RAPPORT OM JÄMSTÄLLDHETSARBETET 2007 Institutionen för Marin ekologi

Transkript

1 RAPPORT OM JÄMSTÄLLDHETSARBETET 2007 Institutionen för Marin ekologi Institutionen för Marin ekologi har sin hemvist vid tre platser Marin Ekologi Kristineberg (MEK) vid Kristinebergs marina forskningsstation, Marin Ekologi Tjärnö (MET) vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium och Marin Ekologi Göteborg (MEG) i botanhuset i Göteborg 1. Jämställdhetsarbete. Vid institutionen för marin ekologi arbetar 3 likabehandlingsombud med jämställdhetsoch jämlikhetsfrågor. Deras arbetsuppgift är att hjälpa prefekten i arbetet med institutionens planer och rapporter om jämställdhet och jämlikhet, se till att information om likabehandling når studenter och anställda, samt att ge råd och stöd åt studenter och personal som upplever att de utsatts för diskriminering eller trakasserier. Huvudombud vid institutionen, med placering i Göteborg är Per Moksnes. Lokala ombud vid Kristineberg och Tjärnö är Peter Tiselius och Per Jonsson. Likbehandlingsombudet är med vid institutionsstyrelsen alla möten och bevakar likabehandlingsfrågor. Information från likabehandligsombudet är en stående punkt på dagordningen. Under 2007 har ombudens arbete bl.a. handlat om att ta fram nytt informationsmaterial om likabehandling till anställda och studenter vid den Naturvetenskapliga Fakulteten (NF). Likabehandlingskommittén vid NF, bestående av institutionernas huvudombud i likabehandling, har gemensamt tagit fram ett informationsmaterial om likabehandling. Alla institutioner har nu fått enhetliga likabehandlingssidor till institutionernas hemsidor där information ges om institutionen och fakultetens likabehandlingsarbete, samt specifik information till studenter med tips vart de skall vända sig om de upplever att de utsatts för diskriminering eller trakasserier. Affischer med liknande information har också trycks upp och anslagits vid institutionens olika hemvister. Huvudombudet har också informerat grundstudenter om likabehandling vid kursupprop och doktorander vid gemensamma doktorandkurser vid fakulteten. 2. Jämställdhetsplan. Institutionens senaste jämställdhetsplan som antogs under 2005 och gäller perioden innefattar följande förslag på åtgärder: a. Utarbeta en gemensam plan för jämställdhetsarbetet vid institutionen, och driva jämställdhetsarbetet gemensamt för hela institutionen. b. Verka för att förändra strukturer och kulturer inom institutionen som främjar könsdiskriminering och könskränkningar. c. Utarbeta en policy och rutiner för hur påståenden om sexuella trakasserier handläggs. d. Se över rutiner vid rekrytering av ny personal för att motverka könsdiskriminering vid urvalsprocessen. e. Verka för jämn könsfördelning vid val av personer till grupper och kommittéer inom institutionen, vid handledning och vid val av opponenter. f. Adjungera jämställdhetsombud till styrelserna, om personen ej redan är ledamot.

2 g. Regelbundet (minst en gång per år) ge information och diskutera institutionens jämställdhetsarbete med alla personalgrupper. h. Kartlägga löneskillnader vid institutionen och utreda vilka faktorer som styr olikheterna i lönesättning. i. Underlätta och kartlägga hur kvinnor och män kombinerar förvärvsarbete med barnledighet. 3. Anställda. Under 2007 var 109 personer anställda vid institutionen under längre eller kortare period. Det är 20% fler anställda i jämförelse med 2006, och ökningen har skett främst inom tjänstekategorierna forskare och projektanställda där antalet kvinnor mer än fördubblats. Under 2007 var 61% av institutionens anställda kvinnor (under 2006 var siffran 49%). Rekryteringen av nya forskare 2007 har generellt lett till en jämnare fördelning mellan könen; av de 44 anställda i lärar/forskargruppen (professorer, universitetslektor, forskarassistenter, forskare och postdocs) var 43% kvinnor 2007 (2006 var siffran 33%). Av de 10 anställda inom teknisk/administrativ personal (forskningsingenjörer, administratörer, ekonomer) var totalt 69% kvinnor (2006: 70%). Antalet doktorander minskade från 39 st 2006 till 32 st 2007, på grund av ett högt antal disputationer (8 st) och endast 2 nyantagna doktorander. Förändringen förstärkte den ojämna könsfördelningen bland doktorander där andelen kvinnor ökade från 62% 2006 till 69% Tabell 1. Könsfördelningen för olika tjänstekategorier 2007, medellön (kr/mån) inom parentes. Tjänst Antal män Antal kvinnor % kvinnor Professor 5 (42 510) 4 (43 600) 44 Lektor 5 (34 650) 1 (33 000) 17 Fo.ass. 2 (31 300) 4 (30 850) 67 Forskare 12 (28 469) 7 (26 371) 37 Forskningsingenjör* 3 (24 933) 3 (21 500) 50 Administratör 1 (26 000) 5 (24 533) 86 Doktorand 10 (20 594) 22 (20 631) 69 Projektanställda 9 (20 858) 11 (19 975) 55 Totalt 48 (27 683) 61 (24 720) 56 * Inkluderar både forskningsingenörer och 1e forskningsingenörer 4. Rekrytering. Under 2007 anställdes inga nya lektorer. En kvinna antogs som oavlönade docent. Två nya doktorander rekryterades varav 1 kvinna. 5. Lönekartläggning. I genomsnitt var lönen hos männen inom institutionen 11% högre än kvinnornas lön (Tabell 1). Under 2006 var skillnaden marginellt högre (13%). Skillnaden i genomsnittslön tycktes dock förklaras av en högre andel män inom högavlönade

3 grupper. Inom olika personalgrupper kunde inga påfallande löneskillnader hittas mellan könen. De skillnader som sågs tycktes förklaras av olika meritering. Löneskillnaderna var små bland professorer (3% högre lön hos kvinnor), lektorer (5% lägre lön hos kvinnor) och forskarassistenter (1% lägre lön hos kvinnor). Den något högre medellönen bland manliga lektorer förklarades av att den enda kvinnliga lektorn förordnades senast (under 2006). Bland den heterogena personalgruppen med tjänstebenämningen "forskare" var medellönen 7% högre bland männen. Denna löneskillnad orsakades av 2 män med professor-kompetens och därvid högre lön. Om dessa personer avlägsnades från analysen var medellönen högre bland kvinnorna. Bland forskningsingenjörerna och bland "projektanställda" var också medellönen högre bland männen (14% respektive 9%). Den högre lönen bland männen i båda grupperna berodde till största delen på att 2 av männen, men inga av kvinnorna i varje lönegrupp var disputerade. Om de disputerade avlägsnades från data-setet var skillnaden 10% respektive 3%. I den kvinnodominerade TA-personalgruppen "administratörer" (vilket inkluderade ekonomiadministratörer, institutions "controler" och programsekreterare) var medellönen 12% högre än i den andra TA-gruppen, forskningsingenjör. De största löneskillnaderna hittades inom tjänstekategorin "postdocs" (från till kr/mån), där EUs Marie Curie stipendier har betydligt högre lön. Inga stora löneskillnader hittades dock mellan könen i denna grupp. 6. Arbete och föräldraskap. Institutionen har fattat beslut att samtliga nya doktorander skall ha doktorandtjänst (och full föräldraförsäkring) under hela sin doktorandperiod, samt att statsanställdas extra föräldrabidrag betalas av institutionen istället för enskilda projekt. Institutionen har som praxis att förlägga möte till tider mellan kl. 9 och kl. 16, och inte under skollov för att underlätta deltagande av småbarnsföräldrar. Under 2007 var 12 personer föräldralediga (5 doktorander, 3 foassar, 3 forskare och 1 forskningsingenjör), varav 67% var kvinnor. Bland doktoranderna var endast kvinnor föräldralediga. 7. Styrande organ. Fördelningen mellan kvinnor och män i olika institutionsuppdrag reflekterade sammansättningen av anställda inom lärar/forskargruppen (43% kvinnor), med viss överrepresentation av kvinnor. Institutionsstyrelsen bestod av 8 män och 9 kvinnor (inkl. ersättarna). Prefekten var man (hemvist MEG), stf prefekt var kvinna (MEK), och vice prefekt var man (MET). 8. Övriga ledningsuppdrag. Av institutionens 3 examinatorer (i grundutbildning och forskarutbildning) var 2 kvinnor. Studierektor var man och biträdande studierektor var kvinna. Likabehandlingsombuden (3 st) var alla män och arbetsmiljöombuden bestod av en kvinna (MEG) och två män (MEK och MET). I övriga uppdrag i fakultetsnämnder, lärarförslagsnämnder, programråd, m.m. var 5 män och 3 kvinnor.

4 9. Licentiat- och doktorsexamina. Trettiotvå doktorander var verksamma vid institutionen 2007, varav 22 st (69%) var kvinnor. Av dessa disputerade 8 doktorander under 2007, varav 5 (63%) var kvinnor. Handledarna och biträdande handledare dominerades av män och endast 37% respektive 27% var kvinnor. Vid disputationerna var 25% av opponenterna kvinnor, och i betygskommittéerna var 38% av de ordinarie ledamöterna kvinnor; bland reservledamöterna var siffran 57%. 10. Grundutbildningen. Vid det marina utbildningsprogrammet var 67% kvinnor av totalt 24 studenter (2006 var 69% kvinnor). Vid institutionen 3 examens och tillämningskurser (30 p och 15 p examensarbete, 15 p tillämpningskurs) blev 35 studenter godkända under 2007, varav 57% var kvinnor (2006 var siffran 59%). Betygen på kursen skiljde sig mellan könen där 75% av de kvinnliga studenterna fick VG medan endast 40% av männen fick samma betyg. Skillnaden var störst på 15 p-kurserna där 71% av kvinnorna och 18% av männen fick VG. Den högre andelen kvinnor bland institutionens grundkursstudenter och doktorander 2007 reflekterar en överrepresentation av kvinnor bland nya biologstudenter de senaste 6 åren. Under perioden varierade andelen kvinnor mellan 62% och 71% bland programnybörjare inom biologi, och mellan 55% och 72% inom det marina programmet (Rapport om jämställdhet 2004, Naturvetenskapliga fakulteten, Tabell 4). 11. Kvinnligt nätverk. De flesta av institutionens kvinnliga doktorander och forskare är medlemmar i "havsfruarna" ( ett nätverk för kvinnliga marina och limniska forskare och forskarstuderande med syftet att ge kvinnliga forskare ett bättre stöd i sin yrkesroll, möjlighet att lära sig synas och ha framgång i ansökningar till jobb och anslag. Forskare från institutionen var med och startade nätverket som sedan 1993 har haft nationella sammankomster dit kvinnliga forskare och forskarstuderande från hela landet inbjudits för aktuella och intressanta diskussioner och föredrag. Det är ca 130 medlemmar totalt i nätverket. 12. Arbetsmiljöenkät. År 2005 genomfördes en enkät (Arbetsmiljöbarometern) inom den naturvetenskapliga fakulteten, bl.a. beträffande trakasserier och likabehandling vid olika institutioner. Under hösten 2006 sammanställdes resultatet beträffande institutionen för marin ekologi, vilket visade att flera personer uppgivit att de utsatts för sexuella trakasserier och diskriminerade på grund av kön det senaste året och att de fått otillräcklig stöd av sin närmaste chef vid problemet. Problemet och åtgärder diskuterades inom institutionsstyrelsen i december 2006 där styrelsen gav likabehandlingsombudet i uppdrag att under 2007 förbättra informationen till studenter och personal om sexuella trakasserier och likabehandling, samt om vem man skall vända sig till vid problem vid institutionens tre arbetsplatser.

5 Sedan juli 2007 finns information om likabehandling och sexuella trakaserier, samt vart personal och studenter skall vända sig, anslaget vid institutionens alla hemvistelser, samt på institutionens hemsida. Likabehandlingsombudet har också informerat nya grundstudenter och doktorander vid kursupprop och vid doktorandkurser.