Under ytan. Telge Tillväxt - ett socioekonomiskt bokslut. Eva Nilsson Lundmark och Ingvar Nilsson.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Under ytan. Telge Tillväxt - ett socioekonomiskt bokslut. Eva Nilsson Lundmark och Ingvar Nilsson. www.telge.se"

Transkript

1 Under ytan Telge Tillväxt - ett socioekonomiskt bokslut Eva Nilsson Lundmark och Ingvar Nilsson

2

3 INNEHÅLL Att socioekonomiskt analysera utanförskap, prevention och rehabilitering... 5 Begreppet socioekonomisk analys...5 Den komplexa kartan och begreppet helhetssyn...6 Vad är ett socioekonomiskt bokslut?... 8 Varför behövs socioekonomiska bokslut?...8 Vår definition av socioekonomiskt bokslut...10 Vår modell för socioekonomiskt bokslut...11 Metodiken i stort De externa effekternas komponenter...12 Delarna...12 Modellens inmatningsdel...13 Resultaträkning exempelföretag...13 Investeringskalkyl...14 Sexårsprognos exempelföretag...15 Reala långsiktiga effekter exempelföretag...15 Nyckeltal exempelföretag...15 Gemensamma antaganden och premisser...16 Det socioekonomiska bokslutet för Telge Tillväxt Företaget och uppdraget...17 Målgrupp...18 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 Telge Tillväxt...21 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 till och med år 6 Telge Tillväxt...21 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 6 Telge Tillväxt Socioekonomisk investeringskalkyl för år 1 till och med år 20, fördelat på olika tidpunkter Telge Tillväxt Socioekonomisk nyckeltalsanalys för år 1 till och med år 6, diskonterade värden Telge Tillväxt Reflektion och slutsatser Modell och metod Resultat Insikter/aha-upplevelser Avslutande reflektioner Kontaktuppgifter

4 Att bryta människors utanförskap på arbetsmarknaden kan ses antingen som en kortsiktig kostnad eller som en investering för framtiden. Vår utgångspunkt är att denna typ av insatser är en social investering i människors arbetsförmåga. Vi har på uppdrag av Telge gjort ett socioekonomiskt bokslut för tre bolag vars uppgift är att minska arbetslösheten i Södertälje. I den svenska modellen är arbetslösheten statens ansvar. Om staten misslyckas blir det ofta en fråga för kommunen. I Södertälje har det kommunala bolaget Telge tillsammans med näringslivet tagit sig an uppgiften och bildat Telge Peab, Manpower Telge Jobbstart och Telge Tillväxt. Denna rapport fokuserar på Telge Tillväxt vars uppdrag är att minska ungdomsarbetslösheten. Detta är så vitt vi vet första gången man i Sverige gör ett socioekonomiskt bokslut av detta slag. Ett socioekonomiskt bokslut innebär att man integrerar ett företags konventionella bokslut med en redovisning av företagets samhällsnytta i ekonomiska termer. Den bild vi fått av de tre bolagens insatser kring arbetslösheten är att de skapat betydande samhällsvärden och förändrat synen på hur arbetsmarknadssatsningar kan bedrivas. Rapporten inleds med att vi grundligt beskriver vår metod och de olika delar som ett socioekonomiskt bokslut består av. Därefter presenterar vi bokslutet för Telge Tillväxt innan vi avslutar med våra reflektioner. Den som är intresserad av det socioekonomiska bokslutet för Telge Peab och Manpower Telge Jobbstart är välkommen att ta kontakt med författarna. Södertälje Ingvar Nilsson, nationalekonom Eva Nilsson Lundmark, beteendevetare 4

5 Att socioekonomiskt analysera utanförskap, prevention och rehabilitering BEGREPPET SOCIOEKONOMISK ANALYS Den socioekonomiska analysen är ett synsätt, ett antal metoder och en databank som beskriver, värderar och analyserar samhällets kostnader för olika former av utanförskap. Med denna kan värdet av rehabilitering och proaktiva insatser för att förhindra eller minska utanförskap bedömas. Det kan ske som konsekvenser av ett särskilt projekt eller en tillfällig verksamhet, av sociala företag eller som en del av ordinarie verksamhet hos exempelvis kommun och landsting. Skillnad mot konventionella samhällsekonomiska analyser Ibland får vi frågan om inte det socioekonomiska synsättet är exakt samma sak som att göra samhällsekonomiska kalkyler eller Cost-Benefit-analyser. I stort sett är det så. I vår modell utgår vi från de tre stegen identifiera, kvantifiera och värdera, och från begreppen långsiktighet och helhetssyn. Det finns dock några skillnader. Vi kompletterar och vidgar den traditionella samhällsekonomiska kalkylen genom att identifiera och fokusera på aktörsperspektivet som vi upplever 5

6 som helt centralt i allt beslutsfattande. Beslut fattas aldrig av samhället, utan av kommuner, landsting, företag och enskilda personer. Beslut leder till omfördelningseffekter som ofta har vinnare och förlorare. För att kunna följa sådana effekter väljer vi en presentationsform som är konform med de olika aktörernas vanliga beslutsunderlag. Vi presenterar resultaten i form av kortsiktiga resultaträkningar och långsiktiga sociala investeringsoch finansieringsanalyser. Samhällsekonomiska kalkyler brukar bara innefatta reala kostnader och intäkter. I dem är en finansiell utgift för det mesta en transferering som bidrar till någons försörjning, inte en kostnad. I stället är det arbetslösheten som orsakar försörjningsproblem och räknas som en kostnad i form av uteblivet produktionsvärde. Vi inkluderar även de finansiella effekterna i kalkylen eftersom de aktörer som har ansvar för eller fattar beslut om dessa försörjningssystem är intresserade av hur en insats eller verksamhet påverkar behovet av framtida försörjningsstöd. Våra kalkyler innehåller för det mesta både de finansiella försörjningskostnaderna och reala produktionsvärden. Det gör att vi måste vara tydliga med vad som avses i resultaten för att undvika dubbelräkning. DEN KOMPLEXA KARTAN OCH BEGREPPET HELHETSSYN Identifiera det totala effektpanoramat Marginalisering och utanförskap är ett komplext fenomen och orsakerna är i regel inflätade i varandra på ett stundtals svårgenomskådligt vis. Många olika aktörer har varit involverade i människors resa mot utanförskap, i regel utan att samverka med varandra. De insatser som görs uppfattas ofta som fragmenterade och de som berörs kan känna sig överkörda och inte lyssnade på. Få ser helheten i den enskildes situation och det är vanligt att människor som marginaliserats haft kontakt med många olika personer som har olika perspektiv och kunskap om deras problem. Det som för den ene är ett ordningsproblem i skolan kan för den andre bli ett neuropsykiatriskt problem. Ett missbruksproblem på ett ställe ser hos en annan aktör ut som övergrepp och misshandel. Få har kunskap om eller ser helheten i dessa människors liv. För att beräkna effekterna av utanförskapet måste vi skapa en helhetsbild. Kvantifiera och prissätt effekterna Vi använder tre steg för att genomföra samhällsekonomiska analyser och få fram utanförskapets kostnader. Vi identifierar utanförskapets olika effekter, vi kvantifierar och prissätter dem. Nedan visar vi ett utdrag ur en prislista som ger en bild av priset på de olika insatser och effekter som kan bli aktuella till följd av det fenomen vi studerar. Detta har vi byggt samman i den kalkylmodell vi tagit fram för denna studie och som bygger på mer än 30 års arbete med denna typ av frågor. I den fullständiga prislistan ingår variabler omfattande ett tiotal stora samhällsaktörer. Fördela kostnaderna på olika samhällsaktörer Men detta räcker inte. I traditionella samhällsekonomiska kalkyler brukar man nöja sig med att beskriva vilka effekter som uppstår för samhället i stort. Men detta är inte alltid ett relevant svar för en enskild aktör i samhället som kommun, försäkringskassa eller polis som kanske är mer intresserad av att få veta hur det påverkar just den egna verksamheten. Därför delar vi upp kostnaderna på sex olika samhällssegment illustrerade i figuren på sidan 7. Några av dessa segment är också tydliga organisationer som kommun eller arbetsförmedling. Andra består av flera olika delsegment såsom rätts- Kedja Aktör Enhet Aktivitet Sort Pris Somatisk vård Landsting Akutsjukvård Operation medel Tillfälle Barn Landsting BUP Terapi Månad Barn Landsting BUP Utredning BUP Tillfälle Somatisk vård Landsting Primärvård Läkarbesök Tillfälle Medicinering Landsting Primärvård Medicin primärvård Månad Somatisk vård Landsting Primärvård Sköterskebesök Tillfälle 800 Medicinering Landsting Psykiatri Medicin psyk Månad Psykvård Landsting Psykiatri Psykakut Tillfälle Psykvård Landsting Psykiatri Psykiatrisk öppenvård Tillfälle Psykvård Landsting Psykiatri Utredning Tillfälle Somatisk vård Landsting Specialistsjukvård Läkarbesök Tillfälle Somatisk vård Landsting Specialistsjukvård Specialistvård lätt Tillfälle Somatisk vård Landsting Specialistsjukvård Specialistvård tung Tillfälle Brott och straff Rättsväsendet Kronofogde Inkassoärende Tillfälle 500 Brott och straff Rättsväsendet Kronofogde Utredning Kf Tillfälle Brott och straff Rättsväsendet Polisen Polisingripande Tillfälle Brott och straff Övriga Allmänhet InbrottKostnAllm Tillfälle Brott och straff Övriga Försäkringsbolag InbrottSkadaReglÖvr Tillfälle Försörjning Övriga Föräldrar Bidrag Månad

7 väsendet som består av bland annat polis, åklagarväsende, domstolsväsende och kriminalvård. I kategorin övriga ryms bland annat företag, allmänhet, familj, CSN och kronofogdemyndigheten. Några bärande principer Kostnadernas fördelning på samhällssektorer Kommun Försäkringskassa Vi har gjort denna typ av kalkyler i 30 år. Under den tiden har vi etablerat ett antal bärande principer för vårt arbete. Den första av dessa är att alltid ligga i underkant i våra beräkningar - försiktighetsprincipen. Vi ligger i underkant då vi beräknar utanförskapets kostnader och vi underskattar effekterna av en preventiv eller rehabiliterande insats. Den andra principen är att ta bort sådant som i och för sig kanske är viktigt men som kan vara diskutabelt eller svårt att mäta i kalkylen. Vi tar sällan med generations- eller indirekta familjeeffekter som i regel är en stor del i utanförskapets kostnader. Det är ofta för svårt och diffust att mäta. Fenomen som otrygghet, lidande, för tidig död, effekter av prostitution och psykisk misshandel avstår vi i regel från att ha med. Det stöter på både etiska och praktiska svårigheter att ha med denna typ av effekter i en kalkyl. Likaså avstår vi i regel från att ha med fenomen som väktare i butiker, svinn, säkerhetsdörrar i lägenheter eller larmsystem som privatpersoner skaffar för att skydda sig från inbrott även om detta är något enklare att mäta. En tredje viktig princip är att förse våra analyser med en känslighetsdel en riskkalkyl kring en insats eftersom osäkerheten kring effekter av olika insatser är så stor. Vad händer om vi bara är hälften så bra? Vad händer om det blir ett katastrofresultat? Detta är ett sätt att undvika fällan att överdriva positiva effekter av en insats. Man kan också vända på steken och ställa frågan; hur bra måste vi vara för att detta ska gå ihop socioekonomiskt på 5 år, på 20 år eller på ännu längre sikt? En tredje variant är att ställa sig frågan; om vi bara lyckas med en enda av våra klienter/deltagare vilka socioekonomiska effekter uppstår då? Dessa olika modeller svarar an på försiktighetsprincipen men också på Landsting Rättsväsende genomskinlighets- eller transparensprincipen som är den fjärde principen. En läsare ska kunna förstå och kritiskt granska hur vi fått fram våra resultat. En femte viktig ansats är att vara medveten om att resultaten, oavsett hur ambitiösa vi är, handlar om storleksordningar och inte exakta resultat. Området är för komplext för att göra anspråk på att ha den exakta sanningen. Det är bättre att ha en bild av storleksordningar kring kostnader och intäkter, och vara medveten om att det är just detta, än att inte ha någon aning alls eller bara gissa och tycka. Vi gör alltså på intet vis några anspråk på att sitta på en Sanning med stort S, inte ens att vi någonsin kommer att komma fram till sanningen. Detta är ett synsätt och en metod för att steg för steg komma något närmare sanningen. Det svårmätbara En del av den ovan presenterade försiktighetsprincipen är att i våra kalkyler inte ta med faktorer och effekter som i sig kan anses vara viktiga men som trots detta är svåra att prissätta eller där metoderna att prissätta kan anses vara tveksamma eller rentav tvivelaktiga av praktiska eller etiska skäl. Det kan vara otrygghet eller värdet av en för tidig död. Övriga Arbetsförmedling Sådana faktorer brukar ibland kallas svårmätbara (på engelska intangibles). Inom näringslivets tjänstesektor brukar sådana faktorer tillmätas stor betydelse då ett företag ska värderas. De kallas då immateriella tillgångar. Exempel på detta är varumärke, patent, kompetens, goodwill och andra icke materiella tillgångar. Alla dessa faktorer är naturligtvis av stor betydelse då utanförskapets effekter ska värderas. Det finns också kring de flesta av dessa faktorer metoder inom nationalekonomi för att värdera dem. Dock kan många av dessa diskuteras och även ifrågasättas bland annat ur ett etiskt perspektiv. Vi har därför genomgående valt att lyfta ut dessa faktorer ur vår kalkyl för att inte riskera att hamna i diskussioner kring sådana frågor som kan avleda fokus från studiens huvudlinje de direkt mätbara effekterna av utanförskapet. En konsekvens av detta är att de resultat och de värden vi får kring utanförskapets effekter därmed blir mindre än de totala effekterna om även dessa svårmätbara faktorer skulle medräknas. Vi underskattar som en följd av detta, och den ovan redovisade försiktighetsprincipen, i våra kalkyler systematiskt de ekonomiska effekterna av utanförskap. 7

8 Vad är ett socioekonomiskt bokslut? VARFÖR BEHÖVS SOCIOEKONOMISKA BOKSLUT? Introduktion Företag är skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år och den eventuella vinst som uppstått. Denna skyldighet är reglerad i bokföringslagen. För vissa företagsformer, exempelvis aktiebolag vars spelregler regleras i aktiebolagslagen, är kraven mer strikta än för andra. Syftet med redovisningen är tvåfaldig. Det interna syftet är att ge stöd för företagsledningen att planera och leda verksamheten. Det externa syftet är att ge olika intressenter möjlighet att få inblick i och värdera företaget. Myndigheter för att se om företagen uppfyller sina olika förpliktelser till exempel att betala skatt. Kunder, leverantörer och anställda för att bedöma företagets stabilitet och utvecklingsförmåga. Finansiärer för att bedöma kreditvärdighet. Man skulle kunna säga att redovisningens roll är att förse intressenterna i och kring ett företag med en kompass eller en mental karta med vars hjälp företaget kan analyseras och beslut fattas. Teorin om externa effekter Redovisningen uppträder som exempelvis verksamhetsberättelser, revisionsberättelser, resultat- och balansräkningar. Den bygger på att all väsentlig information kring företaget går att fånga via dess finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter. Förekomsten av sådana effekter leder till att informationen om företaget blir missvisande. Man får helt enkelt inte underlag för att fatta korrekta beslut. Om företaget skapar negativa externa effekter överskattas företagets värde. Luftföroreningar, buller eller 8

9 företag som förgiftar vattendrag är sådana externa effekter inom miljöområdet. Utbrändhet, sjukskrivning och arbetsskador är sådana effekter inom det sociala området. Om företaget skapar positiva externa effekter som förbättrad hälsa, minskad vårdkonsumtion eller ren luft underskattas företagets värde. Externa effekter handlar alltså om utnyttjande av resurser eller skapande av värde för någon utan att det förekommer någon transaktion. Om det inte förekommer någon transaktion så kommer kostnaden eller intäkten inte heller att dyka upp som en kostnad eller en intäkt för någon person eller företag. De internaliseras inte utan förblir externa för aktörerna. Externa effekter går således förbi prismekanismen. Om inte priserna innehåller korrekt information så fungerar inte en konkurrensekonomi. Signalerna till konsument/ producent blir perverterade. Det vanligaste exemplet på externa effekter är miljöförstöring av olika slag. Eftersom miljön inte är prissatt på en marknad och äganderätten är svårdefinierad utnyttjas miljön som en gratis produktionsfaktor. Detta kallas en negativ extern effekt. Om man gör en samhällsekonomisk värdering av en produktionsprocess som innebär negativa externa effekter ska de företagsekonomiska produktionskostnaderna justeras uppåt för att ta hänsyn till detta. Då försöker producenten föra dessa ökade kostnader vidare till konsumenten. Konsumenten kan välja att betala mer för produkten eller, om möjlighet finns, välja en annan produkt. Externa effekter kan också vara positiva. Ett exempel kan vara jordbrukaren som håller landskap öppna genom att producera spannmål, kött eller mjölk. De öppna landskapen konsumeras av alla som åker förbi men ingen betalar för utsikten. Det kan också vara en grannskapskommitté som tar hand om trädgårdsskötseln i ett bostadsområde. Det bidrar till stabiliteten i området och till bättre sociala relationer och minskad förstörelse och vandalism. Det socioekonomiska bokslutet som en metod att internalisera externa effekter Kostnader och intäkter kring rehabilitering har ofta inslag av externa effekter. I den samhällsekonomiska kalkylen innebär en framgångsrik rehabilitering av en person att denne kommer att skapa intäkter och reducera kostnader som annars skulle uppstått. Man kan säga att dessa minskade kostnader är en positiv extern effekt av en framgångsrik rehabilitering. Dessa positiva externa effekter dyker varken upp i bokslutet för rehabiliteringsaktören eller är särskilt uppenbara för kommun, försäkringskassa, landsting eller försäkringsbolag. Dessa positiva externa effekter, i form av mindre vårdbehov och minskat försörjningsstöd, är sällan lätta att för den enskilde beslutsfattaren härleda just till rehabiliteringsaktörens verksamhet. På samma sätt kan man säga att en misslyckad eller utebliven rehabilitering förorsakar negativa externa effekter för flera aktörer. Om kommunen köper en rehabiliteringsplats hos en producent är avtalet och därmed det ekonomiska ansvaret för rehabaktören och kommunen endast knutet till att klienten ska tillbringa en viss period i rehabilitering. Det finns normalt sett inga mekanismer för att premiera eller bestraffa om denna rehabilitering varit framgångsrik eller inte. Kartläggning och värdering av externa effekter är en vanlig orsak till att göra samhällsekonomiska kalkyler. I praktiken hjälper man marknaden på traven genom att räkna på hur felaktig eller beskuren information om kostnader och intäkter ska justeras så att alla aktörer ska kunna fatta vettigare beslut. I vår kalkyl över Telgekoncernen och dess tre delägda dotterbolag är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter genom att lösa upp systemgränserna mellan alla aktörer kring rehabiliteringen av en individ. Alla resurser läggs i en gemensam påse. Det gör att alla positiva och negativa externa effekter internaliseras i det socioekonomiska bokslutet. Grundidé att vidga den traditionella bokföringen Under de senaste decennierna har det utvecklats olika former av vidgade bokslutsmodeller där man försökt fånga in dessa förlorade effektmått. Exempel på sådan bokslut är: hållbarhetsredovisningar miljöbokslut personalekonomiska bokslut hälsobokslut I detta arbete kan man identifiera några gemensamma drag: man strävar efter en regelbundenhet med samma periodicitet som ordinarie bokslut vilket ger en möjlighet till kontinuerlig fördjupning av kunskaper och metodik men också möjlighet att skapa tidserier. modellen bygger på att man försöker identifiera de olika områden inom vilka företaget/organisationen har en påverkan på världen. På så sätt försöker man omdefiniera företagets gränssnitt mot omvärlden eller införliva parametrar i redovisningen som annars uteblir. Exempelvis antal sjukdagar per anställd. man kvantifierar och försöker på olika sätt hitta mått för företagets påverkan på de externa variablerna i förhållande till den ekonomiska verksamheten. Ett exempel är utsläppta ton kväveoxid per miljon kronor i omsättning. man försöker på olika sätt internalisera effekterna på ett bokföringsmässigt acceptabelt vis i redovisningen och redovisa dem sammanhängande med den ekonomiska bokföringen. i vissa fall strävar man efter att monetarisera de externa effekterna så att direkt jämförbarhet med det ekonomiska resultatet erhålls. presentationen bygger ofta på nyckeltal som antingen fångar relationen mellan företagets produktion och de externa effekterna exempelvis antal ton koldioxid per producerad tonkilometer transporterat gods eller mellan den traditionella bokföringen och de externa effekterna. Då kan 9

10 det handla om personalomsättning i förhållande till vinst eller sjukdagar per Mkr i omsättning. VÅR DEFINITION AV SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT Bokslutet Med socioekonomiskt bokslut menar vi här: ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Det omfattar i första hand företagets resultaträkning, det vill säga intäkter minus kostnader. bokslutet kompletteras genom att för företaget betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas (monetariseras). dessa monetariserade externa effekter bakas samman till ett eller flera kostnadsställen i företagets socioekonomiska resultaträkning. bokslutet kan kompletteras med andra icke monetariserade variabler som påverkar företagets resultat och värderingen av detta. denna process görs regelbundet (årligen) som en del av företagets ordinarie bokslutsarbete. resultatet redovisas tillsammans med företagets övriga årsredovisning. Fyra delar Det socioekonomiska bokslutet består av fyra delar. En resultaträkning som på årsbasis internaliserar de externa effekter som uppstår till följd av målgruppens utanförskap och värdet av att dessa reduceras eller förvinner till följd av framgångsrik rehabilitering. En socioekonomisk investeringsanalys som gör rimliga prognosticerade framskrivningar av dessa effekter på längre sikt. En socioekonomisk finansieringsanalys som värderar hur olika aktörer finansierar rehabiliteringsprocessen och vilken avkastning denna finansiering kan tänkas ge. Man analyserar också i den mån det finns vinnare och förlorare i processen. En nyckeltalsanalys där olika intressanta intäkts- och kostnadsrelationer ställs mot varandra. Främst skillnaden mellan det snäva företagsperspektivet och det bredare samhällsperspektivet. Socioekonomisk resultaträkning Kärnan i resultaträkningen är att internalisera verksamhetens alla externa effekter så att man kan avläsa inte bara hur företagets resultat ser ut ur ägarnas perspektiv utan också se vilken samhällsnytta som skapas. I denna rapport handlar det om de samlade samhällseffekterna av att rehabilitera arbetslösa ungdomar in på arbetsmarknaden. De kostnader Telge Tillväxt bidragit till att reducera i samhället och de intäkter man skapat. Resultaträkningen redovisas som intäkter minus kostnader både för samhället i stort och för de sex aktörer som vi redovisade på sidan 7. Det sociala investeringsperspektivet Många rehabiliteringsprocesser har svaga grupper som fokus. Man arbetar aktivt för att bidra till bättre hälsa, bättre livssituation eller förmåga att återgå till arbetsmarknaden. Det innebär att det föreligger ett utpräglat socialt investeringsperspektiv. Detta är något man ofta lyfter fram då man studerar rehabiliteringsekonomi eller upprättar så kallade hälsobokslut. Detta investeringsperspektiv bör också kunna lyftas in i det socioekonomiska bokslutet. Här följer några exempel: payoff-tiden för rehabiliteringsinvesteringar ur ett socioekonomiskt perspektiv. kvoten mellan kortsiktig rehabiliteringskostnad och långsiktiga samhällsvinster för det sociala företaget. I ett sådant investeringstänkande bör också inbegripas riskanalyser och sannolikhetsbedömningar av framtida vinster i förhållande till investeringskostnader idag. Finansieringsanalys I alla preventions- och rehabiliteringsprocesser finns det en eller flera finansiärer. De som tagit initiativ till och kanske också genomför processen. Men effekterna av detta kan påverka även andra samhällsaktörer. Om kommunen bidrar till att arbetsrehabilitera långtidssjukskrivna personer erhåller staten vinster i form av reducerade kostnader för sjukpenning. Om arbetsförmedlingen gör liknande insatser minskar kanske kommunens kostnader för försörjningsstöd. Det finns alltså alltid potentiella vinnare och förlorare. Inom ekonomisk teori brukar man säga att om de samlade vinsterna av en förändring är större än de samlade förlusterna så att vinnarna (i varje fall rent teoretiskt) skulle kunna kompensera förlorarna anses en åtgärd samhällsekonomiskt effektiv. Det så kallade svaga Paretokritieriet. Men det kan också vara viktigt i en värld där olika beslutsfattare försöker enas om spelregler för samverkan att med hjälp av det socioekonomiska bokslutet se mer konkret på hur eventuella omfördelningseffekter ser ut. Stundtals kan detta bidra till att man enklare kommer fram till kloka beslut. Nyckeltal I arbetet med socioekonomiska bokslut ligger att också utveckla meningsfulla nyckeltal som bland annat skildrar relationen mellan företagets konventionella bokslut och det socioekonomiska bokslutet. Exempel på sådana nyckeltal kan vara: kvoten socioekonomisk vinst/företagsvinst. samhällelig intäkt per medarbetare. samhällsintäkter/rehabiliteringskostnad. 10

11 Vår modell för socioekonomiskt bokslut METODIKEN I STORT Då man ska värdera effekterna av ett samhällsfenomen med det vi kallar en socioekonomisk analys, genomlöper man normalt sett tre olika steg. Man identifierar alla effekter av det som ska värderas och svarar på frågan; vad händer? Därefter kvantifierar man detta genom att svara på frågan; hur mycket av detta händer? Slutligen värderar man dessa effekter genom att svara på frågan; vad är prislappen på detta? De tre stegen är alltså identifiera, kvantifiera och värdera. I arbetet med ett socioekonomiskt bokslut gör man detta med utgångspunkt i företagets interna resultaträkning. I tabellen på sidan 13, som visar ett företag som sysslar med rehabilitering av långtidsarbetslösa personer, visar vi hur intäkter och kostnader fördelas på olika samhällsaktörer. I detta exempel har företaget en omslutning på cirka 18,8 Mkr och en företagsvinst på cirka 2 Mkr. Kommunen är i detta exempel finansiär av verksamheten. Men till följd av det framgångsrika arbetet med de långtidsarbetslösa uppstår en mängd olika samhällsvinster på det sätt som vi tidigare diskuterat i form av positiva externa effekter. Dessa redovisas också på sidan 13. Vi ser då att den totala samhällsvinsten uppgår till cirka 52 Mkr eller 26 gånger den företagsekonomiskt redovisade vinsten. I tabellens högra del kan vi också se hur denna vinst fördelas mellan olika samhällsaktörer. Vi ser då att trots att kommunen är den aktör som står för hela investeringskostnaden så uppnår man redan under detta första 11

12 år en nettovinst på drygt 5 Mkr. Den riktiga stora samhällsvinsten på drygt 35 Mkr uppstår genom de produktionsvärden som tillförs samhället. DE EXTERNA EFFEKTERNAS KOMPONENTER Vilka är komponenterna i dessa numera internaliserade externa effekter? Och vilka kostnader upphör eller reduceras och vilka intäkter tillkommer till följd av det framgångsrika rehabiliteringsarbetet? Kostnaderna kring en individ som hamnar i utanförskap består av fyra delar. Det förlorade produktionsvärdet. Detta uppstår till följd av att människor som helt eller delvis skulle kunna arbeta inte tas i anspråk. Deras bidrag till folkhushållet (det som ibland kallas deras BNP-bidrag) uteblir därmed. Denna kostnad brukar beräknas som den lönekostnad en arbetsgivare är beredd att betala för att anställa den person det gäller. I våra kalkyler använder vi utifrån en försiktighetsprincip regelmässigt en mycket låg lönekostnad som utgångspunkt för kalkylen. För unga ofta en månadslön kring kr. Till detta kommer arbetsgivarens så kallade lönekostnadspåslag som tillsammans med lönen utgör den totala lönekostnaden. Kostnader för olika insatser i form av prevention, vård eller rehabilitering som riktas mot den person det gäller. Det kan vara allt från läs- och skrivstöd för dyslektiker i skolan till avgiftning och missbruksvård för unga missbrukare. I våra kalkylmodeller beaktar vi normalt mellan 150 och 250 variabler som vi identifierat, kvantifierat och prissatt. De fångar ett brett panorama av olika insatser som kan bli aktuella kring den grupp som marginaliserats. Kostnader som uppstår för att marginaliserade människor ofta inte kan försörja sig själva eller sitt hushåll. Det kan handla om allt från sjukpenning, aktivitetsersättning eller ekonomiskt bistånd till A-kassa och sjukersättning. Dessa kostnader brukar kallas finansiella kostnader eller transfereringar. De anses normalt sett inte höra hemma i en samhällsekonomisk kalkyl. Vi väljer ofta att även redovisa dessa kostnader för marginalisering, men att särskilja dem från de så kalllade reala kostnaderna det vill säga produktionsbortfallet och kostnaderna för olika insatser. Uteblivna skatter och avgifter som uppstår som en följd av ett utanförskap. Även dessa utgör en finansiell kostnad eller transferering. Till skillnad från försörjningskostnaderna redovisar vi endast sällan dessa typer av finansiella effekter trots att de i olika offentliga aktörers beslutsfattande spelar en stor roll. Inte minst då det gäller omfördelning av kostnadsansvar mellan stat, kommun och landsting kring olika frågor. DELARNA För att göra denna typ av kalkyler behöver vi ha tillgång till ett antal grunddata eller göra rimliga antaganden om vad som kan hända eller kommer att hända. Dessa antaganden matas därefter in i kalkylmodellens olika delar som översiktligt redovisas i tabellen på sidan 13. Först och främst behöver vi kunskap om företagets resultaträkning för det innevarande året. I exemplet nedan uppgår företagets vinst till 2 Mkr vilket vi känner igen från tabellen ovan. Därefter behöver vi veta vilka offentliga insatser kring dessa arbetslösa personer som kan tänkas upphöra (uteblivna insatser) till följd av att de går ut i arbete och vem det är som finansierar dessa insatser. Dessa effekter uppgår totalt till cirka 35 Mkr i vårt exempel med kommunen som huvudfinansiär. Därefter behöver vi kunskap om vilka försörjningskostnader som upphör (utebliven försörjning) då de får en anställning och vilka aktörer som annars skulle betalat för detta. I detta exempel ser vi att försörjningskostnaderna som uppgår till 32 Mkr belastar kommunen. Därefter ska vi beakta de eventuellt tillkommande kostnader för försörjning (tillkommande försörjning) som uppstår. Det kan vara aktivitetsersättning eller annan form av ersättning. I det här fallet en kostnad på 27 Mkr. Nästa del är att beakta vilka former av lönesubventioner som kan finnas till följd av att de erhåller ett arbete (tillkommande lönebidrag). I det här fallet ser vi att detta belastar arbetsförmedlingen med drygt 7 Mkr. Slutligen ska vi beakta vilka produktionsvärden (BNP-bidrag) som uppstår till följd av att människor kommer i arbete. I det här fallet är nettoeffekten drygt 35 Mkr (43 Mkr minus lönebidraget). Alla dessa data matas på olika vis in i modellens inmatningsdel med utgångspunkt i kunskap om målgruppen före, under och efter den aktuella insatsen. Resultaträkning ett år Alla inmatade siffror omvandlas inne i den black box som utgörs av kalkylmodellen till en årlig resultaträkning av det slag vi ser nedan. Det är samma tabell som vi sett en gång tidigare. Här kan vi följa både bruttoflöden och nettoflöden för berörda aktörer. I detta fall redovisas de totala finansiella och reala effekterna. Om man vill kan man särredovisa dessa. Vi ser också att i detta exempel gör arbetsförmedlingen en nettoförlust. Det är precis som det brukar vara då personer går från en passiv försörjningssituation och närmar sig arbetsmarknaden. Resultaträkning sex år Resultaträkningen visar effekterna av rehabiliteringsinsatsen under första året. Men effekterna upphör ju inte med detta. I bästa fall leder det till en mer permanent närvaro på arbetsmarknaden. Därför får man göra en prognos över hur stabila resultaten av insatsen kan tänkas vara. Man vet exempelvis från forskningen att den här typen av målgrupp, även då man fått ett arbete, har en högre benägenhet än genomsnittet att återfalla i arbetslöshet och att effekterna av en rehabiliteringsinsats för vissa personer avklingar över tid. 12

13 MODELLENS INMATNINGSDEL Produktionsvärde Internt - Bolaget Uteblivna insatser Utebliven försäljning Tillkommande försörjning Tillkommande lönebidrag Brutto Netto Intäkt Kostnad Intäkt Intäkt Kostnad Övriga Intäkt Bolaget Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rätts väsende Övriga Samhälle Vinst/förlust RESULTATRÄKNING EXEMPELFÖRETAG Bolaget Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa Vinst Bolaget Kommun Landsting Övriga Arbetsförmedling Försäkringskassa Rättsväsende Produktionsvärde Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Summa

14 Därför får vi, precis som i alla andra delar av kalkylen, vara utomordentligt försiktiga med de antagande om flerårseffekter av insatsen som kalkylen bygger på. Vi utgår alltid från den försiktighetsprincip vi använder oss av för att inte hamna i fällan med glädjekalkyler. Exempel på en sådan sexårsprognos ser vi i tabellen på sidan 15 där effekterna år från år redovisas osummerat och odiskonterat. Dessa kalkyler bygger naturligtvis på kunskaper och antaganden om målgruppens situation både med och utan insatsen och i vilken takt de till följd av insatsen tar sig in på arbetsmarknaden. Vi får också beakta i vad mån de erhåller ett arbete som är subventionerat eller inte och i vilken takt dessa subventioner eventuellt avvecklas. På samma vis måste man beakta att målgruppen kanske oftare än genomsnittsarbetskraften återgår till perioder av arbetslöshet. INVESTERINGSKALKYL Nästa steg i det socioekonomiska bokslutsarbetet är att anlägga ett investeringsperspektiv. Precis som då vi ska värdera effekter efter det första året måste vi kring investeringskalkylen iaktta största försiktighet med antaganden. Vi måste beakta både effekter i form av återkommande perioder av arbetslöshet för hela gruppen och att delar av gruppen kan återfalla till permanent arbetslöshet. Man måste också beakta att delar, kanske stora delar, av målgruppen på egen hand kommit in på arbetsmarknaden om man väntat tillräckligt länge. Allt detta måste ligga till grund för ett antal antaganden bakom kalkylen. Kalkylen måste naturligtvis diskonteras till nuvärde. Vi väljer ofta att göra det med 4 procent. I diagrammet nedan ser vi exempel på hur en sådan kalkyl kan se ut då vi för en tioårsperiod delar upp effekterna i finansiella effekter, produktionsvärde samt reala effekter eller i huvudsak effekter i form av minskade offentliga insatser. Vi ser då att i vårt enkla exempel uppgår de totala långsiktiga effekterna till cirka 950 Mkr. Detta i sin tur kan relateras till den ursprungliga investeringen på cirka 18 Mkr som kommunen gjorde kring målgruppen. Reala långsiktiga effekter Vi kan också, om vi bryter ner kalkylen, få kunskap om hur de reala vinsterna fördelas mellan olika aktörer under, i det här fallet, tioårsperioden. Vi ser då på sidan 15 att landstinget gör en tioårig real vinst på 38 Mkr. Det är ett uttryck för minskade vårdkostnader för målgruppen till följd av den förbättrade hälsa som är kopplad till att utanförskapet brutits. Den reala kommunala vinsten uppgår till 123 Mkr. Finansiella långsiktiga effekter Men ur kommunens perspektiv kanske de finansiella effekterna är väl så intressanta. Det handlar primärt om kommunens kostnader för försörjnings stöd. Även detta kan vi särredovisa i tabell- eller diagramform. Vi ser då att i detta exempel uppgår kommunens finansiella effekter, främst minskade kostnader för försörjningsbidrag, till cirka 150 Mkr eller i genomsnitt 15 Mkr per år. Nyckeltal Nyckeltal är ett förenklat mått med vars hjälp man snabbt kan få en bild av ett företag och dess verksamhet. Modellen ger rikliga möjligheter att ta fram olika nyckeltal. Vi har i tabellen nedan tagit fram exempel på några sådana nyckeltal. Det första visar efter hur många dagar som löper till dess att intäkterna är lika stora som eller större än kostnaderna för investeringen. Vi ser då att kommunen efter 284 dagar och samhället i stort efter 99 dagar fått tillbaka investeringskostnaden. Vi kan också se de reala och finan- Investeringskalkyl exempelföretag Finansiellt Produktionsvärde Insatser realt År 14

15 SEXÅRSPROGNOS EXEMPELFÖRETAG Summa Bolaget Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa aktörer Produktionsvärde Summa REALA LÅNGSIKTIGA EFFEKTER EXEMPELFÖRETAG Summa Bolaget , , , , , , ,00 Arbetsförmedling Försäkringskassa , , , , , , , , , , , , , ,52 Kommun , , , , , , ,52 Landsting , , , , , , ,81 Rättsväsende , , , , , , ,61 Övriga Summa , , , , , , ,69 NYCKELTAL EXEMPELFÖRETAG Dagar till payoff Real vinst 5 år per deltagare Finansiell vinst 5 år per deltagare Arbets förmedling , Försäkringskassa , Kommun , ,7416 Landsting , Rättsväsende , Övriga Samhälle , ,

16 siella vinsterna för samhället i stort och för de olika aktörerna per deltagare i projektet för femårsperioden. GEMENSAMMA ANTAGANDEN OCH PREMISSER När vi gjort det socioekonomiska bokslutet för Telges tre arbetsmarknadssatsningar har vi gjort ett antal antaganden. Utgångpunkten för kostnader för utanförskap är baserat på de beskrivningar och antaganden om målgruppen vi gjort i rapportens inledning och därefter översatt till årliga schablonkostnader för utanförskap för olika målgrupper. Detta är en begränsning i resultaten som varit betydligt mer tillförlitliga om vi hade haft tillgång till register och journaldata för alla personer i de tre bolagen. Detta har av en mängd skäl som exempelvis tid, resurser och sekretess inte varit möjligt. Vi antar att effekter på uteblivet försörjningsstöd och uteblivna insatser sker gradvis och inte omedelbart med full effekt vid anställning. Kalkylerna baseras, i brist på annan information, på antagandet att de som kommit i sysselsättning kommer att kvarstå i sysselsättning om än inte alltid på heltid eller under hela kalkylperioden. En tilltagande andel av dem skulle ha kommit i sysselsättning ändå om än med en viss förskjutning. Bolagen kan därför endast tillgodoräkna sig delar av de ekonomiska konsekvenserna av denna tidigareläggning. Vi antar att en viss del av målgruppen har fler och längre perioder av framtida arbetslöshet än normalpopulationen på arbetsmarknaden. De produktionsvärden vi redovisar i kalkylerna är reducerade utifrån den kunskap om olika former av lönesubventioner vi fått under studiens gång. Samma förhållande gäller dessa lönesubventioners finansiella effekter på olika offentliga aktörer främst arbetsförmedlingen. Vid beräkning av produktionsvärden har vi antagit lönenivåer i den lägre delen av löneintervallet för olika branscher och åldergrupper. Alla dessa antaganden är gjorda utifrån försiktighetsprincipen om att inte överskatta utanförskapets kostnader eller effekterna av en rehabiliteringsinsats. Till detta kommer ytterligare en aspekt som bör beröras. I alla kalkyler bygger vi våra antaganden om vinster av framgångsrik rehabilitering enbart på de effekter som uppstår till följd av att man erhåller arbete och i något enstaka fall studier. Med andra ord räknar vi endast med att det uppstår några som helst positiva effekter på den grupp som kommer i arbete. För alla andra som ingår i dessa rehabiliteringsansträngningar antar vi att den ekonomiska effekten på kort och lång sikt är noll. Detta gör vi trots att vi vet att det nästan alltid i denna typ av processer uppstår positiva effekter som på sikt kan leda till ett närmande till arbetsmarknaden. Även här har försiktighetsprincipen varit styrande. Detta gör att vi är tämligen säkra på att såväl de kostnader för ungas utanförskap som de effekter som uppstår till följd av Telge Tillväxts verksamhet som vi redovisar på de följande sidorna ligger i underkant av det faktiska förhållandet. 16

17 Det socioekonomiska bokslutet för Telge Tillväxt FÖRETAGET OCH UPPDRAGET Telge Tillväxt ägdes, när rapporten gjordes, till 93% av Telge och 1% vardera av Folksam, Kooperativa Förbundet, Manpower, Mekonomen, Peab, Scania och Swedbank. Bolaget startade sin verksamhet och följande mål formulerades. Att inom tre år halvera ungdomsarbetslösheten i Södertälje och sätta cirka 600 ungdomar i arbete. Skapa en nationell debatt om hur ungdomsarbetslösheten kan hanteras och visa nya lösningar. Göra Södertälje till en innovativ plats där nya spännande och okonventionella samarbeten skapas och nya affärer utvecklas med direkt målsättning att minska ungdomsarbetslösheten. Visa att det är möjligt att genomföra en satsning för ungdomar på ett affärsmässigt och långsiktigt sätt. Bolagets verksamhetsidé är att anställa arbetslösa ungdomar, år, i Södertälje som varit utan arbete i minst tre månader. De ska utbildas och hyras ut till företag och organisationer i Söder- 17

18 tälje och Stockholm. Anställningen ska vara max ett år. Inledningsvis arbetar de åt Södertälje kommun och Telgekoncernen, för att sedan hyras ut till andra företag. Under anställningen ges möjlighet till coachning, studier och kurser som ökar anställningsbarheten och självkänslan. Ungdomarna arbetar fyra dagar/vecka, 80%, för att under övrig tid utbildas och aktivt söka andra jobb. Huvudsyftet är att de ska få erfarenhet, kunskap och kontakter som leder till fast arbete, studier eller eget företag och att anställningstiden hos Telge Tillväxt ska bli så kort som möjligt. Målet är att ungdomar ska ha varit anställda och ingått i Telge Tillväxts verksamhet t o m år Målet för 2013 är ungdomar. Målet är vidare att 50% av dessa får annat jobb, 25% börjar studera och 5% startar eget företag. MÅLGRUPP Målgruppen för satsningen är ungdomar som inte kommit in på arbetsmarknaden. Som en del av arbetet med socioekonomiskt bokslut har Telge Tillväxt gjort en kartläggning av arbetshinder hos målgruppen som kan utgöra en förklaring till att de på egen hand inte tagit sig in på arbetsmarknaden. Resultatet av kartläggningen redovisas nedan och omfattar 98 personer. En stor grupp hinder handlar om den psykiska hälsan hos målgruppen och om allt från nedstämdhet, via generell psykisk ohälsa till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Knappt 40% har inlärningsproblem av olika slag. Familjebakgrund och olika former av sociala attitydproblem utgör också en stor post medan språksvårigheter utgör en liten del av dessa ungdomars problem. Kommer från familjebakgrund med problem (dysfunktionell familj)... 30% Psykisk ohälsa...27% Nedstämdhet, depression, motivationsbrist... 31% Inlärningssvårigheter (skolmisslyckanden) typ dyslexi...39% Någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ADHD, aspergers)...26% Posttraumatiska stressymptom... 15% Språksvårigheter... 15% Somatiska funktionsnedsättningar...6% Missbruksproblem... 13% Kriminalitet...8% Gängtillhörighet...3% Attitydproblem...18% Vi ser nedan att en grupp individer inte har några definierade arbetshinder. Det kan då handla om motivation och andra mer diffusa drivkrafter som gör att denna grupp inte kommit ut på arbetsmarknaden. Inga arbetshinder...25% 1-2 arbetshinder...33% 3 eller fler arbetshinder... 42% En stor grupp, 42%, har tre definierade arbetshinder eller fler varav en mindre grupp, 15%, har fem sådana definierade hinder. Det är ett ganska hårt arbete med denna grupp. Det finns personer som kan bära med sig hela panoramat av olika former av psykiska ohälsofaktorer i kombination med dyslexi och samtidigt komma från en dysfunktionell familj. Eller som har både dyslexi och posttraumatiskt stressyndrom i kombination med missbruk, kriminalitet och gängtillhörighet. Flertalet personer har gymnasieutbildning i någon form bakom sig. De har ringa eller ingen erfarenhet av arbetsmarknaden innan Telge Tillväxt. 60 av 125 personer i en undersökning hade före tiden i bolaget erhållit försörjningsstöd. Totalt uppgick kostnaderna för detta till cirka 4.4 Mkr eller i genomsnitt cirka kr/person, vilket grovt räknat motsvarar kostnaderna för ett års försörjningsstöd. Målgruppen, några fler detaljer Målgruppen i Telge Tillväxt har sålunda många problem. Deltagarna kallas till bolaget via arbetsförmedlingen. Av 40 kallade kommer i genomsnitt ungdomar och av dessa är intresserade. Andelen som kommer ökar när unga får höra att de kan få jobb via Telge Tillväxt. 7-8 av dem kommer så småningom in i Telge Tillväxt process. Bortfallet är 75-80% av de kallade. Motivationen och viljan att arbeta förefaller hos de flesta kallade vara utomordentligt låg. Dessa personer ska motsvara Södertäljes befolkning mellan 18 och 24 år. Av 50 personer bedömer Telge Tillväxt att 20 ligger mycket långt från arbetsmarknaden och 20 behöver stöd och utveckling för att på sikt bli anställningsbara, AM2 och AM3. En mindre grupp är med små insatser anställningsbara tämligen omgående. En betydande del av målgruppen har haft försörjningsstöd innan de, från en mycket brokig bakgrund, kom till Telge Tillväxt. Många har skilda föräldrar som inte gett stöd under uppväxten, andra har bara glidit fram med en curlande förälder. En del är mycket lågmotiverade och ser inte riktigt poängen med att arbeta. Många vet inte vad de vill. Genomgående hos målgruppen är dålig självkänsla, otydlig självbild och svagt självförtroende. De har dålig kunskap om hur samhället fungerar och saknar vuxna som stöttat och pushat. Många befinner sig långt in i 20-årsåldern men är mentalt kvar i tidiga tonårsstadiet. Målgruppen ett par personporträtt Vi har träffat två av dem. Den första är en kvinna på 19 år som har varit på Telge Tillväxt i en månad. Hon skrev in sig på arbetsförmedlingen direkt efter studenten och har sökt ett stort antal jobb. Hon har aldrig fått svar eller blivit kallad till intervju. På arbetsförmedlingen upplevde hon att hon inte fick något stöd, med nya handläggare varje gång. En konsekvens av detta blev att hon kände sig osynliggjord. Hon erhöll aktivitetsstöd och uppmanades att mer aktivt söka jobb. Detta 18

19 gjorde att hon kände sig stressad och fick panikångest. För henne har Telge Tillväxt varit en avgörande skillnad. Där lyssnar man och hon känner sig sedd, hon får tid. Där finns hjälp och engagemang, arbetslivserfarenheter och en fot in på arbetsmarknaden. Den andra personen vi har träffat är en man på 22 år, nyinflyttad i Södertälje sedan ett halvår tillbaka och som flyttat ihop med sin flickvän. Han har gått gymnasiet, haft diverse jobb och studerat periodvis. Han har arbetat i England under en period, varit delägare i ett företag och jobbat som flyttare. Inga jobb har varat länge och nu har han varit arbetslös i två år. På Telge Tillväxt fick han bra och snabba kontakter. Han säger att det är bra att tvingas vara aktiv under tiden man söker jobb. Här lär man sig, får stöd att lära sig lösa egna problem och kan visa att han haft ett jobb. Båda ungdomarna säger att de utan Telge Tillväxt hade fortsatt sitta av mötena på arbetsförmedlingen. Nu tvingas de istället aktivera sig själva och slipper sälja in sig ensamma. Här får de stöd, arbetsledarna motiverar, lyssnar och ger feedback. De upplever att det blir mening med det de gör och att de blir sedda. Verksamheten leder till struktur, goda vanor, gemenskap och goda personliga relationer. Nu vill de ut och visa vad de går för. Målgrupp slutsatser Den samlade bilden är att detta är en svår målgrupp utifrån ett flertal olika kriterier. Motivationen är genomgående låg. En betydande andel har konkreta arbetshinder, som psykisk ohälsa, missbruk, inlärningssvårigheter och trasslig familjebakgrund. En mycket stor andel har dessutom flera olika arbetshinder. Gruppen är spretig och komplex med allt från enstaka personer som står tämligen nära arbetsmarknaden till dem som inte gör det inom överskådligt tid. Attityderna till att söka sig in mot arbetsmarknaden är ibland tämligen svala, rentav negativa. För delar av gruppen handlar det om att tillföra konkreta kunskaper och kompetenser men för många handlar det om att bygga en självbild och självkänsla. En avgörande framgångsfaktor i arbetet med Telge Tillväxt är att det är ett riktigt arbete med riktig lön. En annan viktig faktor är den positiva gruppdynamik som byggs upp i de olika arbetsgrupperna. Inledning och antaganden Kalkylen för Telge Tillväxt är huvudsakligen baserad på verksamhetsåret Ungdomarna har i genomsnitt varit i företaget fem månader innan de gått vidare till arbete, studier eller annat. Under 2012 passerade 245 ungdomar Telge Tillväxt. En del av dem var fortfarande anställda vid årets slut. Cirka 76% som slutat har gått vidare till arbete eller studier. Av dessa har i sin tur 86% gått till arbete och 14% har gått till studier. Då studier kan innebära allt från dold arbetslöshet till målinriktade studier med syfte att få en anställning har vi valt att inte ta med dessa personer i kalkylen. Det är de resterande personerna som vi i den kommande kalkylen beräknat effekterna av. Vi har beräknat deras lönenivå då de kommer in i arbete till kr i månaden, en låg lön för att undvika överskattning av det produktionsvärde de tillför samhället när de kommer in i arbete. I själva verket vet vi att flera av dem erhållit betydligt högre lönenivåer. Personerna som kommit till Telge Tillväxt har en blandad bakgrund, med något i bagaget som gjort att de inte omedelbart stått till arbetsmarknadens förfogande. I våra kalkyler har vi dock försiktigt antagit att ingen av dem har en grav problematik av typen missbruk, psykisk ohälsa eller kriminalitet för att undvika överdrifter kring kostnaderna för deras eventuella utanförskap. Telge Tillväxt har haft tre typer av intäkter under verksamhetsåret. 34% av intäkterna kommer från uthyrning av personal. 46% av intäkterna kommer från kommunen och kan ses som ett sorts investeringsbidrag. 20% kommer i form av finansiering från Europeiska Socialfonden. Resultaträkning på ett års sikt I den socioekonomiska resultaträkningen för Telge Tillväxt på sidan 21 ser vi att när företagsvinsten är blygsam, rentav negativ, uppgår samhällsvinsten detta år till knappt 34 Mkr. Vinsten på drygt 22 Mkr består främst av det erhållna produktionsvärde som uppstår av att ett antal personer gått från utanförskap till arbete. Vid sidan av gör kommunen en vinst på cirka 11 Mkr, en följd av mindre insatser och minskade försörjningskostnader. De kommunala kostnaderna är svåra att få en bild av kring målgruppen eftersom deltagarna är så unga. Många ingår, då de kommer i kontakt med Telge Tillväxt, i föräldrarnas hushåll varför uppgifter om försörjningsstöd inte alltid går att få fram och underskattar framtida behov av försörjningsstöd. En erfarenhet vi haft i ett stort antal tidigare studier är att denna målgrupps kostnader för försörjningsstöd och andra kommunala insatser ökar i de tidiga vuxenåren. De kostnader kommunen haft då deltagaren kommit i kontakt med Telge Tillväxt underskattar framtida kostnader för försörjningsstöd om man inget gör och personerna kvarstår utanför arbetsmarknaden. Det mesta pekar på att fler behöver försörjningsstöd och att kostnaden per person stiger, en framtida kostnad som för kommunens del utgör ett alternativ till kostnaden för insatsen i Telge Tillväxt. Kommunen har det aktuella året avsatt 8,4 Mkr för Telge Tillväxt. Av dessa har kr gått till samhällsbyggnadskontoret för deras kostnader. Resultatprognos på sex års sikt I tabellen på sidan 21 har vi sammanställt en prognos för de framtida sex årens effekter av verksamheten vid Telge Tillväxt. Som vi kan se blir effekten avklingande. Toppen i kostnadsmassan beror på den accelerationseffekt vi pekat på och avklingningen i kostnader beror på att vi antar att 19

20 personerna efter hand skulle kunnat ta sig in på arbetsmarknaden utan Telge Tillväxt. På lång sikt, 6-10 år, beräknar vi inte primärt skillnaden mellan att få och inte få arbete utan mellan att få ett arbete tidigare eller senare. I kalkylen ligger också ett antagande om att det för en mindre grupp handlar om att komma in eller inte komma in alls på arbetsmarknaden. För denna grupp är insatsen på Telge Tillväxt avgörande. En annan orsak till den avklingande effekten är att denna målgrupp kommer att ha fler och längre perioder av arbetslöshet än normalarbetskraften. Den stora vinsten är bidraget till det gemensamma folkhushållet, BNP-bidraget eller produktionsvärdet, som efter några år utgör cirka hälften av det samhällsvärde som skapas. Finansieringsanalys I finansieringsanalysen ser vi de summerade effekterna, fördelat på olika samhällsaktörer, för de sex första åren av verksamheten. Vi ser att kommunen, vid sidan av de stora tillskotten i produktionsvärden som uppstår, är den stora vinnaren. Den ursprungliga investeringskostnaden uppgår till cirka 8 Mkr och vinsten uppgår till cirka 63 Mkr. Avkastningen för kommunen efter sex år är alltså åtta gånger pengarna. Alla offentliga aktörer är vinnare i denna process. Underskottet under rubriken övriga är finansieringen från ESF. Investeringskalkyl Kring olika investeringsobjekt är det alltid vanskligt att göra utsagor om de riktigt långsiktiga effekterna, Hallandsåstunneln och Botniabanan är två exempel. Detta gäller fysiska och sociala investeringar. Allt hänger på vilka antaganden om framtiden som görs. Det kan ändå vara en poäng att skapa sig en bild om de långsiktiga effekterna eftersom de har en tendens att vara viktiga. Vi har här skapat oss en bild av effekterna i ett tjugoårsperspektiv. För att göra en kalkyl av dessa har vi gjort ett antal antaganden om avklingande effekter för målgruppen, längre och fler perioder av utanförskap, låga antaganden om lönenivåer och löneutveckling med mera. Vi ser då att den långsiktiga effekten av Telge Tillväxts insats kring de 245 personer som funnits i verksamheten under kalkylåret och med de 158 personer som kommit in på arbetsmarknaden uppstår samhällsvinster på totalt cirka 450 Mkr. I nästa tabell finns samma resultat fördelat på olika tidpunkter. Effekterna uppgår under en mandatperiod av Telge Tillväxt till 183 Mkr eller mer än 15 gånger den ursprungliga investeringen på totalt 11,7 Mkr. Det är en avkastning på 15 gånger pengarna på fyra år, ett exceptionellt resultat eller grovt räknat en avkastning på 385% på årsbasis. Vi ser också att av de långsiktiga effekterna är de uteblivna finansiella kostnaderna, cirka 92 Mkr eller 20% av de totala kostnaderna på 453 Mkr för målgruppen. Detta leder till att man ibland fokuserar på fel frågor eller som man lite förenklat kan säga; man silar mygg och sväljer kameler. Nyckeltalsanalys Här redovisas vinsten per deltagare under de första sex åren. Den genomsnittliga deltagaren skapar ett samhällsvärde på cirka kr efter sex år. Den kommunala vinsten uppgår till cirka kr/deltagare, främst minskade kostnader för reducerat försörjningsstöd och andra kommunala insatser kring målgruppen. Payoff-tiden, den tid som förflutit innan den ursprungliga investeringen återbetalats, är för kommunen 269 dagar och för samhället 129 dagar. 20

Socioekonomiskt bokslut vad är det

Socioekonomiskt bokslut vad är det Socioekonomiskt bokslut vad är det Eva Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog /OFUS & SEE 2013-12-30 1. DET SOCIOEKONOMISKA BOKSLUTET I SITT SAMMANHANG 1.1 Socioekonomiskt bokslut för Fryshuset något

Läs mer

Samarbete skola och arbetsliv - en social investering

Samarbete skola och arbetsliv - en social investering Ingvar Nilsson Samarbete skola och arbetsliv - en social investering och en väg för att reducera utanförskapet och höja effektiviteten i den offentliga resursanvändningen Ingvar Nilsson (i.nilsson@seeab.se)

Läs mer

Socioekonomisk metod Datainsamling och modell

Socioekonomisk metod Datainsamling och modell 1 Sociosk metod Datainsamling och modell GRUNDSTEGEN Den socioska analysen är ett synsätt och ett knippe metoder (modeller) samt en strukturerad databank med vars hjälp man i ska termer kan beskriva, värdera

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn 1 Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn Göteborg 150601 Berit Björnered BBj Konsult 2 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2.1 Socioekonomisk analys... 3 2.2 Utanförskapets kostnader... 4 3 39 deltagare...

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv 1 Kan man räkna på människor och hur de mår? 2 Socioekonomiska beräkningar introducerades 2009 i kommunen: 1) Utbildning av kommunens ekonomer. 2) Beräkning

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

SOCIOEKONOMI VAD ÄR DET?

SOCIOEKONOMI VAD ÄR DET? SOCIOEKONOMI VAD ÄR DET? Vi har genomfört olika former av det vi idag kallar socioekonomiska analyser och bokslut i mer än 30 år. Den socioekonomiska analysen utgår från ett samhällsekonomiskt synsätt

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Ur samhällets perspektiv

Ur samhällets perspektiv Ur samhällets perspektiv En introduktion till Socioekonomiska bokslut Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog/SEE AB Förord Vi har i Sverige idag, stora grupper av människor som av olika skäl inte får plats

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

ATT MÄTA DET OMÄTBARA

ATT MÄTA DET OMÄTBARA 1 ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret 2013 2014-03-17 Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Ander Wadeskog, 2 INNEHÅLL Innehåll 2 1. Sammanfattning 11 1.1 Bakgrund

Läs mer

SOCIALA INVESTERINGAR 2.0

SOCIALA INVESTERINGAR 2.0 SOCIALA INVESTERINGAR 2. kejsarens nya kläder eller den möjliga början All något nye??? Ingvar Nilsson/215-8- 3 i.nilsson @seeab.se Sociala investeringar en trend!!! Är det bra eller dåligt??? GRUNDPROBLEMET

Läs mer

Användarmanual. Skandia Idéer för livets kalkylmodeller för sociala investeringar. Ingvar Nilsson Anders Wadeskog

Användarmanual. Skandia Idéer för livets kalkylmodeller för sociala investeringar. Ingvar Nilsson Anders Wadeskog Användarmanual Skandia Idéer för livets kalkylmodeller för sociala investeringar Ingvar Nilsson Anders Wadeskog Innehållsförteckning Inledning... 2 Innehåll... 3 Målgrupp & Insatser... 2 4 Jobb, försörjning

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Ur samhällets perspektiv

Ur samhällets perspektiv Ur samhällets perspektiv Sammanfattning av rapport om Socioekonomiska bokslut för Vägen ut! kooperativen och Basta Arbetskooperativ Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog/SEE AB Innehåll 1 Sammanfattning och

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. Utvärdering av sociala investeringar Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. En samhällsekonomisk utvärdering Östersund 2012-06-21 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se)

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se) Till Ordförande i landstingsstyrelsen och kommunstyrelser Landstingsdirektören samt kommudirektörer som beslutat delta i utbildningssatsningen Att investera i framtiden. Informationsbrev Välkommen till

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Remissyttrande gällande Att starta en kompetensförmedling i Uppsala (KSN-2014-0451)

Remissyttrande gällande Att starta en kompetensförmedling i Uppsala (KSN-2014-0451) KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2014-05-06 UAN-2014-0213 Ida Bylund Lindman Kommunstyrelsen Remissyttrande gällande Att starta en kompetensförmedling

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

TIDIGA INSATSER EN EXTREMT LÖNSAM INVESTERING. Ingvar Nilsson (i.nilsson@seeab.se) 2014-12-04

TIDIGA INSATSER EN EXTREMT LÖNSAM INVESTERING. Ingvar Nilsson (i.nilsson@seeab.se) 2014-12-04 TIDIGA INSATSER EN EXTREMT LÖNSAM INVESTERING Ingvar Nilsson (i.nilsson@seeab.se) 2014-12-04 VILL DU INVESTERA I MIN FRAMTID??? DET BLIR FÖR DYRT DET BLIR FÖR DYRT KOSTNAD FÖR EN INSATS EN SATSNING PÅ

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO Kartläggning sociala företag VÄRNAMO 1 Bakgrund till pågående kartläggning Värnamo kommun (2014) Ca 33 000 invånare. Befolkningen ökade med 27 personer i juli månad. Den öppna ungdomsarbetslösheten i Värnamo

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-04-20 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

SUMMAN AV ATT GE MÄNNISKOR EN ANDRA CHANS

SUMMAN AV ATT GE MÄNNISKOR EN ANDRA CHANS Socioekonomiskt bokslut för SUMMAN AV ATT GE MÄNNISKOR EN ANDRA CHANS Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, SEE Institute for SocioEcological Economics Detta är en sammanfattande version av rapporten»summan

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering

Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering Rapport 2011:11 Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering 2 (60) Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering Överskuldsättning

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot Modellsvar uppgift 1 2a. Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. 2b. i. Bytesbalansen visar skillnaden mellan vad vi producerar inom landet och vad vi själva

Läs mer

Trappsteget ett nytt grepp för att hjälpa ungdomar i marginalen

Trappsteget ett nytt grepp för att hjälpa ungdomar i marginalen Broschyr samverkansparter Omslag; Trappsteget ett steg mot framtiden... Och tre steg på vägen mot ett fungerande vuxenliv för unga i marginalen Att fånga en ung människa på väg in i utanförskap är, även

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Socioekonomisk analys om arbetslöshetens kostnader och effekter i Sörmland

Socioekonomisk analys om arbetslöshetens kostnader och effekter i Sörmland Socioekonomisk analys om arbetslöshetens kostnader och effekter i Sörmland Ett arbete inom ramen för Landstinget Sörmlands utbildning Att investera i framtiden. KOSTNADER EFFEKTER 2013-09-18 Rapporten

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Syfte: att skapa bättre förutsättningar för samarbete över verksamhetsgränser i form

Läs mer

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-03-04 1(5) Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Bakgrund Antalet unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar. Idag är det svårt att

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering Projekt Orvar Presentation av samhällsekonomiska utvärderingar Projekt Orvar Vårt uppdrag Resultat t av två olika perspektiv Sammanfattning Varför utvärdering Slutsatser och diskussion payoff Claes Malmquist

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Individen i centrum. Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. En sammanfattning av rapporten skriven av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog.

Individen i centrum. Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. En sammanfattning av rapporten skriven av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Individen i centrum Det är bättre att stämma i bäcken än i ån En sammanfattning av rapporten skriven av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Idéer för livet, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog vill rikta

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla...

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... ...för en del människor är runda Vi har tomtar på loftet, missbruk i bagaget, kriminella tankemönster, funktionshinder, stresskänslighet och 11 sociala företag

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Nikodemus Enger, leg. psykolog ArbetsRehab Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Grön Rehab Förberedelse inför arbetslivsinriktad

Läs mer

ÄR DU LÖNSAM LILLE VÄN?

ÄR DU LÖNSAM LILLE VÄN? ÄR DU LÖNSAM LILLE VÄN? En socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden i.nilsson@seeab.se 1. SAMMANFATTNING Många unga har en besvärlig resa från ungdomstiden och studier in i

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 Bakgrund OSA står för Offentligt

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt TUNA Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Projektet FOKUS PÅ FRAMTIDEN, ett projekt för arbetslösa ungdomar 18 24 år. Kan livet återvända efter tiden i projektet???

Projektet FOKUS PÅ FRAMTIDEN, ett projekt för arbetslösa ungdomar 18 24 år. Kan livet återvända efter tiden i projektet??? SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT SROI-rapport Projektet FOKUS PÅ FRAMTIDEN, ett projekt för arbetslösa ungdomar 18 24 år Kan livet återvända efter tiden i projektet??? Utvärdering Socioekonomisk bokslut med en

Läs mer

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V)

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-25 GN-2013/67.710 1 (3) HANDLÄGGARE Lindh, Hans-Erik 08-535 36015 Hans-Erik.Lindh@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss Inrätta fond för sociala investeringar -

Läs mer

Korta startsträckan! Så vill (S) skapa snabbare ingångar för unga. Skapad av Malin Appelgren

Korta startsträckan! Så vill (S) skapa snabbare ingångar för unga. Skapad av Malin Appelgren Korta startsträckan! Så vill (S) skapa snabbare ingångar för unga Skapad av Malin Appelgren Så ser ungas situation på arbetsmarknaden ut i Kronobergs län Januari 2010 I vecka 3 gick 2 226 ungdomar i Kronoberg

Läs mer