ATT MÄTA DET OMÄTBARA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT MÄTA DET OMÄTBARA"

Transkript

1 ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret Förkortad sammanfattning Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson och Ander Wadeskog. Vi gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen Mårtensdalsgatan 2-8, Stockholm l Växel l info@fryshuset.se l

2 INNEHÅLL 1. Sammanfattning Bakgrund och idé i stort Syfte Att mäta det omätbara Resultat Resultat och balansräkning Andra resultat Slutsatser, lärdomar och reflektioner 7 2. SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT FÖR FRYSHUSET Inledning Resultaträkning Förväntade effekter de kommande fem åren Finansieringsanalys Balansräkning och investeringskalkyl Kommentarer och reflektioner ReflektionER och slutsatser Slutsatser i stort Det går att synliggöra det osynliga och det är lönsamt Mätandets knivsegg Hemligheten Resultat Insikter och aha-upplevelser kring utanförskapets ekonomi Metodmässigt Mätandets paradox jakten på det bästa som det godas fiende Kommande års bokslutsarbetet 19

3 3 1. SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund och idé i stort Fryshuset är idag en omfattande verksamhet som har cirka besökare per år. Verksamheten spänner över ett flertal olika områden allt från basket, musikgrupper, skate, friskola och arbetslöshetsprojekt till rent sociala projekt som Barn till ensamma mammor, Teater Fryshuset, avhopparverksamheter för gängkriminella och arbete mot hedersvåld. Verksamheten omsluter cirka 250 Mkr på årsbasis. Det är en verksamhet i ständig förändring som bedrivs med tyngdpunkt i Stockholm men omfattande verksamhet finns både i Malmö och i Göteborg, liksom spirande Fryshusfrön på orter som Åre och Karlskrona. Fryshuset liksom andra ideella organisationer och stora delar av offentlig sektor brottas ständigt med att kunna visa och demonstrera värdet av det arbete man uträttar. De konventionella ekonomiska styr- och uppföljningssystem man har till sitt förfogande är i princip odugliga för detta ändamål de beskriver på sin höjd vad resurserna har använts till och om intäkterna varit i balans med kostnaderna. Vår ambition med detta arbete är att ge början till svar på frågan: Vilken samhällsnytta skapar Fryshuset med sin verksamhet? Vi vill göra det osynliga synligt och mätbart. Fryshuset är, som andra företag och organisationer, skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år samt den eventuella vinst eller förlust som har uppstått. Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelse, revisionsberättelse, resultat- och balansräkning etc. Den bygger på att all väsentlig information kring verksamheten går att fånga via dessa finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter. Förekomsten av sådana effekter leder till att informationen om företaget blir missvisande. Kostnader och intäkter kring prevention och rehabilitering har ofta inslag av externa effekter. I den samhällsekonomiska kalkylen innebär en framgångsrik prevention eller rehabilitering av en person att denne kommer att skapa intäkter och reducera kostnader som annars skulle uppkommit. Man kan säga att dessa ökade intäkter och minskade kostnader är en positiv extern effekt av framgångsrik prevention och rehabilitering. I vår kalkyl över Fryshusets verksamhet är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter. Med socioekonomiskt bokslut menar vi här ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Detta bokslut kompletteras genom att för företaget betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas. Det socioekonomiska bokslutet består av några olika delar: En resultaträkning som på årsbasis internaliserar de externa effekter som uppstår till följd av målgruppens utanförskap samt värdet av att dessa reduceras eller förvinner till följd av framgångsrik rehabilitering. En socioekonomisk investeringsanalys som gör rimliga prognosticerade framskrivningar av dessa effekter på längre sikt. Detta kan med fördel omvandlas eller beskrivas som påverkan på samhällets balansräkning för förväntad framtida utanförskapsskuld. En socioekonomisk finansieringsanalys som värderar hur olika aktörer finansierar rehabiliteringsprocessen och vilken avkastning denna finansiering kan tänkas ge. 3

4 4 Kort och gott handlar det socioekonomiska bokslutet om att göra det osynliga synligt för att därmed synliggöra den samhällsnytta som uppstår till följd av arbetet på Fryshuset. På så sätt hoppas vi att några saker uppnås: Ur ett externt perspektiv kan finansiärer, sponsorer och andra intressenter få konkreta bilder av värdet av att satsa resurser i en verksamhet som Fryshuset. Man får relevanta avkastningsmått på den egna sponsorinsatsen. Ur ett internt perspektiv får man på Fryshuset hjälp med att fatta beslut kring resursfördelningen. Inom vilken verksamhet erhåller man för varje given krona mest samhällsnytta? Då man arbetar med att förhindra eller bryta människors utanförskap kan man se de insatser som görs antingen som en kortsiktig kostnad eller som en investering för framtiden. Kostnaderna för en sådan insats är ofta synliga och tydliga. Man vet vilken aktör och vilket kostnadsställe som drabbas. Intäktssidan är något mer diffus. Då en långtidsarbetslös person kommer in i arbete upphör kanske direkt de synliga och uppenbara kostnaderna för försörjningsstöd. Men erfarenheten visar att mängder med andra kostnader upphör, inte minst för olika former av insatser kring den arbetslösa. Samtidigt tillkommer intäkter i form av produktionsvärden och skatter. Dessa effekter blir, om vi lyckas, dessutom långvariga medan kostnaderna för att uppnå detta i regel endast inträffar under en kortare tid. Vår utgångspunkt är att denna typ av insatser är en social investering i människor. Ett av problemen kring detta är att beslutsfattare sällan har tillgång till hela effektpanoramat eftersom effekterna av en lyckad insats påverkar och ger intäkter samt minskade kostnader för många aktörer under lång tid. Beslutssituationen kan alltså t.ex. för en rektor vara att ta kostnaderna för en tydlig men begränsad kostnad innevarande budgetår för att bistå elever med inlärningssvårigheter. En insats som, om den är framgångsrik, i en diffus och osäker framtid kommer att gynna socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling i form av minskade framtida kostnader för arbetslöshet och annat utanförskap. Ur ett strikt rationellt beslutfattarperspektiv är det lätt att förstå att prevention och tidiga insatser ofta sätts på undantag. Man har i regel inte information om de framtida effekterna och man saknar ekonomiska incitament att agera. Ett klokt agerande ur ett elevperspektiv återspeglas omgående i röda siffror i bokslutet med därpå följande negativa konsekvenser för resultatansvarig chef. Det socioekonomiska bokslutets uppgift är att förändra perspektivet på denna typ av frågor och att därmed göra det långsiktigt kloka synligt och begripligt 1.2 Syfte Detta uppdrag handlar om att för Fryshuset i sin helhet och för dess olika verksamheter omvandla denna typ av kalkyler till ett socioekonomiskt bokslut. Med detta menar vi ett bokslut som långsiktigt och ur ett samhällsperspektiv beskriver effekterna av Fryshusets arbete. Det övergripande syftet med denna analys är att ur socioekonomiskt perspektiv beskriva, analysera och värdera insatsernas socioekonomiska effekter på kort och lång sikt. Det formulerade syftet är: Att skapa en socioekonomisk bokslutsmodell med resultaträkning och nyckeltal, investeringskalkyl och finansieringsanalys. Modellen ska kunna vara normgivande och användas inom hela den ideella sektorn. Detta i sin tur ska leda till att man stärker den ideella sektorns samhällsroll och få bättre beslutsprocesser. 4

5 5 Denna rapport utgör första steget i en långsiktig process och omfattar endast delar av Fryshusets verksamhet. Den avser i allt väsentligt verksamhetsåret Under kommande verksamhetsår kommer arbetet med det socioekonomiska bokslutet att förändras på två sätt. För det första kommer allt fler delar att integreras i och utvecklas inom ramen för detta bokslutsarbete. För det andra kommer arbetet med att leda och genomföra detta arbete gradvis att övertas av personal inom Fryshuset. Denna process kommer att inledas med en utbildningsprocess under 2014 och en överlämnandeprocess under åren 2014 och Att mäta det omätbara Det är inte helt okomplicerat att hitta relevanta och trovärdiga mått på de socioekonomiska effekterna av alla verksamheter som bedrivs i Fryshuset. Det finns här ett antal olika förklaringar till att de effekter som uppstår både är osynliga och svåra att mäta. Den första orsaken är att kopplingen mellan det man gör och effekterna av det man gör är diffusa och subtila i all synnerhet om man vill översätta detta till ekonomiska mått. Hur omsätter man effekten av det jagstärkande arbetet i Elektra till konkreta siffror i en resultat- eller balansräkning? Och hur viktig är nätvandrarnas verksamhet för att reducera unga människors dåliga självkänsla eller för att förhindra självskadebeteende och rentav självmord? Går det att hitta mått på detta? En andra orsak till svårigheter är avståndet i tid mellan insats och effekt. Barn till ensamma mammor eller Skapa din värld har mycket unga personer som målgrupp. Effekterna i form av reducerat utanförskap kanske syns på allvar om tio år eller rentav tjugo år. Och hur vet vi då att det var just denna insats som gjorde en skillnad? En tredje orsak är att Fryshuset, som så många andra ideella organisationer, är mer fokuserat på att arbeta med de frågor man anser vara viktiga än att mäta effekterna av det man gör. Detta kan bero på flera olika saker tradition, att de som driver frågorna mer är entreprenörer än statistisker eller att mycket av det man gör faktiskt är riktigt svårt att mäta. I detta avseende har man stora likheter med hur praktiskt taget alltsocialt arbete under många decennier har drivits inom offentligt sektor. Allt som rör Fryshuset går inte med enkelhet går att packa in en ettårig socioekonomisk resultaträkning, särskilt inte första gången det görs. Vår utgångspunkt har varit att för de verksamheter där det är rimligt och meningsfullt ta fram en socioekonomisk resultaträkning som därefter bakas samman för Fryshuset till en helhet. Detta har vi för 2013 gjort för följande fem verksamheter: Exit, Passus, Lugna Gatan, Raket och Hitta Rätt. För de verksamheter som har ett mer långsiktigt perspektiv vad gäller socioekonomiska effekter kommer vi att belysa dessa i en investeringsanalys eller i form av en socioekonomisk balansräkning. En sådan balansräkning görs även för den första gruppen av verksamheter. Dessa balansräkningar eller investeringsanalyser bakas därefter samman för Fryshuset i sin helhet. För verksamhetsåret 2013 har vi utöver verksamheterna ovan inkluderat grundskolan. För de verksamheter där ovanstående av olika skäl just nu inte låter sig göras för vi de socioekonomiska resonemangen där så är möjligt genom att formulera tydliga och transparenta hypoteser i form av kvalificerade räkneexempel över vilka socioekonomiska effekter verksamheten kan tänkas leda till liksom exempel på socioekonomiska kostnader för målgruppens utsatthet. Dessa effekter har i detta skede inte fogats samman med det övergripande bokslutet. Under alla de år vi har arbetat med socioekonomiska analyser har vi utvecklat ett antal principer som varit viktiga för att bibehålla arbetets långsiktiga trovärdighet. En sådan princip är att så långt möjligt vara transparent. Den som följer våra resonemang ska kunna se vilka antaganden vi byggt analysen på 5

6 6 och därmed kunna värdera trovärdigheten i dessa anataganden. Men den kanske allra viktigaste principen är försiktighet. Med detta menar vi att alltid, vid tveksamhet, lägga oss i underkant i kalkylen. I underkant då utanförskapets kostnader ska värderas och i underkant då effekterna av en insats ska värderas. Detta har naturligtvis att göra med trovärdigheten. Detta har vi haft som princip även här, vilket betyder att i detta första socioekonomiska bokslut för Fryshuset är det många (i själva verket de flesta) verksamheter vi inte för samman in i det gemensamma bokslutet. 1.4 Resultat Resultat och balansräkning Detta första socioekonomiska bokslut för Fryshuset i sin helhet ger som resultat att Resultaträkningen för år 2013 visar på en samhällsvinst på cirka 95 Mkr Alla samhällsaktörer utom arbetsförmedlingen är vinnare, kommunen mest med en årlig vinst på 30 Mkr Arbetsförmedlingens förlust är ett uttryck för den sociala investering man gör främst i form av olika lönesubventioner. Dessa uppgår till cirka 30 Mkr I ett femårsperspektiv generar fryshuset en vinst på nästan 500 Mkr. Även ur detta perspektiv är kommunen den stora vinnaren med en vinst på 115 Mkr I ett tjugoårsperspektiv uppgår effekterna från fryshuset till att det förväntade framtida utanförskapets kostnader (en utanförskaps- eller välfärdsskuld) reduceras med cirka 1,290 Mkr Även i ett långsiktigt perspektiv gör arbetsförmedlingen finansiella förluster i form av kostnader för olika lönesubventioner (cirka 100 Mkr), dessa kompenseras dock av att kommunen (som även långsiktigt är den största vinnaren) får reducerade kostnader för ekonomiskt bistånd med i stort sett samma belopp Kommunens långsiktiga förväntade vinst uppgår till cirka 280 Mkr Andra resultat För samtliga de verksamheter som inte ingår i bokslutets resultat- och balansräkning har vi gjort ett antal räkneexempel som illustrerar tänkbara effekter av det arbete man utför. Här är några exempel på sådana räkneexempel Ett barn som deltar i verksamheten Barn till ensamma mammor och vars uppväxt leder till ett långvarigt livsmisslyckande fyllt av arbetsklöshet, psykisk ohälsa och kanske missbruk kostar samhället cirka 13 Mkr Fryshusteatern arbetar attitydpåverkande. Det finns många berättelser om vad som hänt efter teaterns förställningar på individnivå och gruppnivå. Om teaterns föreställning (vilket har hänt) gör att en grupp unga bryter med resan mot sitt gemensamma destruktiva utanförskap innebär det möjliga samhällsvinster å upp emot Mkr 6

7 7 United Sisters arbetar med ungas kvinnors självkänsla. Om detta leder till att man förhindrar en enda ung kvinnas liv in i depression, psykisk ohälsa och ett långt liv med svag självkänsla kan värdet av detta uppgå till mellan 6 och 7 Mkr Elektra arbetar med unga som påverkas och drabbas av hedersvåld. Om detta kan förhindra en enda ung mans eller kvinnas långvariga utanförskap uppgår samhällsvinsten av detta till cirka 7-8 Mkr 1.5 Slutsatser, lärdomar och reflektioner Detta är, såvitt vi vet, första gången man i Sverige (kanske också på annat håll) gör ett socioekonomiskt bokslut av detta slag i den ideella sektorn. Ett bokslut där man kompletterar en ideell verksamhets konventionella bokslut med ett bokslut där företagets externa samhällsnytta också beskrivs. En första reflektion kring detta är att det rent modelltekniskt går att genomföra. I denna studie har vi tagit fram en helt ny kalkylmodell där det socioekonomiska bokslutet redovisas både utifrån den enskilda verksamhetens perspektiv men också utifrån ett koncernperspektiv hela Fryshuset. Det går alltså att modelltekniskt ta fram sådana resultat. Modellerna ger också svar i en form som påminner om och går att relatera till det konventionella bokslutet resultaträkning, finansieringsanalys och investeringsanalys liksom nyckeltalsanalys. Det mest slående efter att har gjort en studie som denna är hur osynliga olika effekter av utanförskap är i de konventionella uppföljningssystemen i samhället på både kort och lång sikt. Man skulle kunna tala om en sorts isbergseffekt där de synliga effekter som uppstår i olika organisationers traditionella uppföljningssystem endast mycket svagt speglar de faktiska effekterna kring de målgrupper som vi här har studerat. Konsekvenserna av detta är att vi inte ser utanförskapets kostnader annat än mycket partiellt. Vi underskattar därmed dramatiskt dessa kostnader. Vi underskattar som en följd av detta, värdet av prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering. Konventionella uppföljningssystem ger överhuvudtaget ingen väsentlig information alls om värdet av en verksamhet som Fryshuset. Beslutsfattare saknar korrekta underlag för att fatta beslut kring denna typ av frågor. Felaktigheterna i dessa beslutsunderlag kan uppgå till flera hundra procent. Det kan leda till att samhällets insatser kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering är rejält underdimensionerade i förhållande till vad som vore socioekonomiskt optimalt. Det finns flera förklaringar till allt detta. En av dessa är de stuporganisationer som arbetar inom området och där ingen enskild aktör har ansvar för helheten. En annan är kortsiktigheten (ettårsperspektivet) i styr-, budget- och uppföljningssystem. Detta leder till två effekter osynligheten av dessa fenomen och ansvarsfriheten kring deras effekter. Både dessa effekter leder med största sannolikhet till en utomordentligt ineffektiv resurshantering i våra offentliga system. 7

8 8 2. SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT FÖR FRYSHUSET Inledning Vi har nu presenterat socioekonomiska analyser och bokslut för 13 olika verksamheter på Fryshuset. Nu är det dags att summera för Fryshuset i sin helhet. Då kan det vara viktigt att notera följande: Endast fem av verksamheterna (Lugna gatan, Passus, Exit, Raket och Hitta rätt) är med i den ettåriga resultaträkningen. För ingen av de övriga 8 verksamheterna finns siffror på kortsiktiga resultat som är möjliga att baka in i det gemensamma bokslutet. I den långsiktiga balansräkningen har vi utöver dessa fem också medräknat grundskolan vars effekter vi kunna få en rimlig bild av från år 6 i kalkylen, d.v.s. det år då eleverna kommer att vara 22 år. Detta betyder att detta bokslut vare sig representerar de totala effekterna för de 13 här studerade verksamheterna och naturligtvis än mindre Fryshuset nästan femtio verksamheter 1. Sålunda kan man på rimliga grunder hävda att de siffror, vid sidan av den systematiskt tillämpade försiktighetsprincipen i studiens olika delar, rejält underskattar Fryshusets totala effekter. 2.2 Resultaträkning 2013 Vi börjar med 2013 års socioekonomiska resultaträkning. Vi ser då att Fryshuset med en total omsättning på cirka 247 Mkr har ett företagsekonomiskt resultat som leder till en förlust på knappt kronor 2. Tabell Fryshuset företagsekonomiska resultaträkning för 2013 Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Summa Fryshuset Intäkt Fryshuset Kostnad Ett inte särskilt imponerande resultat. Om vi däremot studerar samhällseffekterna detta första år ser vi i resultaträkningen nedan att den totala vinsten uppgår till totalt mer än 95 Mkr. Alla offentliga aktörer utom en är vinnare i denna process. Förloraren är arbetsförmedlingen som får ett underskott på cirka 30 Mkr. Är detta ett problem? Nej inte alls. Det är ett uttryck för Arbetsförmedlingens sociala investeringskostnad, främst i form av olika lönesubventioner, för att få in folk på arbetsmarknaden. Man skulle kunna säga att arbetsförmedlingen tar en kortsiktig kostnad på 30 Mkr för andra samhällsaktörer redan första året ska få en samlad vinst på mer än 95 Mkr en ganska bra utväxling på de investerade pengarna. Vi ser också att rättsväsendet gör en betydande vinst på cirka 26 Mkr en 1 Denna begränsning betyder att rent kalkylmässigt att intäkternas fördelning i resultatraden för själva Fryshuset i resultaträkningen inte kommer att vara helt korrekt, vilket dock inte har någon stor betydelse för resultatet i stort. 2 Det bör sägas att i raden för Fryshusets intäkter är fördelningen mellan olika intäktskällor inte korrekt, en följd av att vi endast har med fem av femtio verksamheter i detta bokslut. Detta har dock ingen betydelse för resultatet i stort. 8

9 9 spegling av att flera av de verksamheter som ingår i detta bokslut vänder sig mot personer med stark kriminell belastning. Kommunen tjänar detta första år mer än 30 Mkr och blir därmed verksamhetens verkliga storvinnare. Tabell Fryshuset socioekonomiska resultaträkning för 2013 Summa Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Fryshuset Fryshuset Intäkt Kostnad Arbetsförmedling Intäkt Kostnad Försäkringskassa Intäkt Kostnad Kommun Intäkt Kostnad Landsting Intäkt Kostnad Rättsväsende Intäkt Kostnad Övriga Intäkt Kostnad Produktionsvärde Intäkt Summa Förväntade effekter de kommande fem åren Om vi nu förflytar blicken några år framåt och försöker skapa oss en bild av effekterna de kommande fem åren får vi svaret på detta i tabellen nedan. Vi ser då att den samlade årliga vinsten ökar år 2 till cirka 103 Mkr för att därefter avklinga de kommande åren för att år 5 vara nere i cirka 92 Mkr en följd av våra grundläggande försiktighetsantaganden om att effekterna av Fryshusets verksamhet avklingar över tid. Vi ser också här att årligen tillförs samhällsvärden på i storleksordningen Mkr till följd av att denna verksamhet fått in folk på arbetsmarknaden de bidrar med produktionsvärden till det gemensamma folkhushållet. Tabell 15.3: Fryshusets förväntade socioekonomiska resultaträkning för Summa Fryshuset Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa aktörer Produktionsvärde Summa

10 Finansieringsanalys I diagrammet nedan ser vi de summerade effekterna av Fryshuset verksamhet fördelat på olika samhällsaktörer och för de kommande fem åren. Staplar ovanför nollinjen markerar en nettovinst för respektive aktör av Fryshusets verksamhet och under nollinjen nettoförluster. Vi ser då att kommunen, vid sidan av rättsväsendet och allmänheten (övriga) är den stora vinnaren av detta arbete. Den kommunala vinsten uppgår till cirka 115 Mkr (74+41). Samtliga offentliga aktörer är vinnare i denna process utom arbetsförmedlingen en effekt av de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som olika målgrupper tar del av som en följd av Fryshusets insatser. Diagram Socioekonomisk finansieringsanalysför hela Fryshuset för år 1 till och med år 5 Samma uppgifter återfinns i tabellen nedan. Vi kan då se att en verksamhet som den Fryshuset bedriver leder till betydande omfördelnings effekter av samhällsresurser. För det första sker en omfattande omfördelning mellan olika aktörer arbetsförmedlingen är i denna mening förlorare (eller snarare den aktör som står för den största sociala investeringskostnaden i form av olika arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder totalt sett 80 Mkr under femårsperioden) medan kommunen är den största vinnaren (totalt en vinst på 115 Mkr under femårsperioden). Faktum är att arbetsförmedlingens finansiella kostnad i form av olika lönesubventioner är ungefär dubbelt så stor som kommunens reducerade kostnader för försörjningsstöd. För det andra sker en omfördelning över tid man tar tidigt en investeringskostnad bland annat i form av olika former av lönesubventioner för att senare plocka hem en stor vinst. För det tredje sker det en omfördelning mellan reala och finansiella kostnader. Man tar en finansiell kostnad (cirka 35 Mkr netto) som leder till stora reala besparingar (nästan 500 Mkr). 10

11 11 Tabell 15.4 Socioekonomisk finansieringsanalys för år hela fryshuset för år 1 till och med år 5 Antal år 5 Vinster Investering Realt Finansiellt Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Produktionsvärde Summa Balansräkning och investeringskalkyl Det kan nu vara intressant att studera de riktigt långsiktiga effekterna av Fryshusets verksamhet utifrån alla de försiktighetsantaganden vi gjort om avklingande effekter och återkommande återfall till utanförskap. Vi ser då att de sex verksamheter som ingår i den långsiktiga balansräkningen kan förväntas reducera samhällets framtida kostnader för utanförskap (en minskad framtida välfärdsutanförskaps, hälso- eller socialtjänstskuld) med cirka 1,300 Mkr. Merparten av denna vinst uppstår i form av minskad real resursförbrukning (totalt sett cirka 878 Mkr). Diagram 15.2 Framtida reducerad utanförskapsskuld i ett 20-årsperspektiv till följd av Fryshusets verksamhet 2013 Samma resultat återfinns i tabellform nedan. Vi kan där se att redan under en mandatperiod uppgår den samlade vinsten av Fryshusets verksamhet (eller i varje fall de sex av cirka femtio verksamheter detta bokslut avser) till cirka 370 Mkr. 11

12 12 Tabell 15.5 Framtida reducerad utanförskapsskuld i ett 20-årsperspektiv till följd av Fryshusets verksamhet Realt aktör Produktionsvärde Finansiellt Summa Resultatet ovan är fördelat på produktionsvärde, finansiella effekter (främst försörjningskostnader) och reala effekter. I tabellen nedan presenterar vi de reala effekterna (utom produktionsvärden) fördelat per aktör. Vi ser då t.ex. att kommunens långsiktiga vinst (minskad välfärds- eller utanförskapsskuld) till följd av Fryshusets verksamhet uppgår till drygt 178 Mkr. Denna vinst uppgår för kommunens räkning redan under en mandatperiod till nästan 64 Mkr. Andra stora vinnare är rättsväsendet och allmänheten (rubriken övriga) vilket är en följd av den minskade kriminalitet som är en följd av flera av de verksamheter vid Fryshusets som detta bokslut belyser. Tabell 15.6 Framtida reducerad real utanförskapsskuld i form av minskade reala kostnader i ett 20- årsperspektiv till följd av Fryshusets verksamhet Realt Fryshuset Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa Av särskilt intresse kan vara att se vilka finansiella effekter detta leder till, vilket visas i diagrammet nedan. Vi ser då att i ett tjugoårsperspektiv gör arbetsförmedlingen finansiella sociala investeringar främst i form av olika lönesubventioner på totalt knappt 100 Mkr. Under samma period sparar kommunen drygt 100 Mkr i form av uteblivet försörjningsstöd. En kraftig omfördelning med andra ord mellan stat och kommun. Man skulle också kunna uttrycka det på följande vis. Arbetsförmedlingens finansiella kostnad har under samma period lett till en reduktion av de reala kostnaderna hos olika aktörer med cirka 878 Mkr, en utväxling på cirka 9 gånger pengarna. 12

13 13 Diagram 15.3; Finansiella effekter av Fryshusets verksamhet 2013 i ett tjugoårsperspektiv 2.6 Kommentarer och reflektioner Avslutningsvis kan man konstatera att genom att studera Fryshusets konventionella företagsbokslut får man strängt taget ingen annan information än att man förbrukat de medel man fått till sitt förfogande. Om man däremot vidgar blicken till de årliga totala samhällseffekterna det vi kallar den socioekonomiska resultaträkningen - ser vi att samhällsvinsten för de här granskade fem verksamheterna uppgår till knappt 100 Mkr. På lång sikt uppgår samhällsvinsten till nästan 1,300 Mkr. Den aktör som gör störst vinster totalt sett på Fryshuset verksamhet är kommunen vars totala kostnader faller med cirka 280 Mkr till följd av minskade kostnader för ekonomiskt bistånd (cirka 100 Mkr) och minskade kostnader för olika insatser (cirka 180 Mkr). Arbetsförmedlingen är den enda offentliga aktör som förlorar på Fryshusets verksamhet. En förlust som i grund och botten inte är en förlust utan ett uttryck för arbetsförmedlingens sociala investeringsuppdrag att bl.a. genom olika former av lönesubventioner bidrar till att människor kommer in i arbetslivet. Analysen visar också att genom denna process uppstår betydande omfördelningseffekter mellan kommun (vinnare) och stat (förlorare) i arbetet med Fryshusets målgrupper. Man kan också konstatera att avkastningstalen på de investeringar som görs är utomordentligt höga. Utifrån varje rimlig utgångspunkt är Fryshuset en utomordentligt bra social investering för samhället i allmänhet och kommunen i synnerhet. 13

14 14 3. REFLEKTIONER OCH SLUTSATSER 3.1 Slutsatser i stort Det går att synliggöra det osynliga och det är lönsamt Den viktigaste slutsatsen av denna studie så här långt skulle kunna sammanfattas på följande vis: Ett socioekonomiskt bokslut är en meningsfull väg för att sätta ekonomiska mått både på utsatthetens och på utanförskapets kostnader liksom värdet av att förhindra, reducera eller förbygga detta. Utanförskapets och utsatthetens kostnader är också utomordentligt stora, varför värdet av att förhindra att de uppstår eller att reducera dem vilket är en av konsekvenserna av Fryshusets arbete är stort. Dessa kostnader går att fånga i meningsfulla och begripliga kategorier. De går att presentera på ett sätt som vi är vana vid från andra ekonomiska sammanhang i form av resultaträkningar, balansräkningar, investeringsanalyser och nyckeltalsanalyser. Eller annorlunda uttryckt, Man kan göra det osynliga synligt. Det är dock förknippat med ett stort antal utmaningar. En av dessa är tillgången på data, både kring berörda målgrupper och uppnådda resultat. Kring en verksamhet som Fryshuset finns det rikligt med kvalitativa berättelser om framgång, många av dem i form av individualiserade succes stories eller solskenhistorier. Men bristen på generella och systematiska data om effekter är liksom i övrigt för i stort sett hela den ideella sektorn påtaglig. Det finns egentligen inte tillgång till data om vare sig kort- eller långsiktiga effekter av verksamheten. Denna brist gör det stundtals svårt att argumentera för verksamheten. På grund av detta har stora delar av detta bokslutsarbete kommit att handla om att hitta meningsfulla och intressanta sätt att beskriva utanförskapets och utsatthetens socioekonomiska effekter när sådana data inte har varit tillgängliga Mätandets knivsegg Dock kan man säga att trots denna fundamentala brist på data så är Fryshuset sett ur ett samhällsperspektiv en utomordentligt lönsam affär. En investerad projektkrona från det offentliga eller en investerad sponsorkrona från det privata näringslivet förefaller generera avkastningstal man inte ens kan drömma om i vanliga riskkapitalsammanhang. Ett socioekonomiskt bokslut handlar om att mäta effekter för att på så vis påvisa det positiva värdet av det man uträttar. Detta leder dock till tanken om mätandets i all synnerhet det ekonomiska mätandets eventuella destruktiva sidor. Vi pratar om faran med mätandets konst tillämpat i en verksamhet med helt andra syften och egenskaper. En uppenbar risk är att denna typ av mätningar leder till att man ensidigt fokuserar på och preminerar det som enkelt låter sig mätas i ekonomiska termer. Därmed riskerar man att premiera det mätbara på bekostnad av det viktiga. 14

15 15 Det är viktigt att komma ihåg att just mätandet och fokuseringen på (eventuellt snabba) men definitivt mätbara resultat gör att man kan riskera både att missa det subtila och viktiga men också att i själva mätprocessen erodera det som utgör det grundläggande värdet och kärnan i verksamheten. Att vara en aktör som inte på myndigheters traditionella vis bokför, registerar, mäter och värderar. Man står alltså inför en delikat balans på en smal knivsegg. Å ena sidan behöver man data och siffror för att för omvärlden kunna visa resultat och å andra sidan vill man inte fastna i ett mätträsk där mycket tid som skulle kunna användas för verksamheten används för att uppfylla byråkratiska mätkrav. Vi tror att det finns en god medelväg på denna smala knivsegg. Förhoppningsvis kommer arbetet med bokslutet under kommande år att visa på en sådan väg Hemligheten Fryshuset ruvar på en hemlighet en viktig hemlighet som handlar om hur man i stor skala kan bygga en bro mellan utanförskapets värld och innanförskapets värld. En hemlighet som, märkligt nog, få utforskat. Naturligtvis är detta en verksamhet där det begås misstag, många misstag. Det sker i alla gränssprängande verksamheter. Men det som dominerar bilden då man som vi under några års tid (för vår del nu mer än sex år) på nära håll och i detalj fått följa denna typ av verksamhet, är att man tycks lyckas där så många andra misslyckas. Och då kanske det ska sägas att vi som referenspunkt för detta har att vi, i vår professionella konsult- och forskarroll, har mer än 30 års erfarenhet av socialt arbete i mellan 80 och 100 olika ideella organisationer, kommuner och landsting. Naturligtvis kan man inte på några få rader utveckla detta, men vi vill här ge några fragment som kan vara vägledande för en förståelse av hemligheterna bakom det man lyckas uppnå i Fryshuset. Det är dessa hemligheter som utgör bakgrunden till den samhällsnytta som uppstår och som vi här försöker hitta ett mått på med hjälp av det socioekonomiska bokslutet. Vi gör det i punktform: Man är en stor verksamhet med nästan femtio olika verksamhetsgrenar. Detta betyder att man får möjlighet att skapa en mångfald i ett stort antal dimensioner: ålder, kön, etnicitet, intressen. etc. Detta i sin tur skapar förutsättningar för icke planerade eller förutsedda möten vilket både gynnar kreativa processer och förutsättningar för positiva synergieffekter. Man har i sin verksamhet en bred blandning av människor från de mest utsatta situationer, allt från offer för hedersvåld eller yrkeskriminella till högst vanliga ungdomar med intresse för musik, basket eller skate det vi lite vanvördigt kallar en sund blandning av normisar och udda. Även detta bidrar till att bygga starkt gemensamt socialt kapital med rikliga korsbefruktningar som följd. Man riktar sig i sitt arbete mot de mest utsatta, de med minst glamorösa såsom barn till ensamma mammor eller tysta unga flickor med svag självkänsla eller de mest utstötta som skins och andra med våldsextrem bakgrund. Detta utifrån värdegrunden: Man kan fördömma handlingar men inte människorna bakom dem. Alla är förtjänta av ännu en chans. Men Fryshuset är ingen kravlös plats det är en plats där krav ställs utifrån begrepp som respekt och om man så vill kärlek eller omtanke. Man lever på sätt och vis utifrån tanken att kravlöshet kan vara ett uttryck för förakt för den andre. Den jag inte tror något om ställer jag inte heller krav på. Detta handlar ju ytterst om utifrån vilken värdegrund man lever både som individ och som organisation. Ett kännetecken för Fryshuset är just att man så medvetet lever sin värdegrund. Detta oavsett om det handlar om att reda ut en konflikt i skolan eller hur man möter yrkeskriminella i fängelsets besöksrum. Detta ger det mytomspunna begreppet respekt en ny och mer humanistisk innebörd. 15

16 16 Detta bidrar till att ge Fryshuset legitimitet i de mest svåra situationer eftersom unga känner att detta är en verksamhet som står på deras sida. Denna legitimitet ger, tillsammans med den kompetens man byggt upp på Fryshuset, unikt tillträde till situationer och sammanhang dit många andra aktörer inte har tillträde. Antingen därför att de inte släpps in (t.ex. Husby eller våra fängelser) eller för att de inte vågar ta sig dit. En bidragande faktor är att man inte är en myndighet eller inte företräder ett myndighetsintresse. Detta gör att det ur de ungas perspektiv aldrig föreligger någon tvekan om var lojaliteterna på Fryshuset är placerade, vilket speglas i den legitimitet man har i ungas ögon. En följd av detta är förmågan att snabbt uppfatta vad som händer kring ungdomar i omvärlden och snabbt, stundtals blixtsnabbt, kunna agera utifrån detta. Insikts- och manövertrögheten är extremt liten. Kopplat till detta är förmågan att utnyttja och stödja passionen som central drivkraft i det mesta man gör. Förmågan att förvalta, stödja och utveckla de ungas passion som en källa till växande och utveckling är unik. Avgörande för att lyckas i detta är att man är utomordentligt medveten om det personliga mötets betydelse i alla sammanhang. Man lever mycket konkret efter mottot: Man kan inte förändra en människa utan att man har en relation. Relationsbyggen på alla plan är en central kompetens i Fryshusets verksamhet individuellt i allt arbete med unga, strukturellt i form av ett omfattande nätverksarbete. En ytterligare bidragande faktor är att så många av Fryshuset medarbetare och deltagare har självupplevda erfarenheter av utanförskapets och utsatthetens värld. Men inte bara det, man har kombinerat detta med en medveten och systematisk metodik och pedagogik i sitt arbete med möten med de människor som man kommer i kontakt med. Denna kombination är unik och kraftfull i det förändringsarbete man bedriver. Vi sammanfattar detta i bilden nedan: 16

17 17 Man skulle också kunna säga att Fryshuset skapar och tillhandahåller en arena för möten, utveckling och växt för ett brett spektrum av unga människor. Man skulle också kunna säga att Fryshuset utgör en bro mellan utanförskapets människor och innanförskapets människor. Man skapar en sorts frizon mellan utanför och innanför där människor kan växa och utvecklas. En inkubationskammare eller en yngelplats där växt och utveckling kan ske. Detta senare utifrån ett entydigt inkluderande perspektiv byggt på centrala begrepp som öppenhet, egenmakt och KASAM. Man skapar därmed unika förutsättningar för möten mellan olika grupper av människor eftersom man besitter en bred kulturkompetens. På så vis kan man också säga att Fryshuset utgör en plattform eller arena för demokratisk fostran och är en sorts instrument för folkbildning i ordets egentliga och ursprungliga betydelse Resultat Detta första socioekonomiska bokslut för Fryshuset i sin helhet ger som resultat att: Resultaträkningen för år 2013 visar på en samhällsvinst på cirka 95 Mkr. Alla samhällsaktörer utom arbetsförmedlingen är vinnare, kommunen mest med en årlig vinst på 30 Mkr. Arbetsförmedlingens förlust är ett uttryck för den sociala investering man gör främst i form av olika lönesubventioner. Dessa uppgår till cirka 30 Mkr. I ett femårsperspektiv generar fryshuset en vinst på nästan 500 Mkr. Även ur detta perspektiv är kommunen den stora vinnaren med en vinst på 115 Mkr. I ett tjugoårsperspektiv uppgår effekterna från Fryshuset till att det förväntade framtida utanförskapets kostnader (en utanförskaps- eller välfärdsskuld) reduceras med cirka 1,290 Mkr. Även i ett långsiktigt perspektiv gör arbetsförmedlingen finansiella förluster i form av kostnader för olika lönesubventioner (cirka 100 Mkr), dessa kompenseras dock av att kommunen (som även långsiktigt är den största vinnaren) får reducerade kostnader för ekonomiskt bistånd med i stort sett samma belopp. Kommunens långsiktiga förväntade vinst uppgår till cirka 280 Mkr Insikter och aha-upplevelser kring utanförskapets ekonomi Det mest slående efter att har gjort en studie som denna är hur osynliga olika effekter av utanförskap eller insatser för att förhindra utanförskap är i de konventionella uppföljningssystemen i samhället på både kort och lång sikt. Man skulle kunna tala om en sorts isbergseffekt där de synliga effekter som uppstår i olika organisationers traditionella uppföljningssystem endast mycket svagt speglar de faktiska effekterna kring de målgrupper som vi här har studerat. Konsekvenserna av detta är att: Vi inte ser utanförskapets kostnader annat än mycket partiellt. Vi underskattar därmed dramatiskt dessa kostnader? Vi inte ser hur de faktiska kostnaderna är fördelade mellan olika aktörer i samhället. Vi ser inte heller hur kostnaderna är fördelade mellan olika kostnadsslag. Vad är det egentligen som kostar och som blir för dyrt? 17

18 18 Vi underskattar värdet av prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering. Konventionella uppföljningssystem ger överhuvudtaget ingen väsentlig information alls om värdet av en verksamhet som Fryshuset. Vi inte får något underlag för att se hur balansen mellan försörjare och försörjda påverkas till följd av utanförskapet en kärnfråga då det gäller den långsiktiga uthålligheten i vår välfärdsmodell. Beslutsfattare saknar korrekta underlag för att fatta beslut kring denna typ av frågor. Felaktigheterna i dessa beslutsunderlag kan uppgå till flera hundra procent. Det kan leda till att samhällets insatser kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering är rejält underdimensionerade i förhållande till vad som vore socioekonomiskt optimalt. Det finns flera förklaringar till allt detta. En av dessa är de stuprörsorganisationer som arbetar inom området och där ingen enskild aktör har ansvar för helheten. En annan är kortsiktigheten (ettårsperspektivet) i styr-, budget- och uppföljningssystem. Detta leder till två effekter osynligheten av dessa fenomen och ansvarsfriheten kring deras effekter. Båda dessa effekter leder med största sannolikhet till en utomordentligt ineffektiv resurshantering i våra offentliga system. Då man, som vi har gjort i denna studie, också tagit del av de livsöden som kan tänkas drabba de berörda personerna om inget hade gjorts, dyker osökt en fråga upp: Varför tillåter vi detta att hända? Det skapar inte bara en massa (onödigt?) mänskligt lidande. Det leder också till mycket höga (och onödiga?) kostnader för samhället. En del av svaret på denna fråga handlar om partiell blindhet. Blindhet på två sätt dels organisatorisk oförmåga till helhetssyn då det gäller ekonomiska effekter av utanförskapet och dels en liknande oförmåga då det gäller att se de långsiktiga effekterna av ett utanförskap Metodmässigt Detta är, såvitt vi vet, första gången man i Sverige (kanske också på annat håll) gör ett socioekonomiskt bokslut av detta slag i den ideella sektorn. Ett bokslut där man kompletterar en ideell verksamhets konventionella bokslut med ett bokslut där företagets externa samhällsnytta också beskrivs. En första reflektion kring detta är att det rent modelltekniskt går att genomföra. Då vi inledde studien gjordes detta mot bakgrund av de data kring utanförskap som vi under en lång följd av år samlat in i olika sammahang. Vi utgick också från modeller vi tagit fram och använt i olika studier. I denna studie har vi tagit fram en helt ny kalkylmodell där det socioekonomiska bokslutet redovisas både utifrån den enskilda verksamhetens perspektiv men också utifrån ett koncernperspektiv hela Fryshuset. Det går alltså att modelltekniskt ta fram sådana resultat. Modellerna ger också svar i en form som påminner om och går att relatera till det konventionella bokslutet resultaträkning, finansieringsanalys och investeringsanalys liksom nyckeltalsanalys. Modellen är flexibel på ett sätt som vi inte hade förutsett och går att modifiera och bygga om till andra sammanhang och andra frågeställningar. I detta arbete, som i alla tidigare vi gjort, finns det två flaskhalsar. Den ena är att få medverkan från de berörda aktörerna, vilket i detta fall inte har gett några som helst problem de berörda verksamheterna har välvilligt ställt tid och data till förfogande. Det andra problemet är att få till gång till data. Bristen på data beror på en mängd saker alltifrån sekretessbarriärer kring de berörda personerna, via svårtillgängligheten och den tid det skulle krävas för att samla in data till brist på faktiska rådata kring både kort- och långsiktiga effekter av de 18

19 19 processer som skett i de olika verksamheterna. Bristen på långsiktig uppföljning och därmed långsiktiga data är här som i de flesta andra sammanhang den mest begränsande faktorn. 3.2 Mätandets paradox jakten på det bästa som det godas fiende Vi som skrivit denna rapport har sysslat med att mäta utanförskapets, preventionens och rehabiliteringens effekter och ekonomi i 35 års tid. Vi gör det naturligtvis både därför att det är möjligt men också därför att det är meningsfullt och ger insikter och förståelse för hur vi kan använda våra gemensamma resurser på bästa vis. Men och det är ett viktigt men det finns problem förknippade med detta. Det första problemet är att man överskattar mätandets effekter. Det finns inom ekonomisk teori ett begrepp som heter benefit hunter, dvs. alla som får sin verksamhet utvärderad har en tenens att överskatta de positiva effekterna av det man gör och tona ner de negativa sidorna. Alla vill vara lönsamma, allra helst mest lönsamma. Vi vill alltså både varna för att hamna i en sorts mätfälla där man mäter framgång i absurdum, men också för fällan att tro att den verksamhet som man i denna typ av analyser lyckas mäta som mest lönsamma verksamheten också är den bästa verksamheten. Så är det naturligtvis inte. Ett sådant misstag kan leda till både missvisande inre konkurrens på Fryshuset mellan olika verksamheter och mellan Fryshuset och andra verksamheter i en yttre konkurrens. Detta är ett sätt att mäta effekter, ett sätt av många. Men inte det enda och inte i alla sammanhang det allra mest meningsfulla. Vi har under alla dessa år försökt hantera denna frestelse genom det vi genomgående i denna rapport kallar försiktighetsprincipen. Detta knyter också an till att allt inte är meningsfullt att mäta med just det här mätinstrumentet det socioekonomiska bokslutet. Det finns gott om verksamheter på Fryshuset som inte uppvisar särskilt hög lönsamhet ur ett socioekonomiskt perspektiv men som trots detta är utomordentligt viktiga och värdefulla av helt andra skäl, t.ex. diskon, gym, basket, skate, musikgrupper och konserter. Verksamheter som ligger mycket nära kärnan i det som är Fryshusets centrala idé en verksamhet för unga, på ungas villkor. Man kan inte alltid värdera lönsamheten på en Mozartkonsert den kan ändå anses vara riktigt bra. Eller hur? Även det som förefaller att socioekonomiskt vara tämligen olönsamt kan det alltså vara både bra och helt avgörande. Glöm inte detta. 3.3 Kommande års bokslutsarbetet Detta är det första årets socioekonomiska bokslut för Fryshuset. Arbetet kommer att fortsätt följande år på detta vis: 2014 genomför vi som skrivit denna rapport, tillsammans med medarbetare från Fryshuset i en sorts inskolnings- och utbildningsprocess ett vidgat bokslut med betydligt fler verksamheter och mer omsorgsfullt än för genomför Fryshusets egna medarbetare detta arbete med viss support och ett visst mentorskap från vår sida genomför man detta arbete helt på egen hand. För att detta ska kunna lyckas kommer man under det kommande året: 19

20 20 Utse en grupp människor på Fryshuset som av oss kommer att utbildas och handledas i metodiken. De kommer också att ha en on job training process tillsammans med oss i arbetet med 2014 års bokslut. Vid sidan av detta kommer det internt på Fryshuset att intensifieras ett arbete med att ännu mer utvecklat än idag följa upp verksamheten i termer av målgrupper, effekter och påverkan. 20

ATT MÄTA DET OMÄTBARA

ATT MÄTA DET OMÄTBARA ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret 2014 Sammanfattning 2015-05-30 Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 1. SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund och

Läs mer

ATT MÄTA DET OMÄTBARA

ATT MÄTA DET OMÄTBARA 1 ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret 2014 2015-05-30 Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2 INNEHÅLL Innehåll 2 1. Sammanfattning 6 1.1 Bakgrund

Läs mer

ATT MÄTA DET OMÄTBARA

ATT MÄTA DET OMÄTBARA 1 ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret 2013 2014-03-17 Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Ander Wadeskog, 2 INNEHÅLL Innehåll 2 1. Sammanfattning 11 1.1 Bakgrund

Läs mer

Socioekonomiskt bokslut Fryshuset. Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2013-07-03

Socioekonomiskt bokslut Fryshuset. Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2013-07-03 Socioekonomiskt bokslut Fryshuset Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2013-07-03 VILL DU INVESTERA I MIN FRAMTID??? DET BLIR FÖR DYRT PRINCIPER & SYFTE Socioekonomiskt bokslut = ett

Läs mer

Socioekonomiskt bokslut vad är det

Socioekonomiskt bokslut vad är det Socioekonomiskt bokslut vad är det Eva Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog /OFUS & SEE 2013-12-30 1. DET SOCIOEKONOMISKA BOKSLUTET I SITT SAMMANHANG 1.1 Socioekonomiskt bokslut för Fryshuset något

Läs mer

ATT MÄTA DET OMÄTBARA

ATT MÄTA DET OMÄTBARA ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret 2014 Mer om socioekonomiskt bokslut 2015-05-30 Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 1. DET SOCIOEKONOMISKA

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

Idéer och exempel över sociala investeringar

Idéer och exempel över sociala investeringar Idéer och exempel över sociala investeringar Tre exempel för att belysa behovet och nyttan med sociala investeringar Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning Syftet

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

HANDLAREN MITT I BYN

HANDLAREN MITT I BYN HANDLAREN MITT I BYN Socioekonomisk analys av satsning på långtidsarbetslösa vid ICA-MAXI i Geneta/Södertälje Eva Nilsson Lundmark (eva.lundmark@krutab.se) & Ingvar Nilsson (i.nilsson@seeab.se ) 2014-05-10

Läs mer

TRAPPSTEGET en investering i framtiden

TRAPPSTEGET en investering i framtiden TRAPPSTEGET en investering i framtiden För varje ung människa som i onödan misslyckas med att få tillträde till arbetsmarknaden och i stället hänvisas till rollen som passivt försörjd, går framtida produktionsvärden

Läs mer

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv 1 Kan man räkna på människor och hur de mår? 2 Socioekonomiska beräkningar introducerades 2009 i kommunen: 1) Utbildning av kommunens ekonomer. 2) Beräkning

Läs mer

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Förslag på att införa sociala investeringsfonder 2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens

Läs mer

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

ATT VARA MED I LEKEN

ATT VARA MED I LEKEN ATT VARA MED I LEKEN Vuxna med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden ur ett socialt investeringsperspektiv Eva Nilsson Lundmark & Ingvar Nilsson/Krut AB eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab.se 2016

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

ATT VARA MED I LEKEN

ATT VARA MED I LEKEN ATT VARA MED I LEKEN Vuxna med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden ur ett socialt investeringsperspektiv Eva Nilsson Lundmark & Ingvar Nilsson/Krut AB eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab.se 2016

Läs mer

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn 1 Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn Göteborg 150601 Berit Björnered BBj Konsult 2 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2.1 Socioekonomisk analys... 3 2.2 Utanförskapets kostnader... 4 3 39 deltagare...

Läs mer

Utanförskap eller prevention?

Utanförskap eller prevention? Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne

Läs mer

Under ytan. Telge Tillväxt - ett socioekonomiskt bokslut. Eva Nilsson Lundmark och Ingvar Nilsson. www.telge.se

Under ytan. Telge Tillväxt - ett socioekonomiskt bokslut. Eva Nilsson Lundmark och Ingvar Nilsson. www.telge.se Under ytan Telge Tillväxt - ett socioekonomiskt bokslut Eva Nilsson Lundmark och Ingvar Nilsson www.telge.se INNEHÅLL Att socioekonomiskt analysera utanförskap, prevention och rehabilitering... 5 Begreppet

Läs mer

Samordningsförbund 2.0 en idé och en vision. Ingvar Nilsson & Eva Nilsson Lundmark eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab.

Samordningsförbund 2.0 en idé och en vision. Ingvar Nilsson & Eva Nilsson Lundmark eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab. Samordningsförbund 2.0 en idé och en vision Ingvar Nilsson & Eva Nilsson Lundmark eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab.se 2014 04 01 Tio personers försenade integration i arbetslivet fallet Trelleborg

Läs mer

Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012. Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423

Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012. Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423 1 Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012 Nynäshamns kommun Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423 Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423

Läs mer

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se)

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se) Till Ordförande i landstingsstyrelsen och kommunstyrelser Landstingsdirektören samt kommudirektörer som beslutat delta i utbildningssatsningen Att investera i framtiden. Informationsbrev Välkommen till

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

Samarbete skola och arbetsliv - en social investering

Samarbete skola och arbetsliv - en social investering Ingvar Nilsson Samarbete skola och arbetsliv - en social investering och en väg för att reducera utanförskapet och höja effektiviteten i den offentliga resursanvändningen Ingvar Nilsson (i.nilsson@seeab.se)

Läs mer

SOCIALA INVESTERINGAR 2.0

SOCIALA INVESTERINGAR 2.0 SOCIALA INVESTERINGAR 2. kejsarens nya kläder eller den möjliga början All något nye??? Ingvar Nilsson/215-8- 3 i.nilsson @seeab.se Sociala investeringar en trend!!! Är det bra eller dåligt??? GRUNDPROBLEMET

Läs mer

Samsyn och engagemang

Samsyn och engagemang Att investera i tidiga insatser En lönsam affär! DOKUMENTATION FRÅN SEMINARIUM CLARION COLLECTION BOLINDER MUNKTELL I ESKILSTUNA 16 DECEMBER 2011 Samsyn och engagemang - präglade seminariedagen i Eskilstuna

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering av Projekt Spåret

Samhällsekonomisk utvärdering av Projekt Spåret Samhällsekonomisk utvärdering av Projekt Spåret Västervik 2018-04-25 Sven Vikberg Utvärdering av sociala investeringar Payoff ska stödja och följa upp insatser för att skapa ökad nytta för våra uppdragsgivare

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning 1 MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning Arbetet med att gemensamt jobba med välfärdsfrågor utifrån krympande ekonomiska

Läs mer

Socioekonomiskt bokslut Fryshuset. Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2013-10-03

Socioekonomiskt bokslut Fryshuset. Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2013-10-03 Socioekonomiskt bokslut Fryshuset Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2013-10-03 Tillsammans Hålla ihop, skriva & utbilda samt marknadsföra Modeller, data & kalkyler Samla ihop data

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Mobbningens kostnader

Mobbningens kostnader Mobbningens kostnader En socioekonomisk analys I samarbete med: PRODUKTION Frida Warg GRAFISK FORM Oskar Eklind ANSVARIG UTGIVARE Lars Arrhenius OMSLAG Jonas Eklind, DPP TRYCK PrintR, Stockholm KONTAKT

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Utanförskapets kostnader för en grupp unga vuxna med psykisk ohälsa på Hisingen

Utanförskapets kostnader för en grupp unga vuxna med psykisk ohälsa på Hisingen Utanförskapets kostnader för en grupp unga vuxna med psykisk ohälsa på Hisingen Ett socioekonomiskt perspektiv på utanförskap, prevention och rehabilitering NOVEMBER 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg Målgrupp för Sociala insatsgrupper Pojkar och flickor mellan 12 18 år boendes i området Araby. Ungdomar som uppvisar ett riskbeteende där kriminalitet

Läs mer

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav! Fjärilseffekten Socioekonomisk analys av Dansa utan krav! För vem lönar det sig att göra en tidig insats för tjejer med psykosomatiska symptom? Vad blir konsekvensen om vi låter bli? Utmaning Den psykiska

Läs mer

Nästa steg. för svensk polis

Nästa steg. för svensk polis Nästa steg för svensk polis Polisen har gjort en resa som få andra myndigheter gjort. För tre år sedan blev vi en samlad polismyndighet för att skapa förutsättningar för en polisverksamhet som ska vara

Läs mer

Det omöjliga tar bara något längre tid Hovsjöprocessen Eva Nilsson Lundmark & Ingvar Nilsson &

Det omöjliga tar bara något längre tid Hovsjöprocessen Eva Nilsson Lundmark & Ingvar Nilsson & Det omöjliga tar bara något längre tid Hovsjöprocessen 2013-05-22 Eva Nilsson Lundmark & Ingvar Nilsson Eva.Lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab.se SITUATION Bakgrund 80 % invånare med annat ursprung

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Norrköping, 2015-11-06 Jonas Huldt Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi GRATTIS till SM-guldet!!!

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Välkommen till nyföretagarprogrammet Kick Start. Introduktion - ansvar, åtagande, förväntningar

Välkommen till nyföretagarprogrammet Kick Start. Introduktion - ansvar, åtagande, förväntningar Välkommen till nyföretagarprogrammet Kick Start Introduktion - ansvar, åtagande, förväntningar Det här är programmet för dig som vill vända och vrida på din affärsidé för att skriva en affärsplan - planen

Läs mer

Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande.

Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande. Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande. Den fysiska arbetsmiljön, inklusive att arbetsplatsen är säker och inte orsakar fysiska skador eller besvär, är väldigt

Läs mer

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011 Navigatorcentrum Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff Östersund, 12 oktober 2011 Vi tar upp Ett samhällsekonomiskt perspektiv Resultat av utvärderingen

Läs mer

Arbetsmarknadsenheten

Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten Bakgrund Fakta Strategi 2019 Hässleholm, 2018-11-15 Den här lägesrapporten är främst avsedd för politiker och tjänstemän inom Hässleholms kommun som vill få en enkel översikt av vad

Läs mer

Stockholms län växer för närvarande i en takt om cirka människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala.

Stockholms län växer för närvarande i en takt om cirka människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala. Stockholms län växer för närvarande i en takt om cirka 200 000 människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala. För att utvecklingen i länet ska hänga med i denna ökning är det helt nödvändigt att

Läs mer

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det

Läs mer

Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad

Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-13 Handläggare Helena Nilsson Telefon: 08-508 33 457 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04 Riktlinjer för

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera.

Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera. Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera. Ett ekonomisk angreppssätt Sociala investeringar är ett ekonomiskt angreppssätt för att bryta

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Plan för Överenskommelsen i Borås

Plan för Överenskommelsen i Borås Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Ur samhällets perspektiv

Ur samhällets perspektiv Ur samhällets perspektiv En introduktion till Socioekonomiska bokslut Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog/SEE AB Förord Vi har i Sverige idag, stora grupper av människor som av olika skäl inte får plats

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETEN >> Utvecklar människor och näringsliv << Hässleholm, 2011 06 20

ARBETSMARKNADSENHETEN >> Utvecklar människor och näringsliv << Hässleholm, 2011 06 20 Hässleholm, 2011 06 20 Utökat samarbete eller drabbad kommunal ekonomi? Sedan snart tre år tillbaka driver Hässleholms kommun ett mycket framgångsrikt ESFfinansierat projekt för lågutbildade flyktingar.

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Socialtjänstfrågor. Motion till riksdagen 2016/17:2964. Förslag till riksdagsbeslut. av Anders W Jonsson m.fl. (C) C3 Kommittémotion

Socialtjänstfrågor. Motion till riksdagen 2016/17:2964. Förslag till riksdagsbeslut. av Anders W Jonsson m.fl. (C) C3 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2964 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Socialtjänstfrågor Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Linköping, 2015-03-25 Claes Malmquist Sven Vikberg Jonas Huldt Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på

Läs mer

Sociala krav på rätt sätt. så blir satsningen en lönsam investering

Sociala krav på rätt sätt. så blir satsningen en lönsam investering Sociala krav på rätt sätt så blir satsningen en lönsam investering Foto: Alexander von Sydow Rätt krav i upphandling för ett bättre samhälle Sverige står inför en rad utmaningar. Fler människor måste in

Läs mer

KAA Socioekonomisk kalkyl 2015-03-19

KAA Socioekonomisk kalkyl 2015-03-19 KAA Socioekonomisk kalkyl 2015-03-19 Expertgruppen i socioekonomi Sidan 2 av 7 Sidan 3 av 7 Inledning Informationsansvaret ändras i lagstiftningen den 1 januari 2015 till kommunens aktivitetsansvar. Den

Läs mer

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning Family 1 2018 Värdegrunden Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning 2 Den globala studien bygger på 2 953 svar från ledande befattningshavare i familjeföretag i 53 länder,

Läs mer

Ansökan om bidrag för 2016

Ansökan om bidrag för 2016 2015-06-18 Till Göteborgs Stad SDN Askim-Frölunda-Högsbo samt SDN Västra Göteborg Ansökan om bidrag för 2016 Bakgrund Samordningsförbundet Göteborg Väster ansvarar för samordnad rehabilitering enligt lag

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Lättare för unga att få jobb

Lättare för unga att få jobb Socialdemokraterna Skara 2010-09-08 Lättare för unga att få jobb - Ett vallöfte från Socialdemokraterna i Skara Innehållsförteckning I Skara ska alla unga erbjudas jobb eller utbildning... 3 2 miljoner

Läs mer

SUMMAN AV ATT GE MÄNNISKOR EN ANDRA CHANS

SUMMAN AV ATT GE MÄNNISKOR EN ANDRA CHANS Socioekonomiskt bokslut för SUMMAN AV ATT GE MÄNNISKOR EN ANDRA CHANS Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, SEE Institute for SocioEcological Economics Detta är en sammanfattande version av rapporten»summan

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

SocioEkonomisk analys

SocioEkonomisk analys SocioEkonomisk analys av projektet Kombinerad underhållsbehandling med SUBUTEX och Psykoterapi Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Subutex & Terapi 2 Innehåll: 1 Sammanfattning och resultat... 3 2 Inledning...

Läs mer

Mål för arbetet med sociala investeringar

Mål för arbetet med sociala investeringar TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Åsa Ranung Folkhälsocentrum +46155245843 2014-02-20 HBN14-004-1 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T E S D A T U M Mål

Läs mer

Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning)

Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning) Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning) Den sociala ekonomins möjligheter och utmaningar. Alla dessa trassliga begrepp Social ekonomi Civila samhället Socialt entreprenörskap Demokratiskt företagande

Läs mer

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering Projekt Orvar Presentation av samhällsekonomiska utvärderingar Projekt Orvar Vårt uppdrag Resultat t av två olika perspektiv Sammanfattning Varför utvärdering Slutsatser och diskussion payoff Claes Malmquist

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Föreningens namn är Riksorganisationen GAPF Glöm Aldrig Pela och Fadime. Föreningen har sitt säte i Stockholm.

Föreningens namn är Riksorganisationen GAPF Glöm Aldrig Pela och Fadime. Föreningen har sitt säte i Stockholm. FÖRENINGSSTADGAR 1. 1 Namn och säte Föreningens namn är Glöm Aldrig Pela och Fadime. Föreningen har sitt säte i Stockholm. 2 Syfte och målsättning Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF)

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Gör sociala investeringar möjliga i Uppsala! Nya grepp för bättre ekonomisk hushållning i Uppsala kommun

Gör sociala investeringar möjliga i Uppsala! Nya grepp för bättre ekonomisk hushållning i Uppsala kommun Uppsala Stadshus Uppsala 2011-04-13 Gör sociala investeringar möjliga i Uppsala! Nya grepp för bättre ekonomisk hushållning i Uppsala kommun 2 (14) Innehållsförteckning Förord... 3 Årets resultat... 5

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

22 Reportage. Notan för avhoppen

22 Reportage. Notan för avhoppen 22 Reportage. Notan för avhoppen 23 För en stor del av dem som hoppar av skolan väntar ett liv i utanförskap. Notan för samhället blir dyr. Med tidigare insatser menar nationalekonomen Ingvar Nilsson att

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019 Styrelsen för Internationella Kvinnoföreningen i Malmö avger följande verksamhetsplanering för verksamhetsåret 2019 1 Inledning Internationella Kvinnoföreningen

Läs mer

VÄND DEM INTE RYGGEN

VÄND DEM INTE RYGGEN FRYSHUSET SAMMANFATTNING VÄND DEM INTE RYGGEN Socioekonomisk analys av destruktiva subkulturer. Av: Eva Lundmark - Nilsson & Ingvar Nilsson SAMMANFATTNING 1.1 Studien Det här är en sammanfattning av rapporten

Läs mer

Framgång i Hästföretaget

Framgång i Hästföretaget Framgång i Hästföretaget Välkomna på industrispionage till Örebro Fältrittklubb 75 häst på anläggningen Två ridhus 20x65m och 20x80m 800 uppsittningar/vecka 1100 medlemmar 10 årsanställda nyckeltal 51%

Läs mer

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Aros Bostad Förvaltning AB INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Fastställd av styrelsen för Aros Bostad Förvaltning AB vid styrelsemöte den 7 november 2017 1(7) 1 ALLMÄNT

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2018

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2018 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2018 Styrelsen för Internationella Kvinnoföreningen i Malmö avger följande verksamhetsplanering för verksamhetsåret 2018 Inledning Internationella Kvinnoföreningen i

Läs mer

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar

Läs mer