Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Katrineholms Tekniska College

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Katrineholms Tekniska College

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen David Rytter, rektor (NA, TE, EE) Mikael Örning, rektor (BA, FT, IN) Vår vision Katrineholms tekniska college ska vara en trygg miljö att vistas i för elever och personal. Alla elever och all personal vid Katrineholms tekniska college ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Alla elever och all personal vid Katrineholms tekniska college ska behandlas och bemötas med respekt och värdighet av varandra. Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska inte förekomma. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Elevernas delaktighet I arbetet med Qualis får eleverna möjlighet att svara på frågor om trivsel och trygghet. Eleverna får möjlighet att delta i trygghetsenkäten under vårterminen. Elevernas trivsel finns som stående punkt på klassrådens och elevrådets dagordningar. Under mentorssamtalen lyfts likabehandlingsfrågor med eleverna. Eleverna i åk 1 får under höstterminen information om likabehandlingsplanen och trygghetsteamet. Eleverna får information om vem/vilka de kan vända sig till om de bevittnar eller blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare informeras på föräldramöten i början av höstterminen om skolans likabehandlingsplan och dess syfte. De uppmanas att kontakta elevhälsan vid upptäckt av behandling som inte överensstämmer med planen. Vårdnadshavare har möjlighet och uppmuntras till att delta i elevernas utvecklingssamtal där mentor har ansvar för att lyfta frågor kring likabehandling. Personalens delaktighet Likabehandlingsarbetet ska genomsyra all verksamhet på skolan och vara en naturlig del hos personalen i det dagliga arbetet i undervisningen. Arbetslagen diskuterar den studiesociala situationen på programmen på arbetslagsträffarna. I varje arbetslag finns representant från trygghetsteamet. Likabehandlingsfrågor lyfts och fångas upp. Elevhälsoteamet medverkar regelbundet på arbetslagsträffar. Syftet är bland annat att få information om händelser och situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Trygghetsteamet med kurator, skolsköterska, bibliotekarie och representanter från lärararbetslagen träffas regelbundet och diskuterar likabehandlingsarbetet, trygghet och trivsel samt hur den studiesociala situationen ser ut på skolan. Förankring av planen Eleverna informeras under höstterminen om skolans likabehandlingsplan och trygghetsteam när elevhälsoteamet och trygghetsteamet går ut och besöker klasserna. Vårdnadshavare till elever i åk 1 informeras om skolans likabehandlingsplan på föräldramöte under höstterminen. Lärare informeras om likabehandlingsplanen på arbetslagsträffar och all personal informeras under arbetsplatsträffar. Vårdnadshavare, elever och personal informeras om att likabehandlingsplanen finns att läsa på skolans hemsida och på Ping- Pong. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering tas upp i Trygghetsteamet och i Elevhälsoteamet. Den kommer även lyftas och diskuteras i Elevrådet i början av höstterminen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Under den årliga introduktionsdagen för åk 1 fick eleverna bland annat till uppgift att enskilt och anonymt svara på två frågor: Vad är viktigt för dig för att du ska trivas i klassen? Vad kan du göra/bidra med för en bra stämning/trivsel i klassen? Svaren redovisades sedan i samband med elevhälsoteamets besök i klasserna. Syftet var att förmedla en positiv samstämmighet och en bra känsla för de nya klasserna. Uppfattningen är att detta uppskattas av eleverna som delade med sig av många kloka svar. En målsättning inför läsåret var att klassernas svar skulle tas tillvara på och användas mer aktivt under läsåret, med syftet att uppmuntra till diskussion om trygghet och trivsel. Detta har inte genomförts under läsåret. Målet även för detta läsår är att ta tillvara på elevernas tankar och svar och använda dem i klasserna. Detta sker genom att kurator planerar in och besöker klasserna vid tillfällen under läsåret och lyfter upp och påminner eleverna om deras tankar inför läsårets start. Med syftet att följa upp hur stämningen och gemenskapen är i klassen under läsåret. Under höstterminen genomfördes KTC-dagen då eleverna i tvärgrupper fick samarbeta kring att producera en kort film. En positiv dag där eleverna fick möjlighet att möta och arbeta tillsammans med elever från andra klasser och program. Trygghetsdagar för KTC har inte arrangerats då bedömningen har gjorts att det för KTC:s elever finns tillfällen att mötas och samarbeta på KTC-dagar, friluftsdagar och introduktionsdagar. Elevhälsoteamet var ute och besökte de nya klasserna i tidigt skede under höstterminen. En uppföljning gjordes inte under vårterminen. Till detta läsår kommer elevhälsoteamet besöka eleverna i årskurs 1 som tidigare och vid behov under läsåret göra nya besök. Trygghetsteamet presenterade sig för eleverna i årskurs 1 i början av höstterminen. 75 % av eleverna har i trygghetsenkäten under vårterminen uppgett att de känner till att skolan har ett trygghetsteam. Målet för detta läsår är att öka den siffran genom att även i år gå ut till alla nya klasser men också att nå ut till och informera alla elever digitalt i Pingpong om trygghetsteamet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Trygghetsenkät till elever under vårterminen. Utvärdering sker i Trygghetsteamet och i Elevhälsoteamet löpande under läsåret och en sammanställning görs i slutet av vårterminen. I dialog med lärarna ute i arbetslagen. I samarbete med elevrådet. Ansvarig för att årets plan utvärderas Kurator ansvarar för utvärderingen. Rektor har det yttersta ansvaret. 3/9

4 Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion, funktionsförmåga, etnisk tillhörighet. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Det är viktigt att det finns kunskap och medvetenhet om hbtq, gällande unga personers situation och livsvillkor, hos de anställda och inom elevhälsan. Böcker och annat studiematerial som används i skolan ska belysa olika typer av familjebildningar, olika minoriteter och rasismens idéhistoria. Elevers flerspråkighet uppmärksammas på ett positivt sätt. Gemensamma aktiviteter anpassas så att alla elever kan delta. Elever med funktionsnedsättning ska få det stöd de har rätt till i den dagliga verksamheten. Det ska finnas flera alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar. Stödja elevernas utveckling gällande förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett utseende, ekonomisk status och personlig stil. Insats Vid gruppindelningar tänker man på hur fördelningen görs. Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen och att ge personalen kompetensutveckling inom hbtq-frågor. En utbildningssatsning, för personal som möter barn och ungdomar, är igång i kommunen gällande diplomering och certifiering inom hbtq. Rasismens idéhistoria belyses främst i de gymnasiegemensamma kurserna samhällskunskap, historia och religion. Inom kurserna samhällskunskap, historia, religion och psykologi används läromedel som belyser olika familjebildningar eller olika minoriteter. Skolan arbetar aktivt med att erbjuda elever, som har rätt till detta, kurser i modersmål och svenska som andraspråk. Elever som har behov av (och rätt till) studiehandledning på sitt modersmål erbjuds detta. Alla gemensamma aktiviteter såsom friluftsdagar, externa studiebesök, besök på skolan mm arrangeras på ett sådant sätt att alla elever kan delta. Skäliga åtgärder i form av stöd och anpassning i den dagliga verksamheten görs för elever med funktionsnedsättning. Vid läsårets början arrangeras en introduktionsdag för åk 1 med syftet att bekanta sig med varandra, med mentorerna och med skolan samt att skapa samhörighet. Aktiviteterna utformas så att alla elever kan delta. Under läsåret anordnas en KTC-dag då aktiviteterna syftar till samvaro, samarbete och en känsla av gemenskap i klassen, på programmen och tillsammans på skolan. Under läsåret anordnas även friluftsdagar/mentorsdagar med samma intentioner vad gäller social gemenskap. Vid skolsköterskans hälsosamtal och i kuratorns möten med elever i enskilda samtal samt på gruppnivå lyfts frågor och diskussioner gällande respekt för allas lika värde. Ansvarig Lärare, kurator, skolsköterska, rektorer. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 4/9

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Trygghetsenkät Utvecklingssamtal Hälsosamtal Samtal kurator-elev Dialog elevhälsoteam-arbetslag Incidentrapporter Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna deltar i och svarar på trygghetsenkäten. Eleverna i åk 1 blir erbjudna ett hälsosamtal hos skolsköterska. I samband med att kurator träffar elever i samtal ställs frågor kring likabehandling, trygghet och trivsel. Eleverna deltar på utvecklingssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen På arbetslagsmötena diskuterar och uppmärksammar lärarna stämningen och hur de uppfattar elevernas mående och trivsel ute i klasserna och på programmen. Återkoppling sker till Elevhälsoteamet när de regelbundet kommer till arbetslagen. Mentorerna deltar på enskilda utvecklingssamtal med eleverna. Resultat och analys 241 elever av sammanlagt 407 på skolan har svarat på trygghetsenkäten, 44 flickor, 192 pojkar och 5 med annan könsidentitet. 205 (av 241) elever har aldrig upplevt diskriminering eller kränkande behandling på skolan. 30 elever har känt sig utsatta vid enstaka tillfällen och 6 elever ganska ofta. 4 av dem har blivit utsatt via sociala medier och 26 på skolan. Detta har skett på olika ställen. Flera har uppgett klassrummet och andra på idrotten, i verkstan, överallt, lokalerna på Mejerigatan. Flertalet uppger att det är klasskompisar som har utsatt men några har även uppgett att det är av lärare de har känt sig utsatta. På frågan vilken typ av kränkande behandling de har blivit utsatta för, så har flertalet uppgett att det har skett verbalt, 4 elever att det har skett fysiskt och genom slag på skoj samt genom klotter. De som har upplevt att de blivit utsatta har efteråt pratat med kompisar, med mentor, rektor och föräldrar. Flera har uppgett att de inte har gjort någonting efteråt. 40 elever har svarat att de har sett eller hört att någon annan blivit utsatt och att det t.ex. kan vara att killarna säger saker till varandra eller kommentarer med rasistiska uttryck. På frågan om du själv har utsatt någon svarar 5 elever att de har gjort det och att det kan ha skett i självförsvar när någon annan sagt något först. 135 av 241 elever uppger att de känner till innehållet i skolans likabehandlingsplan. 182 av 241 känner till att det finns ett Trygghetsteam på skolan. 14 elever uppger att de är oroliga för att något ska hända dem i skolan. I kommentarerna skriver de: i klassrummet, rasism, kränkning, inte orolig men irriterande att få skit varje dag, att datorn ska bli stulen, på fordon, sexuella trakasserier, att bli orättvist behandlad och kränkt av lärare, överfall, sexism, härskartekniker. På frågan om det finns platser på skolan där du känner dig otrygg svarar 210 (av 241) elever nej och 31 elever ja. 8 upplever lokalerna vid fordonsprogrammet som otrygga, 5 elever uppger ljusgården som en otrygg plats, andra uppger skolan, klassrum, skåpen och korridorerna. 216 av de 241 svarande eleverna upplever att de känner sig trygga eller väldigt trygga på skolan. 25 elever upplever att de känner sig otrygga eller väldigt otrygga. Eleverna har lämnat egna förslag på hur skolan kan öka tryggheten: flertalet har uppgett att de önskar mer personal som cirkulerar i korridorerna, tydligare lärare som reagerar, säger ifrån och som avvisar elever som stör, fler kameror, mer besök av polis, utbildning kring jämställdhet och sexism, öka tryggheten för tjejer, öka tryggheten på fordon, förbättra miljön i ljusgården då upplevelsen är att det bara är gäng med killar där, förbättra studieron i biblioteket med ökad tydlighet på vad som är ok beteende där. Ett svar som återkommer under flera frågor som handlar om att känna sig kränkt/utsatt tar upp bristen på möjlighet att be i lugn och ro under skoldagen. Eleven tar upp att de finns många muslimer på skolan som saknar en plats för att få vara i fred och be ett par gånger om dagen. Idag används de öppna grupprummen som saknar dörrar på andra våningen, där många elever gå förbi hela tiden. De elever som ber känner sig utsatta och uttittade. Svarsfrekvensen på enkäten var högre detta år vilket är positivt. Enkäten hade reviderats och fungerade bättre. Det är fortfarande en hel del elever som inte känner till innehållet i likabehandlingsplanen och som inte känner till att skolan har ett trygghetsteam. Målet blir till kommande läsår att bättre och tydligare informera om detta ute i klasserna. 30 elever har upplevt kränkande behandling vid enstaka tillfällen och 6 elever ganska ofta. Ett mål för skolan måste fortsatt vara nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier. Det är av stor vikt att öka känslan av trygghet för eleverna på skolan. Detta område behöver prioriteras till kommande läsår. Elevhälsoteam, trygghetsteam och mentorer behöver i förebyggande syfte tidigt under höstterminen informera eleverna om vad kränkande behandling är och att nolltolerans råder på skolan. Utifrån elevernas upplevelse av otrygga platser på skolan så behöver ett gemensamt resonemang föras med skolledning, elevhälsoteam, trygghetsteam, elevråd och skolvärd om hur tryggheten på skolan kan förbättras. En planering och förslag finns redan idag kring hur miljön i ljusgården kan förbättras och bidra till en mer positiv och trygg miljö för alla elever på skolan. Detta arbete är bland annat skolans skolvärd och elever engagerade i. Förhoppningsvis mynnar detta ut i att ljusgården blir en mer positiv och trygg plats för alla elever på skolan. 5/9

6 Förebyggande åtgärder Namn Att motverka förekomsten av kränkande behandling och trakasserier. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Det ska inte förekomma kränkande behandling i verksamheten. Utvärdering sker löpande vid Elevhälsoteamets regelbundna träffar med lärararbetslagen på programmen. Särskilda frågor kopplade till detta ställs i den årliga elevenkätsundersökningen under våren. Utvärdering sker löpande vid Trygghetsteamets träffar. En sammanställning över hela läsåret görs i slutet av vårterminen. Åtgärd Representanter från elevhälsoteamet och trygghetsteamet genomför besök i klasser för att nå ut med Likabehandlingsplanen, dess syfte och innehåll, på ett mer tydligt sätt. Elevhälsoteam och trygghetsteam informerar eleverna om vad kränkande behandling är, att nolltolerans råder på skolan, om trygghetsteamet, hur skolans rutiner ser ut vid förekomsten av kränkande behandling. Synliggöra elevhälsoteamet mer för en lättillgänglig, naturlig och direkt kontakt för elever och personal. Elevhälsoteamet gör besök i klassrum, verkstadslokaler och övriga verksamheter. Syftet är förebyggande och för att öka känslan av trygghet hos eleverna. Skolans skolvärd vistas ofta där eleverna befinner sig på skolan. Relationer skapas och syftet är förebyggande för att avvärja risker för kränkande behandling. Motivera åtgärd Ett antal elever har, i trygghetsenkäten, uppgett att de själva har blivit utsatta för kränkande behandling dagligen eller vid enstaka tillfällen. Elever har även uppgett att de har sett/hört andra bli utsatta. Upprättade incidentrapporter under läsåret visar på förekomsten av kränkande behandling. Ansvarig Rektorer, elevhälsoteamet, kurator och trygghetsteamet. Datum när det ska vara klart Löpande under läsåret 16/17. Trygghetsenkäten genomförs under vårterminen. 6/9

7 Namn Att motverka förekomsten av nedvärderande språkbruk och jargong. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Det ska råda nolltolerans mot negativt språkbruk och jargong i skolan. Utvärdering sker löpande vid Elevhälsoteamets regelbundna träffar med lärararbetslagen på programmen. Särskilda frågor kopplade till detta ställs i den årliga elevenkätsundersökningen under våren. Utvärdering sker löpande vid Trygghetsteamets träffar. En sammanställning över hela läsåret görs i slutet av vårterminen. Åtgärd Synliggöra elevhälsoteamet mer för en lättillgänglig, naturlig och direkt kontakt för elever och personal. Representanter från elevhälsoteamet gör besök i klassrum, verkstadslokaler och övriga verksamheter. Syftet är förebyggande och för att öka känslan av trygghet hos eleverna. Att informera och diskutera med eleverna om vad ett negativt språkbruk och och en negativ jargong innebär, att tydliggöra att detta inte accepteras på skolan. Skolans skolvärd vistas ofta där eleverna befinner sig på skolan. Relationer skapas och syftet är förebyggande för att avvärja risker för kränkande behandling. Skolvärden observerar och agerar om negativt språkbruk och verbala kränkningar förekommer. Att regelbundet lyfta, diskutera och återkoppla detta i lärararbetslagen. Motivera åtgärd Lärararbetslagen på vissa program förmedlar att det förekommer en negativ jargong mellan elever, att de tilltalar och kommenterar varandra negativt. Några lärare har förmedlat att det ibland förekommer rasistiska uttryck i klassrumsmiljö. Elever förmedlar till kurator att det negativa språkbruket med kränkande kommentarer förekommer och att det påverkar eleverna negativt. Både trygghetsenkätens sammanställning av svar från eleverna och incidentrapporter under året visar på att kränkande behandling till övervägande del sker verbalt. Ansvarig Rektorer, elevhälsoteam, trygghetsteam, lärare, skolvärd och övrig personal. Datum när det ska vara klart Löpande under läsåret. Trygghetsenkäten genomförs under vårterminen. 7/9

8 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Lyhörda vuxna. Att all personal har en gemensam uppfattning om vad som är kränkande behandling och trakasserier samt vad som är viktigt att reagera på. Skolvärd vistas ofta där eleverna befinner sig på skolan. Regelbundet under läsåret diskutera med och informera eleverna om skolans policy och vad den innebär. Att eleverna har god kännedom om till vilka och vart de kan vända sig vid upplevelse av/upptäckt av eller misstanke om kränkande behandling. Kartläggning av eventuella otrygga platser på skolan. Utvecklingssamtal, hälsosamtal, föräldramöten. Likabehandlingsarbete i den ordinarie verksamheten. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Kurator: Maria Karlsson tel , mail: maria.karlsson@katrineholm.se Skolsköterska: Marita Lindfors tel Rektor (NA, TE, EE): David Rytter tel Rektor (BA, FT, IN): Mikael Örning tel Elever och vårdnadshavare/föräldrar kan även vända sig till respektive mentor eller annan personal som eleven har förtroende för. Den personal på skolan som får informationen tar omgående kontakt med rektor eller kurator för fortsatt hantering enligt skolans rutiner. Se nedan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Den personal som får kännedom om kränkningen ansvarar för frågan. Vid allvarlig kränkning ska rektor omedelbart kontaktas för att kunna rapportera vidare till huvudmannen. Vid osäkerhet - ta kontakt med rektor/trygghetsteam/kurator för råd. Vid händelser där hot och våld förekommit - se separat handlingsplan "Handlingsplan vid Hot och Våld". Denna finns publicerad på Lärknuten samt på katrineholm.se/handlingsplan-vid-hot-och-vald. Kartläggning av händelse sker av den personal som enligt skolans rutiner äger frågan, till exempel samtal med berörda och kontakt med vårdnadshavare. Om händelsen kan anses vara en kränkning, sker dokumentation på incidentrapport benämnd "Trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem". Denna finns publicerad på Lärknuten. Kränkningen rapporteras till Trygghetsteamet. Uppföljning med berörda vid behov. Mentor och rektor ska ta del av och skriva under dokumentationen. Rapporten ska diarieföras på skolenheten. Rektor ansvarar. Rapporter ska skickas skyndsamt kontinuerligt till bildningsförvaltningen. Vid incidenter där uppföljning krävs ska uppdaterad rapport skickas in efter ärendets avslut. Exempel på åtgärder: - Samtal med berörda - Samtal med vårdnadshavare - Kartläggning - Stödsamtal med kurator - Skriftlig varning - Avstängning av elev - Anmälan till Socialförvaltningen Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Den som får vetskap om att elev kränks av personal har skyldighet att skyndsamt anmäla detta till rektor. Rektor kontaktar omedelbart bildningsförvaltningen. Ärendet hanteras i fortsättningen av rektor tillsammans med förvaltningen och personalavdelningen samt berördas fackliga ombud involveras utifrån ärendets specifika omständigheter. 8/9

9 Rutiner för uppföljning Se "Rapport om trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem" på Lärknuten. Rutiner för dokumentation Dokumentation ska ske på "Rapport om trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem" av den personal som äger händelsen. Original diarieförs och förvaras på skolenheten. Ansvar - den som äger händelsen. Kopior till elevakt. Ansvar - den som äger händelsen. Kopior till BiF. Ansvar - rektor. Analys av de dokumenterade incidenterna görs kontinuerligt av trygghetsteamet/eht. Detta redovisas av rektor under Qualisprocessen "Trygghet och Trivsel". När personal kränker elev gäller rutiner i särskild ordning. Dokumentation i personalakt. Ansvarsförhållande Rektor har det yttersta ansvaret för att upprättade rutiner fungerar. 9/9