ATT MÄTA DET OMÄTBARA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT MÄTA DET OMÄTBARA"

Transkript

1 1 ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog

2 2 INNEHÅLL Innehåll 2 1. Sammanfattning Bakgrund och idé i stort Syfte Att mäta det omätbara Resultat Resultat och balansräkning Slutsatser, lärdomar och reflektioner 9 2. Inledning Bakgrund Fryshuset en betydande producent av positiva externa effekter Att synliggöra det osynliga Syften Upplägg i stort, läsanvisning och avgränsningar det socioekonomiska bokslutet i sitt sammanhang Mekanismerna bakom utanförskapet Två fenomen som förstärker utanförskapet kortsiktighet och stuprörsagerande Ett socialt investeringsperspektiv Att socioekonomiskt analysera utanförskap, prevention och rehabilitering Begreppet socioekonomisk analys Skillnad mot konventionella samhällsekonomiska analyser Några bärande principer vad är ett socioekonomiskt bokslut Varför behövs socioekonomiska bokslut? Introduktion 18

3 Teorin om externa effekter Det socioekonomiska bokslutet som en metod att internalisera externa effekter Vår definition av socioekonomiskt bokslut Bokslutet Fem delar Socioekonomisk resultaträkning Det sociala investeringsperspektivet Att reducera en framtida utanförskapsskuld ett balansräkningsperspektiv? bokslutet i denna fas Några faror att se upp med Principer: försiktighet och transparens Arbetsprocessen Det socioekonomiska bokslutet för Fryshuset Frysbox Verksamhetens historia Varför kampsport är det inte aggressivt och uppmuntrar till våld? Metoden del Målgruppen Frysbox och lokalsamhället Metoden att lyckas och väva samman del Metoden att samarbeta, växa och förstå sin roll i livet del Vad kan detta vara värt? Vara, vilja kunna Verksamheten Målgruppen Att bryta misslyckandets onda cirkel En historia från verkligheten Intern ekonomi 40

4 Mål och effekter Uppnådda effektmål: Att bryta mönster Ett prövande och lösningsfokuserat perspektiv Vad kan detta vara värt? Skate Bakgrund och verksamhet Omfattning av verksamheten Målgruppen och dess situation Mål och effekter Riskungdomar, skate och att reducera risken för framtida utanförskap Exempel 2 skate som en väg att bryta allvarligt utanförskap Gymnasiet Bakgrund en inkluderande skola baserad på passioner Mål för verksamheten Gymnasiets pedagogiska spelplan Intern ekonomi Fryshusets gymnasium - en väg in i samhället Vad kostar ett skolmisslyckande? Elevgruppen på Fryshusets gymnasium Ingående förutsättningar och påverkansfaktorer IM-programmet, ett investeringsexempel Om istället inget görs Gymnasiets mervärde SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT FÖR FRYSHUSET Inledning Resultaträkning Externalitetsfaktorn 67

5 5 7.4 Förväntade effekter de kommande fem åren Finansieringsanalys Balansräkning och investeringskalkyl Kommentarer och reflektioner reflektioner och slutsatser Slutsatser i stort Det går att synliggöra det osynliga och det är lönsamt Resultat Mätandets paradox jakten på det bästa som det godas fiende 75

6 6 1. SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund och idé i stort Fryshuset är idag en omfattande verksamhet som har cirka besökare per år. Verksamheten spänner över ett flertal olika områden allt från basket, musikgrupper, friskola och arbetslöshetsprojekt till utpräglat sociala projekt som Skate, Frysbox, Barn till ensamma mammor, Teater Fryshuset, avhopparverksamheter för gängkriminella Passus och arbete mot hedersvåld. Verksamheten omsluter cirka 285 Mkr på årsbasis. Det är en verksamhet i ständig förändring som bedrivs med tyngdpunkt i Stockholm men omfattande verksamhet finns både i Malmö och i Göteborg, liksom spirande Fryshusfrön på orter som Köpenhamn, Kalmar och Borlänge. Fryshuset liksom andra ideella organisationer och stora delar av offentlig sektor brottas ständigt med att kunna visa och demonstrera värdet av det arbete man uträttar. De konventionella ekonomiska styr- och uppföljningssystem man har till sitt förfogande är i princip inte användbara för detta ändamål de beskriver på sin höjd vad resurserna har använts till och om intäkterna varit i balans med kostnaderna. Vår ambition med detta arbete är att ge början till svar på frågan: Vilken samhällsnytta skapar Fryshuset med sin verksamhet? Vi vill göra det osynliga synligt och mätbart. Fryshuset är, som andra företag och organisationer, skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år samt den eventuella vinst eller förlust som har uppstått. Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelse, revisionsberättelse, resultat- och balansräkning etc. Den bygger på att all väsentlig information kring verksamheten går att fånga via dessa finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter. I vår kalkyl över Fryshusets verksamhet är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter. Med socioekonomiskt bokslut menar vi här ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Detta bokslut kompletteras genom att för företaget betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas. Kort och gott handlar det socioekonomiska bokslutet om att göra det osynliga synligt för att därmed synliggöra den samhällsnytta som uppstår till följd av arbetet på Fryshuset. På så sätt hoppas vi att några saker uppnås: Ur ett externt perspektiv kan finansiärer, sponsorer och andra intressenter få konkreta bilder av värdet av att satsa resurser i en verksamhet som Fryshuset. Man får relevanta avkastningsmått på den egna sponsorinsatsen. Ur ett internt perspektiv får man på Fryshuset hjälp med att fatta beslut kring resursfördelningen. Inom vilken verksamhet erhåller man för varje given krona mest samhällsnytta? Då man arbetar med att förhindra eller bryta människors utanförskap kan man se de insatser som görs antingen som en kortsiktig kostnad eller som en investering för framtiden. Kostnaderna för en sådan insats är ofta synliga och tydliga. Man vet vilken aktör och vilket kostnadsställe som drabbas. Intäktssidan är något mer diffus. Då en långtidsarbetslös person kommer in i arbete upphör kanske direkt de synliga och uppenbara kostnaderna för försörjningsstöd. Men erfarenheten visar att mängder med andra kostnader upphör, inte minst för olika former av insatser kring den arbetslösa. Samtidigt

7 7 tillkommer intäkter i form av produktionsvärden och skatter. Dessa effekter blir, om vi lyckas, dessutom långvariga medan kostnaderna för att uppnå detta i regel endast inträffar under en kortare tid. Vår utgångspunkt är att denna typ av insatser är en social investering i människor. Ett av problemen kring detta är att beslutsfattare sällan har tillgång till hela effektpanoramat eftersom effekterna av en lyckad insats påverkar och ger intäkter samt minskade kostnader för många aktörer under lång tid. Beslutssituationen kan alltså t.ex. för en rektor vara att ta kostnaderna för en tydlig men begränsad kostnad innevarande budgetår för att bistå elever med inlärningssvårigheter. En insats som, om den är framgångsrik, i en diffus och osäker framtid kommer att gynna socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling i form av minskade framtida kostnader för arbetslöshet och annat utanförskap. Ur ett strikt rationellt beslutfattarperspektiv är det lätt att förstå att prevention och tidiga insatser ofta sätts på undantag. Man har i regel inte information om de framtida effekterna och man saknar ekonomiska incitament att agera. Ett klokt agerande ur ett elevperspektiv återspeglas omgående i röda siffror i bokslutet med därpå följande negativa konsekvenser för resultatansvarig chef. Det socioekonomiska bokslutets uppgift är att förändra perspektivet på denna typ av frågor och att därmed göra det långsiktigt kloka synligt och begripligt. 1.2 Syfte Detta uppdrag handlar om att för Fryshuset i sin helhet och för dess olika verksamheter omvandla denna typ av kalkyler till ett socioekonomiskt bokslut. Med detta menar vi ett bokslut som långsiktigt och ur ett samhällsperspektiv beskriver effekterna av Fryshusets arbete. Det övergripande syftet med denna analys är att ur socioekonomiskt perspektiv beskriva, analysera och värdera insatsernas socioekonomiska effekter på kort och lång sikt. Detta är andra året vi genomför bokslutet. Det görs för verksamhetsåret Förra året (verksamhetsåret 2013) genomfördes det för första gången för 13 olika verksamheter av Fryshusets ungefär 50 olika verksamhetsområden. 5 av dessa bakades in i det gemensamma bokslutet. Övriga fanns med som separata avsnitt, men bakades inte in i det gemensamma bokslutet. Detta år tar vi med ytterligare fyra verksamheter gymnasieskolan, Skaten, Frysbox och Vara, Vilja, Kunna. Rapporten är upplagd så att merparten av de teoretiska avsnitten kring vad socioekonomiskt bokslut är och hur man räknar fram det, är borttagna och den som är särskilt intresserad av detta rekommenderas läsa förra årets bokslut. Arbetet med detta bokslut har skett parallellt med att ett tiotal personer på Fryshuset utbildats i metoden och de har tillsammans tagit fram merparten av underlaget, texterna och räkneexemplen för de nya verksamheterna som lyfts in i detta bokslut. Därefter har vi bearbetat detta. Tanken är att dessa personer (och andra personer på Fryshuset) på egen hand, men med visst support från oss ska arbeta fram bokslutet för verksamhetsåret Att mäta det omätbara Det är inte helt okomplicerat att hitta relevanta och trovärdiga mått på de socioekonomiska effekterna av alla verksamheter som bedrivs på Fryshuset. Det finns här ett antal olika förklaringar till att de effekter som uppstår både är osynliga och svåra att mäta. Den första orsaken är att kopplingen mellan det man gör och effekterna av det man gör är diffusa och subtila i all synnerhet om man vill översätta detta till ekonomiska mått. Hur omsätter man effekten av det jagstärkande arbetet i Elektra till konkreta siffror i en resultat- eller balansräkning?

8 8 En andra orsak till svårigheter är avståndet i tid mellan insats och effekt. Barn till ensamma mammor eller Skapa min värld har mycket unga personer som målgrupp. Effekterna i form av reducerat utanförskap kanske syns på allvar om tio år eller rentav tjugo år. En tredje orsak är att Fryshuset, som så många andra ideella organisationer, är mer fokuserat på att arbeta med de frågor man anser vara viktiga än att mäta effekterna av det man gör. Detta kan bero på flera olika saker tradition, att de som driver frågorna mer är entreprenörer än statistiker eller att mycket av det man gör faktiskt är riktigt svårt att mäta. Allt som rör Fryshuset går inte med enkelhet att packa in en ettårig socioekonomisk resultaträkning. Vår utgångspunkt har varit att för de verksamheter där det är rimligt och meningsfullt ta fram en socioekonomisk resultaträkning som därefter bakas samman för Fryshuset till en helhet. Detta har vi för 2014 gjort för följande fem verksamheter: Exit, Passus, Lugna Gatan, Raket och Hitta Rätt. För de verksamheter som har ett mer långsiktigt perspektiv vad gäller socioekonomiska effekter kommer vi att belysa i en investeringsanalys eller i form av en socioekonomisk balansräkning. För verksamhetsåret 2014 har vi utöver verksamheterna ovan inkluderat grundskolan. För de verksamheter där ovanstående av olika skäl just nu inte låter sig göras, för vi de socioekonomiska resonemangen där så är möjligt genom att formulera tydliga och transparenta hypoteser. Dessa görs i form av kvalificerade räkneexempel över vilka socioekonomiska effekter verksamheten kan tänkas leda till, liksom exempel på socioekonomiska kostnader för målgruppens utsatthet. Dessa effekter har i detta skede inte fogats samman med det övergripande bokslutet. 1.4 Resultat Resultat och balansräkning 2014 års socioekonomiska bokslut för Fryshuset i sin helhet ger som resultat att: Resultaträkningen för år 2014 visar på en samhällsvinst på cirka 28 Mkr. Alla samhällsaktörer utom arbetsförmedlingen är vinnare. Arbetsförmedlingens förlust är ett uttryck för den sociala investering man gör främst i form av olika lönesubventioner. Dessa uppgår till cirka 33 Mkr. I ett femårsperspektiv generar Fryshuset en vinst på cirka 370 Mkr. Ur detta perspektiv är kommunen och rättsväsendet de stora vinnarna med en vinst på 85 Mkr respektive 95 Mkr. I ett tjugoårsperspektiv uppgår effekterna från Fryshuset till att det förväntade framtida utanförskapets kostnader (en utanförskaps- eller välfärdsskuld) reduceras med cirka Mkr. Även i ett långsiktigt perspektiv gör arbetsförmedlingen finansiella förluster i form av kostnader för olika lönesubventioner (cirka 100 Mkr), dessa kompenseras dock av att kommunen (som även långsiktigt är den största vinnaren) får reducerade kostnader för ekonomiskt bistånd med i stort sett samma belopp. Kommunens långsiktiga förväntade vinst uppgår till cirka 240 Mkr.

9 9 1.5 Slutsatser, lärdomar och reflektioner Detta är andra gången vi gör denna typ av bokslut i den ideella sektorn. Ett bokslut där man kompletterar en ideell verksamhets konventionella bokslut med ett bokslut där företagets externa samhällsnytta också beskrivs. En första reflektion kring detta är att det rent modelltekniskt går att genomföra. I denna studie har vi tagit fram en helt ny kalkylmodell där det socioekonomiska bokslutet redovisas både utifrån den enskilda verksamhetens perspektiv. Men också utifrån ett koncernperspektiv hela Fryshuset. Det går alltså att modelltekniskt ta fram sådana resultat. Det mest slående efter att har gjort en studie som denna är hur osynliga olika effekter av utanförskap är, i de konventionella uppföljningssystemen i samhället på både kort och lång sikt. Man skulle kunna tala om en sorts isbergseffekt där de synliga effekter som uppstår i olika organisationers traditionella uppföljningssystem endast mycket svagt speglar de faktiska effekterna kring de målgrupper som vi här har studerat. Konsekvenserna av detta är att vi inte ser utanförskapets kostnader annat än mycket partiellt. Vi underskattar därmed dramatiskt dessa kostnader. Vi underskattar som en följd av detta, värdet av prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering. Konventionella uppföljningssystem ger överhuvudtaget ingen väsentlig information alls om värdet av en verksamhet som Fryshuset. Beslutsfattare saknar korrekta underlag för att fatta beslut kring denna typ av frågor. Det kan leda till att samhällets insatser kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering är rejält underdimensionerade i förhållande till vad som vore socioekonomiskt optimalt. Det finns flera förklaringar till allt detta. En av dessa är de stuprörsorganisationer som arbetar inom området och där ingen enskild aktör har ansvar för helheten. En annan är kortsiktigheten (ettårsperspektivet) i styr-, budget- och uppföljningssystem. Detta leder till två effekter osynligheten av dessa fenomen och ansvarsfriheten kring deras effekter. Båda dessa effekter leder med största sannolikhet till en utomordentligt ineffektiv resurshantering i våra offentliga system. Och inte minst viktigt mängder av unga människor far illa, riktigt illa och det är i princip alltid onödigt.

10 10 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Fryshuset är idag en omfattande verksamhet som har cirka besökare per år. Verksamheten spänner över ett flertal olika områden allt från basket, musikgrupper, skate, friskola och arbetslöshetsprojekt till rent sociala projekt som Barn till ensamma mammor, Teater Fryshuset, avhopparverksamheter för gängkriminella och arbete mot hedersvåld. Verksamheten omsluter cirka 250 mnkr på årsbasis. Det är en verksamhet i ständig förändring som bedrivs med tyngdpunkt i Stockholm men omfattande verksamhet finns både i Malmö och i Göteborg, liksom spirande Fryshusfrön på orter som Köpenhamn, Kalmar och Borlänge. Vi som skriver denna rapport har under cirka 35 års tid gjort ett stort antal studier kring utanförskapets ekonomi och värdet av god prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering. Vi har följt, och utvärderat långt över 100 olika projekt och de senaste sex åren har vi också gjort detta på uppdrag av Fryshuset. Under de senaste åren har vi utvecklat metoder och modeller för att socioekonomiskt beskriva effekterna av gott socialt arbete vi har kallat detta att upprätta socioekonomiska bokslut. I denna rapport visar vi hur ett sådant bokslut kan se ut för Fryshusets del. Fryshuset liksom andra ideella organisationer och stora delar av offentlig sektor brottas ständigt med att kunna visa och demonstrera värdet av det arbete man uträttar. De konventionella ekonomiska styr- och uppföljningssystem man har till sitt förfogande är i princip odugliga för detta ändamål. De beskriver på sin höjd vad resurserna har använts till och om intäkterna varit i balans med kostnaderna. Men nyttan av det man gjort är helt frånvarande i dessa system nyttan är osynlig. Vad är nyttan av att en ung människa inte längre är kriminell eller befinner sig i arbetslöshet? Och omvänt vad är värdet av att förhindra detta? Vår ambition med detta arbete är att ge början till svar på frågan: Vilken samhällsnytta skapar Fryshuset med sin verksamhet? Vi vill göra det osynliga synligt och mätbart. Vi har tagit fram en modell med vars hjälp man kan studera samhällsnyttan i en så komplex verksamhet som Fryshuset, med ett femtiotal olika verksamheter fördelade på ett antal huvudområden. 2.2 Fryshuset en betydande producent av positiva externa effekter Fryshuset är, som andra företag och organisationer, skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år. Samt den eventuella vinst eller förlust som har uppstått. Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelser, revisionsberättelser, resultat- och balansräkningar etc. Den bygger på att all väsentlig information kring verksamheten går att fånga via dess finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter. Förekomsten av sådana effekter leder till att informationen om företaget blir missvisande. Man får helt enkelt inte underlag för att fatta korrekta beslut. Kostnader och intäkter kring prevention och rehabilitering har ofta inslag av externa effekter. I den samhällsekonomiska kalkylen innebär en framgångsrik prevention eller rehabilitering av en person, att denne kommer att skapa intäkter och reducera kostnader som annars skulle uppkommit. Man kan säga att dessa ökade intäkter och minskade kostnader är en positiv extern effekt av en framgångsrik prevention eller rehabilitering.

11 11 Dessa positiva externa effekter dyker varken upp i bokslutet för den aktör som utför arbetet eller är särskilt uppenbara för andra aktörer. Kartläggning och värdering av externa effekter är en vanlig orsak till att göra samhällsekonomiska kalkyler. I praktiken hjälper man marknaden på traven genom att räkna på hur felaktig eller beskuren information om kostnader och intäkter skall justeras, så att alla aktörer skall kunna fatta vettigare beslut. I vår kalkyl över Fryshusets verksamhet är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter. Med socioekonomiskt bokslut menar vi här ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Det omfattar i första hand företagets resultaträkning, d.v.s. intäkter minus kostnader. Detta bokslut kompletteras genom att för företagets betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas. Kort och gott handlar det socioekonomiska bokslutet om att göra det osynliga synligt för att därmed synliggöra den samhällsnytta som uppstår till följd av arbetet på Fryshuset. Vi jämför det synliga och konkreta företagsperspektivet med det diffusa och stundtals helt osynliga samhällsperspektivet. På så sätt hoppas vi att några saker uppnås: Ur ett externt perspektiv kan finansiärer, sponsorer och andra intressenter få konkreta bilder av värdet av att satsa resurser i en verksamhet som Fryshuset. Man får relevanta avkastningsmått på den egna sponsorinsatsen. Ur ett internt perspektiv får man på Fryshuset hjälp med att fatta beslut kring resursfördelningen. Inom vilken verksamhet erhåller man för varje given krona mest samhällsnytta? 2.3 Att synliggöra det osynliga Då man arbetar med att förhindra eller bryta människors utanförskap kan man se de insatser som görs antingen som en kortsiktig kostnad eller som en investering för framtiden. Kostnaderna för en sådan insats är ofta synliga och tydliga. Man vet vilken aktör och vilket kostnadsställe som drabbas. Intäktssidan är något mer diffus. Då en långtidsarbetslös person kommer in i arbete upphör kanske direkt de synliga och uppenbara kostnaderna för försörjningsstöd. Men erfarenheten visar att mängder med andra kostnader upphör, inte minst för olika former av insatser kring den arbetslösa. Samtidigt tillkommer intäkter i form av produktionsvärden och skatter. Dessa effekter blir, om vi lyckas, dessutom långvariga medan kostnaderna för att uppnå detta i regel endast inträffar under en kortare tid. Vår utgångspunkt är att denna typ av insatser är en social investering i människor. Precis som alla andra investeringar får man inledningsvis en investeringspuckel som är tydlig och väldefinierad. Å andra sidan är den framtida effekten i form av minskade kostnader och ökade intäkter delvis okänd men framförallt osäker. Man skulle kunna uttrycka det på ett annat vis med hjälp av figuren nedan. Ofta har man som beslutsfattare en klar bild av vad kostnaden för en insats kan vara. Den är ofta konkret och tydlig och kan nästan alltid hänföras till ett tydligt kostnadsställe. Kostnaderna för att avstå från insatsen är mycket knepigare. Inte nog med att de är osäkra och diffusa, de ligger många gånger långt fram i tiden och effekten kan påverka många andra aktörer än just mig.

12 12 Beslutssituationen kan alltså t.ex. för en rektor vara att ta kostnaderna för en tydlig men begränsad kostnad innevarande budgetår för att bistå elever med inlärningssvårigheter. En insats som, om den är framgångsrik, i en diffus och osäker framtid kommer att gynna socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling i form av minskade framtida kostnader för arbetslöshet och annat utanförskap. Ur ett strikt rationellt beslutfattarperspektiv är det lätt att förstå att prevention och tidiga insatser ofta sätts på undantag. Man har i regel inte information om de framtida effekterna och man saknar totalt ekonomiska incitament att agera. Ett klokt agerande ur ett elevperspektiv återspeglas omgående i röda siffror i bokslutet med därpå följande negativa konsekvenser för resultatansvarig chef. Det socioekonomiska bokslutets uppgift är att förändra perspektivet på denna typ av frågor. 2.4 Syften Detta uppdrag handlar om att för Fryshuset i sin helhet och för dess olika verksamheter omvandla denna typ av kalkyler till ett socioekonomiskt bokslut. Med detta menar vi ett bokslut som långsiktigt och ur ett samhällsperspektiv beskriver effekterna av Fryshusets arbete. Det övergripande syftet med denna analys är att ur socioekonomiskt perspektiv beskriva, analysera och värdera insatsernas socioekonomiska effekter på kort och lång sikt. Det formulerade syftet i stort för projektet är: Att skapa en socioekonomisk bokslutsmodell med resultaträkning och nyckeltal, investeringskalkyl och finansieringsanalys. Modellen ska kunna användas inom hela den ideella sektorn. Detta i sin tur ska leda till att man stärker den ideella sektorns samhällsroll och få bättre beslutsprocesser. För Fryshusets del vill man med hjälp av modellen dels få stöd i den externa argumentationen kring verksamheten och dels få hjälp i den interna styrningen av verksamheten. 2.5 Upplägg i stort, läsanvisning och avgränsningar Detta är andra året vi genomför bokslutet. Det görs för verksamhetsåret Förra året (verksamhetsåret 2013) genomfördes det för första gången för 13 olika verksamheter av Fryshusets

13 13 ungefär 50 olika verksamhetsområden. 6 av dessa bakades in i det gemensamma bokslutet, varav 5 i resultaträkningen. Övriga fanns med som separata avsnitt, men bakades inte in i det gemensamma bokslutet. Detta år tar vi med ytterligare fyra verksamheter Gymnasieskolan, Skate, Frysbox och Vara, Vilja Kunna. Rapporten är upplagd så att merparten av de teoretiska avsnitten kring vad socioekonomiskt bokslut är och hur man räknar fram det är borttagna och den som är särskilt intresserad av detta rekommenderas förra årets bokslut. Fryshuset är en stor och komplex organisation stundtals svår att förstå. I förra årets bokslut gjorde vi en mer preciserad beskrivning av Fryshuset. Denna finns inte med i årets rapport. Arbetet med detta bokslut har skett parallellt med att ett tiotal personer på Fryshuset utbildats i metoden och de har tillsammans med oss tagit fram merparten av underlaget, texterna och räkneexempel för de 3 av de 4 nya verksamheter som lyfts in i detta bokslut (VVK, Skate och Gymnasiet). Tanken är att dessa (och andra personer på Fryshuset) på egen hand men med visst support från oss ska arbeta fram bokslutet för verksamhetsåret Från 2016 ska man helt på egen hand kunna arbeta vidare med detta på Fryshuset.

14 14 3. DET SOCIOEKONOMISKA BOKSLUTET I SITT SAMMANHANG 3.1 Mekanismerna bakom utanförskapet Två fenomen som förstärker utanförskapet kortsiktighet och stuprörsagerande Kostnaderna för det utanförskap som vi här diskuterar är som vi kommer att se betydande och det finns heller inga tecken på att det kommer att förändras till det bättre av sig själv. Då måste man fråga sig: varför tillåts detta mänskliga och ekonomiska resursslöseri att pågå år efter år? Det är ju trots allt så att i grund och botten vill de flesta att en positiv förändring ska kunna ske. Det finns rikligt med kloka och kompetenta människor med stort engagemang och goda avsikter som är beredda att ta itu med denna problematik. Det blir, enligt vår erfarenhet, svårt att hitta syndabockar kring detta med utgångspunkt i mänskliga brister eller felaktiga värderingar och etik. Vår bild är att de som hanterar dessa frågor vare sig har onda avsikter eller är inkompetenta. Om vi utgår från att detta stämmer måste man leta felen på strukturnivå. I såväl tidigare studier som under detta arbete ser vi två ständigt återkommande strukturproblem som, delvis ensamma men framförallt tillsammans, ger en förklaring: kortsiktigheten och stuprörstänkandet/agerandet. KOSTNAD PREVENTIONS- OCH REHABVINSTER & TIDSFAKTORN INVESTERINGSPUCKEL TID PREVENTIONS- OCH REHABVINSTER Ingvar Nilsson (I.nilsson@seeab.se) i.nilsson@seeab.se Prevention och rehabilitering är frågor som har ett utpräglat långsiktigt perspektiv och är frågor som ofta berör ett helt knippe av olika aktörer. Man borde alltså ha ett långsiktigt helhetsperspektiv kring beslut som rör sådana frågor för att agera långsiktigt effektivt i enlighet med kommunallagens intentioner. I verkligheten är det precis tvärtom. Ofta fattar man i offentliga myndigheter beslut kring olika insatser utifrån den traditionella ettårsbudgetens perspektiv. Om vi med stöd av bilden ovan tänker mer långsiktigt, ser vi att en insats kring en arbetslös eller sjukskriven person på goda grunder kan betraktas som en social investering. Intäkten, om vi lyckas, utgörs av den berördes framtida

15 15 produktionsförmåga och alla de välfärdskostnader som inte uppstår till följd av att vi lyckats bryta ett utanförskap. Är kronor eller rentav kr ur detta perspektiv en stor kostnad? Det beror på alternativen. Studier visar ofta att ett tämligen måttligt, livslångt, utanförskap kostar cirka mnkr. Tanken med ett socialt investeringsperspektiv (som med alla investeringar) är att man kortsiktigt tar en säker men begränsad kostnad för att i framtiden få större, men idag osäkra, intäkter. Men kan vi vara säkra på att den planerade insatsen ger den önskade effekten då? Naturligtvis inte. Så är det med alla investeringar; intäktssidan kommer i framtiden och den är osäker, oavsett om vi talar om människor eller maskiner, fabriker, vägar etc. Om vi tänker på några av samhällets stora satsningar i infrastruktur de senaste åren såsom tunneln genom Hallandsåsen, Öresundsbron, Förbifart Stockholm eller Botniabanan så är detta exempel på beslut där investeringskalkylen i förväg och utfallet i efterhand inte alltid, för att uttrycka sig milt, harmonierat med varandra Ett socialt investeringsperspektiv På grund av detta behövs ett annat perspektiv då man ska följa upp preventions- och rehabiliteringsinsatser det vi kallar ett socialt investeringsperspektiv. Det finns en generell föreställning om att tidiga insatser, hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser hos barn och unga kan medverka till att förebygga utanförskap senare i livet. På ett mer generellt plan tänker man sig att en tidig samordnad insats av offensiv natur är bättre än en reparativ insats vid ett senare tillfälle. Detta är en uppfattning som ofta finns starkt förankrad hos människor som arbetar med förebyggande arbete och tidiga insatser kring barn och unga. Man skulle kunna säga att denna föreställning utgör summan av en mängd vardagskunskap och det som brukar kallas tyst kunskap eller förtrogenhetskunskap hos dessa människor. Ett problem är att man vanligtvis inte ser på tidiga insatser på detta vis. Man ser dem vanligtvis som en entydig kortsiktig kostnad. Detta i sin tur kan bero på den definition som vanligtvis brukar användas kring begreppet investering. Denna definition av begreppet investering fokuserar på det förhållande att då man ska bygga om ett kommunhus för 100 mnkr belastar kostnaderna för detta inte den kommunala budgeten med hela summan under innevarande år utan kanske endast med 1/30 under de kommande 30 åren. Om jag på andra sidan vill satsa en halv miljon kronor på att hjälpa en ung människa tillbaka till samhället belastar detta i sin helhet socialtjänstens budget innevarande år. Man beaktar på intet vis den framtida avkastning denna sociala investering i bästa fall förväntas ge. Vi kommer här att argumentera för att sociala investeringar i framtida hälsa och produktionsförmåga bör betraktas på ett likartat sätt som tekniska och fysiska investeringar. Vi kommer också att hävda att detta kan leda till en mer samhällsekonomiskt effektiv resursanvändning än dagens synsätt. Ett ytterligare problem med detta synsätt är att länkarna mellan de olika stegen vare sig är lätta att upptäcka eller leda i bevis. Det finns flera tydliga problem sett ur en beslutsfattares perspektiv: Kopplingen mellan insats och effekt är inte alltid klar. Vilka åtgärder leder, med vilka sannolikheter, till vilka effekter? kausalitetsproblemet. Mellan insats/åtgärd och effekter går ofta lång tid, ibland så lång tid att kopplingen blir oklar eller osynlig fördröjningseffekterna. Eftersom de flesta offentliga beslutssystem bygger på det ettåriga budgetperspektivet finns inga styrinstrument för att hantera långsiktiga effekter kortsiktighetsproblemet.

16 16 Beslutsfattare har sällan vare sig kunskap, möjligheter eller mandat att titta utanför den egna myndighetens omedelbara ansvarsområde problemet med tunnelseende. Insatser hos en aktör kan leda till positiva eller negativa konsekvenser för helt andra aktörer omfördelningsproblemet. I offentliga budgetsystem har man inte något sätt att redovisa sociala insatser som investeringar i motsats till satsningar i fysisk infrastruktur bristen på ett uppföljningssystem för sociala investeringar. Mot bakgrund av detta är det lätt att förstå att många beslut blir långt ifrån samhällsekonomiskt effektiva eller leder till en god resursanvändning. 3.2 Att socioekonomiskt analysera utanförskap, prevention och rehabilitering Begreppet socioekonomisk analys Den socioekonomiska analysen är ett synsätt och ett knippe metoder (modeller) samt en strukturerad databank med vars hjälp man i ekonomiska termer kan beskriva, värdera och analysera samhällets kostnader för olika former av utanförskap för individer, grupper av individer, händelseförlopp och situationer eller populationer. I detta synsätt ligger några centrala begrepp inbakade: tidigt och proaktivt, långsiktigt och uthålligt samt baserat på helhetssyn och samordning. Som en följd av detta kan man beskriva och ekonomiskt analysera värdet av prevention och tidiga insatser för att förhindra eller reducera utanförskap samt värdet av framgångsrik och effektiv rehabilitering. Detta kan ske som konsekvenser av t.ex. ett särskilt projekt, en tillfällig verksamhet, sociala företag eller som en del av ordinarie verksamhet hos någon aktör (t.ex. kommun och landsting) Skillnad mot konventionella samhällsekonomiska analyser Ibland får vi frågan om inte det socioekonomiska synsättet är exakt samma sak som att göra samhällsekonomiska kalkyler eller Cost-Benefit-analyser. I stort sett är det så. Vår modell bygger på detta synsätt. Vi följer de flesta vedertagna principerna för sådana analyser. Vi utgår från de tre stegen identifiera, kvantifiera och värdera då de olika alternativen ska ställas mot varandra. Precis som en god samhällsekonomisk kalkyl utgår vi från begreppen långsiktighet och helhetssyn. Det finns några skillnader. Man kan säga att vi kompletterar och vidgar den traditionella samhällsekonomiska kalkylen genom att identifiera och fokusera på aktörsperspektivet som vi upplever som helt centralt i allt beslutsfattande. Beslut fattas aldrig av den abstrakta aktören samhället. Beslut fattas av eller i kommuner, landsting, företag, enskilda personer osv. Beslut leder till omfördelningseffekter. Ofta finns det vinnare och förlorare. Därför är det för oss helt centralt att utgå från aktörsperspektivet för att kunna följa sådana effekter. Vi vill nå beslutsfattare med vår analys. Samhällsekonomiska kalkyler brukar enbart innefatta reala kostnader och intäkter. I sådana kalkyler är en finansiell utgift, oftast en transferering som bidrar till någons försörjning, inte en kostnad. I stället är det arbetslösheten som förorsakar försörjningsproblemet som räknas som en kostnad i form av uteblivet produktionsvärde. Vi inkluderar oftast även de finansiella effekterna i kalkylen eftersom de aktörer som har ansvar för eller fattar beslut om dessa försörjningssystem är intresserade av hur en viss insats eller verksamhet påverkar behovet av framtida försörjningsstöd. Man torde stå inför en svår uppgift om man ska övertala en socialchef att han inte behöver beakta utbetalning av försörjningsstöd som en kostnad. Vi låter i stället våra kalkyler oftast innehålla såväl de finansiella försörjningskostnaderna som de reala produktionsvärdena. Det gör att vi måste vara tydliga med vad som avses i resultaten. Ofta särredovisas de olika storheterna för att undvika dubbelräkning.

17 Några bärande principer Vi har gjort denna typ av kalkyler i 30 år. Under den tiden har vi etablerat ett antal bärande principer för vårt arbete. Den första av dessa är att alltid ligga i underkant i våra beräkningar försiktighetsprincipen. Den innebär att vi ligger i underkant då vi beräknar utanförskapets kostnader och vi underskattar effekterna av en preventiv eller rehabiliterande insats. Den andra principen är att ta bort sådant som i och för sig kanske är viktigt men som kan vara diskutabelt eller svårt att mäta i kalkylen. Vi tar sällan med generations- eller indirekta familjeeffekter som i regel är en stor del i utanförskapets kostnader. De är ofta för svåra och för diffusa att mäta. Fenomen som otrygghet, lidande, för tidig död och effekter av prostitution och psykisk misshandel avstår vi i regel från att ha med. Det stöter på både etiska och praktiska svårigheter att ha med denna typ av effekter i en kalkyl. Likaså avstår vi i regel från att ha med fenomen som väktare i butiker, svinn, säkerhetsdörrar i lägenheter eller larmsystem som privatpersoner skaffar för att skydda sig från inbrott även om detta är något enklare att mäta. Man kan också vända på steken och ställa frågan: hur bra måste vi vara för att detta ska gå ihop socioekonomiskt? På 5 år, på 20 år eller på längre sikt? En tredje variant är att ställa sig frågan: om vi bara lyckas med en enda av våra klienter/deltagare vilka socioekonomiska effekter uppstår då? Dessa olika modeller svarar an dels på försiktighetsprincipen men också på genomskinlighets- eller transparensprincipen. En läsare ska kunna förstå och kritiskt granska hur vi fått fram våra resultat. En annan viktig ansats är att vara medveten om att resultaten handlar om storleksordningar och inte exakta resultat, oavsett hur ambitiösa vi är. Området är för komplext för att göra anspråk på att ha den exakta sanningen. Det är bättre att ha en bild av storleksordningar kring kostnader och intäkter än att inte ha någon aning alls eller bara gissa och tycka. En del av den ovan presenterade försiktighetsprincipen är att i våra kalkyler här inte ta med faktorer och effekter som i sig kan anses vara viktiga men som trots detta är svåra att prissätta eller där metoderna att prissätta kan anses vara tveksamma eller rentav tvivelaktiga av praktiska (t.ex. otrygghet) eller etiska (t.ex. värdet av för tidig död) skäl. Sådana faktorer brukar ibland kallas svårmätbara (på engelska intangibles). Inom näringslivets tjänstesektor brukar sådana faktorer tillmätas stor betydelse då ett företag ska värderas. De kallas då immateriella tillgångar. Alla dessa är naturligtvis faktorer av stor betydelse då utanförskapets effekter ska värderas. Det finns också kring de flesta av dessa faktorer metoder inom nationalekonomin för att värdera dem. Dock kan många av dessa metoder diskuteras och även ifrågasättas bl.a. ur ett etiskt perspektiv. Vi har därför genomgående valt att i detta skede lyfta ut dessa faktorer ur vår kalkyl för att inte riskera att hamna i diskussioner kring sådana frågor som kan avleda fokus från rapportens huvudlinje de direkt mätbara effekterna av utanförskapet. En konsekvens av detta är att de resultat och de värden vi får kring utanförskapets effekter därmed blir mindre än de totala effekterna om även dessa svårmätbara faktorer skulle medräknas. Detta är ett område vi avser integrera i detta arbete i kommande års bokslut. Vi underskattar som en följd av detta, och den ovan redovisade försiktighetsprincipen, i våra kalkyler systematiskt de ekonomiska effekterna av utanförskap som vi här redovisar.

18 18 4. VAD ÄR ETT SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT Det socioekonomiska synssättet och den socioekonomiska analysen är ett sätt att konkret införa ett investeringsperspektiv kring preventiva och rehabiliterande insatser utifrån ledorden tidigt, långsiktigt, uthålligt och helhetssyn. Utifrån detta synsätt har vi gjort ett stort antal analyser kring sådana preventiva eller rehabiliterande verksamheter. Vi har också i en förenklad modell utbildat cirka 80 kommuner, landsting och samordningsförbund så att de på egen hand kan utvärdera projekt av olika slag och därmed kringgå begreppen kortsiktighet och stuprörstänkande i sin analys. Det socioekonomiska bokslutet är ett stort språng vidare. Det bygger på samma tanke men är metodiskt och strukturellt ett helt nytt steg. Det handlar nu om att integrera den socioekonomiska analysen med den traditionella uppföljningen i form av resultat- och balansräkning som sker i alla organisationer ideella såväl som offentliga. Det handlar om att på allvar slå sig in i ekonomistyrningens domäner. Den styrning som så starkt påverkar hur vi använder våra resurser och värderar denna resursanvändning. 4.1 Varför behövs socioekonomiska bokslut? Introduktion Företag och organisationer som Fryshuset är skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år samt den eventuella vinst som uppstått. Denna skyldighet är reglerad i bokföringslagen. För vissa företagsformer t.ex. aktiebolag vars spelregler regleras i aktiebolagslagen, är kraven mer strikta än för andra. Syftet med redovisningen är tvåfaldig. Det interna syftet är att ge stöd för företagsledningen att planera och leda verksamheten medan det externa syftet är att ge olika intressenter möjlighet att få inblick i och värdera företaget. Myndigheter för att se om företagen uppfyller sina olika förpliktelser, t.ex. att betala skatt. Kunder, leverantörer och anställda för att bedöma företagets stabilitet och utvecklingsförmåga. Finansiärer för att bedöma kreditvärdighet etc. Man skulle kunna säga att redovisningens roll är att förse intressenterna i och kring ett företag med en kompass eller en mental karta med vars hjälp företaget kan analyseras och beslut fattas Teorin om externa effekter Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelser, revisionsberättelser, resultat- och balansräkningar etc. Den bygger på att all väsentlig information kring företaget går att fånga via dess finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter.

19 19 Förekomsten av sådana effekter leder till att informationen om företaget blir missvisande. Man får helt enkelt inte underlag för att fatta korrekta beslut. Om företaget skapar negativa externa effekter överskattas företagets värde. Luftföroreningar, buller eller företag som förgiftar vattendrag är sådana externa effekter inom miljöområdet. Utbrändhet, sjukskrivning och arbetsskador är sådana effekter inom det sociala området. Om företaget skapar positiva externa effekter (förbättrad hälsa, minskad vårdkonsumtion, ren luft etc.) underskattas istället företagets värde. Externa effekter handlar alltså om utnyttjande av resurser eller skapande av värde för någon, utan att det förekommer någon transaktion. Om det inte förekommer någon transaktion så kommer kostnaden eller intäkten inte heller att dyka upp som en kostnad eller en intäkt för någon person eller något företag de internaliseras inte utan förblir externa för aktörerna. Externa effekter går således förbi prismekanismen. Om inte priserna innehåller korrekt information så fungerar inte en konkurrensekonomi signalerna till konsument/producent blir perverterade. Det vanligaste exemplet på externa effekter är miljöförstöring av olika slag. Eftersom miljön inte är prissatt på en marknad och äganderätten är svårdefinierad så utnyttjas miljön som en gratis produktionsfaktor. Detta kallas en negativ extern effekt. Om man gör en samhällsekonomisk värdering av en produktionsprocess som innebär negativa externa effekter så skall de företagsekonomiska produktionskostnaderna justeras uppåt för att ta hänsyn till detta. Då försöker producenten föra dessa ökade kostnader vidare till konsumenten. Konsumenten kan välja att betala mer för produkten eller, om möjlighet finns, välja en annan produkt. Externa effekter kan också vara positiva. Ett exempel kan vara jordbrukaren som håller landskap öppna genom att producera spannmål eller kött/mjölk. De öppna landskapen konsumeras av alla som åker förbi, men ingen betalar för utsikten. Det kan också vara en grannskapskommitté som tar hand om trädgårdsskötseln i ett bostadsområde som därigenom bidrar till stabiliteten i området och till bättre sociala relationer och minskad förstörelse och vandalism Det socioekonomiska bokslutet som en metod att internalisera externa effekter Kostnader och intäkter kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering har ofta inslag av externa effekter. I den samhällsekonomiska kalkylen så innebär en framgångsrik preventiv insats eller rehabilitering av en person att denne kommer att skapa intäkter och reducera kostnader som annars skulle uppstått. Man kan säga att dessa minskade kostnader är en positiv extern effekt av en framgångsrik rehabilitering. Dessa positiva externa effekter dyker varken upp i bokslutet för preventions- eller rehabiliteringsaktören eller är särskilt uppenbara för kommun, försäkringskassa, landsting eller försäkringsbolag. Dessa positiva externa effekter i form av mindre vårdbehov, minskade försörjningsbehov etc. är sällan lätta att för den enskilde beslutsfattaren härleda just till aktörens verksamhet. På samma sätt kan man säga att en misslyckad eller utebliven preventiv insats eller rehabilitering förorsakar negativa externa effekter för flera aktörer. Kartläggning och värdering av externa effekter är en vanlig orsak till att göra samhällsekonomiska kalkyler. I praktiken hjälper man marknaden på traven genom att räkna på hur felaktig eller beskuren information om kostnader och intäkter skall justeras så att alla aktörer skall kunna fatta vettigare beslut. I vår kalkyl över Fryshuset och dess femtiotal olika verksamheter är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter genom att lösa upp systemgränserna mellan alla aktörer kring insatsen som berör en individ. Alla resurser läggs i en gemensam påse. Det gör att alla positiva och negativa externa effekter internaliseras i det socioekonomiska bokslutet.

20 Vår definition av socioekonomiskt bokslut Bokslutet Med socioekonomiskt bokslut menar vi här: Ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Det omfattar i första hand företagets resultaträkning, d.v.s. intäkter minus kostnader samt balansräkning (tillgångar och skulder). Detta bokslut kompletteras genom att för företaget betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas (monetariseras). Dessa monetariserade externa effekter bakas samman till ett eller flera kostnadsställen i företagets socioekonomiska resultat- och balansräkning. Bokslutet kan kompletteras med andra icke monetariserade variabler som påverkar företagets resultat och värderingen av detta. Denna process görs regelbundet (årligen) som en del av företagets ordinarie bokslutsarbete. Resultatet redovisas tillsammans med företagets övriga årsredovisning Fem delar Det socioekonomiska bokslutet består av fem delar: En resultaträkning som på årsbasis internaliserar de externa effekter som uppstår till följd av målgruppens utanförskap samt värdet av att dessa reduceras eller förvinner till följd av framgångsrik insats. En socioekonomisk investeringsanalys som gör rimliga prognosticerade framskrivningar av dessa effekter på längre sikt. Detta kan med fördel omvandlas eller beskrivas som påverkan på samhällets balansräkning för förväntad framtida utanförskapsskuld. En socioekonomisk finansieringsanalys som värderar hur olika aktörer finansierar rehabiliteringsprocessen och vilken avkastning denna finansiering kan tänkas ge. Man analyserar också i vilken mån det finns vinnare och förlorare i processen. En nyckeltalsanalys där man ställer olika intressanta intäkts- och kostnadsrelationer mot varandra främst skillnaden mellan det snäva företagsperspektivet och det bredare samhällsperspektivet Socioekonomisk resultaträkning Kärnan i resultaträkningen är att internalisera verksamhetens alla externa effekter så att man kan avläsa inte bara hur företagets resultat ser ut ur ägarnas perspektiv utan också vilken samhällsnytta man skapat. Det kan handla om de samlade samhällseffekterna av att rehabilitera arbetslösa in på arbetsmarknaden, Det handlar om de kostnader man bidragit till att reducera i samhället och de intäkter man bidragit till att skapa.

21 21 Resultaträkningen redovisas som intäkter minus kostnader både för samhället i stort och för samtliga berörda aktörer. I vår modell har vi definierat sex sådana aktörer eller grupper av aktörer Det sociala investeringsperspektivet Många preventions- och rehabiliteringsprocesser har svaga grupper som fokus. Man arbetar aktivt för att bidra till bättre hälsa, bättre livssituation eller förmåga att återgå till arbetsmarknaden. Det innebär att det föreligger ett utpräglat socialt investeringsperspektiv. Detta är något som man ofta lyfter fram då man studerar rehabiliteringsekonomi eller upprättar så kallade hälsobokslut 1. Detta investeringsperspektiv bör också kunna lyftas in i det socioekonomiska bokslutet, genom till exempel: Pay-off tiden för rehabiliteringsinvesteringar ur ett socioekonomiskt perspektiv. Kvoten mellan kortsiktig rehabiliteringskostnad och långsiktiga samhällsvinster. I ett sådant investeringstänkande bör också inbegripas riskanalyser och sannolikhetsbedömningar av framtida vinster i förhållande till investeringskostnader idag Att reducera en framtida utanförskapsskuld ett balansräkningsperspektiv? Många av de verksamheter som bedrivs av Fryshuset är av uttalat långsiktig natur. Barn till ensamma mammor, Skapa min värld, Frysbox eller skolorna är verksamheter som syftar till att förhindra eller reducera ett framtida utanförskap. Insatserna sker idag och de riktigt stora effekterna förväntas inträffa en bra bit in i framtiden. Det framtida förväntade utanförskapet utgör på sätt och vis en framtida utanförskapsskuld eller socialtjänstskuld en skuld som kommer att byggas upp, existera och kosta pengar om vi inget gör. I bokföringssammanhang redovisas skulder och tillgångar i balansräkningen. En framtida tillgång är summan av ett antal årliga nettovinster och en framtida skuld summan av ett antal årliga nettoförluster. På motsvarande sätt skulle man kunna säga att insatser idag som förväntas längre fram i tiden reducera utanförskapet utgör i balansräkningstermer en reducerad framtida utanförskapsskuld eller om man så vill en framtida hälsovinst en tillgång i samhällets förväntade framtida balansräkning. 1 Se Aronsson & Malmquist, Rehabiliteringens Ekonomi, Bilda, 2002.

ATT MÄTA DET OMÄTBARA

ATT MÄTA DET OMÄTBARA ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret 2014 Mer om socioekonomiskt bokslut 2015-05-30 Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 1. DET SOCIOEKONOMISKA

Läs mer

Socioekonomiskt bokslut vad är det

Socioekonomiskt bokslut vad är det Socioekonomiskt bokslut vad är det Eva Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog /OFUS & SEE 2013-12-30 1. DET SOCIOEKONOMISKA BOKSLUTET I SITT SAMMANHANG 1.1 Socioekonomiskt bokslut för Fryshuset något

Läs mer

Utanförskap eller prevention?

Utanförskap eller prevention? Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne

Läs mer

Samsyn och engagemang

Samsyn och engagemang Att investera i tidiga insatser En lönsam affär! DOKUMENTATION FRÅN SEMINARIUM CLARION COLLECTION BOLINDER MUNKTELL I ESKILSTUNA 16 DECEMBER 2011 Samsyn och engagemang - präglade seminariedagen i Eskilstuna

Läs mer

ATT MÄTA DET OMÄTBARA

ATT MÄTA DET OMÄTBARA ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret 2014 Sammanfattning 2015-05-30 Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 1. SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Mobbningens kostnader

Mobbningens kostnader Mobbningens kostnader En socioekonomisk analys I samarbete med: PRODUKTION Frida Warg GRAFISK FORM Oskar Eklind ANSVARIG UTGIVARE Lars Arrhenius OMSLAG Jonas Eklind, DPP TRYCK PrintR, Stockholm KONTAKT

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning 1 MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning Arbetet med att gemensamt jobba med välfärdsfrågor utifrån krympande ekonomiska

Läs mer

Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012. Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423

Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012. Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423 1 Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012 Nynäshamns kommun Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423 Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423

Läs mer

Socioekonomisk analys av Exsistre

Socioekonomisk analys av Exsistre 1 Socioekonomisk analys av Exsistre 140609 Berit Björnered 2 3 Exsistre - en social investering för att bryta utanförskap Fem samordningsförbund i Göteborg och 9 kranskommuner har sedan flera år bedrivit

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

KAA Socioekonomisk kalkyl 2015-03-19

KAA Socioekonomisk kalkyl 2015-03-19 KAA Socioekonomisk kalkyl 2015-03-19 Expertgruppen i socioekonomi Sidan 2 av 7 Sidan 3 av 7 Inledning Informationsansvaret ändras i lagstiftningen den 1 januari 2015 till kommunens aktivitetsansvar. Den

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm

Utbildningsdepartementet Stockholm Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

Nackas erfarenheter av Västra Götalandsprojektet Sociala risker

Nackas erfarenheter av Västra Götalandsprojektet Sociala risker Nackas erfarenheter av Västra Götalandsprojektet Sociala risker Bakgrund Avstämningsrapport: Nackas arbete med projektet Västra Götalandsmodellen Sociala risker Erfarenheter - Lokalt/kommunalt respektive

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Vad är Strategisk Planering

Vad är Strategisk Planering Vad är Strategisk Planering Varför behöver man strategisk planering? Vem eller vilka skall vara involverade? Hur gör man? i Strategisk Planering är sjökortet Ett företag i tillväxt behöver en karta att

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Ändrad intäktsränta i skattekontot

Ändrad intäktsränta i skattekontot Fi2016/01094/S3 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad intäktsränta i skattekontot Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att intäktsräntan på skattekontot

Läs mer

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Med grund i det jag anfört ovan ställer jag mig starkt kritisk till förslaget att heltidsarvodera förbundsordförande.

Med grund i det jag anfört ovan ställer jag mig starkt kritisk till förslaget att heltidsarvodera förbundsordförande. Jag, Nicklas Kövamees, har i egenskap av förbundskassör läst utredningen om arvoderingen av förbundsordförande. Nedan följer de kommentarer jag har att lämna på utredningen; till de delar av utredningen

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning Samordningsförbunden Skövde och HjoTiBorg 2010-02-17 payoff Kunskapens

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Sårbarheter i det moderna betalningsväsendet

Sårbarheter i det moderna betalningsväsendet ANFÖRANDE DATUM: 2006-10-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Eva Srejber Sveriges säkerhetsting i Eskilstuna SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

SocioEkonomisk analys

SocioEkonomisk analys SocioEkonomisk analys av projektet Kombinerad underhållsbehandling med SUBUTEX och Psykoterapi Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Subutex & Terapi 2 Innehåll: 1 Sammanfattning och resultat... 3 2 Inledning...

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Effekten av VASS 5 års prognos

Effekten av VASS 5 års prognos 2015-03-18 SID 1/5 Effekten av VASS 5 års prognos Samhällsekonomiska kostnader Det är inte bara de kända kostnaderna för försörjningen t.ex. a-kassa, försörjningsstöd och sjukpenning som belastar samhället

Läs mer

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren

Läs mer

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin Bilaga 5 2006-11-27 Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin 2006-11-02 Sammanfattning av synpunkter på Afa projektet: Satsa friskt

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Dokumentering och utvä rdering

Dokumentering och utvä rdering Dokumentering och utvä rdering Högskolan Skövde 4 september 2012 Ett samarbete som nu har inletts mellan Västra Götalandsregionen, Skaraborgs kommunalförbund, och Högskolan i Skövde. Fortsättning följer!

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd

Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd Kristina Folkesson Löner och yrkesvillkor 2015 03 06 Sida 1 Yrkesråd försörjningsstöd Avslutande rapport Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd Inledning Visions yrkesråd för personal inom

Läs mer

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON:

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: 30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: Ordförande, ledamöter och åhörare! Ett sommarjobb ger mycket mer än bara fickpengar. Det ger mening, sammanhang och möjlighet

Läs mer

Kostnad och kvalitet i förskolan Revisionsrapport

Kostnad och kvalitet i förskolan Revisionsrapport Revisionsrapport KPMG Antal sidor: 8 Antal bilagor: 5 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Uppdrag 2 1.2 Bakgrund 2 1.3 Revisionsmål 2 1.4 Genomförande 3 2. Resultat av granskningen 3 2.1 i Grästorps kommun

Läs mer

A2. Brott och brottskostnader

A2. Brott och brottskostnader A2. Brott och brottskostnader Det finns många olika typer av brott. För att rätt kunna förebygga dem är det bra att känna till något om var och hur brott brukar ske. Brottsligheten drabbar samhället med

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:1

Policy Brief Nummer 2012:1 Policy Brief Nummer 2012:1 Överföring av ängs- och hagmarkers värde Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att veta hur ängs- och hagmarker värderas av allmänheten då finansiella medel inom Landsbygdsprogrammet

Läs mer

E.L.S.A. Hundcoop utvärdering. Utvärderingar av sociala satsningar

E.L.S.A. Hundcoop utvärdering. Utvärderingar av sociala satsningar E.L.S.A. Hundcoop utvärdering Utvärderingar av sociala satsningar payoff AB Startades 2007 Utvärderingar av sociala investeringar Utvärderingar av projekt kortsiktiga vs. långsiktiga effekter Socio-ekonomiska

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Piratpartistisk tidning

Piratpartistisk tidning Piratpartistisk tidning Beslutsunderlag inför Piratpartiets styrelsemöte 27 september 2015, av Anton Nordenfur Bakgrund Inför partistyrelsemötet i augusti 2015 lämnade jag in ett beslutsunderlag som sammanfattade

Läs mer

ATT MÄTA DET OMÄTBARA

ATT MÄTA DET OMÄTBARA 1 ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret 2013 2014-03-17 Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Ander Wadeskog, 2 INNEHÅLL Innehåll 2 1. Sammanfattning 11 1.1 Bakgrund

Läs mer

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna

Läs mer

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Budget 2005 Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Vi lever i en föränderlig värld och det påverkar dagligen förutsättningarna för den kommunala

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta

Läs mer

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015 Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66)

Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66) Finansdepartementet Bankenheten 103 33 STOCKHOLM Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66) Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen är inte odelat positiv

Läs mer

Xmentor - för potentiella partners

Xmentor - för potentiella partners Xmentor - för potentiella partners Xmentor AB - www.xmentor.se - Köpmannagatan 2-652 26 Karlstad OM XMENTOR Den höga förändringstakten i dagens organisationer liksom den ofta kritiska tillgången på kompetens

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 125 . 126 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6.1 Utveckling av den ekonomiska styrningen I finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 (Del 1, sid 143 ff)

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

Vägar till arbete. En socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden. Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog

Vägar till arbete. En socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden. Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Vägar till arbete En socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2 1. SAMMANFATTNING 1.1 Projektet, bakgrund och syfte Detta

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR)

Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR) 2010-01-19 Sid. 1 (7) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR) På uppdrag

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-05-08 SKDN 2015/0007 0480-452904

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-05-08 SKDN 2015/0007 0480-452904 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-05-08 SKDN 2015/0007 0480-452904 Södermöre kommundelsnämnd Budgetmål 2015 Förslag till beslut Södermöre kommundelsförvaltning

Läs mer

Seminarium nr 5: Hållbar samhällsplanering på regional nivå

Seminarium nr 5: Hållbar samhällsplanering på regional nivå Handläggare: Ida Broman, Folkhälsoförvaltningen Seminarium nr 5: Hållbar samhällsplanering på regional nivå Michael Sjöberg - Planeringsdirektör och kanslichef, Örebro läns landsting Michael introducerar

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Titel Syfte Målgrupp

Titel Syfte Målgrupp Titel Hälsocheckar. Syfte Ungdomar mår idag allt sämre. Genom goda matvanor och fysisk aktivitet kan man förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-/kärlsjukdomar, typ 2- diabetes, stroke, sjukdomar

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

KYRKOMUSIKERNAS RIKSFÖRBUND (KMR) Ombudsmötet 2013

KYRKOMUSIKERNAS RIKSFÖRBUND (KMR) Ombudsmötet 2013 KYRKOMUSIKERNAS RIKSFÖRBUND (KMR) Ombudsmötet 2013 MOTIONER TILL OMBUDSMÖTET 2013 Översikt över inkomna motioner (inlämningsdeadline 1/2 2013) Denna översikt aktualiserad 3/2 2013 Föreningarnas yttranden

Läs mer

Att socioekonomiskt utvärdera samverkan och samordningsförbund. Ingvar Nilsson i.nilsson@seeab.se 2014 04 01

Att socioekonomiskt utvärdera samverkan och samordningsförbund. Ingvar Nilsson i.nilsson@seeab.se 2014 04 01 Att socioekonomiskt utvärdera samverkan och samordningsförbund Ingvar Nilsson i.nilsson@seeab.se 2014 04 01 DET BLIR FÖR DYRT Två spår Utanförskapsspåret Varför så många i utanförskap? Varför ökar det?

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag:

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

Att leda förändring. Diskussion 1. Förändring 1 Etik 1 Ledarskap 2 Förändringsprocessen 3 Projektperspektivet 4 Motivation 5

Att leda förändring. Diskussion 1. Förändring 1 Etik 1 Ledarskap 2 Förändringsprocessen 3 Projektperspektivet 4 Motivation 5 Min syn på Att leda förändringsarbete Av Ulrika Jonsson, INPRE4 Kurs KN3060, Produktutveckling med formgivning Datum: 24 April 2006 Innehållsförteckning Diskussion 1 Förändring 1 Etik 1 Ledarskap 2 Förändringsprocessen

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Värvningsguide. - så får ni fler medlemmar till er elevkår

Värvningsguide. - så får ni fler medlemmar till er elevkår Värvningsguide - så får ni fler medlemmar till er elevkår Sida 2 av 7 Innehåll Vad är en medlem?... 3 Aktivt medlemskap... 3 Elev kontra medlem... 3 Vad säger stadgan?... 3 Elevkårens mål bör vara att

Läs mer

att uppdra åt kommunledningskontoret att förbereda och genomföra ett deltagande under Almedalsveckan 2016 enligt föredragningen

att uppdra åt kommunledningskontoret att förbereda och genomföra ett deltagande under Almedalsveckan 2016 enligt föredragningen KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Dahlmann Christian Datum 2015-11-24 Diarienummer KSN-2015-2171 Kommunstyrelsen Almedalsveckan 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att kommunstyrelsens

Läs mer