Lindengymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Lindengymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Läsår 2015/2016 1/10

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektor Vår vision Lindengymnasiet ska vara en arbetsplats där både elever och personal känner sig trygga. Möten mellan alla som vistas på skolan ska präglas av respekt, ödmjukhet och förståelse. Alla ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Diskriminering eller annan kränkande behandling ska inte förekomma. Ingen elev eller vuxen på Lindengymnasiet ska behöva gå till skolan och vara rädd för att bli utsatt av någon annan. Skolan ska aktivt bekämpa sådana tendenser genom ett medvetet arbete med att förebygga, upptäcka och snabbt agera vid kränkningar. Verksamheten skall präglas av våra ledord: Lärande - Intresse - Närhet - Drömmar -Engagemang -Nyfikenhet Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Som rutin finns att kurator och ytterligare en person från skolans trygghetsteam, under inledningen av höstterminen i årskurs 1, går runt bland klasserna och presenterar skolans olika handlingsplaner och rutiner. Likabehandlingsplanen lyfts där särskilt fram. Eleverna får möjlighet att delge sina synpunkter inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete. Trivselfrågor berörs vid de återkommande klassrådstiderna och enskilda mentorssamtal. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna görs delaktiga i planens innehåll via föräldramöten i årskurs 1 (äger rum under september månad efter skolstarten i augusti). Därefter görs vårdnadshavarna delaktiga via de återkommande utvecklingssamtalen som sker mellan mentor och elev tillsammans med vårdnadshavare. Delaktighet sker även, i förekommande fall, inom ramen för skolans elevkonferenser. Vårdnadshavarna har möjlighet att delge sina synpunkter inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete. Personalens delaktighet Personalen görs delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete samt på arbetsplatsträffar. Uppföljning och översyn sker genom elevhälsans återkommande besök i arbetslagen. Trygghetsteamet representeras av deltagare från alla skolans alla program, elevhälsoteamet och övrig icke pedagogisk personal. Personal har möjlighet att delge sina synpunkter inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete. Förankring av planen Planen förankras bland eleverna via elevhälsans och skolans trygghetsteams arbete ute i respektive undervisningsgrupp. Planen finns tillgänglig för eleverna via lärplattformen Lärknuten och hemsidan. Planen presenteras för vårdnadshavarna via föräldramöten, information på hemsidan och skolans lärplattform Lärknuten där vårdnadshavarna har tillträde. Planen finns fortlöpande med i elevhälsans samlade arbete ute bland arbetslagen. Kurator informerar all nyanställd personal vid särskilt tillfälle. 2/10

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Via trygghetsteamets utvärdering vid slutet av läsåret 2014/15. Via diskussioner på arbetsplatsträff. Inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan - Trygghetsteamet - All personal - Eleverna Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Mål /15 "Öka antalet elever som vet att de får hjälp av vuxna i skolan om de skulle bli mobbade eller trakasserade." Resultat. Andelen elever ligger kvar på samma nivå som föregående år (68 %). Besöken av trygghetsteamet i årskurs 2 och 3 har inte genomförts fullt ut på grund av organisations- och tidsmässiga skäl. Hela trygghetsteamet har inte haft möjlighet att deltaga vid varje informationstillfälle i klasserna. Mål /15 "Medvetandegöra och därmed minska mobbning och trakassering på internet" Resultat. Arbetet med detta har genomförts inom ramen för delar av elevernas kurser tillsammans med undervisande lärare. Vid trygghetsteamets besök i årskurs 1-klasserna har frågan särskilt lyfts fram. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom trygghetsteamets årliga utvärdering som sker i slutet av läsåret. Detta arbete skall föregås av dialog med personal och elevråd. Ansvarig för att årets plan utvärderas Trygghetsteamet 3/10

4 Främjande insatser Namn Främja likabehandling av alla Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Båda könen ska behandlas lika och ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Kunskap och medvetenhet om hbtq, gällande unga personers situation och livsvillkor, hos de anställda och inom elevhälsovården, skall ökas. Rasismens idéhistoria belyses. Vi använder böcker och annat studiematerial som belyser olika typer av familjebildningar och olika minoriteter. Vi tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Elevers flerspråkighet uppmärksammas på ett positivt sätt. I syfte att skapa religiös och kulturell samexistens tillämpa undervisningsmetoder som betonar det gemensamma inom olika religioner Gemensamma aktiviteter anpassas så att alla elever kan delta. Elever med funktionsnedsättning ska få det stöd de har rätt till i den dagliga verksamheten. Det ska finnas flera alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar. Stödja elevernas utveckling gällande förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett utseende, ekonomisk status och personlig stil. Insats Vid gruppindelningar beaktas fördelningen så att pojkar och flickor fördelas jämnt mellan grupper. Inom kursen i idrott och hälsa, som bedrivs i mixade könsgrupper, beaktas både pojkars och flickor behov och önskemål vid planeringen. Rasismens idéhistoria belyses främst inom ramen för de gymnasiegemensamma kurserna i samhällskunskap, historia och religion. Förekommer även inom ämnena psykologi och filosofi samt inom övrig programöverskridande aktiviteter/samhällsinformation som förekommer vid olika tidpunkter. I kurser används läromedel som belyser olika familjebildningar eller olika minoriteter. Ett normkritiskt förhållningssätt Ingår som en del i det system för det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs inom skolan (Qualis). Skolan arbetar aktivt med att erbjuda elever, som har rätt till detta, kurser i modersmål och svenska som andraspråk. Elever som har behov av (och rätt till) studiehandledning på sitt modersmål, erbjuds detta. Alla gemensammat aktiviteter såsom friluftsdagar, externa studiebesök, besök på skolan mm arrangeras på ett sådant sätt att alla elever kan delta. Vid varje läsårs början arrangeras en programdag. Vid dessa anordnas aktivitet med syfte att skapa samhörighet inom respektive program samt att skapa en programidentitet. Aktiveter utformas så att alla elever kan delta. Under läsåret i övrigt anordnas friluftsdagar med samma intentioner vad gäller social gemenskap. Träning i empati och respekt för allas lika värde sker främst genom skolsköterskans hälsosamtal samt kurators arbete i klasserna, men skall genomsyra hela verksamheten. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Arbetet är ständigt pågående. 4/10

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi ska vara ständigt uppmärksamma på hur elever agerar gentemot varandra. Vid mentors- och utvecklingssamtal ställs frågor kring stämningen i klassen, hur den enskilda eleven trivs, om eleven blir bra behandlad av andra elever och om eleven misstänker att någon annan elev blir utsatt av andra. Vid enskilda elevsamtal hos kurator och skolsköterska berörs frågor kring hur eleven blir bemött i skolan och hur arbetsklimatet är i klassen. Elevrådet är extra uppmärksamma på hur eleverna agerar mot varandra och att kontakta trygghetsteamet omgående om de upptäcker att någon blir utsatt. Vid arbetslagsmöten diskuteras frågor kring elevernas trivsel, hur samarbetet mellan eleverna fungerar och om det finns tendenser till trakasserier eller utanförskap. Vi uppmanar elever att kontakta trygghetsteamet omgående om de själva eller någon annan blir utsatt. (Sker vid årskurs 1 information via trygghetsteamet.) Vi ber föräldrar att höra av sig till oss om de får kännedom om att deras barn eller någon annan elev blir utsatt. (Sker på föräldramöten i årskurs 1.) Vid byte av studieväg samtalar kurator med eleven för att säkerställa att orsaken till bytet inte beror på någon form av kränkande behandling. Inom ramen för skolans kvalitetsarbete genomförs en elevenkät bland alla våra årskurser, som bland annat innehåller frågor om trivsel och trygghet på skolan. Enkäten genomförs i slutet av läsåret. En trivselenkät genomförs i samband med att årskurs 1-eleverna får information om skolans arbete mot kränkande behandling cirka en månad efter skolstarten. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Enkätundersökningar. Utvecklingssamtal. Mentorssamtal. Hälsosamtal. Kuratorssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Arbetslagens återkommande sammanträden. EHT:s besök i arbetslagen. Vid överlämningar mellan skolenheter och klasser. Resultat och analys Vid den senaste Qualisenkäten bland eleverna uppgav följande andel att de instämmer helt eller till stor del på följande påstående enligt nedan: - Jag trivs i skolan. 78 % - Jag har någon kamrat att vara med om jag vill. 94 % - Jag får den arbetsro jag behöver. 62 % - Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan. 66 % - Jag följer skolans ordningsregler. 87 % Gällande elevernas trivsel hade denna ökat med 11 procentenheter jämfört med föregående års mätning. För att öka andelen elever som upplever god arbetsro i skolan, innefattar skolans ordningsregler från detta läsår att alla lektioner skall genomföras mobilfritt. Arbetet med att medvetandegöra eleverna om av var de kan vända sig om de blir mobbade eller trakasserade ligger på samma nivå som tidigare år. Fortsatta insatser kommer att ske för att öka denna andel. Det centrala i arbetet vid upptäckt av kränkande behandling är skolans trygghetsteam. Dess arbete styrs av fastställda rutiner. Rutinerna är i sin tur välkända inom organisationen. Teamet har även en viktig roll när det gäller information kring arbetet mot kränkningar och att göra elever uppmärksamma på hur de ska agera om de misstänker att någon utsätts för kränkningar eller trakasserier. Arbetet inom teamet fungerar bra och teamet agerar skyndsamt när det får kännedom om att någon elev blir utsatt. Detta är högprioriterat bland medlemmarna i teamet. Under läsåret 2014/2015 fick teamet kännedom om två fall av kränkande behandling. Fallen åtgärdades enligt planen mot kränkande behandling med lyckat resultat. Personalen är uppmärksam på elevers agerande gentemot varandra och likaså om någon elev ser ut att vara utanför gemenskapen. Under 2014/2015 har kurator träffat ett antal elever efter det att lärare har slagit larm. I dessa fall har det gällt enstaka konfliktsituationer och inte fall av systematiskt kränkande behandling. Berörda elever har fått hjälp att hantera 5/10

6 situationerna och konflikterna har lösts. Trivselenkäten som gjordes hösten 2014/2015 bland årskurs 1 visar att 98 % av eleverna tycker att skolstarten har varit mycket bra eller bra. Detta är en ökning med 2,6 procentenheter från föregående läsår. Enligt samma enkät svarar 93 % att de trivs mycket bra eller bra i sin klass. Detta är 2,4 procentenheter lägre än föregående år. 6/10

7 Förebyggande åtgärder Namn Elevers trivsel i skolan. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning och Ålder Mål och uppföljning Andelen elever som trivs i skolan skall bibehållas eller ökas. Trivselenkät genomförs i årskurs 1 under höstterminen Utvärderas även inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet under hösten Åtgärd Innan skolstarten skall skolan planera för att elev med funktionshinder ges goda förutsättningar för sina studier. I samband med introduktion av nya elever ska vi klargöra skolans arbete om god inre miljö och tydliggöra noll-tolerans beträffande alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling såsom mobbning. Under introduktionstiden ska målet vara att utveckla trygghet i grupp för den enskilda eleven. Under introduktionsperioden ska skolans ordningsregler delges elever och riktlinjer för bra arbetsmiljö i klassen/gruppen utformas. All undervisning ska återkommande beröra vår gemensamma arbetsmiljö i skolan, både förebyggande och på förekommen anledning. Elever skall ges möjlighet att, under ledning av lärare, arbeta med frågor som är kopplade till trakasserier på internet/social medier. Mentor ansvarar för återkommande diskussioner om arbetsklimat i klassen under mentors- och klassrådstid samt vid utvecklingssamtalen. Friluftsdagar samt programdagar ordnas för hela skolan varje termin. I de olika programmen anordnar årskurs 2 och 3 en aktivitet för årskurs 1. Denna är väl genomtänkt och med syfte att främja samhörigheten mellan elever i olika årskurser och lärare. Kurator, tillsammans med ytterligare en person från trygghetsteamet genomför en övergripande information och diskussion kring diskriminering och mobbning i alla årskurs 1-klasserna under september månad. Detta arbete ska innehålla följande: Planen mot kränkande behandling presenteras för samtliga elever. Den finns även tillgänglig för elever och föräldrar på skolans lärplattform och hemsida. Definition av kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Presentation av skolans trygghetsteam. Information om hur skolan arbetar med mobbning och kränkande behandling. Vikten av att ta hjälp om man blir utsatt och att agera om andra blir det. Vikten av att stödja andra, att bemöta alla med respekt. Hur vi skapar ett bättre klimat, utan kränkande behandling, på skolan. Hur vi, både personal och elever på skolan, blir bättre på att fånga upp en elev som blir utsatt av andra. Trivselenkät genomförs. Motivera åtgärd Åtgärderna är planerade mot bakgrunden att vi har den uppfattningen att god trivsel och arbetsro stödjer ett bra mående och därmed är en positiv påverkansfaktor på lärandet. Ansvarig Rektor, trygghetsteam och all personal. Datum när det ska vara klart Löpande under läsåret 2015/16. 7/10

8 Namn Öka kunskaperna och toleransen inom HBTQ Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Det ska inte förekomma trakasserier i verksamhets som är kopplade till könsidentitet eller sexuell läggning. Åtgärd Kompetensutveckla personal inom HTBQ. Engagera extern expertis som föreläsare för elever och personal. Motivera åtgärd Kommunen har antagit en övergripande special strategi för HBTQ-frågor. Skolans insatser inom området skall ses i skenet av detta. Ansvarig Rektor och trygghetsteam Datum när det ska vara klart Under läsåret 8/10

9 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling * Trygghets-/trivselenkät * Enkäter inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete. * Djupintervjuer * Kartläggning av otrygga platser * Lyhörda vuxna i verksamheten * Utvecklingssamtal/föräldramöten/hälsosamtal * Likabehandlingsarbete i den ordinarie verksamheten Personal som elever och föräldrar kan vända sig till - Rektor Bengt Lind, bengt.lind@katrineholm.se - Kurator Leila Ersrud, leila.ersrud@katrineholm.se Elever och vårdnadshavare kan också vända sig till annan personal. Den personal på skolan som får informationen kontaktar omedelbart rektor eller kurator för vidare hantering enligt rutiner. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Den personal som får kännedom om kränkningen ansvarar för frågan genom att omgående informera tryggheatsteamet. Vid allvarlig kränkning ska rektor omedelbart kontaktas för att kunna rapportera vidare till huvudmannen. Vid osäkerhet - ta konktakt med rektor/ trygghetsteam för råd. Vid händelser där hot och våld förekommit - se separat handlingsplan."handlingsplan vid Hot och Våld". Denna finns publicerad på Lärknuten samt på Kartläggning av händelse sker av trygghetsteamet som enligt skolans rutiner äger frågan, till exempel genom samtal med berörda och kontakt med vårdnadshavare. Om händelsen kan anses vara en kränkning, sker dokumentation på incidentrapport benämnd "Trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem". Denna finns publicerad på Lärknuten. Uppföljning med berörda vid behov. Mentor och rektor ska ta del av och skriva under dokumentationen. Rapporten ska diarieföras på skolenheten. Rektor ansvarar. Rapporter ska skickas skyndsamt kontinuerligt till bildningsförvaltningen. Vid incidenter där uppföljning krävs ska uppdaterad rapport skickas in efter ärendets avslut. Exempel på åtgärder: - Samtal med berörda - Samtal med vårdnadshavare - Kartläggning - Stödsamtal med kurator eller annan personal - Skriftlig varning - Avstängning av elev - Anmälan till Socialtjänsten - Byte av klass - Byte av skola - Polisanmälan Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Den som får vetskap om att elev kränks av personal har skyldighet att skyndsamt anmäla detta till rektor. Rektor kontaktar omedelbart bildningsförvaltningen. Ärendet hanteras i fortsättningen av rektor tillsammans med förvaltningen och personalavdelningen. Berördas fackliga ombud involveras utifrån ärendets specifika omständigheter. Rutiner för uppföljning Se "Rapport om trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem". Rutiner för dokumentation Trygghetsteamet dokumenterar sina samtliga åtgärder. Dokumentation ska ske även på "Rapport om trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem" av den vuxne, som äger händelsen. Original diarieförs och förvaras på skolenheten. Ansvar - den som äger händelsen. Kopior till elevmapp. Ansvar - den som äger händelsen. Kopior till BiF. Ansvar - rektor. 9/10

10 Analys av de dokumenterade incidenterna görs kontinuerligt av trygghetsteamet/ EHT samt eventuellt andra utifrån skolenhetens organisation. Detta redovisas av rektor under qualisprocessen "Trygghet och trivsel". När personal kränker elev gäller rutiner i särskild ordning. Dokumentation i personalakt. Ansvarsförhållande Rektor har det yttersta ansvaret för att upprättade rutiner fungerar. 10/10