FÖRSTUDIE. Gång- och cykelväg Eslöv-Ellinge-Örtofta. Objektnr 50502

Transkript

1 FÖRSTUDIE Gång- och cykelväg Eslöv-Ellinge-Örtofta Objektnr 50502

2 Titel: Förstudie, Gång- och cykelväg Eslöv-Ellinge-Örtofta, objektnr Utgivningsdatum: Utgivare: Vägverket Region Skåne Kontaktperson: Kitty Linnberger, telefon ISSN: Distributör: Vägverket Region Skåne, Box 543, Kristianstad telefon: , fax:

3 Förord Denna förstudie är beställd av Eslövs kommun och framtagen av Atkins Sverige AB under september april Medverkande hos Atkins har varit Linda Wisenborn, Lars Olofsson, Eva Kühl och Marcus Horning

4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund SYFTE och omfattning 1.2. Projektmål 1.3. AKTUALITET 1.4. TIDIGARE UTREDNINGAR 2. Förutsättningar MARKANVÄNDNING 2.2. TRAFIK OCH TRAFIKANTER 2.3. HÄLSA OCH SÄKERHET 2.4. MILJÖ 2.5. REKREATION OCH FRILUFTSLIV 2.6. BYGGNADSTEKNIK 3. Tänkbara åtgärder NOLLALTERNATIVET 3.2. UTBYGGNAD AV GÅNG- OCH CYKELVÄG 3.3. BELYSNING 3.4. analys av åtgärderna enligt fyrstegsprincipen 4. Konsekvenser MARKANVÄNDNING 4.2. TRAFIK OCH TRAFIKANTER 4.3. HÄLSA OCH SÄKERHET 4.4. MILJÖ 4.5. REKREATION OCH FRILUFTSLIV 5. Kostnadsbedömning Samråd Miljödom, övriga tillstånd Förslag till beslut och fortsatt arbete Referenser 32 Bilaga 1 - Protokoll från samrådsmöte med länsstyrelsen 34 Bilaga 2 - Protokoll från samrådsmöte med allmänheten 36

5 1. Bakgrund Mellan Eslöv och Örtofta saknas idag en gångoch cykelväg (gc-väg) och de oskyddade trafikanterna får delvis färdas i blandtrafik för att ta sig mellan dessa orter. De är hänvisade till vägrenar, stigar och traktorvägar. På en del av sträckan med blandtrafik är hastigheten 90 km/h och trafiksäkerheten låg (väg 1267). Vägverket Region Skåne (VSK) har tillsammans med Skånes kommuner tagit fram Cykelledsplan för Skåne Där presenteras de cykelleder som Vägverket utifrån trafiksäkerhets-, framkomlighets- och tillgänglighetsaspekter prioriterar för byggande. I denna plan finns sträckan Eslöv-Ellinge-Örtofta med i prioriteringsgrupp 3 med planerade utbyggnad Samma sträcka men uppdelad Figur 1. Karta över utredningsområdet

6 i två etapper, Eslöv-Ellinge och Ellinge-Örtofta, finns med i Eslövs kommuns cykelplan för åren Utifrån behov och kostnad har cykelvägarna prioriterats i en tregradig skala. Sträckan Eslöv-Ellinge är rankad som prioriteringsgrupp 2 och Ellinge-Örtofta som prioriteringsgrupp 3. Vanligtvis brukar Vägverket och berörd kommun finansiera 50 % var för planering, projektering och byggande av de gång- och cykelvägar som finns med i VSK:s cykelledsplan. I detta fall ligger projektet längre fram i tiden i VSK:s prioritering, men Eslövs kommun anser gc-vägen vara av sådan vikt att man vill att den byggs redan För att detta ska komma till stånd finansierar därför Eslövs kommun projektet till 100 % SYFTE och omfattning Huvudsyftet med en förstudie är att utgöra en bra plattform för eventuellt fortsatt planerings- och projekteringsarbete. Den ska även utgöra underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Förstudien krävs enligt Väglagen eftersom gång- och cykelvägen skall vara en allmän väganordning. Förstudien behandlar dagens situation, förslag till förbättringar och de eventuella konsekvenser som dessa för med sig. Utredningsområdet är beläget i den södra delen av Eslövs kommun mellan Örtofta station och den södra delen av Eslöv. Fågelvägen är sträckan ca 6,7 km lång. Figur 2. Väg 1267 med infarten till fastigheten Sveaborg 7:3 längst bak till vänster i bilden

7 1.2. Projektmål Målet med projektet är att öka framkomligheten, tillgängligheten och trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna som färdas mellan Eslöv och Örtofta eller som har sina målpunkter utmed denna sträcka. Målet är även att andelen gång- cykelresor på den aktuella sträckan ska öka och biltrafiken minska AKTUALITET Gång- och cykelvägen bekostas av Eslövs kommun. Åtgärderna planeras att genomföras under TIDIGARE UTREDNINGAR Parallellt med denna utredning arbetar Vägverket Region Skåne på att ta fram en förstudie för en gång- och cykelväg för delen Örtofta station - Håstad. Denna gång- och cykelväg är tänkt att knytas samman med gång- och cykelvägen för sträckan Eslöv-Ellinge-Örtofta. I Eslövs kommuns, Skånetrafikens och Banverkets regi har utredningar gjorts angående upprustning av stationsområdet i Örtofta. Bl.a. ska stationen anpassas för funktionshindrade, en pendlarparkering ska anläggas norr om stationen och utformningen på gc-tunneln vid stationen ska ändras. Figur 3. Västra sidan av Örtofta station där en pendlarparkering planeras att anläggas.

8 2. Förutsättningar 2.1. MARKANVÄNDNING Marken i utredningsområdet utgörs idag till största delen av öppen betesmark som bryts av en del buskridåer och träddungar. I den norra delen av utredningsområdet finns en kyrkogård. Södra stambanan går genom utredningsområdet. Det närmsta området runt järnvägen är reglerat som järnvägsområde. Strax öster om denna, i den norra delen av utredningsområdet, finns Ellinge reningsverk med sina reningsdammar. Det finns planer att anlägga ett kraftvärmeverk strax öster om väg 1267 (precis norr om väg 104). Utmed väg 1263, väg 1264, väg 1267, väg 104 samt markägovägen, som går från de sydvästra delarna av Eslöv (Rudolf Jonasson väg) fram till Ellinge, finns ett antal bostadshus. I Ellinge finns Ellinge gods (utmed väg 1263). Strax söder om korsningen väg 1264 väg 104 ligger Viderups gods. Planerad massdeponi Markägoväg Kyrkogården Reningsverk Väghållare för de mest aktuella större vägarna i utredningsområdet (väg 104, väg 936, väg 950, väg 1263, väg 1264 och väg 1267) är Vägverket. Kommunen är dock väghållare för den del av väg 1263 som går norrut från korsningen med väg Ett antal andra kommunala vägar, samt markägovägar och enskilda vägar berörs också. Översiktsplan I Eslövs kommuns översiktsplan från 2001 redovisas olika sträckningar för en gc-väg mellan Eslöv-Ellinge-Örtofta. Planerat kraftvärmeverket Figur 4. Karta detaljplaner under framtagande i utredningsområdet Detaljplaner Berörda delar av Eslöv och Örtofta är i stor utsträckning detaljplanelagda. Gällande plan i Eslöv är detaljplan S. 164 för kyrkogården, S. 201 vilken ligger i anslutning till kyrkogården och S. 32 som är järnvägsområde. I Örtofta berörs planerna Ö.1 gata, Ö.3a järnvägsområde samt stor del av Örtofta samhälle, Ö.3b industri och Ö.4 gata, gc-väg utmed väg 104 samt industri.

9 För området precis sydväst och väster om kyrkogården i Eslöv pågår framtagande av detaljplan (Ellinge 36:1) för deponi av jordmassor. I denna detaljplan kommer gång- och cykelvägen att läggas in. Fastigheten Örtofta 21:1 planläggs för kraftvärmeverk. Detaljplanen är i utställningsskedet. En gc-väg på den östra sidan väg 1267 är inlagd i denna plan TRAFIK OCH TRAFIKANTER Målpunkter De främsta målpunkterna utmed den aktuella sträckan är Eslöv, Örtofta samhälle och station, Ellinge, Toftaholm, Väggarp, det planerade kraftvärmeverket, Sockerbruket, samt vidare söderut Lund. Vägar och biltrafik På de vägar mellan Eslöv och Örtofta som det trafiksäkerhetsmässigt går att leda ut de oskyddade trafikanterna på har utgångspunkten varit att gc-trafiken ska gå i blandtrafik. De vägar som detta berör är väg 950, väg 1263, och väg Övriga aktuella vägar i utredningsområdet är väg 936 och väg Indirekt berörs även väg 104 eftersom denna väg måste korsas. Ett antal uppfarter till enskilda hus och gårdar utmed sträckan korsas. På väg 936 är skyltad hastighet 50 km/h. I medeltal trafikeras denna sträcka med 1551 fordon/årsmedeldygn, varav cirka 4 % utgörs av tung trafik. Vägbredden varierar mellan 6,6 8,9 meter. Trafikflödesmätningen för sträckan är gjord På väg 950 varierar den skyltade hastigheten mellan 30, 50 och 70 km/h. I snitt trafikeras denna sträcka med 286 fordon/årsmedeldygn, varav 0,7 % utgörs av tung trafik. Bredden på väg 950 är cirka 6,5 meter. Trafikflödesmätningen är gjord På väg 1263 är skyltad hastighet 50 km/h inne i Ellinge och 70 km/h på övriga sträckor. 142 fordon/årsmedeldygn trafikerar denna väg, varav 4,2 % är tung trafik. Bredden på väg 1263 är cirka 6,5 meter. Trafikflödesmätningen för sträckan är gjord Figur 5. Väg 1263 genom Ellinge

10 På väg 1264 är skyltad hastighet 70 km/h. Sträckan mellan väg 1263 och väg 1266 trafikeras av 111 fordon/årsmedeldygn, varav 5,4 % utgörs av tung trafik. Mellan väg 1266 och väg 104 körs cirka 139 fordon/årsmedeldygn, varav cirka 10 % utgörs av tung trafik. Bredden på väg 1264 är cirka 6,5 meter. Trafikflödesmätningarna för sträckorna är gjorda 1997, så trafikflödena har med all sannolikhet ökat något sedan dess. Högsta tillåtna hastighet på väg 1267 är 90 km/h. Vägen trafikeras av 1699 fordon/årsmedeldygn, varav 4,6 % utgörs av tung trafik. Bredden på väg 1267 varierar mellan 6,6 till 8,9 meter. Trafikflödesmätningen är gjord Skyltad hastighet på korsande väg 104 är 70 km/h. Öster om korsningen med väg 1267 och vidare förbi korsningen med väg 1264 trafikeras vägen av 3493 fordon/årsmedeldygn, varav 13 % utgörs av tung trafik. Väster om korsningen med väg 1267 trafikeras väg 104 av 3439 fordon/årsmedeldygn, varav 11,7 % utgörs av tung trafik. Bredden på väg 104 varierar mellan 6,6 till 12,9 meter. Trafikflödena på väg 104 mäts varje år. De ovan nämnda siffrorna är från mätningen som gjordes Gång- och cykeltrafik Sträckan Eslöv-Ellinge-Örtofta används idag av gående och cyklister främst i rekreationsoch pendlingssyfte. Inga skolbarn i nämnvärd omfattning går eller cyklar längs den aktuella sträckan. I Örtofta finns ingen skola utan barnen som bor i orten går i skolan i Eslöv. De yngre barnen åker skolbuss till Eslöv, medan de äldre åker tåg. Mellan Eslöv och Örtofta saknas idag en gångoch cykelväg och oskyddade trafikanterna får delvis färdas i blandtrafik för att ta sig mellan orterna. I dagsläget tar sig många cyklister söderut från Eslöv via en smal stig mellan kyrkogården och järnvägen. Denna stig övergår ungefär halvvägs mellan Eslöv och Ellinge till en traktorväg. Vid regnigt väder blir denna traktorväg lerig och det samlas vatten på en del ställen. Enligt Eslövs kommuns cykelplan gjordes trafikmätningar på denna sträcka i oktober Enligt mätningarna cyklar det 37 personer/dygn på sträckan Eslöv - Ellinge. Figur 6. Stigen mellan järnvägen och kyrkogården 10

11 Vid Ellinge måste cyklisterna åter färdas på väg Sedan följs väg 1267 ett par kilometer innan väg 104 korsas. Efter att väg 104 korsats fortsätter cyklisterna längs med väg 950 fram till strax innan järnvägen. Den sista biten till Örtofta station går längs en befintlig stig utmed västra sidan av järnvägen. För en del cyklister som har Lund som mål cyklar man efter Ellinge vidare på väg 1264 över järnvägen och vidare söderut över väg 104 mot Viderup. Därefter cyklar man rakt söderut över Kävlingeån på en privat bro ner Kollektivtrafik Järnvägen mellan Eslöv och Örtofta trafikeras av pågatåg (linje 4). Dessa orter trafikeras med 28 avgångar per dag i varje riktning. En framtida pendlarparkering i Örtofta utreds för tillfället. Inga bussar trafikerar den aktuella sträckan. Figur 7. Karta som visar de vägar som idag används av de oskyddade trafikanterna mellan Eslöv- och Örtofta, samt mellan Eslöv och söderut 11

12 2.3. HÄLSA OCH SÄKERHET Gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft enligt Miljöbalken 5 kap kväveoxid, partiklar (PM10), svaveldioxid, kolmonoxid och bly överskrids inte. Trafiksäkerheten på sträckan Eslöv-Örtofta är bitvis låg (främst på väg 1267). Enligt Vägverkets olycksstatistik finns under åren st olyckor registrerade hos polis och sjukvård på de aktuella vägsträckorna., varav tre var svårt skadade. Inga dödsolyckor är registrerade. Se karta nedan MILJÖ Landskapsbild och naturmiljö Landskapet söder om Eslöv och ner mot Kävlingeåns dalgång tillhör den s.k. slättbygden. Området består av öppna och bördiga jordbruksmarker med inslag av, förutom gårdar Figur 8. Karta trafikolyckor i utredningsområdet 12

13 och mindre byar, framförallt märgelgravar, alleér samt träd- och buskridåer längs vattendragen. Landskapet genomflyts av Bråån och ingår i Skånes sediment- och horstområden. Området kring Brååns dalgång är klassat som riksintresse för naturvården med avseende på geovetenskap, flora och hydrologi. Avrinningsområdet är ekologiskt känsligt och utgör ett värdefullt kulturlandskap med betydande vär den. Inom området finns partier med mycket rik ängslövskog med häckande kungsfiskare. Ån är limnologiskt skyddsvärd och har ett rikt fiskbestånd av bl a laxöring och elritsa, samt hyser sällsynta fiskarter som sandkrypare och grönling. Ån är även lek- och uppväxtplats för havsöring. Brååns dalgång är även utpekad som skyddsvärd i det regionala och lokala naturvårdsprogrammet. Dessutom omfattas delen av Bråån som finns inom utredningsområdet av ett landskapsbildsskydd. Inom utredningsområdet finns tre alléer som är upptagna i Vägverket Region Skånes Allévårdsplan. Alléklassningen är från A-D. Biotopklassningen är låg, mellan eller hög. Allèerna är: Sveaborg-Damstorp, Vidarp hus-damstorp väg 1263 Alléklass: A Biotopklass: Mellan Värdering är att alléen har mycket högt värde. Håstad Örtofta sockerfabrik Örtofta, väg 936 Alléklass: C Biotopklass: Låg Värdering är att alléen är av mindre värde. Kävlinge Gårdstånga, väg 104 Alléklass: A Biotopklass: Hög Värdering är att alléen har mycket högt värde. Strax nordöst om utredningsområdet finns det ett Natura 2000-område, Abullahagen, vilken är en välbevarad gammal fäladsmark. Abullahagen är även ett naturreservat. Strandsskyddsbestämmelser finns utmed Bråån och Kävlingeån. Figur 9. Allé utmed väg

14 14 Figur 10. Karta riksintresse natur och kultur samt fornminnen

15 Kulturmiljö Området från Eslöv och söderut mot Lund illustrerar tydligt det skånska godslandskapet och dess utveckling. Viktiga komponenter i miljön är de öppna åkerfälten, plattgårdarna, vägsträckningarna, allésystemen och godsen. Särskilt tydlig är utvecklingen från 1800-talets jordbruksreformer till nutida storgodsdrift. Ellinge och Viderups gods och områdena däromkring är ett bra exempel på detta. Området Svenstorp-Örtofta-Ellinge-Skarhult-Gårdstånga (vilket berör större delen av utredningsområdet) samt Eslövs centrum är utpekat av Länsstyrelsen i Skåne län som en särskilt värdefull kulturmiljö i Skåne. Områdena kring Kävlingeån och södra stambanan är dessutom utpekade som värdefulla kulturmiljöstråk i Skåne. Örtofta sockerbruk är det enda sockerbruket i Sverige som ännu är i drift. Framställningen av socker i Örtofta har en över 100-årig historia. Brååns vattendrag har varit av grundläggande betydelse i samtliga utvecklingsskeden i om rådets historia. Även detta området är utpekat av Länsstyrelsen i Skåne län som en särskilt värdefull kulturmiljö Motivet till detta är att Brååns dalgång tydligt illustrerar det äldre kulturlandskapet i Skånes mellanbygd. Väsentliga inslag i denna miljö är betesmarker, trädrader, den spridda gårdsbebyggelsen och äldre hägnader såsom stengärdsgårdar. Det svagt kuperade och uppodlade landskapet mellan Eslövs tätort och Bråån är klassat som riksintresse för kulturmiljövården (Ellinge Västra Sallerup). Vidsträckta fält och alleér bidrar till att ge området dess karaktär av slottslandskap. Dalgången utmed Bråån utmärks av en ålderdomlig karaktär med betesmarker. Området kring Viderup och Toftaholm ingår i riksintresset Lackalänga Västra Hoby mm. Det är utpekat som riksintresse på grund av att det är en dalgångsbygd och ett odlingslandskap med karaktär av slättbygd, med bosättningskontinuitet kring Kävlingeån och med en betydande koncentration av fornläm- Figur 11. Korsningen väg väg 104 med Viderups gods rakt fram i bilden. 15

16 ningar längs med höjdryggen söder om Lackalänga. Väg 1263 och 1264 finns upptagna i Vägverket Region Skånes skrift om värdefulla vägmiljöer i Skåne. Vägarna är klassade som kulturvägar av klass I, vilket innebär att de är vägsträckor med mycket höga kulturhistoriska värden. Inom utredningsområdet finns det registreradefornminnesområden som kan komma att beröras av gång- och cykelvägen (se figur 10) REKREATION OCH FRILUFTS LIV Områdets välbevarade och rika natur- och kulturmiljöer attraherar besökare för rekreationsändamål. Bl.a. finns naturreservatet och Natura 2000-området Abullahagen strax nordöst om utredningsområdet. Enligt kommunens naturvårdsprogram från 2007 är området kring Örtofta utpekat som område lämpligt för friluftsliv. Det finns dock inga av länsstyrelsen utpekade intresseområden för friluftsliv i närheten av förstudieområdet. En golfbana finns öster om järnvägen vid Ellinge BYGGNADSTEKNIK Ytjorden inom det aktuella området domineras av lerig morän enligt SGU:s jordartskarta. Vissa inslag finns av isälvssediment och grovmo, sand och grus. Vägarna i utredningsområdet avvattnas idag via diken. Ledningar Längs väg 1267 och vidare norrut in via Ellinge och slutligen till värmeverket i Eslöv löper en stor fjärrvärmeledning. En gasledning korsar den norra delen av utredningsområdet. Den går över markägovägen vidare över traktorvägen och järnvägen och fram till reningsverket. En annan ledning korsar väg 1267 cirka 800 meter norr om väg 104. Denna ledning viker av söderut och går längs med väg 936 genom Örtofta En högspänningsledning korsar väg 1267 ca 1,5 km norrut från väg 104. En annan högspänningsledning löper längs den västra sidan av väg 1267 fram till ca 700 meter norr om väg 104. Ytterligare en högspänningsledning korsar väg 104 ca 800 meter väster om väg Dessutom löper en lågspänningsledning längs med den norra sidan av kyrkogården vidare längs med bostadsområdena som ligger väster om kyrkogåden. En va-ledning går längs med den norra sidan av kyrkogården. I den södra delen av kyrkogården går va-ledningar från kyrkogårdens västra sida till bostadsområdet som ligger väster om kyrkogården. Längs en bit av den mellersta delen av traktorvägen finns va-ledningar. Ledningskartan i Örtofta är enligt Eslövs kommuns inte komplett, men man håller på med en inventering. Mellan Eslöv och Örtofta finns inga va-ledningar. Till det planerade kraftvärmeverket finns projektering framtagen för va-ledningar som planeras att gå längs med järnvägen från Eslöv fram till kraftvärmeverket. Söder om kraftvärmeverket kommer ledningarna att gå via korsningen väg väg104 och vidare ner längs med väg 950. Därefter kommer ledningarna att gå längs med den befintliga stigen till stationen och sedan under järnvägen till Örtofta. I utredningsområdet finns belysning vid korsningarna väg väg 104 och väg 1264 väg 104, vid tunneln under järnvägen mellan väg 936 och väg 950, samt i Örtofta och vid de södra delarna av Eslöv. Längs med den södra sidan av väg 104, mellan Viderup och Toftaholm, löper ett schakt med kablar. Kontaktledningar går längs med järnvägen mellan Eslöv och Örtofta. För säkerhetsavstånd mellan dessa och ny gc-väg se kapitel

17 3. Tänkbara åtgärder 3.1. NOLLALTERNATIVET Nollalternativet innebär att en gång- och cykelväg inte byggs. Oskyddade trafikanter färdas som idag i blandtrafik utmed väg 1267 med kvarstående säkerhetsrisker. Miljön lämnas följaktligen orörd. Buller och emissioner fortsätter att vara i samma omfattning som tidigare eller öka UTBYGGNAD AV GÅNG- OCH CYKELVÄG I redovisningen av olika sträckningsalternativ för gc-vägen har sträckan delats upp i två delar: Eslöv Ellinge och Ellinge Örtofta. Under vardera delsträcka finns tre respektive fyra olika alternativ för gc-vägen. På vissa delar planeras gc-vägen att gå på befintlig väg i blandtrafik och på andra delar planeras ny gcväg att anläggas. För att underlätta för läsaren har alternativen döpts och redovisas som alternativ 1a, 1b, 1c mellan Eslöv och Ellinge, samt alternativ 2a, 2b, 2c och 2d mellan Ellinge och Örtofta. Det påpekas dock att alternativen är förslag och inte exakta sträckningar. För att kunna vägvisa cyklister över privat mark och för att kunna rita in cykelvägar på turistkartor och dylikt måste överenskommelse ske med markägare. 1) Eslöv Ellinge 1a 1b 1c 2) Eslöv Örtofta 2a 2b 2c 2d För karta över sträckorna se figur 13, 18, 19 och 20. Beroende på alternativ beräknas som mest ca 4,5 km ny gång- och cykelväg att anläggas. Totalt, beroende på alternativ, är hela sträckan, Figur 12. Markägovägen där den börjar i Ellinge (alternativ 1a) 17

18 Figur 13. Karta över alternativen för gc-utbyggnad 18

19 inklusive de delar där gc-trafiken planeras att gå i blandtrafik, ca 7,5 8,5 km lång. 1) Eslöv - Ellinge Alla alternativ ansluter söderut till väg 1263 och vidare genom Ellinge i blandtrafik. 1a (via markägovägen) Detta alternativ utgår ifrån Rudolf Jonasson väg i bostadsomådet i den sydvästra delen av Eslöv. Idag går det en markägoväg från Rudolf Jonassons väg rakt ner mot Ellinge och väg För att denna väg ska kunna användas som gc-väg måste den markbeläggas. Från Rudolf Jonassons väg finns det kopplingar norrut till gc-vägen vid Sallerupsvägen och vidare in till Eslövs centrum. För detta alternativet finns det även koppling mot Säterivägen och bostadsområdena i västra Eslöv. 1b (väster om kyrkogården) Alternativ 1b utgår ifrån Sallerupsvägen i de södra delarna av Eslöv vidare ner över den öppna marken väster om kyrkogården. Sedan viker gc-vägen av österut mot järnvägen och ansluter till den befintliga traktorvägen som löper parallellt med järnvägen. Traktorvägen ansluter i söder till väg 1263 i Ellinge Detta alternativ kräver en helt och hållet ny gc-väg eftersom ingen väg eller stig finns på sträckan idag, förutom på traktorvägen som dock måste markbeläggas Från Sallerupsvägen finns kopplingar till Eslövs centrum. 1c (öster om kyrkogården) Detta alternativ utgår också ifrån Sallerupsvägen men sträcker sig ner öster om kyrkogården, mellan denna och järnvägen. Här finns idag en befintlig stig. Denna är dock ganska smal och kommer att behöva breddas och markbeläggas. Där kyrkogården slutar ansluter alternativ till den befintliga traktorvägen som dock behöver markbeläggas. Från Sallerupsvägen finns kopplingar till Eslövs centrum. 2) Ellinge - Örtofta Alla alternativen planeras att gå genom Ellinge i blandtrafik på befintlig väg a (väster om väg 1267) Alternativet fortsätter efter Ellinge vidare längs väg 1263 fram till väg En ny gcväg anläggs väster om väg 1267 fram till väg Figur 14. Korsningen väg väg

20 20 Figur 15. Typsektion för alternativ 2b vid infarterna till fastigheterna på väg 1267

21 104. Detta alternativ kräver att väg 1267 korsas. För att göra detta så trafiksäkert som möjligt för gående och cyklister krävs någon form av åtgärd i dennna punkt, exempelvis räcken som stoppar upp cyklister innan de korsar vägen. Detta krävs även vid överfarten av väg 104. Söder om väg 104 leds gc-trafiken ut i blandtrafik på väg 950. Precis innan tunneln och söderut längs med järnvägen planeras en väg att byggas (det ingår dock inte i detta projekt) som kommer att leda trafik fram till den planerade pendlarparkeringen norr om stationen. Gc-trafiken kommer att gå i blandtrafik på denna väg fram till stationen. Idag finns en asfalterad gc-väg från stationen och söderut. Vägverket håller på att ta fram en förstudie för en gc-väg mellan Håstad och Örtofta som kan kopplas samman med gc-vägen mellan Eslöv och Örtofta. 2b (öster om väg 1267) Alternativet fortsätter efter Ellinge på väg 1263 fram till väg En ny gc-väg anläggs öster om väg 1267 fram till väg 104. Gc-vägen kommer att korsa infarterna till två fastigheter utmed väg En gc-väg på östra sidan av väg 1267 finns inlagd i den detaljplan som håller på att tas fram för kraftvärmeverket (som ska ligga strax öster om väg 1267). Vidare söderut fram till stationen följs samma sträcka som beskrivs under alternativ 2a. 2c (via Viderup och väg 936) Efter Ellinge fortsätter man på väg 1264, över järnvägen (som korsas i plan) och söderut mot väg 104 vid Viderup. Sedan måste väg 104 korsas. För detta krävs trafiksäkerhetsåtgärder i form av exempelvis räcken som bromsar uppcyklister innan de korsar vägen eller en refug så att inte hela vägen behöver korsas vid överfart utan uppehåll kan göras mitt på vägen. Längs med väg 104, från Viderup fram till Toftaholm, krävs att en ny gång och cykelväg anläggs. Mellan Toftaholm och vidare en liten bit in på den östra sidan av väg 936 finns en gcväg. Fram till Örtofta station krävs att en ny gc-väg anläggs längs med den östra sidan av väg 936. Ett alternativ är att gc-trafiken leds under järnvägen, via tunneln som förbinder väg 950 med väg 936, och sedan ansluter till Figur 16. Korsningen mellan väg 1264 och järnvägen. 21

22 den planerade nya vägen till pendlarparkeringen (som beskrivs i 2a). För vidare anslutning söderut kan man gå eller cykla längs med väg 936. Vägverket håller på att ta fram en förstudie för en gc-väg mellan Håstad och Örtofta som kan kopplas samman med denna gc-vägen. 2d (via Viderup och söder om sockerbruket) Från Ellinge fram till Toftaholm följer detta alternativ samma väg som alternativ 2c. Från Toftaholm till Örtofta går detta alternativ söderut genom Toftaholm på befintlig gata och sedan vidare söder om sockerbruket på ny gc-väg, slutligen genom Örtofta och fram till järnvägen på befintlig gata. För att nå stationen använder man sig av den befintliga gctunneln (planering och projektering pågår för att ändra utformningen på denna). Det finns även en möjlighet att vid den norra tunneln i Örtofta (vid väg 950) cykla under järnvägen och sedan vika av åt vänster ner mot pendlarparkeringen och Örtofta station (samma sträckning som för alternativ 2a och 2b mellan väg 950 och Örtofta station. För vidare anslutning söderut kan man gå eller cykla längs med väg 936. Vägverket håller på att ta fam en förstudie för en gc-väg mellan Håstad och Örtofta som kan kopplas samman med denna gc-vägen BELYSNING Belysning är ur ekonomisk synvinkel inte försvarbart för hela sträckan eftersom största delen av sträckan går i landsbygdsmiljö. Beroende på alternativ föreslås dock belysning vid följande sträckor och punkter: Alternativ 1a, 1b och 1c i Eslöv. Alternativ 2a vid korsningen väg 1267 väg1263 Alternativ 2a vid överfarten till kraft värmeverket på väg 1267 Alternativ 2a och 2b vid Örtofta sta tion Alternativ 2c och 2d vid korsningen väg 1264 väg 104. Belysning finns idag i korsningen men extra belysning föreslås. Alternativ 2d söder om sockerbruket Figur 17. Tunneln under järnvägen mellan väg 936 och väg

23 Längs med den östra sidan av väg 936 och vid korsningen väg väg 104 finns redan bra belysning, så för dessa sträckor och punkter föreslås ingen ny belysning analys av åtgärderna enligt fyrstegsprincipen Vägverkets fyrstegsprinicip har beaktats i samband med planeringen av de aktuella åtgärderna. Fyrstegsprincipen är ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystem. Den lanserades ursprungligen för att hushålla med investeringsmedel, men har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning med resurser och för att minska vägtransportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: Steg 1 Transportbehov och transportsätt. Steg 2 Effektivare utnyttjande av vägnätet. Steg 3 Förbättringar och mindre ombyggnader. Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnader. Steg 1 handlar om att minska transporter eller föra över dem till ett mera miljövänligt eller mindre utrymmeskrävande alternativ. Steg 2 omfattar åtgärder för att använda befintligt vägnät effektivare genom styrning, reglering och påverkan. Steg 3 innefattar förbättringsåtgärder och mindre ombyggnader i befintlig sträckning t ex trafiksäkerhetsåtgärder. Steg 4 gäller om- och nybyggnadsåtgärder i nysträckningar som oftast tar ny mark i anspråk. Analysen enligt fyrstegsprinicpen, av den planerade gc-vägen mellan Eslöv och Örtofta, är enligt följande: Steg 1: För att minska biltrafiken skulle en steg 1 åtgärd kunna vara att kollektivtrafiken förbättras i utredningsområdet. Kollektivtrafiken anses dock vara så pass bra i området idag att någon förbättring inte är rimlig. Förbättringar skulle kunna vara tätare tågturer eller buss på sträckan Eslöv- Örtofta för att minska biltrafiken på sträckan. Det finns dock inte resandeunderlag för att detta skulle vara rimligt att genomföra. Ett annat sätt att minska biltrafiken i området är att genom beteendepåverkansåtgärder öka andelen gc-trafik. Steg 2: Ett effektivare utnyttjande av vägnätet skulle kunna vara att genom skyltning leda gående och cyklister mellan Eslöv och Örtofta via befintliga vägar. Detta skulle dock inte lösa framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblemen för de oskyddade trafikanterna på sträckan. Steg 3: Det är inte möjligt att genom mindre förbättringsåtgärder förbättra situationen för de oskyddade trafikanterna som färdas mellan Eslöv och Örtofta. Genom trafiksäkerhetsåtgärder i form av uppsättning av exempelvis räcken som stoppar upp cyklister innan de korsar väg 1267 och väg 104 skulle trafiksäkerheten kunna förbättras. Framkomligheten för de oskyddade trafikanterna och tillgängligheten till utredningsområdet skulle dock inte kunna lösas genom detta eftersom markbeläggning av befintlig markägoväg/traktorväg eller ny gc-väg krävs för detta (vilka är steg 4 åtgärder). Steg 4: För att förbättra situationen för de oskyddade trafikanterna mellan Eslöv och Örtofta krävs att en ny gc-väg anläggs på delar av sträckan. Nybyggnationen i sig är en steg 4 åtgärd. Slutsatsen är att det främst är steg 4 som är aktuellt i denna förstudie d.v.s. att man genom att anlägga en ny gång- och cykelväg ger förutsättningar för att minska biltrafiken i det aktuella området. Ett annat sätt att se på det är att åtgärder som syftar till att öka andelen cyklande betraktas som en steg 1 åtgärd eftersom bättre förutsättningar för de oskyddade trafikanterna gör det attraktivare att gå och cykla vilket kan leda till minskning av biltrafiken. 23

24 1c 1a 1b Blandtrafik på väg 1263 genom Ellinge Figur 18. Alternativen mellan Eslöv och Ellinge 24

25 Blandtrafik på väg 1263 Trafiksäker utformning av gcpassage för alternativ 2a 2a 2b Trafiksäker utformning av gcpassage för alternativ 2a Trafiksäker utformning av gc-passage över väg 104 Blandtrafik på väg 950 Blandtrafik på ny väg mellan väg 950 och Örtofta station Figur 19. Alternativ 2a och 2b mellan Ellinge och Örtofta. Cirklarna betyder behov av belysning 25

26 Blandtrafik på väg c på befintlig gc-väg 2c 2d 2d i blandtrafik 2c och 2d Trafiksäker utformning av gc-passage över väg 104 Figur 20. Alternativ 2c och 2d mellan Ellinge och Örtofta. Cirkeln betyder behov av belysning 26

27 4. Konsekvenser 4.1. MARKANVÄNDNING 1) Eslöv Ellinge 1a (via markägovägen) Den befintliga markägovägen måste tas i anspråk. 1b (väster om kyrkogården) Intrång kommer att ske i jordbruksmark. 1c (öster om kyrkogården) För att kunna bredda den befintliga stigen och markbelägga den kommer en markremsa längs med kyrkogården att behöva användas. 2) Ellinge - Örtofta 2a (väster om väg 1267) Intrång kommer att ske i jordbruksmark. 2b (öster om väg 1267) Intrång kommer att ske i jordbruksmark. Infarterna till berörda fastigheter längs med väg 1267 kommer att korsas. Visst intrång kommer även att ske i berörda fastigheters trädgårdar. 2c (via Viderup och väg 936) Intrång kommer att ske i jordbruksmark. Anläggandet av ny gc-väg längs med väg 936 i Örtofta kräver att vägen smalnas av, eftersom sektionen är väldigt trång. Visst intrång kan komma att ske i sockerbrukets mark samt fastigheter längs med väg d (via Viderup och söder om sockerbruket) Intrång kommer att ske i jordbruksmark samt på sockerbrukets mark söder om fabriken TRAFIK OCH TRAFIKANTER Genom att separera gång- och cykeltrafiken från övrig trafik på delar av de aktuella sträckorna ökar tillgängligheten, trafiksäkerheten och tryggheten för oskyddade trafikanter. Förutsättningarna för att gång- och cykeltrafiken ska öka förbättras betydligt i och med att gc-vägen anläggs. Detta gäller såväl i rekreations som arbetspendlingssyfte. Figur 21. Väg 1267 med väg 1263 in till höger längst bak i bilden 27

28 1) Eslöv Ellinge 1a (via markägovägen) För de oskyddade trafikanter som ska ta sig till och från de sydvästra delarna av Eslöv söderut mot Ellinge och Örtofta är detta ett gent alternativ. För cyklister och gående från exempelvis de sydöstra delarna av Eslöv är detta alternativ inte lika attraktivt eftersom man först måste ta sig genom Eslöv för att komma vidare ut på den aktuella gc-vägen. Risken är att den befintliga stigen mellan kyrkogården och järnvägen och vidare ner på traktorvägen till Ellinge fortfarande används. 1b (väster om kyrkogården) Detta är ett alternativ som gynnar gc-trafk från främst de centrala och östra delarna av Eslöv, eftersom bra gc-anslutningar finns till och från dessa delar. För boende i de västra delarna av Eslöv blir detta aternativ en rejäl omväg 1c (öster om kyrkogården) Detta är ett alternativ som gynnar gc-trafk från främst de centrala och östra delarna av Eslöv, eftersom bra gc-anslutningar finns till och från dessa delar. För boende i de västra delarna av Eslöv blir detta aternativ en rejäl omväg 2) Ellinge - Örtofta Alla alternativen kräver att väg 104 måste korsas. 2a (väster om väg 1267) Gc-vägen ger bra förutsättningar för gc-pendling till det planerade kraftvärmeverket från Eslöv och Örtofta. Nackdelen är att väg 1267 måste korsas en gång om man kommer söderifrån och två gånger om man kommer norrifrån för att nå kraftvärmeverket. Detta alternativ ansluter bra till den planerade pendlarparkeringen och Örtofta station. Söderut finns det bra gc-anslutningar i form av den asfalterade gc-vägen. 2b (öster om väg 1267) Gc-vägen ger bra förutsättningar för gc-pendling till det planerade kraftvärmeverket från Eslöv och Örtofta. En gc-väg på denna sidan av väg 1267 finns inlagt i den detaljplan för kraftvärmeverket som är under framtagande. Detta alternativ ansluter bra till den planerade pendlarparkeringen och Örtofta station. Söderut finns det bra gc-anslutningar i form av den asfalterade gc-vägen. 2c (via Viderup och väg 936) Detta alternativ är någon kilometer längre än alternativen att gå via väg 1267 mellan Eslöv och Örtofta. Alternativet fångar upp eventuell gc-trafik från Viderup och Toftaholm men är en omväg för gc-trafik till det planerade kraftvärmeverket. Gc-anslutningen söderut på väg 936 är relativt bra. Blir resultatet av Vägverkets utredning om gc-väg mellan Håstad -Örtofta att en ny gc-väg ska anläggas längs med väg 936 blir gc-anslutningarna söderut ännu bättre. Genom att ta sig under järnvägen via tunneln som förbinder väg 950 och väg 936 kan man smidigt ta sig vidare till den planerade pendlarparkeringen. Även här kan man sedan ta sig vidare söderut på den befintliga gc-vägen. 2d (via Viderup och söder om sockerbruket) Alternativet är någon kilometer längre än alternativen att gå via väg 1267 mellan Eslöv och Örtofta. Alternativet fångar upp eventuell gc-trafik från Viderup och Toftaholm men är en omväg för gc-trafik till det planerade kraftvärmeverket. För att ta sig till Örtofta station krävs att den befintliga gc-tunneln används. Gc-anslutningen söderut på väg 936 är relativt bra. Blir resultatet av Vägverkets utredning om gc-väg mellan Håstad -Örtofta att en ny gc-väg ska anläggas längs med väg 936 blir gc-anslutningarna söderut ännu bättre HÄLSA OCH SÄKERHET Buller och emissioner kan reduceras något i och med att gång- och cykelvägen anläggs och 28

29 därmed gör det attraktivare att gå eller cykla på den aktuella sträckan. Ny gång- och cykelväg medför ökad trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter. Vägverkets kriterier för att minska olycksrisken och skapa ett trafiksäkert cykelnät i blandtrafik är att årsdygnstrafiken max ska vara 500 fordon och att den skyltade hastigheten ej ska överskrida 70 km/h utmed den rekommenderade cykelvägen. Dessa kriterier uppfylls på de sträckor i förstudien där blandtrafik föreslås, dvs på väg 1263, väg 1264 och väg 950. Effekter av en gång- och cykelväg på sträckan kan ge vinster för miljön med minskat transportarbete för biltrafiken. 1) Eslöv Ellinge 1a (via markägovägen) Det öppna landskapet i anslutning till detta alternativ gör att det upplevs som relativt tryggt även kvällstid för gående och cyklister att färdas här. 1b (väster om kyrkogården) Att anlägga gång- och cykelvägen väster om kyrkogården eller längs med markägovägen medför ökad känsla av trygghet eftersom det är mer öppet och ljust runt omkring dessa alternativ jämfört med att anlägga gång- och cykelvägen mellan kyrkogården och järnvägen. För traktorvägen se under nästa alternativ angående säkerhetsavstånd från järnvägen 1c (öster om kyrkogården) Detta alternativ upplevs som trångt, mörkt och otryggt att cykla på kvällstid. Banverket har vissa säkerhetskrav när det gäller avstånd mellan järnväg och ny cykelväg. Minsta avstånd mellan väg och järnväg utgörs av ett grundvärde beroende på elsäkerheten och ett rekommenderat värde beroende på hastigheten på väg och järnväg. Beräkningen av grundvärdet är beroende på om kontaktledningsstolparna står mellan spår och väg (minimiavstånd spårmitt vägkant = 9 meter) eller om kontaktledningsstolparna står på motsatt sida av järnvägen (minimiavstånd spårmitt vägkant = 6 meter). I detta fallet står kontaktledningsstolparna mellan spår och väg och då är alltså minimiavståndet 9 meter mellan spårmitt och vägkant. Tabellen Figur 22. Traktorvägen som går längs med järnvägen 29

30 nedan visar minsta rekommenderat avstånd mellan järnväg och ny väg beroende av hastigheten på järnvägen och vägen. Hastighet på järnväg km/h Hastighet på vägen i km/h (avstånd i meter) < Tabell för hastighetsberoende värde. Källa: Banverket (2004): Markanvändning i järnvägens närhet 1. Denna hastighetskolumn används även för gång- och cykelvägar Hastigheten för tåg på denna sträcka är 160 km/h. För X2000 är hastigheten på sträckan 200 km/h. Alltså är det rekommenderade avståndet i detta fallet 10 meter mellan spårmitt och vägkant. 9 eller 10 meter kommer inte att kunna hållas om man väljer att anlägga gång- och cykelvägen mellan järnvägen och kyrkogården. Det går inte heller att anlägga gång- och cykelvägen längre väster ut eftersom kyrkogården börjar på andra sidan av den befintliga stigen. När det gäller den befintliga traktorvägen så ligger den närmare än 9 meter från järnvägen. Här finns dock möjlighet att anlägga gc-vägen några meter längre västerut eftersom det finns öppen mark (åkermark) bredvid traktorvägen. Säkerheten är också beroende av höjdförhållandena. Ligger vägen högre än järnvägen finns det risk vid exempelvis halka att fordon kan åka in på spåret. Detta gäller främst för vägar där det går motordrivna fordon men till viss mån berör det också gång- och cykelvägar eftersom mopeder av typ 2 (d.v.s. med en maxhastighet om 25 km/h) eller de gamla mopederna med en högsta tillåtna hastighet om 30 km/h tillåts köras på gång- och cykelvägar. I detta fallet ligger den befintliga stigen mellan järnvägen och kyrkogården några meter högre än järnvägen. Enligt Eslövs kommuns cykelplan finns alternativ för att ändå uppnå säkerhetskraven. Det är att sätta upp ett staket mellan järnvägen och cykelvägen. För att ytterligare skärma av kan klätterväxter eller buskar planteras vid staketet. Det finns redan idag ett staket samt buskar längs med järnvägen på den aktuella sträckan men om man väljer att anlägga gångoch cykelvägen här måste staketet och växtligheten ses över. 2) Ellinge - Örtofta Alla alternativen innebär att väg 104 måste korsas, och detta innebär en olycksrisk i sig. För att göra gång-och cykelpassagen vid korsningen med väg 1267 eller väg 1264 så trafiksäker som möjligt krävs åtgärder i form av exempelvis räcken som bromsar upp de oskyddade trafikanterna innan de tar sig över väg 104, eller en refug på väg 104 som tillåter ett stopp på vägen. 2a (väster om väg 1267) Alternativet innebär att de oskyddade trafikanterna som kommer norrifrån och ska till kraftvärmeverket måste korsa väg 1267 två gånger. De oskyddade trafikanter som kommer söderifrån måste korsa väg 1267 en gång. Detta innebär ökade olycksrisker. Därför krävs att en trafiksäker gc-överfart anläggs vid korsningen väg väg 1263 samt på väg 1267 vid kraftvärmeverket. Detta kan exempelvis vara räcken som stoppar upp cyklister och gående innan de korsar vägen. 2b (öster om väg 1267) Alternativet innebär att de oskyddade trafikanterna som ska till och från kraftvärmeverket inte behöver korsa väg 1267, vilket minimerar olycksrisken. 2c (via Viderup och väg 936) En säkerhetsrisk är att järnvägen måste korsas i plan på väg 1264 (om man inte väljer att göra denna korsning planskild). Väljs alternativet att från väg 936 gå under järnvägen till den västra sidan av järnvägen och sedan vidare ner till pendlarparkeringen vid stationen måste man använda sig av tunneln under järnvägen vid väg 950. Tunneln är 30

31 säkerhetsmässigt inget bra alternativ, eftersom den är väldigt smal och det är dålig sikt. 2d (via Viderup och söder om sockerbruket) En säkerhetsrisk är att järnvägen måste korsas i plan på väg 1264 (om man inte väljer att göra denna korsning planskild). Gc-tunneln under järnvägen vid stationen måste användas för att komma till stationen. Idag är det en skarp krök och stor lutning på underfarten vilket gör att den säkerhetsmässigt inte är bra. Tunneln upplevs även som mörk och känns otrygg. I de planer för upprustning av stationsområdet i Örtofta som pågår finns dock en ny utformning av gc-tunneln med MILJÖ Gång- och cykelvägen kommer att medföra att tillgängligheten till de värdefulla natur- och kulturmiljöerna blir betydligt bättre för gående- och cyklister. 1) Eslöv Ellinge 1a (via markägovägen) Detta alternativ planeras att gå på befintlig markägoväg vilket gör att konsekvenserna för miljön är minimala. 1b (väster om kyrkogården) Riksintresseset för kulturmiljö vid traktorvägen kommer att beröras minimalt. Inga andra utpekade miljöintressen kommer att beröras. 1c (öster om kyrkogården) Riksintresseset för kulturmiljö vid traktorvägen kommer att beröras.minimalt. Inga andra utpekade miljöintressen kommer att beröras. 2) Ellinge - Örtofta Strandskyddet kring Bråån kommer inte att beröras eftersom gång- och cykeltrafiken, oberoende av alternativ, kommer att fortsätta gå i blandtrafik på väg 1263 över Bråån. Figur 23. Väg 936 vid sockerbruket 31

32 2a (väster om väg 1267) Intrång kommer att ske i riksintresse för natur och kultur. Påverkan bedöms dock inte vara stort. Registrerade fornlämningar mellan Örtofta station och väg 950 kommer att beröras. Den korta sträckan mellan väg 950 och Örtofta station gränsar till ett strandskyddsområde som, beroende på detaljutformning, kan komma att beröras. 2b (öster om väg 1267) Intrång kommer att ske i riksintresse för natur och kultur. Påverkan bedöms dock inte vara stort. Registrerade fornlämningar mellan Örtofta station och väg 950 kommer att beröras. Den korta sträckan mellan väg 950 och Örtofta station gränsar till ett strandskyddsområde som, beroende på detaljutformning, kan komma att beröras. Allén längs med väg 104 kan komma att behöva göras ingrepp i. Strävan är att detta ska undvikas om det är möjligt.. Söder om Örtofta sockerbruk kommer strandskyddet kring Kävlingeån att beröras REKREATION OCH FRILUFTS- LIV Ny gång- och cykelväg kommer att öka tillgängligheten för det rörliga friluftslivet i området. Dessutom kommer tillgängligheten för gående och cyklister till bl.a. Abullahagen och golfbanan öster om järnvägen att öka byggnadsteknik Det är främst alternativ 2c längs med väg 936 genom Örtofta som byggnadstekniskt kan bli problematiskt, eftersom sektionen mellan järnvägen och fastigheterna är trång och det finns inte så mycket yta att ta av från väg 936. Anläggs gång- och cykelvägen på den östra sidan av väg 1267 riskerar ett antal träd på infarterna till berörda fastigheter att behöva fällas. Strävan är att detta ska undvikas om det är möjligt. 2c (via Viderup och väg 936) Riksintresse för kultur liksom registrerade fornlämningar kommer att beröras. Allén längs med väg 104 kan komma att behöva göras ingrepp i. Strävan är att detta ska undvikas om det är möjligt.. Längs med väg 936 i Örtofta finns en allé som kan komma att behöva göras ingrepp i, eftersom vägen är relativt smal och det inte finns mycket utrymme vid sidan om allén för att anlägga en gc-väg. Det ska dock eftersträvas att ingrepp inte behöver ske. 2d (via Viderup och söder om sockerbruket) Riksintresse för kultur liksom registrerade fornlämningar kommer att påverkas. 32

33 5. Kostnadsbedömning Kostnaderna är uppdelade per delsträcka och översiktligt beräknade. En mer detaljerad beräkning görs i senare skede av planeringsprocessen när man valt alternativ för gc-vägen. Summorna är inklusive belysning, där detta föreslagits på sträckorna. Alternativ Summa 1a (via markägovägen) b (väster om kyrkogården)) c (öster om kyrkogården) a (väster om väg 1267) Kostnad för anläggande av ny väg mellan väg 950 och Örtofta station. Ingår egentligen inte i detta projekt utan i projektet upprustning av stationsområdet i Örtofta) 2b (öster om väg 1267) Kostnad för anläggande av ny väg mellan väg 950 och Örtofta station. Ingår egentligen inte i detta projekt utan i projektet upprustning av stationsområdet i Örtofta) c (via Viderup och väg 936) d (via Viderup och söder om sockerbruket) Samråd Samråd med länsstyrelsen i Skåne län hölls den 13 november Protokoll från mötet finns i bilaga 1. Samråd med allmänheten hölls den 21 november 2007 i stadshuset i Eslöv. Protokoll från mötet finns i bilaga Miljödom, övriga tillstånd Väljs alternativet att anlägga gc-vägen söder om Örtofta sockerbruk krävs dispens från strandskyddsbestämmelserna enligt kap. 7 Miljöbalken. Möjligtvis krävs detta även väster om Örtofta station på den korta sträckan mellan väg 950 och stationen (där det ska byggas ny väg). Inga övriga miljödomar eller särskilda tillstånd bedöms komma att behövas. 8. Förslag till beslut och fortsatt arbete Någon vägutredning planeras ej att utföras då objektet är av begränsad omfattning och är väl definierat. Nästa steg blir att upprätta en arbetsplan med tillhörande MKB eller bygghandling med frivillig marköverlåtelse. Åtgärderna planeras genomföras under Referenser Eslövs kommun (2001): Cykelplan, antagen av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Eslövs kommun (2001): Översiktsplan för Eslövs kommun, antagen av kommunfullmäktige Eslövs kommun (2007): Naturvårdsprogram för Eslövs kommun programdel, För antagning 33

34 Vägverket Region Skåne (2006): Cykelledsplan för Skåne , Publikation 2006:137 Vägverkets Region Skåne (pågående): Förstudie Gång- och cykelväg mellan Håstad Örtofta, Objektnr Vägverket (2002): Handbok förstudie, Publikation 2002:46 Vägverket (2002): Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen, Publikation 2002:72 Vägverket (2006): Fyrstegsprincipen i förstudier, Publikation 2006:122 Vägverket Region Skåne (2007): Olycksstatistik , Utdrag från Strada Digitalt material: Eslövs kommun, FMIS, Informationssystemet om fornminne, Länsstyrelsen i Skåne län, Planeringsunderlag, SGU, Jordartskartan, Skånetrafiken, Kartmaterial: Copyright Lantmäteriet

35 Bilaga 1 - Protokoll från samrådsmöte med länsstyrelsen Atkins Sverige AB Sidan 1 av 2 MINNESANTECKNINGAR Förstudie gång- och cykelväg Eslöv-Ellinge-Örtofta Samrådsmöte med länsstyrelsen Datum: Tid: Kl Plats: Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö Deltagare: Björn Tillström, Vägverket bjorn.tillstrom@vv.se Kitty Linnberger, Vägverket kitty.linnberger@vv.se Kerstin Åklundh, Vägverket Hans Åström, Vägverket Linda Wisenborn, Atkins linda.wisenborn@atkinsglobal.com Stefan Malmberg, Länsstyrelsen Personal på länsstyrelsen i Skåne län som representerade olika expertområden såsom natur- och kulturmiljö, kommunala planer, trygghet och säkerhet Punkt Ämne 1. Mötet öppnas Stefan Malmberg från länsstyrelsen hälsade alla välkomna och öppnade mötet. 2. Beslut om betydande miljöpåverkan Stefan frågade Vägverket om de vill ha beslut om betydande miljöpåverkan rakt över disk nu på mötet eller om det kan ske senare via ett missivbrev. Kitty och Björn svarade att man vill ha detta beslut senare. Stefan påpekade att länsstyrelsen då vill ha ett förordat alternativ som de kan ge beslut om betydande miljöpåverkan på. 3. Presentation av förstudien Linda Wisenborn från konsultföretaget Atkins presenterade förstudien. 4. Synpunkter från länsstyrelsen En synpunkt kom upp angående strandskydd och om detta kommer att beröras vid Bråån. Detta kommer ej att beröras eftersom gång- och cykeltrafiken planeras att gå i blandtrafik på väg 1263 där Bråån korsas. Den nya korta vägsträckning (inklusive gång- och cykelväg) som föreslagits, av ägaren till Ellinge gods, att gå från den s.k. traktorvägens slut vidare norr om Ellinge by för att slutligen ansluta till väg 1263 igen norr om Ellinge gods förordades inte av länsstyrelsen. En ansökan om ny väg i denna sträckning har tidigare kommit in som ansökan till länsstyrelsen, men ansökan har avslagits p.g.a. att det kommer att bli ett stort ingrepp i den värdefulla miljön kring Ellinge. Området är både riksintresse för Atkins Sverige AB Tel Kalendegatan 26 Fax: Malmö 35

36 Atkins Sverige AB Sidan 2 av 2 natur och kultur. Dessutom är området utpekat som en särskilt värdefull kulturmiljö i Skåne av länsstyrelsen. Länsstyrelsen efterfrågade en karta som visar var det planerade kraftvärmeverket kommer att ligga. Vidare anser de att det är viktigt att man tar hänsyn till eventuell framtida cykelpendling till kraftvärmeverket när det gäller alternativutformningen. Den sträckning som föreslås gå mellan kyrkogården och järnvägen har länsstyrelsen synpunkter på ur trygghetssynpunkt. Även om man sätter upp belysning här så skulle denna väg nog inte kännas trygg att cykla på kvällstid. 5. Övrigt Björn Tillström önskar att en kostnadsbedömning av alternativen läggs in i förstudien. Linda Wisenborn Atkins Sverige AB Atkins Sverige AB Tel Kalendegatan 26 Fax: Malmö 36

37 Bilaga 2 - Protokoll från samrådsmöte med allmänheten Atkins Sverige AB Sidan 1 av 3 MINNESANTECKNINGAR Förstudie gång- och cykelväg Eslöv-Ellinge-Örtofta Samrådsmöte med allmänheten Datum: Tid: Kl Plats: Stadshuset, Eslövs kommun Deltagare: Björn Tillström, Vägverket Region Skåne bjorn.tillstrom@vv.se Kitty Linnberger, Vägverket Region Skåne kitty.linnberger@vv.se Lina Björk, Vägverket Region Skåne lina.bjork@vv.se Göran Haglund, Eslövs kommun goran.haglund@eslov.se Lars Olofsson, Atkins lars.olofsson@atkinsglobal.com Linda Wisenborn, Atkins linda.wisenborn@atkinsglobal.com 12 deltagare varav namngivna: Anders Henriksson Anna Castell Britt-Marie Hansson Tomas Björnsson, Naturskyddsföreningen Tore Pålsson Kitty Linnberger från Vägverket berättade kort om vad en förstudie är och att det fanns mer material om förstudier och vägplaneringsprocessen att läsa på Kitty berättade också att en utbyggnad av gång- och cykelvägen kan ske tidigast Lina Björk från Vägverket berättade om hur marklösen går till. I marklösenfrågor sker samarbete mellan Eslövs kommun och Vägverket. Inom detaljplanelagt område sker en normal fastighetsreglering men utanför detaljplanelagt område äger marktillträde rum enligt Väglagen. I bägge fallen utbetalas dock ersättning för den mark som behövs för cykelvägen. Skillnaden vid tillträde enligt Väglagen är att om vägen någon gång i framtiden inte längre behövs tillfaller marken kostnadsfritt den tidigare ägaren. Linda Wisenborn från konsultföretaget Atkins har arbetat fram förstudien. Linda gick igenom förstudien och visade bilder från sträckan. Gång- och cykelvägen kommer att användas både för pendling och för rekreationsändamål. Efter genomgången fanns det möjlighet att framföra synpunkter på förstudien: Anders Henriksson, ägare till Sveaborgs gård motsätter sig utbyggnaden av gång- och cykelväg utmed väg Anledningen är formella skäl då han inte anser att han som markägare blivit kontaktad i tillräckligt god tid angående planerna på gång- och cykelvägen. Anders framförde inga sakskäl för att motsätta sig utbyggnaden. Atkins Sverige AB Tel Kalendegatan 26 Fax: Malmö 37

38 Atkins Sverige AB Sidan 2 av3 En stor målpunkt i södra delarna av Eslöv är ridskolan och detta borde beaktas vid utbyggnaden. Utanför Felix fabriksbyggnad går det en gammal banvall, gamla Ystadjärnvägen, som skulle kunna användas. Här finns även kopplingar till Abullahagen (Abullahagen är en välbevarad gammal fäladsmark, belägen i Eslövs tätort, som blev naturreservat 1994 och är utnämnt till Natura område, se bild till höger). Tore Pålsson har tidigare arbetat med vägunderhåll på Eslövs kommun. Tore anser att den gamla Ystadjärnvägen inte går i någon trevlig miljö och en koppling till ridskolan kräver en tunnel under järnvägen. En fråga kom om den kommande gång- och cykelvägen asfalteras? Eftersom många joggar och rider här så skulle en del av gång- och cykelvägen för dessa kunna utföras oasfalterad. Högsta tillåtna hastighet på väg 1267 är idag 90 km/h, men av trafiksäkerhetsskäl så borde detta sänkas till 70 km/h, menar närboende till väg Vägverket gav besked om att de boende är välkomna att skriva till Länsstyrelsen med sina önskemål om sänkning av den högsta tillåtna hastigheten. Tore Pålsson anser att gång- och cykelvägen säkert kommer att användas av lika många pendelcyklister som för rena rekreationsändamål. Tore anser därför att gång- och cykelvägen är väldigt välkommen. Någon ansåg att den presenterade dragningen innebär en viss omväg, och undrar om det i förstudien har studerats något annat, mera gent, alternativ? Vägverket svarar att den presenterade dragningen framförallt är vald utifrån trygghetsaspekter; en gång- och cykelväg med alltför stort avstånd till bebyggelse eller annan trafik kan upplevas som otrygg och då väljs bort av cyklister eller gående. Vid en direkt fråga från Kitty Linnberger på Vägverket om de närvarande ansåg att det skulle upplevas som otryggt att cykla mellan järnvägen och kyrkogården i det östliga alternativet så ansåg de flesta att det inte var några problem, men att det ur cykelsynpunkt är minst lika bra med det västliga alternativet. Anna Castell boende utmed väg 1267 nära korsningen med väg 1263 anser att om gång- och cykelvägen läggs på den östra sidan så försvinner en stor del av deras trädgård, och de är av denna anledning emot en dragning av gång- och cykelvägen på den östra sidan. Ett ytterligare argument är att fastigheten och dess infart ligger vid en svag kurva med dålig sikt och att det vid infart till fastigheten finns risk att gång- och cykeltrafiken hindrar trafikavvecklingen in mot fastigheten, vilket kan vara en fara ur trafiksäkerhetssynpunkt. Atkins Sverige AB Tel Kalendegatan 26 Fax: Malmö 38