Grunduppgifter. Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola

Transkript

1

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen David Rytter, rektor (NA, TE, EE) Mikael Örning, rektor (BA, FT, IN) Vår vision Katrineholms tekniska college ska vara en trygg miljö att vistas i för elever och personal. Alla elever och all personal vid Katrineholms tekniska college ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Alla elever och all personal vid Katrineholms tekniska college ska behandlas och bemötas med respekt och värdighet av varandra. Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska inte förekomma. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet I arbetet med Qualis får eleverna möjlighet att svara på frågor om trivsel och trygghet. Eleverna får möjlighet att delta i trygghetsenkäten under vårterminen. Elevernas trivsel finns som stående punkt på klassrådens och elevrådets dagordningar. Under mentorssamtalen lyfts likabehandlingsfrågor med eleverna. Eleverna i åk 1 får under höstterminen information om likabehandlingsplanen och trygghetsteamet. Eleverna får information om vem/vilka de kan vända sig till om de bevittnar eller blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare informeras på föräldramöten i början av höstterminen om skolans likabehandlingsplan och dess syfte. De uppmanas att kontakta elevhälsan vid upptäckt av behandling som inte överensstämmer med planen. Vårdnadshavare har möjlighet och uppmuntras till att delta i elevernas utvecklingssamtal där mentor har ansvar för att lyfta frågor kring likabehandling. Personalens delaktighet Likabehandlingsarbetet ska genomsyra all verksamhet på skolan och vara en naturlig del hos personalen i det dagliga arbetet i undervisningen. Arbetslagen diskuterar den studiesociala situationen på programmen på arbetslagsträffarna. I varje arbetslag finns representant från trygghetsteamet. Likabehandlingsfrågor lyfts och fångas upp. Elevhälsoteamet medverkar regelbundet på

3 arbetslagsträffar. Syftet är bland annat att få information om händelser och situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Trygghetsteamet med kurator, skolsköterska, bibliotekarie och representanter från arbetslagen träffas regelbundet och diskuterar likabehandlingsarbetet, trygghet och trivsel samt hur den studiesociala situationen ser ut på skolan. Förankring av planen Eleverna informeras under höstterminen om skolans likabehandlingsplan och trygghetsteam när elevhälsoteamet och trygghetsteamet går ut och besöker klasserna. Vårdnadshavare till elever i åk 1 informeras om skolans likabehandlingsplan på föräldramöte under höstterminen. Lärare informeras om likabehandlingsplanen på arbetslagsträffar och all personal informeras under arbetsplatsträffar. Vårdnadshavare, elever och personal informeras om att likabehandlingsplanen finns att läsa på skolans hemsida och på Lärknuten.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering tas upp i Trygghetsteamet och i Elevhälsoteamet. Den kommer även lyftas och diskuteras i Elevrådet i början av höstterminen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Förra läsårets mål var att känslan av gemenskap och bra relationer ska finnas på hela skolan. Hos den enskilde eleven, mellan eleverna och mellan elever och personal. Under den årliga introduktionsdagen för åk 1 vid terminsstart fick eleverna bland annat till uppgift att enskilt fundera över och svara på två frågor: Vad är viktigt för dig för att du ska trivas i klassen? Vad kan du göra/bidra med för en bra stämning/trivsel i klassen? Svaren sammanställdes sedan klassvis och i samband med att Elevhälsoteamet gick ut i klasserna redovisades svaren för eleverna och mentorerna. Syftet var att förmedla en positiv samstämmighet och en bra känsla för de nya klasserna. Liknande aktivitet kommer att planeras och genomföras vid terminsstart även detta läsår. Uppfattningen är att eleverna uppskattade det och att det fyllde sitt syfte inledningsvis. Till kommande läsår är planen att klassernas svar ska användas mer aktivt under läsåret för att uppmuntra till diskussion om trygghet och trivsel. Två gemensamma halvdagar var inplanerade för aktiviteter tillsammans med Duveholmsgymnasiet och gymnasiesärskolan, så kallade Trygghetsdagar. Dock genomfördes inte dessa på KTC. Inledningsvis var planen att genomföra en halvdag för hela husets ca 1000 elever, i form av aktiviteter på olika stationer. Då bedömningen gjordes att tid och utrymme för en så omfattande aktivitet inte fanns bestämdes att KTC skulle dra sig ur och istället planera för en egen trygghetsdag. Detta genomfördes inte. Dock att KTC varje hösttermin anordnar en KTC-dag med gemensamma aktiviteter för elever och personal. Till detta läsår (15/16) kommer Trygghetsteamet se över möjligheterna och engagemang samt lämpliga och realistiska aktiviteter för trygghetsdagar. Det andra uppsatta målet föregående läsår var att synliggöra Elevhälsoteamet och Trygghetsteamet mer. Målet var att elevhälsoteamet skulle bli mer av ett naturligt inslag i skolan, i klassrummet och i verkstadslokaler. Både Elevhälsoteamet och Trygghetsteamet var i början av höstterminen ute och presenterade sig för eleverna i åk 1. Målet var även att gå ut till eleverna i åk 2 och 3 under höstterminen. Detta genomfördes inte. Målet var även att upprepa besöket hos eleverna i åk 1 under vårterminen vilket inte gjordes. Elevhälsoteamet har i perioder under läsåret varit ute i klasser och representanter från teamet har turats om att delta på lektioner. Detta var riktade insatser i specifika klasser på grund av en störd studiero och negativ arbetsmiljö. Ett mål för kommande läsår är att Elevhälsoteamet redan i ett tidigt skede och i förebyggande syfte ska vistas mer ute i klasserna, på alla program. Syftet är att Elevhälsoteamets olika professioner och roller ska vara tydliga och lättillgängliga för elever och personal.

5 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Trygghetsenkät till elever under vårterminen. Utvärdering sker i Trygghetsteamet och i Elevhälsoteamet löpande under läsåret och en sammanställning görs i slutet av vårterminen. I dialog med lärarna ute i arbetslagen. I samarbete med elevrådet. Ansvarig för att årets plan utvärderas Kurator ansvarar för utvärderingen. Rektor har det yttersta ansvaret.

6 Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion, funktionsförmåga, etnisk tillhörighet. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Det är viktigt att det finns kunskap och medvetenhet om hbtq, gällande unga personers situation och livsvillkor, hos de anställda och inom elevhälsovården. Rasismens idéhistoria belyses. Böcker och annat studiematerial som används i skolan ska belysa olika typer av familjebildningar och olika minoriteter. Elevers flerspråkighet uppmärksammas på ett positivt sätt. Gemensamma aktiviteter anpassas så att alla elever kan delta. Elever med funktionsnedsättning ska få det stöd de har rätt till i den dagliga verksamheten. Det ska finnas flera alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar. Stödja elevernas utveckling gällande förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett utseende, ekonomisk status och personlig stil. Insats Vid gruppindelningar beaktas fördelningen. Inom kursen Idrott och Hälsa uppmärksammas allas behov och önskemål, oavsett kön, vid planeringen. Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen och att ge personalen kompetensutveckling inom hbtq-frågor. Rasismens idéhistoria belyses främst i de gymnasiegemensamma kurserna samhällskunskap, historia och religion. Inom kurserna samhällskunskap, historia, religion, psykologi och filosofi används läromedel som belyser olika familjebildningar eller olika minoriteter. Skolan arbetar aktivt med att erbjuda elever, som har rätt till detta, kurser i modersmål och svenska som andraspråk. Elever som har behov av (och rätt till) studiehandledning på sitt modersmål erbjuds detta. Alla gemensamma aktiviteter såsom friluftsdagar, externa studiebesök, besök på skolan mm arrangeras på ett sådant sätt att alla elever kan delta. Skäliga åtgärder i form av stöd och anpassning i den dagliga verksamheten görs för elever med funktionsnedsättning. Vid läsårets början arrangeras en introduktionsdag för åk 1 med syftet att bekanta sig med varandra, med mentorerna och med skolan samt att skapa samhörighet. Aktiviteterna utformas så att alla elever kan delta. Under läsåret anordnas en KTC-dag då aktiviteterna syftar till samvaro, samarbete och en känsla av gemenskap i klassen, på programmen och tillsammans på skolan.under läsåret anordnas även friluftsdagar/mentorsdagar med samma intentioner vad gäller social gemenskap.

7 Vid skolsköterskans hälsosamtal och i kuratorns möten med elever i enskilda samtal samt på gruppnivå lyfts frågor och diskussioner gällande respekt för allas lika värde. Ansvarig Lärare, kurator, skolsköterska, rektorer. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret.

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Trygghetsenkät Utvecklingssamtal Hälsosamtal Samtal kurator-elever Dialog mellan elevhälsoteam och arbetslag Incidentrapporter Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna deltar i trygghetsenkäten. Eleverna i åk 1 blir erbjudna ett hälsosamtal hos skolsköterska. I samband med att kurator träffar elever i samtal ställs frågor kring likabehandling, trygghet och trivsel. Eleverna deltar på utvecklingssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen På arbetslagsmötena diskuterar och uppmärksammar lärarna stämningen och hur de uppfattar elevernas mående och trivsel ute i klasserna och på programmen. Återkoppling sker till Elevhälsoteamet när de regelbundet kommer till arbetslagen. Mentorerna deltar på enskilda utvecklingssamtal med eleverna. Resultat och analys Av 152 elever som deltagit i trygghetsenkäten svarar 16 att de har varit utsatta för kränkande behandling vid enstaka tillfällen under de senaste tre månaderna. 6 elever svarar att de har varit utsatta ganska ofta under samma period och 4 elever att det händer varje dag. De uppger att det har hänt i klassrummet eller i korridoren men även andra platser på skolan nämns som tex matsalen, kafeterian, ljusgården och vid elevskåpen. Enstaka specifika platser har även uppgetts av ett par elever. Den som har utsatt har främst varit en klasskamrat men även elev från annan klass. De elever som har uppgett att de har blivit kränkta har framförallt blivit det verbalt men en del svarar att det skett psykiskt (tex miner, blickar, suckar, utfrysning). Angående hur eleven har agerat vid kränkningen så svarar de att de gick därifrån, att de sagt till personen att sluta, berättade för en kompis, berättade för en vuxen på skolan eller berättade för föräldrarna. De elever som har sett eller hört någon annan bli utsatt har reagerat med att be personen att sluta, berättade för en kompis, berättade för en vuxen på skolan, pratade med den som blivit utsatt och frågade om de kunde hjälpa hen på något sätt, berättade för föräldrar eller någon annan utomstående. Några elever uppger att de själva har utsatt någon annan elev för kränkande behandling och att det då framförallt har skett verbalt. 145 elever har svarat på frågan om de har sett/hört någon annan bli utsatt för kränkande behandling under de senaste tre månaderna. 30 elever svarar att de har det vid enstaka tillfällen och att det övervägande har varit en klasskamrat eller annan elev på skolan. Framförallt har detta

9 uppmärksammats i klassrum eller korridor och skett genom ord eller kränkande bemötande. 151 elever har svarat på frågan om de känner till innehållet i skolans Likabehandlingsplan. 81 svarar Ja och 70 svarar Nej. 121 elever känner till att skolan har ett Trygghetsteam och 30 elever svarar att de inte gör det. Trygghetsenkäten genomfördes digitalt och fungerade inte optimalt. Kritik inkom då det på vissa frågor inte gick att komma vidare utan att välja ett alternativ. Detta orsakade att en del elever kryssade i alternativ som de egentligen inte stod för eller hade upplevt. Det är därför svårt att uppskatta hur svaren stämmer överens med verkligheten. En uppdatering av enkäten är nödvändig till kommande läsår och att säkerställa att den fungerar som den ska innan den publiceras. Det var många elever som svarade att de inte känner till Likabehandlingsplanen varför ett mål är att nå ut med den, dess syfte och innehåll, på ett mer tydligt sätt och vid flera tillfällen under läsåret. Även om svaren från enkäten inte är helt tillförlitliga så är det sannolikt att ett antal elever har upplevt kränkande behandling under föregående läsår. Under läsåret har tre incidentrapporter om kränkande behandling upprättats. Ett mål för kommande läsår är att i förebyggande syfte informera eleverna om vad kränkande behandling är, att ingen elev på skolan ska behöva bli utsatt för detta och att nolltolerans råder. Ett mål är att synliggöra elevhälsoteamet mer genom att besöka och vara med i klassrum och i verkstadslokaler i större utsträckning än tidigare. Syftet är förebyggande, göra elevhälsoteamet ännu mer lättillgängligt för elever och lärare, att kartlägga eventuella otrygga områden på skolan, att observera och föra en dialog direkt med eleverna. Lärararbetslagen på vissa yrkesförberedande program förmedlar att det kan vara en negativ jargong mellan elever, att de tilltalar och kommenterar varandra negativt. Det är viktigt att såväl lärare som övrig personal uppmärksammar detta direkt och agerar genom att prata direkt med eleven eller med klassen. Detta är även något som elevhälsoteamet/trygghetsteamet kommer att lyfta vid besök i klasserna under läsåret. Några lärare har förmedlat att det ibland förekommer rasistiska uttryck i klassrumsmiljö.

10 Förebyggande åtgärder Namn Att motverka förekomsten av kränkande behandling. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Det ska inte förekomma kränkande behandling i verksamheten. Utvärdering sker löpande vid Elevhälsoteamets regelbundna träffar med lärararbetslagen ute på programmen. Särskilda frågor kopplade till detta ställs i den årliga elevenkätsundersökningen under våren. Utvärdering sker löpande vid Trygghetsteamets träffar. En sammanställning över hela läsåret görs i slutet av vårterminen. Åtgärd Vi genomför återkommande besök i klasser för att nå ut med Likabehandlingsplanen, dess syfte och innehåll, på ett mer tydligt sätt. Vi informerar eleverna om vad kränkande behandling är, att nolltolerans råder på skolan, om trygghetsteamet, hur skolans rutiner ser ut vid förekomsten av kränkande behandling. Synliggöra elevhälsoteamet mer genom att besöka och vara med i klassrum, verkstadslokaler och övriga verksamheter. Observera, kartlägga och agera. Göra elevhälsoteamet mer lättillgängligt för elever och lärare, för att underlätta en naturlig och direkt kontakt. Motivera åtgärd Ett antal elever har, i trygghetsenkäten, uppgett att de själva har blivit utsatta för kränkande behandling dagligen eller vid enstaka tillfällen. Elever har även uppgett att de har sett/hört andra bli utsatta. Upprättade incidentrapporter under läsåret visar på förekomsten av kränkande behandling. Ansvarig Elevhälsoteamet, kurator och trygghetsteamet. Datum när det ska vara klart Löpande under läsåret 15/16. Trygghetsenkäten genomförs under vårterminen.

11 Namn Att motverka förekomsten av nedvärderande språkbruk och jargong. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Det ska råda nolltolerans mot negativt språkbruk och jargong i skolan. Utvärdering sker löpande vid Elevhälsoteamets regelbundna träffar med lärararbetslagen ute på programmen. Särskilda frågor kopplade till detta ställs i den årliga elevenkätsundersökningen under våren. Utvärdering sker löpande vid Trygghetsteamets träffar. En sammanställning över hela läsåret görs i slutet av vårterminen. Åtgärd Synliggöra elevhälsoteamet mer genom att besöka och vara med i klassrum verkstadslokaler och övriga verksamheter. Att observera, kartlägga och agera. Göra elevhälsoteamet mer lättillgängligt för elever och lärare, för att underlätta en naturlig och direkt kontakt. Att informera och diskutera med eleverna om vad ett negativt språkbruk och och en negativ jargong innebär, att tydliggöra att detta inte accepteras på skolan. Att regelbundet lyfta, diskutera och återkoppla till detta i lärararbetslagen. Motivera åtgärd Lärararbetslagen på vissa program förmedlar att det förekommer en negativ jargong mellan elever, att de tilltalar och kommenterar varandra negativt. Några lärare har förmedlat att det ibland förekommer rasistiska uttryck i klassrumsmiljö. Elever förmedlar till kurator att det negativa språkbruket med kränkande kommentarer förekommer i vissa grupper och att det påverkar eleverna negativt. Både trygghetsenkätens sammanställning av svar från eleverna och incidentrapporter under året visar på att kränkande behandling till övervägande del sker verbalt. Ansvarig Elevhälsoteamet, kurator och trygghetsteamet, lärare och övrig personal. Datum när det ska vara klart Löpande under läsåret. Trygghetsenkäten genomförs under vårterminen.

12 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Lyhörda vuxna Att all personal har en gemensam uppfattning om vad som är kränkande behandling och trakasserier samt vad som är viktigt att reagera på Regelbundet under läsåret diskutera med och informera eleverna om skolans policy och vad den innebär. Att eleverna har god kännedom om vilka de kan vända sig till vid upplevelse av/upptäckt av eller misstanke om kränkande behandling Kartläggning av eventuella otrygga platser på skolan Utvecklingssamtal, hälsosamtal, föräldramöten Likabehandlingsarbete i den ordinarie verksamheten Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Kurator: Maria Karlsson tel , mail: maria.karlsson@katrineholm.se Skolsköterska: Marita Lindfors tel Rektor (NA, TE, EE): David Rytter tel Rektor (BA, FT, IN): Mikael Örning tel Elever och vårdnadshavare/föräldrar kan även vända sig till respektive mentor eller annan personal som eleven har förtroende för. Den personal på skolan som får informationen tar omgående kontakt med rektor eller kurator för fortsatt hantering enligt skolans rutiner. Se nedan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Den personal som får kännedom om kränkningen ansvarar för frågan. Vid allvarlig kränkning ska rektor omedelbart kontaktas för att kunna rapportera vidare till huvudmannen. Vid osäkerhet - ta kontakt med rektor/trygghetsteam/kurator för råd. Vid händelser där hot och våld förekommit - se separat handlingsplan "Handlingsplan vid Hot och Våld". Denna finns publicerad på Lärknuten samt på katrineholm.se/handlingsplan-vid-hot-och-vald. Kartläggning av händelse sker av den personal som enligt skolans rutiner äger frågan, till exempel samtal med berörda och kontakt med vårdnadshavare.

13 Om händelsen kan anses vara en kränkning, sker dokumentation på incidentrapport benämnd "Trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem". Denna finns publicerad på Lärknuten. Kränkningen rapporteras till Trygghetsteamet. Uppföljning med berörda vid behov. Mentor och rektor ska ta del av och skriva under dokumentationen. Rapporten ska diarieföras på skolenheten. Rektor ansvarar. Rapporter ska skickas skyndsamt kontinuerligt till bildningsförvaltningen. Vid incidenter där uppföljning krävs ska uppdaterad rapport skickas in efter ärendets avslut. Exempel på åtgärder: - Samtal med berörda - Samtal med vårdnadshavare - Kartläggning - Stödsamtal med kurator - Skriftlig varning - Avstängning av elev - Anmälan till Socialförvaltningen Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Den som får vetskap om att elev kränks av personal har skyldighet att skyndsamt anmäla detta till rektor. Rektor kontaktar omedelbart bildningsförvaltningen. Ärendet hanteras i fortsättningen av rektor tillsammans med förvaltningen och personalavdelningen samt berördas fackliga ombud involveras utifrån ärendets specifika omständigheter. Rutiner för uppföljning Se "Rapport om trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem" på Lärknuten. Rutiner för dokumentation Dokumentation ska ske på "Rapport om trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem" av den personal som äger händelsen. Original diarieförs och förvaras på skolenheten. Ansvar - den som äger händelsen. Kopior till elevakt. Ansvar - den som äger händelsen. Kopior till BiF. Ansvar - rektor. Analys av de dokumenterade incidenterna görs kontinuerligt av trygghetsteamet/eht. Detta redovisas av rektor under Qualisprocessen "Trygghet och Trivsel". När personal kränker elev gäller rutiner i särskild ordning. Dokumentation i personalakt. Ansvarsförhållande Rektor har det yttersta ansvaret för att upprättade rutiner fungerar.