I samtliga jämställdhetsplaner med början 2003 och därefter har följande mål satts upp.

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutet för social forskning (SOFI) December 2008 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2009 En bakgrund till SOFIs personalsammansättning Sedan början av 1980-talet har verksamheten vid SOFI expanderat kraftigt. Den forskande personalen (professorer, forskare med minst doktorsexamen samt doktorander och assistenter) har ökat från 22 (år 1981) till 38 (år 1987), till 44 (år 1994), till 56 (år 2000) och 60 (år 2004) med en liten nedgång till 52 (år 2006) för att öka igen till 61 vid ingången av Mer detaljer finns i tabell 1 nedan. Samtidigt har den administrativa personalen varit i stort sett konstant, vilket är en andra tydlig utveckling. Orsaken till att denna personal kunnat hållas på en konstant nivå, trots att den totala verksamheten vuxit kraftigt, är att den tekniska utvecklingen, främst i form av datorbaserad ordbehandling och elektronisk posthantering, inneburit att forskare och doktorander har övertagit arbetsuppgifter som tidigare låg på administrativ personal. Även andra rationaliseringar, som användandet av extern konsult (ITmedia) för IT-frågor, har varit möjliga att genomföra. Det framgår av tabellen att antalet doktorander (och forskningsassistenter) ökade mycket kraftigt under 1980-talet för att sedan vara i stort sett konstant. Detta har skett samtidigt som antalet forskare med minst doktorsexamen ökat kraftigt. I jämställdhetsplanen daterad den 21 maj 2003 framgick följande: Det är lätt att konstatera att institutets könsfördelning är skev. Alla sex professorer samt den adjungerade professorn är män. Samtliga (kvarstående) sökande till dessa tjänster har varit män. Omsättningen bland professorerna förväntas vara låg de närmaste åren, varför ökad kvinnlig representation här till stor del beror på om nya ekonomiska medel tillkommer. Den administrativa personalen utgörs av kvinnor. De flesta har varit anställda vid institutet en lång tid. Om rörligheten hade varit högre och därför nyanställningar hade varit fler inom denna personalkategori hade möjligheterna att bryta kvinnodominansen varit större. I samtliga jämställdhetsplaner med början 2003 och därefter har följande mål satts upp. 1. Jämnare könsfördelning inom de olika nivåerna på SOFI. 2. Ökat kvinnligt deltagande och insyn i institutets ledning. 3. Förbättrad information om och uppföljning av institutets jämställdhetsarbete. I samband med utvärderingen av treårsperioden vid 2007 års revision av jämställdhetsplanen las två nya delmål till: 3b. Insamling av synpunkter och idéer i samband med SOFI-möten 4. Ökad bevakning av löneutveckling/flexibilitet vg komb. Familj/Arbete Inför jämställdhetsplanen 2009 är det dags att fortsätta utvärdera hur långt vi nått vad gäller de tre delmålen, samt att börja analysen av de två delmål som lades till

2 Delmål 1: Jämnare könsfördelning inom de olika nivåerna på SOFI Vad gäller könsfördelningen inom de olika nivåerna på SOFI kan utvecklingen studeras i tabell 1. Den totala mansdominansen bland professorerna bröts år 2005 då Ann-Charlott Ståhlberg befordrades till professor. Idag har SOFI tre kvinnliga professorer, förutom Ann- Charlott Ståhlberg också Åsa Rosén (2007) och Marianne Sundström (2008). Bland forskare (disputerade) är könsmönstret mera blandat och man kan också se tydliga förändringar av sammansättningen över tiden. Kvoten av män:kvinnor utvecklats enligt följande: från 3:1 (år 1981) till 2,5:1 (år 1987), till 2:1 (år 1994), till 1,44:1 (år 2000), till 1,36:1 (år 2004), 1,71:1 (2006) samt 0,92:1 (2007). Trenden är alltså en kraftig utjämning sett över hela perioden (se också Appendix). Studerar vi de som slutat sedan 2004 är 2 män och 1 kvinna (2005), 3 män och 3 kvinnor (2006) samt 2 män och 1 kvinna (2007). Det verkar alltså inte vara fallet att fler kvinnliga än manliga disputerade forskare har lämnat SOFI. Bland doktorander har andelen kvinnor ökat än mer markant: kvoten män:kvinnor har gått från 4:1 (år 1981), till 2,11:1 (år 1987), till 1,18:1 (år 1994) till 0,65:1 (år 2000) till 0,42:1 (år 2004, till 0,5:1 (år 2006) samt 0,6:1 (år 2007). I denna grupp är alltså kvinnorna nu i klar majoritet och har varit åtminstone sedan Den administrativa personalen är fortsatt kvinnodominerad. Sedan 2005 har endast två nyrekryteringar gjorts till administrationen, de mest kvalificerade kandidaterna har varit kvinnor, Frida Engström, och Inger Höglund, som därmed anställdes. Processen mot en jämnare könsfördelning på de högre nivåerna har utvecklats positivt. Bland institutets forskare har den ökade andelen kvinnliga doktorander börjat slå igenom och vi förväntar oss ytterligare utjämning inom nästa treårsperiod. Vad gäller den kvinnliga dominansen bland doktorander kan konstateras att vetenskaplig och pedagogisk meritering avgör vem som antas varför rekryteringsunderlaget i hög utsträckning styr könssammansättningen på doktorandnivå. Liksom vad gäller den kvinnliga dominansen bland den administrativa personalen är det svårt att se någon konkret åtgärdsmöjlighet. Sammanfattningsvis finns idag god potential för en successivt ökad andel kvinnor även på högre nivåer. SOFI har således kommit en bit på väg mot en ökad könsintegrering på alla nivåer, men delmål 1 är fortfarande i högsta grad aktuellt och kvarstår som mål också under nästa period. Konkret innebär detta att vi vid utlysningen av tjänster aktivt arbetar för att uppmuntra sökande från underrepresenterat kön, t.ex. genom att i platsannonser poängtera att vi gärna ser att den sökande är kvinna (eller man) allt beroende på vilket kön som är underrepresenterat. 2

3 Tabell 1. Personalens könssammansättning sedan M K M K M K M K M K M K M K Professorer Adjungerad professor Lektorer Gästadjunkt Adjungerad lektor Forskare Doktorander och assist. Adm. Personal Systemerare Totalt Anm: 1. Professorer som efter ordinarie pensionering fortsätter med aktiv verksamhet vid institutet räknas inte med i tabellen. 3

4 Delmål 2: Kvinnors deltagande och insyn i institutets ledning Vad gäller ökningen av kvinnors deltagande och insyn i institutets ledning kan följande konstateras; institutet styrs av en föreståndare, som bör vara professor, med hjälp av två biträdande föreståndare, som är forskare vid SOFI. Dessa var 2003 samtliga män. Vidare samlas alla personer med ledningsansvar för informella samtal med föreståndarna regelbundet i den så kallade ledningsgruppen, som 2003 endast bestod av män. Sedan 2006 är en av de två biträdande föreståndarna kvinna, Charlotta Stern. Dessutom har ledningsgruppen utvidgats med AKPAs studierektor Marianne Sundström. Med dessa förändringar har vi kommit en bit på vägen mot det mål som uppställdes år Delmål 3: Förbättrad information om och uppföljning av institutets jämställdhetsarbete. År 2003 uttalades också målet att stärka och utöka uppdraget för kontaktombudet för jämställdhetsfrågor vid institutet, Johanna Kumlin. Kontaktombudets roll tydliggjordes och idag torde det vara allmänt känt att institutet har ett kontaktombud och att man kan vända sig till denna för information om jämställdhetsarbete, frågor om könsdiskriminering eller sexuella trakasserier. Det planerades vidare att införa årliga jämställdhetsmöten på institutet för att skapa ytterligare ett viktigt forum där samtliga verksamma på SOFI får möjligheten att ventilera institutets jämställdhetssituation och jämställdhetsarbete. Jämställdhetsmöten hölls på avdelningsnivå i samband med att jämställdhetsplanen 2003 formulerades, men sedan avtog intresset. I jämställdhetsplanen 2007 beslöts att målet istället är att införa jämställdhetsfrågan som en ständig punkt på de terminsåterkommande SOFI-mötena, där kontaktombudet för jämställdhetsfrågor ska vara ansvarig för punkten. Detta kan kanske framstå som ett mindre ambitiöst mål men förhoppningen är att förbättra förutsättningar att förverkligas. Det är också ett konkret sätt att inlemma jämställdhetsarbetet som ett naturligt inslag i SOFIs normala verksamhet. Ett nytt kontaktombud utsågs 2008 då Marie Evertsson valdes av personalen på SOFI-dagen. Utkast till jämställdhetsplan distribuerades i samband med detta till institutets personal som ombads inkomma med synpunkter. Delmål 3b: Insamling av synpunkter och idéer i samband med SOFI-möten I samband med uppföljningen av jämställdhetsmålen som fastställdes 2003 diskuterades att kvinnor deltar på ledande positioner inte per automatik innebär att informationen om och uppföljningen av institutets jämställdhetsarbete blir bättre. Inför nästa treårsperiod beslutades det därför att en målsättning ska vara att på olika sätt samla in erfarenheter från verksamma vid SOFI vad gäller bl.a. insyn i institutets ledning där ev. skillnader mellan könen särskilt fokuseras. Ett sätt att konkret fånga upp detta är att kontaktombudet i samband med SOFImöten aktivt samlar in synpunkter och idéer från SOFI:s personal kring denna och andra ev. jämställdhetsfrågor som kan tas upp på vid jämställdhetspunkten på SOFI-möten. 4

5 Delmål 4: Ökad bevakning av löneutveckling/flexibilitet vg komb. Familj/Arbete Vid uppföljningen av jämställdhetsplanen 2007 och diskussioner i samband med denna lades ett nytt delmål till gällande en ökad bevakning av ev. könsskillnader i löneutvecklingen på SOFI. Man uppmärksammade risken att kvinnorna halkar efter männen i karriären när de har doktorerat och skall fortsätta sin meritering med sikte på docent- och professorskompetens, speciellt vid skillnader i omfattningen av tjänstledighet för vård av barn. Från institutsledningens sida är det viktigt att följa utvecklingen så att det inte uppstår något bakslag. Flexibla lösningar måste sökas så att barnafödande och fortsatt framgångsrik karriär kan kombineras för såväl manliga som kvinnliga disputerade. En annan frågeställning som framkom är om kvinnliga forskare lönemässigt är missgynnade bland gruppen forskare eller bland gruppen doktorander. Forskarnas lönenivå följer den akademiska meriteringen enligt följande steg: (1) nydisputerad, (2) halvvägs till docentkompetens, (3) docentkompetens, (4) halvvägs till professorskompetens, och (5) professorskompetens. Även om denna lönestege inte automatiskt utesluter godtycke från ledningens sida så innebär den att den enskilde forskaren kan påverka sin lön genom att meritera sig för och ansöka om docent- respektive professorskompetens. Även doktoranderna följer en tydlig lönetrappa i form av universitetets så kallade doktorandstege. I jämställdhetsplanen 2007 beslutades att en uppföljning skulle ske av tidsskillnader mellan könen att förflytta sig mellan de olika lönestegen som finns inom SOFI. I tabell 2 rapporteras förflyttningar som skett i lönestegen efter revisionen Tanken med sammanställningen är att ha ett underlag för att kunna utesluta effekter av kön vad gäller löneskillnader samt för att undersöka om kvinnor halkar efter män efter disputation. I tabellen nedan rapporteras namn och år. Vad gäller nydisputerade rapporteras det år de kom till SOFI. Det är inte nödvändigtvis detsamma som det år de antogs till doktorandutbildningen. Vid uppflyttningar efter disputation anges avhandlingsåret inom parentes. Lönestegsuppflyttningar inför revisionen 2008 Halvvägs till disputation 80 procent Nydisputerad Halvvägs till docent M - 2 (01, 02) Böhlmark (01) Sund (01) K 5 (01, 03, 03, 03, 02) 3 (02, 01, 03) Docent Böhlmark (07) Bihagen (00) Gähler (98) Nermo (99) Sjöberg (00) Kumlin (01) Evertsson (04) Mood (06) Andersson (06) Sjögren (04) Halvvägs Professor till professor - - Stern (99) - - Det låga antalet observationer gör det i dagsläget svårt att dra någon slutsats vad gäller tidsåtgång. Det här är dock början till en analys som syftar till att över tid kunna studera om systematiska skillnader verkar föreligga mellan kvinnor och män. 5

6 Stockholm den 19 december 2008 Jan O. Jonsson Charlotta Stern Marie Evertsson föreståndare biträdande föreståndare kontaktombud för jämställdhetsfrågor 6

7 Appendix Att det skett en förändring över tiden framgår även av de avhandlingar som skrivits inom institutet, se tabell 2. Av 36 framlagda avhandlingar skrevs 14, dvs. drygt 40 procent, av kvinnor, 4 medan fördelningen av disputander för perioden 1986 (då den första avhandlingen i SOFI:s avhandlingsserie lades fram) t.o.m var åtta män och endast en kvinna. Tabell 2. Doktorsavhandlingar fördelade på män och kvinnor och ålder vid disputation År Män Kvinnor Ålder män Ålder kvinnor , , , 42, , 37, 35, 32, , 37 49, , , , , 33 34, 35, 42, , 35, 29, 31, , 33, 33 62, , 42, 33, 33 36, 36, , 36 41, 32, , , 30 7

8 Totalt/Ge nomsnitt Not: I några fall avviker avhandlingens tryckår från disputationsår. Vi har då valt att ange avhandlingens tryckår. 8