till viss mån i söder. Spridningsvägarna åt öster är dock redan i dagsläget påverkade av brukad barrskog och den tillkommande ledningen bedöms därför inte medföra en betydande påverkan på spridningsförutsättningar för Natura 2000-områdets arter. Eftersom låga träd i den strandnära skogen bevaras kommer spridningsvägen utmed ån fortsatt kunna fylla sin funktion. Spridningsvägen utmed ån bedöms vara av störst betydelse för Natura 2000-områdets arter Konsekvenser för utpekade habitat och arter Syftet med Härnäs Natura 2000-område är att upprätthålla och/eller återskapa gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för framför allt naturtyperna Näringsfattig 15/20

16 bokskog (9110), Näringsrik ek- avenbokskog (9160) och Svämlövskog (91E0). I andra hand ska området även bidra till gynnsam bevarandestatus för Lövsumpskog (9080) och Trädklädd betesmark (9070). Inom Natura 2000-området finns även Boreonemoral ädellövskog (9020). Av de faktorer som i bevarandeplanen anges skulle kunna påverka de utpekade naturtyperna negativt är följande av relevans att diskutera: Andra avverkningar eller röjningar såväl inom som i anslutning till området, som leder till att till exempel värdefulla element eller strukturer försvinner eller ljus- och fuktförhållanden ändras så snabbt och/eller mycket så störningskänsliga arter/organismgrupper påverkas negativt. Fragmentering av biotoper, såväl inom som i anslutning till området, som till exempel leder till minskad kontakt mellan områden och ökade kanteffekter på mindre objekt. Olika typer av ändrad hydrologi, av andra orsaker än naturliga, inom eller i anslutning till området, som riskerar påverka områdets naturvärden negativt Näringsfattig bokskog Inga områden som i dagsläget utgörs av Näringsfattig bokskog (9110) kommer att beröras av den planerade ledningsgatan då dessa områden ligger längre in i Natura 2000-området. Tre områden som på sikt kan utvecklas till Näringsfattig bokskog kommer dock att påverkas av ledningsgatan. De områden som berörs av skogsgatan är ca 350 m 2, 100 m 2 respektive 900 m 2 stora, dvs. sammanlagt ca 0,14 ha, och belägna i Natura 2000-områdets östliga och sydliga ytterkanter. Utöver dessa områden berörs ca 0,15 ha av Natura 2000-området av begränsningar inom sidoområdet, dvs. att enskilda träd som växer sig för höga kommer att avverkas. Denna yta är fördelad på ca 800 m 2 vid punkt a, 300 m 2 vid punkt b och 400 m 2 vid punkt c. Områdena som berörs av skogsgatan och sidoområdet fyller i dagsläget en funktion som buffertzon mot omgivande mark. Eftersom de områden som berörs av ledningsgatan utgörs av unga bokskogsområden utan högre naturvärden bedöms avverkningen av ledningsgatan inte leda till att värdefulla element eller strukturer försvinner eller ljus- och fuktförhållanden ändras så snabbt och mycket så störningskänsliga arter eller organismgrupper påverkas negativt. Ledningsgatan kommer att innebära en fragmentering av landskapet. Inga områden inom Natura 2000-området kommer dock att skäras av från övriga delar då påverkan enbart sker i de östra och södra utkanterna av området. Ledningen kommer att korsa 16/20

17 den södra nyckelbiotopen som vid naturvärdesinventeringen bedömts hysa påtagligt naturvärde, klass 3, vilket innebär att denna fragmenteras. I övrigt kommer inga särskilt värdefulla biotoper att beröras. Fragmenteringen kommer att leda till minskad kontakt mellan områden. Den främsta spridningsvägen för arter knutna till de värden som pekats ut i Natura 2000-områden bedöms dock vara Mörrumsåns dalgång. Dalgången bedöms fortsatt kunna fylla denna funktion till följd av att låga träd i dalgångens nedre delar bevaras i ledningsgatan. Ledningen bedöms inte medföra någon typ av ändrad hydrologi inom eller i anslutning till området, som riskerar påverka områdets naturvärden negativt. Sammantaget bedöms den främsta konsekvensen bestå i att ca 0,14 ha av området inte kommer att kunna utvecklas till naturtypen Näringsfattig bokskog (9110) på lång sikt. Enskilda träd i sidoområdet som växer sig så höga att de innebär en risk för ledningen kommer också att behöva tas ner. Detta bedöms på sikt kunna bli aktuellt inom ett ca 0,15 ha stort område inom Natura 2000-området. Utbredningsområdet för Näringsfattig bokskog (9110) inom Natura 2000-området är enligt bevarandeplanen 10,7 ha. Befintliga områden med Näringsfattig bokskog (9110) påverkas inte av ledningen och tillhörande ledningsgata. Den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att naturtypen ska kunna bibehållas på lång sikt bedöms inte påverkas av ledningen. Den planerade ledningen bedöms inte heller påverka bevarandestatusen hos naturtypens typiska arter. Ledningen och avverkning i ledningsgatan bedöms därmed inte medföra betydande påverkan på naturtypen Näringsfattig bokskog (9110) eller dess bevarandestatus på sikt Boreonemoral ädellövskog Anläggning av den nya ledningen och därtill hörande avverkning kommer inte att påverka Boreonemoral ädellövskog då denna naturtyp ligger på ett stort avstånd från den planerade ledningen Trädklädd betesmark Anläggning av den nya ledningen och därtill hörande avverkning kommer inte att påverka Trädklädd betesmark då denna naturtyp ligger på ett stort avstånd från den planerade ledningen. 17/20

18 9080 Lövsumpskog Anläggning av den nya ledningen och därtill hörande avverkning kommer inte att påverka Lövsumpskog då denna naturtyp ligger på ett stort avstånd från den planerade ledningen Näringsrik ek- avenbokskog Anläggning av den nya ledningen och därtill hörande avverkning kommer inte att påverka Näringsrik ek-avenbokskog då denna naturtyp ligger på ett stort avstånd från den planerade ledningen. 91E0 Svämlövskog Anläggning av den nya ledningen och därtill hörande avverkning kommer inte att påverka Svämlövskog då denna naturtyp ligger på ett stort avstånd från den planerade ledningen Sammanfattande bedömning av påverkan på miljön i Natura 2000-området (7 kap 28a miljöbalken) Bedömningen är att miljön i Natura 2000-området kan komma att påverkas på ett betydande sätt eftersom avverkning ska ske i området och ett tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken behöver därmed sökas. Miljön inom merparten av Natura området bedöms dock inte påverkas. Påverkan kommer enbart att ske inom östligaste och sydligaste delarna och totalt utgöra ca 0,14 ha som avverkas inom skogsgatan och 0,15 ha som ingår i sidoområdet, där avverkning av enstaka träd som växer sig för höga kan bli aktuellt. Påverkan kommer i dagsläget att innebära avverkning av bokskog utan högre naturvärden, belägna i ytterkanterna av Natura 2000-området. På sikt kommer det troligtvis även att bli nödvändigt att gallra enskilda träd som växer sig för höga i sidoområdet Sammanfattande bedömning av påverkan på utpekade arter och habitat (7 kap 28b miljöbalken) De områden som berörs är små och ligger i ytterkanterna av Natura 2000-området. Områdena utmärker sig inte vad gäller naturvärden och de två sydliga områden som berörs skiljer sig inte nämnvärt från intilliggande skog. Av de utpekade naturtyperna är det endast Näringsfattig bokskog (9110) som på längre sikt kan komma att påverkas. Denna påverkan på Näringsfattig bokskog består i att avverkning planeras ske av ca 0,14 ha skogsmark som på längre sikt har möjlighet att utvecklas till Näringsfattig bokskog (9110) inom Natura 2000-området samt att enstaka höga träd inom ett 0,15 ha stort område på sikt kan behöva avverkas i sidoområdet. Avverkningen innebär således ingen minskning av naturtypen utan endast att den inte kommer att kunna öka i samma omfattning som den skulle göra om ledningen inte anläggs. Denna avverkning 18/20

19 bedöms därmed inte påverka upprätthållandet av bevarandestatusen för någon av de utpekade naturtyperna inom Natura 2000-området Härnäs. Åtgärden bedöms därmed vara förenlig med 7 kap. 28b miljöbalken. 4 Referenser LstGIS kartunderlag för Natura 2000-området Härnäs (utdrag ) Länsstyrelsen i Blekinge län, Bevarandeplan för Natura 2000 område Härnäs (SE ). Länsstyrelsen i Blekinge län Skötselplan för naturreservatet Mörrumsåns dalgång. Naturtypskarteringen (KNAS) Naturvårdsverket Näringsfattig bokskog 9110 Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV Naturvårdsverket Svämlövskog 91E0 Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV Pettersson, H., Naturvårdshandläggare, Länsstyrelsen i Blekinge län muntl Samrådsunderlag 1 för planerad ledning mellan Nybro och Hemsjö. med bilagor.pdf Samrådsunderlag 2 för planerad ledning mellan Nybro och Hemsjö. 2 nybrohemsjo med bilagor.pdf Skogsstyrelsens information om nyckelbiotoper via Underlag från naturvärdesinventering i fält (ej publicerat). 19/20

20 (utdrag ) /20