Socioekonomiskt bokslut vad är det

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socioekonomiskt bokslut vad är det"

Transkript

1 Socioekonomiskt bokslut vad är det Eva Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog /OFUS & SEE DET SOCIOEKONOMISKA BOKSLUTET I SITT SAMMANHANG 1.1 Socioekonomiskt bokslut för Fryshuset något helt nytt Vi är just nu i färd med att utveckla ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset för att därmed också kunna sätta en prislapp på värdet av de förebyggande insatser kring barn och unga som utförs där. Detta ska bli en prislapp som kan integreras med det traditionella företagsekonomiska bokslut som Fryshuset gör varje år. Socioekonomiska bokslut för den ideella sektorn har så vitt vi vet aldrig gjort tidigare i Sverige. Därmed befinner i oss delvis på obruten mark. I såväl tidigare studier som under detta arbete ser vi två ständigt återkommande strukturproblem, som delvis ensamma men framförallt tillsammans ger en förklaring till varför utanförskapet tillåtits växa; kortsiktigheten och stuprörstänkandet. Prevention och rehabilitering är frågor som har ett utpräglat långsiktigt perspektiv och är en fråga som ofta berör ett helt knippe av olika aktörer. Man borde alltså ha ett långsiktigt helhetsperspektiv kring beslut som rör sådana frågor för att agera långsiktigt effektivt. 1.2 Ett socialt investeringsperspektiv Tanken med tidiga insatser, prevention och rehabilitering är att man kan identifiera potentiella problem och/eller risker, avdela resurser för att hantera dem och därefter sätta in olika åtgärder såsom; öppna förskolor, kuratorer i skolan, föräldrastöd etc. Detta förväntas ge effekter på de berörda personernas framtida hälsa och välmående och dessutom skapa en mängd positiva ekonomiska effekter för samhället i form av minskade kostnader och/eller ökade intäkter. Därför behövs ett annat perspektiv än det kortsiktiga stuprörsperspektivet då man ska följa upp preventions- och rehabiliteringsinsatser det vi kallar ett socialt investeringsperspektiv Det finns en generell föreställning om att tidiga insatser, hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser hos barn och unga kan medverka till att förebygga utanförskap senare i livet. På ett mer generellt plan tänker man sig att en tidig samordnad insats av offensiv natur är bättre än en reparativ

2 insats vid ett senare tillfälle. Detta är en uppfattning som ofta finns starkt förankrad hos människor som arbetar med prevention, förebyggande arbete och tidiga insatser kring barn och unga. Man skulle kunna säga att denna föreställning utgör summan av en mängd vardagskunskap och det som brukar kallas tyst kunskap eller förtrogenhetskunskap hos dessa människor. Ett problem är att man vanligtvis inte ser på tidiga insatser på detta vis. Man ser dem vanligtvis som en entydig kortsiktig kostnad. Detta i sin tur kan bero på den definition som vanligtvis brukar användas kring begreppet investering; Investering, en utgift som förväntas leda till framtida avkastning. Det finns fysiska investeringar av typen infrastruktur, byggnader och maskiner 1. Denna definition av begreppet investering fokuserar på det förhållande att då man ska bygga om ett kommunhus för 100 Mkr belastar detta inte den kommunala budgeten med hela summan under innevarande år utan kanske endast med 1/30 under de kommande 30 åren. Om jag på andra sidan vill satsa en halv miljon kronor på att hjälpa en ung människa tillbaka till samhället belastar detta i sin helhet socialtjänstens budget innevarande år. Man beaktar på intet vis den framtida avkastning denna sociala investering i bästa fall förväntas ge. Vi kommer här att argumentera för att sociala investeringar i framtida hälsa och produktionsförmåga bör betraktas på ett likartat sätt som tekniska och fysiska investeringar. Vi kommer också att hävda att detta kan leda till en mer samhällsekonomiskt effektiv resursanvändning än dagens synsätt. 2. ETT SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV 2.1 Begreppet socioekonomisk analys Vi har under mer än 30 år genomfört ett stort antal socioekonomiska analyser av preventions- och rehabiliteringsverksamheter. Vi har också tagit fram en förenklad modell och utbildat hundratals personer i kommuner och landsting för att på egen hand kunna göra liknande analyser. Den socioekonomiska analysen är ett synsätt och ett knippe metoder (modeller) samt en strukturerad databank med vars hjälp man i ekonomiska termer kan beskriva, värdera och analysera samhällets kostnader för olika former av utanförskap för individer, grupper av individer, händelseförlopp och situationer eller populationer. I detta synsätt ligger inbakat några central begrepp: Tidigt och proaktivt Långsiktigt och uthålligt Helhetssyn och samordning Som en följd av detta kan man beskriva och ekonomiskt analysera värdet av prevention och tidiga insatser för att förhindra eller reducera utanförskap samt värdet av framgångsrik och effektiv rehabilitering. 1 Wikipedia.se,

3 2.2 Skillnad mot konventionella samhällsekonomiska analyser Ibland får vi frågan om inte det socioekonomiska synsättet är exakt samma sak som att göra samhällsekonomiska kalkyler eller Cost-Benefit-analyser. I stort sett är det så. Vår modell bygger på detta synsätt. Vi följer de flesta vedertagna principerna för sådana analyser. Vi utgår från de tre stegen identifiera, kvantifiera och värdera de olika alternativ som ska ställas mot varandra. Precis som en god samhällsekonomisk kalkyl utgår vi från begreppen långsiktighet och helhetssyn. Det finns några skillnader. Man kan säga att vi kompletterar och vidgar den traditionella samhällsekonomiska kalkylen genom att identifiera och fokusera på aktörsperspektivet som vi upplever som helt centralt i allt beslutsfattande. Beslut fattas aldrig av den abstrakta aktören samhället. Beslut fattas av eller i kommuner, landsting, företag, enskilda personer osv. Beslut leder till omfördelningseffekter. Ofta finns det vinnare och förlorare. Därför är det för oss helt centralt att utgå från aktörsperspektivet för att kunna följa sådana effekter. Vi vill nå beslutsfattare med vår analys. Som en följd av detta väljer vi ofta en presentationsform som är konform med de olika aktörernas vanliga beslutsunderlag. Vi presenterar ofta resultaten i form av kortsiktiga resultaträkningar, långsiktiga sociala investeringsanalyser och finansieringsanalyser. Samhällsekonomiska kalkyler brukar enbart innefatta reala kostnader och intäkter. I sådana kalkyler är en finansiell utgift, oftast en transferering som bidrar till någons försörjning, inte en kostnad. I stället är det arbetslösheten som förorsakar försörjningsproblemet som räknas som en kostnad i form av uteblivet produktionsvärde. Vi inkluderar oftast även de finansiella effekterna i kalkylen eftersom de aktörer som har ansvar för eller fattar beslut om dessa försörjningssystem är intresserade av hur en viss insats eller verksamhet påverkar behovet av framtida försörjningsstöd. Man torde stå inför en svår uppgift om man ska övertala en socialchef att han inte behöver beakta utbetalning av försörjningsstöd som en kostnad. Vi låter i stället våra kalkyler oftast innehålla såväl de finansiella försörjningskostnaderna som de reala produktionsvärdena. Det gör att vi måste vara tydliga med vad som avses i resultaten. Ofta särredovisas de olika storheterna för att undvika dubbelräkning. 3. SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT ETT SPRÅNG FRAMÅT Det socioekonomiska synssättet och den socioekonomiska analysen är alltså ett sätt att konkret införa ett investeringsperspektiv kring preventiva och rehabiliterande insatser utifrån ledorden tidigt, långsiktigt, uthålligt och helhetssyn. Utifrån detta synsätt har vi gjort ett stort antal analyser kring sådana preventiva eller rehabiliterande verksamheter. Vi har också i en förenklad modell utbildat cirka 75 kommuner så att de på egen hand kan utvärdera projekt av olika slag och därmed kringgå begreppen kortsiktighet och stuprörstänkande i sin analys. Det socioekonomiska bokslutet är ett stort språng vidare. Det bygger på samma tanke men är metodiskt och strukturellt ett helt nytt steg. Det handlar nu om att integrera den socioekonomiska analysen med den traditionella uppföljning i form av resultat- och balansräkning som sker i alla organisationer ideella såväl som offentliga. Det handlar om att på allvar slå sig in i ekonomistyrningens domäner. Den styrning som så starkt påverkar hur vi använder våra resurser och värderar denna resursanvändning.

4 3.1 Varför behövs socioekonomiska bokslut? Introduktion Företag och organisationer som Fryshuset är skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år samt den eventuella vinst som uppstått. Denna skyldighet är reglerad i bokföringslagen. För vissa företagsformer, t.ex. aktiebolag vars spelregler regleras i aktiebolagslagen, är kraven mer strikta än för andra. Syftet med redovisningen är tvåfaldig. Det interna syftet är att ge stöd för företagsledningen att planera och leda verksamheten. Det externa syftet är att ge olika intressenter möjlighet att få inblick i och värdera företaget. Myndigheter för att se om företagen uppfyller sina olika förpliktelser, t.ex. att betala skatt. Kunder, leverantörer och anställda för att bedöma företagets stabilitet och utvecklingsförmåga. Finansiärer för att bedöma kreditvärdighet etc. Man skulle kunna säga att redovisningens roll är att förse intressenterna i och kring ett företag med en kompass eller en mental karta med vars hjälp företaget kan analyseras och beslut fattas Teorin om externa effekter Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelser, revisionsberättelser, resultat- och balansräkningar etc. Den bygger på att all väsentlig information kring företaget går att fånga via dess finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter. Förekomsten av sådana effekter leder till att informationen om företaget blir missvisande. Man får helt enkelt inte underlag för att fatta korrekta beslut. Om företaget skapar negativa externa effekter överskattas företagets värde. Luftföroreningar, buller eller företag som förgiftar vattendrag är sådana externa effekter inom miljöområdet. Utbrändhet, sjukskrivning och arbetsskador är sådana effekter inom det sociala området. Om företaget skapar positiva externa effekter (förbättrad hälsa, minskad vårdkonsumtion, ren luft etc.) underskattas företagets värde. Det vanligaste exemplet på externa effekter är miljöförstöring av olika slag. Eftersom miljön inte är prissatt på en marknad och äganderätten är svårdefinierad, så utnyttjas miljön som en gratis produktionsfaktor. Detta kallas en negativ extern effekt. Om man gör en samhällsekonomisk värdering av en produktionsprocess som innebär negativa externa effekter så skall de företagsekonomiska produktionskostnaderna justeras uppåt för att ta hänsyn till detta. Då försöker producenten föra dessa ökade kostnader vidare till konsumenten. Konsumenten kan välja att betala mer för produkten eller, om möjlighet finns, välja en annan produkt. Externa effekter kan också vara positiva. Ett exempel kan vara jordbrukaren som håller landskap öppna genom att producera spannmål eller kött/mjölk. De öppna landskapen konsumeras av alla som åker förbi, men ingen betalar för utsikten. Det kan också vara en grannskapskommitté som tar hand om trädgårdsskötseln i ett bostadsområde som därigenom bidrar till stabiliteten i området och till bättre sociala relationer och minskad förstörelse och vandalism Det socioekonomiska bokslutet som en metod att internalisera externa effekter Kostnader och intäkter kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering har ofta inslag av externa effekter. I den samhällsekonomiska kalkylen så innebär en framgångsrik preventiv insats eller

5 rehabilitering av en person så att denne kommer att skapa intäkter och reducera kostnader som annars skulle kommit. Man kan säga att dessa minskade kostnader är en positiv extern effekt av en framgångsrik rehabilitering. Dessa positiva externa effekter dyker varken upp i bokslutet för preventions- eller rehabiliteringsaktören eller är särskilt uppenbara för kommun, försäkringskassa, landsting eller försäkringsbolag. Dessa positiva externa effekter i form av mindre vårdbehov, minskade försörjningsbehov etc. är sällan lätta att för den enskilde beslutsfattaren härleda just till aktörens verksamhet. På samma sätt kan man säga att en misslyckad eller utebliven preventiv insats eller rehabilitering förorsakar negativa externa effekter för flera aktörer. Om kommunen köper prevention eller en rehabiliteringsplats hos en producent så är avtalet och därmed det ekonomiska ansvaret för aktören och kommunen endast knutet till att klienten skall tillbringa en viss period i rehabilitering. Det finns normalt sett inga mekanismer för att premiera eller bestraffa om denna rehabilitering varit framgångsrik eller ej. Kartläggning och värdering av externa effekter är en vanlig orsak till att göra samhällsekonomiska kalkyler. I praktiken hjälper man marknaden på traven genom att räkna på hur felaktig eller beskuren information om kostnader och intäkter skall justeras så att alla aktörer skall kunna fatta vettigare beslut. I vår kalkyl över Fryshuset och dess fyrtiotal olika verksamheter är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter genom att lösa upp systemgränserna mellan alla aktörer kring insatsen kring en individ. Alla resurser läggs i en gemensam påse. Det gör att alla positiva och negativa externa effekter internaliseras i det socioekonomiska bokslutet. 3.2 Grundidé - att vidga den traditionella bokföringen Under de senaste decennierna har det utvecklats olika former av vidgade bokslutsmodeller där man försökt fånga in dessa förlorade effektmått. Exempel på sådan bokslut är hållbarhetsredovisningar, miljöbokslut, personalekonomiska bokslut och hälsobokslut. I detta arbete kan man identifiera några gemensamma drag: * man strävar efter en regelbundenhet med samma periodicitet som ordinarie bokslut vilket ger en möjlighet till kontinuerlig fördjupning av kunskaper och metodik men också möjlighet att skapa tidserier. * de bygger på att man försöker identifiera de olika områden inom vilka företaget/organisationen har en påverkan på världen. På så sätt försöker man omdefiniera företagets gränssnitt mot omvärlden eller införliva parametrar i redovisningen som annars uteblir (t.ex. antal sjukdagar per anställd). * man kvantifierar och försöker på olika sätt hitta mått för företagets påverkan på de externa variablerna i förhållande till den ekonomiska verksamheten (t.ex. utsläppta ton kväveoxid per miljon kronor i omsättning). * man försöker på olika sätt internalisera effekterna på ett bokföringsmässigt acceptabelt vis i redovisningen och redovisa dem sammanhängande med den ekonomiska bokföringen. * i vissa fall strävar man efter att monetarisera de externa effekterna så att direkt jämförbarhet med det ekonomiska resultatet erhålles 2. * presentationen bygger ofta på nyckeltal som antingen fångar relationen mellan företagets produktion och de externa effekterna (t.ex. antal ton koldioxid per producerad tonkilometer 2 se Aronsson & Malmquist, Rehabiliteringens Ekonomi, Bilda, 2002

6 transporterat gods) eller mellan den traditionella bokföringen och de externa effekterna (t.ex. personalomsättning i förhållande till vinst, sjukdagar per miljoner kronor i omsättning). 4. VÅR PRELIMINÄRA DEFINITION AV SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT Det vi tillsammans med Fryshuset utvecklar är en modell där de (i huvudsak positiva) externa effekter som uppstår som följd av det man gör inkluderas i ett nytt och vidgat bokslutssystem. Detta kallar vi socioekonomiskt bokslut. Inför detta arbete har vi byggt en hel ny modellstruktur. 4.1 Bokslutet Med socioekonomiskt bokslut menar vi här * ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Det omfattar i första hand företagets resultaträkning, dvs. intäkter minus kostnader samt balansräkning (tillgångar och skulder). * detta bokslut kompletteras genom att för företaget betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas (monetariseras). * dessa monetariserade externa effekter bakas samman till ett eller flera kostnadsställen i företagets socio-ekonomiska resultat- och balansräkning. * bokslutet kan kompletteras med andra icke monetariserade variabler som påverkar företagets resultat och värderingen av detta. * denna process görs regelbundet (årligen) som en del av företagets ordinarie bokslutsarbete. * resultatet redovisas tillsammans med företagets övriga årsredovisning. 4.2 Flera delar Det socioekonomiska bokslutet består av flera olika delar. * En resultaträkning som på årsbasis internaliserar de externa effekter som uppstår till följd av målgruppens utanförskap samt värdet av att dessa reduceras eller förvinner till följd av framgångsrik rehabilitering. * En socioekonomisk investeringsanalys som gör rimliga prognosticerade framskrivningar av dessa effekter på längre sikt. Detta kan med fördel omvandlas eller beskrivas som påverkan på samhällets balansräkning för förväntade framtida hälso- eller socialskulder. * En socioekonomisk finansieringsanalys som värderar hur olika aktörer finansierar rehabiliteringsprocessen och vilken avkastning denna finansiering kan tänkas ge. Man analyserar också i den mån det finns vinnare och förlorare i processen. * En nyckeltalsanalys där man ställer olika intressanta intäkts- och kostnadsrelationer mot varandra främst skillnaden mellan det snäva företagsperspektivet och det bredare samhällsperspektivet.

7 4.3 Socioekonomisk resultaträkning Kärnan i resultaträkningen är att internalisera verksamhetens alla externa effekter så att man kan avläsa inte bara hur företagets resultat ser ut ur ägarnas perspektiv utan också se vilken samhällsnytta man skapat. Det kan handlar om de samlade samhällseffekterna av att rehabilitera arbetslösa in på arbetsmarknaden, De kostnader man bidragit till att reducera i samhället och de intäkter man bidragit till att skapa. Resultaträkningen fokuserar på att skapa en helhetssyn kring effekterna. Resultaträkningen redovisas som årliga eller prognostiserade årliga intäkter minus kostnader både för samhället i stort och för samtliga berörda aktörer. I vår modell har vi definierat sex sådana aktörer eller grupper av aktörer. 4.4 Det sociala investeringsperspektivet Många preventions- och rehabiliteringsprocesser har svaga grupper som fokus. Man arbetar aktivt för att bidra till bättre hälsa, bättre livssituation eller förmåga att återgå till arbetsmarknaden. Det innebär att det föreligger ett utpräglat socialt investeringsperspektiv. Detta är något man ofta lyfter fram då man studerar rehabiliterings ekonomi eller upprättar så kallade hälsobokslut. Detta investeringsperspektiv bör också kunna lyftas in i det socioekonomiska bokslutet t.ex. pay-off tiden för rehabiliteringsinvesteringar ur ett socioekonomiskt perspektiv eller kvoten mellan kortsiktig rehabiliteringskostnad och långsiktiga samhällsvinster för sociala företaget. I det socioekonomiska bokslutet redovisas detta som en investeringsfråga. I ett sådant investeringstänkande bör också inbegripas riskanalyser och sannolikhetsbedömningar av framtida vinster i förhållande till investeringskostnader idag. 4.5 Att reducera en framtida hälsoskuld ett balansräkningsperspektiv? Många av de verksamheter som bedrivs i Fryshuset är av uttalat långsiktig natur. Barn till ensamma mammor, Skapa din värld, Frysbox eller skolorna är verksamheter som syftar till att förhindra eller reducera ett framtida utanförskap. Insatserna sker idag och de riktigt stora effekterna förväntas inträffar en bra bit in i framtiden. Det framtida förväntade utanförskapet utgör på sätt och viss en framtida hälsoskuld eller socialtjänstskuld en skuld som kommer att byggas upp, existera och kosta pengar om vi inget gör. I bokföringssammanhang redovisas skulder och tillgångar i balansräkningen. En framtida tillgång är summan av ett antal årliga nettovinster och en framtida skuld summan av ett antal årliga nettoförluster. På motsvarande sätt skulle man kunna säga att insatser idag som förväntas längre fram i tiden reducera utanförskapet utgör i balansräkningstermer en reducerad framtida hälsoskuld eller om man så vill en framtida hälsovinst en tillgång i samhället förväntade framtida balansräkning. 4.6 Finansieringsanalys I alla preventions- och rehabiliteringsprocesser finns det en eller flera finansiärer. De som tagit initiativ till och kanske också genomför processen. Men effekterna av detta kan påverka även andra samhällsaktörer. Om kommunen bidrar till att arbetsrehabilitera långtidssjukskrivna personer erhåller staten vinster i form av reducerade kostnader för sjukpenning. Om arbetsförmedlingen gör liknande insatser minskar kanske kommunens kostnader för försörjningsstöd.

8 Det finns alltså alltid potentiella vinnare och förlorare. Inom ekonomisk teori brukar man säga att om de samlade vinsterna av en förändring är större än de samlade förlusterna så att vinnarna (i varje fall rent teoretiskt) skulle kunna kompensera förlorarna anses en åtgärd samhällsekonomiskt effektiv (det så kallade svaga Paretokritieriet). Men det kan också vara viktigt i en värld där olika beslutsfattare försöker enas om spelregler för samverkan att med hjälp av det socioekonomiska bokslutet se mer konkret hur eventuella omfördelningseffekter ser ut. Stundtals kan detta bidra till att man enklare kommer fram till kloka beslut. 4.7 Nyckeltal I arbetet med socioekonomiska bokslut ligger att också utveckla meningsfulla nyckeltal som bland annat skildrar relationen mellan företagets konventionella bokslut och det socioekonomiska bokslutet. Exempel på sådana nyckeltal kan vara. * kvoten socioekonomisk vinst/företagsvinst * samhällelig intäkt per medarbetare * samhällsintäkter/rehabiliteringskostnad 4.8 Socioekonomisk Planering och Budget När en del av verksamheten genomlysts i ett Socioekonomiskt Bokslut kan nyckeltalen också enkelt användas för att göra uppskattningar av framtida externa effekter. I samband med det ordinarie budgetarbetet kan även olika nyckeltal och effektmått hämtas in som sedan omräknas med hjälp av schablontal till en Socioekonomisk budget. Samma sak gäller för insatser och projekt av mer tillfällig karaktär. Fördelarna med detta är att: * de externa effekterna kommer med tidigt i beslutsprocessen * det underlättar vid ansökan om anslag om ekonomiskt stöd * verksamheten kan enklare knytas till Sociala investeringsfonder i den mån det finns inom kommunen där man är verksam. 5. AVSLUTNING Arbetet med att ta fram ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset är ett omfattande utvecklingsarbete som innehåller ett antal utmaningar både av modellmässigt natur och då det gäller tillgång till data. Vår bild efter att ha kommit en bra bit in i arbetet är att det vid sidan av att skapa kunskap om effekter av det man gör höjer medvetenheten inne i organisationen om att vara tydlig om vad man vill uppnå och skapar reflektion över den mest effektiva vägen att ta sig dit. Det är också viktigt att se att detta, trots likhet i utgångspunkter och synsätt med tidigare arbeten kring socioekonomiska analyser, är något helt nytt. Inte bara därför att det bygger på en helt ny modellstruktur, nya data och nya presentationsformer, utan därför att det på allvar tar steget in i ekonomistyrningens värld oavsett om detta sker i en ideell organisation som Fryshuset eller om

9 synsättet transplanteras över till en kommunal förvaltning. Därmed hoppas vi att det kan få ett ännu större genomslag i framtida beslutsfattande.

ATT MÄTA DET OMÄTBARA

ATT MÄTA DET OMÄTBARA ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret 2014 Mer om socioekonomiskt bokslut 2015-05-30 Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 1. DET SOCIOEKONOMISKA

Läs mer

ATT MÄTA DET OMÄTBARA

ATT MÄTA DET OMÄTBARA 1 ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret 2014 2015-05-30 Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2 INNEHÅLL Innehåll 2 1. Sammanfattning 6 1.1 Bakgrund

Läs mer

Under ytan. Telge Tillväxt - ett socioekonomiskt bokslut. Eva Nilsson Lundmark och Ingvar Nilsson. www.telge.se

Under ytan. Telge Tillväxt - ett socioekonomiskt bokslut. Eva Nilsson Lundmark och Ingvar Nilsson. www.telge.se Under ytan Telge Tillväxt - ett socioekonomiskt bokslut Eva Nilsson Lundmark och Ingvar Nilsson www.telge.se INNEHÅLL Att socioekonomiskt analysera utanförskap, prevention och rehabilitering... 5 Begreppet

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Samordningsförbund 2.0 en idé och en vision. Ingvar Nilsson & Eva Nilsson Lundmark eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab.

Samordningsförbund 2.0 en idé och en vision. Ingvar Nilsson & Eva Nilsson Lundmark eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab. Samordningsförbund 2.0 en idé och en vision Ingvar Nilsson & Eva Nilsson Lundmark eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab.se 2014 04 01 Tio personers försenade integration i arbetslivet fallet Trelleborg

Läs mer

Samsyn och engagemang

Samsyn och engagemang Att investera i tidiga insatser En lönsam affär! DOKUMENTATION FRÅN SEMINARIUM CLARION COLLECTION BOLINDER MUNKTELL I ESKILSTUNA 16 DECEMBER 2011 Samsyn och engagemang - präglade seminariedagen i Eskilstuna

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

ATT MÄTA DET OMÄTBARA

ATT MÄTA DET OMÄTBARA 1 ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret 2013 2014-03-17 Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Ander Wadeskog, 2 INNEHÅLL Innehåll 2 1. Sammanfattning 11 1.1 Bakgrund

Läs mer

SOCIOEKONOMI VAD ÄR DET?

SOCIOEKONOMI VAD ÄR DET? SOCIOEKONOMI VAD ÄR DET? Vi har genomfört olika former av det vi idag kallar socioekonomiska analyser och bokslut i mer än 30 år. Den socioekonomiska analysen utgår från ett samhällsekonomiskt synsätt

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se)

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se) Till Ordförande i landstingsstyrelsen och kommunstyrelser Landstingsdirektören samt kommudirektörer som beslutat delta i utbildningssatsningen Att investera i framtiden. Informationsbrev Välkommen till

Läs mer

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv 1 Kan man räkna på människor och hur de mår? 2 Socioekonomiska beräkningar introducerades 2009 i kommunen: 1) Utbildning av kommunens ekonomer. 2) Beräkning

Läs mer

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Förslag på att införa sociala investeringsfonder 2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering Projekt Orvar Presentation av samhällsekonomiska utvärderingar Projekt Orvar Vårt uppdrag Resultat t av två olika perspektiv Sammanfattning Varför utvärdering Slutsatser och diskussion payoff Claes Malmquist

Läs mer

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond En god folkhälsa är en viktig förutsättning för tillväxt, utveckling och livskvalité. Det förekommer tydliga skillnader i hälsa

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Västra Mälardalens Samordningsförbund Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2

Läs mer

Sociala investeringar. Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se

Sociala investeringar. Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se Sociala investeringar Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se Vad är sociala investeringar? Nya metoder i socialt arbete Kalkyl för förebyggande insatser Ett sätt att motivera mer

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

SOCIALA INVESTERINGAR 2.0

SOCIALA INVESTERINGAR 2.0 SOCIALA INVESTERINGAR 2. kejsarens nya kläder eller den möjliga början All något nye??? Ingvar Nilsson/215-8- 3 i.nilsson @seeab.se Sociala investeringar en trend!!! Är det bra eller dåligt??? GRUNDPROBLEMET

Läs mer

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011 Navigatorcentrum Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff Östersund, 12 oktober 2011 Vi tar upp Ett samhällsekonomiskt perspektiv Resultat av utvärderingen

Läs mer

Mobbningens kostnader

Mobbningens kostnader Mobbningens kostnader En socioekonomisk analys I samarbete med: PRODUKTION Frida Warg GRAFISK FORM Oskar Eklind ANSVARIG UTGIVARE Lars Arrhenius OMSLAG Jonas Eklind, DPP TRYCK PrintR, Stockholm KONTAKT

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Socioekonomisk metod Datainsamling och modell

Socioekonomisk metod Datainsamling och modell 1 Sociosk metod Datainsamling och modell GRUNDSTEGEN Den socioska analysen är ett synsätt och ett knippe metoder (modeller) samt en strukturerad databank med vars hjälp man i ska termer kan beskriva, värdera

Läs mer

2013-06-04 Ks 417/2013. Riktlinje för sociala investeringar Örebro kommun

2013-06-04 Ks 417/2013. Riktlinje för sociala investeringar Örebro kommun 2013-06-04 Ks 417/2013 Riktlinje för sociala investeringar Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Mål...3 Sociala investeringar...4 Vem kan ansöka?...4 Kriterier...4 Prioriteringsordning...5

Läs mer

Utanförskap eller prevention?

Utanförskap eller prevention? Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne

Läs mer

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn 1 Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn Göteborg 150601 Berit Björnered BBj Konsult 2 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2.1 Socioekonomisk analys... 3 2.2 Utanförskapets kostnader... 4 3 39 deltagare...

Läs mer

BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaitningen Socialförvaltningen Dnr SN 2014/141, AMN 2014/54 BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr:

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr: För förvaltningschefsgruppen 1 (5) SKRIVELSE (Diskussionsunderlag) 2014-08-14 Roland Persson Socialchef Kommunstyrelsen Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning

Läs mer

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.

Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa. Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se Vem arbetar med sociala investeringar? Vad är en social investering?

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012. Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423

Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012. Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423 1 Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012 Nynäshamns kommun Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423 Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423

Läs mer

Ur samhällets perspektiv

Ur samhällets perspektiv Ur samhällets perspektiv En introduktion till Socioekonomiska bokslut Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog/SEE AB Förord Vi har i Sverige idag, stora grupper av människor som av olika skäl inte får plats

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Socioekonomiskt bokslut Fryshuset. Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2013-07-03

Socioekonomiskt bokslut Fryshuset. Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2013-07-03 Socioekonomiskt bokslut Fryshuset Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2013-07-03 VILL DU INVESTERA I MIN FRAMTID??? DET BLIR FÖR DYRT PRINCIPER & SYFTE Socioekonomiskt bokslut = ett

Läs mer

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Riktlinje 2010-12-15 Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond KS-605/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 15 december 2012. Syftet med den sociala investeringsfonden är att

Läs mer

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond RIKTLINJER för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond... 15 december 2010 Riktlinjer för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Beslutade av kommunstyrelsen den 15

Läs mer

Utanförskapets kostnader för en grupp unga vuxna med psykisk ohälsa på Hisingen

Utanförskapets kostnader för en grupp unga vuxna med psykisk ohälsa på Hisingen Utanförskapets kostnader för en grupp unga vuxna med psykisk ohälsa på Hisingen Ett socioekonomiskt perspektiv på utanförskap, prevention och rehabilitering NOVEMBER 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Norrköping, 2015-11-06 Jonas Huldt Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi GRATTIS till SM-guldet!!!

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning 1 MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning Arbetet med att gemensamt jobba med välfärdsfrågor utifrån krympande ekonomiska

Läs mer

ATT VARA MED I LEKEN

ATT VARA MED I LEKEN ATT VARA MED I LEKEN Vuxna med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden ur ett socialt investeringsperspektiv Eva Nilsson Lundmark & Ingvar Nilsson/Krut AB eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab.se 2016

Läs mer

Utanförskapets kostnader

Utanförskapets kostnader Utanförskapets kostnader Försörjningsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa mm Långvarig ohälsa sjukvård och mediciner Missbruk behandling, kriminalitet mm Familjeproblem, skolproblem,

Läs mer

Att främja arbetsintegrerande sociala företag. exemplet Östersunds kommun

Att främja arbetsintegrerande sociala företag. exemplet Östersunds kommun Att främja arbetsintegrerande sociala företag exemplet Östersunds kommun Kommunens Tillväxtarbete Konkreta verktyg för att skapa ett socialt hållbart Östersund Främjande och förebyggande satsningar på

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg Målgrupp för Sociala insatsgrupper Pojkar och flickor mellan 12 18 år boendes i området Araby. Ungdomar som uppvisar ett riskbeteende där kriminalitet

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond Stadsledningskontoret Välfärdsutvecklingsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2015-10-01 Handläggare Johanna Barane Telefon: 08-508 29 473 Till Kommunstyrelsen Riktlinjer för Stockholms stads sociala

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

SocioEkonomisk analys

SocioEkonomisk analys SocioEkonomisk analys av projektet Kombinerad underhållsbehandling med SUBUTEX och Psykoterapi Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Subutex & Terapi 2 Innehåll: 1 Sammanfattning och resultat... 3 2 Inledning...

Läs mer

Sociala krav på rätt sätt. så blir satsningen en lönsam investering

Sociala krav på rätt sätt. så blir satsningen en lönsam investering Sociala krav på rätt sätt så blir satsningen en lönsam investering Foto: Alexander von Sydow Rätt krav i upphandling för ett bättre samhälle Sverige står inför en rad utmaningar. Fler människor måste in

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Styrning och ledning för sociala investeringar. Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga

Styrning och ledning för sociala investeringar. Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga Styrning och ledning för sociala investeringar Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga Psynk psykisk hälsa barn och unga Del av överenskommelse mellan Socialdepartementet

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Linköping, 2015-03-25 Claes Malmquist Sven Vikberg Jonas Huldt Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Ur samhällets perspektiv

Ur samhällets perspektiv Ur samhällets perspektiv Sammanfattning av rapport om Socioekonomiska bokslut för Vägen ut! kooperativen och Basta Arbetskooperativ Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog/SEE AB Innehåll 1 Sammanfattning och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram Granskning av årsredovisning 2013 Norra Västmanlands Samordningsförbund Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

Föreläsning 3: Personalsatsningar

Föreläsning 3: Personalsatsningar 722G88: Företags- och personalekonomi Föreläsning 3: Personalsatsningar Jenny Appelkvist 19/12-2011 1 Dagens föreläsning Personalsatsningar Rehabilitering Förebyggande insatser Utbildning Personalnyckeltal

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Delrapport projekt Kuggen Samordningsförbundet i Kramfors 4/3-2008 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Kvantitativ

Läs mer

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Nyckeltalsrapport Innehåll NYCKELTAL... 3 REGISTRERA NYCKELTAL... 3 Variabler... 4 Konstanter... 5 Formler... 6 NYCKELTALSRAPPORTEN... 9 ALLMÄNT OM NYCKELTAL... 10 Avkastningsnyckeltal... 10 Likviditetsnyckeltal...

Läs mer

Individen i centrum. Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. En sammanfattning av rapporten skriven av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog.

Individen i centrum. Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. En sammanfattning av rapporten skriven av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Individen i centrum Det är bättre att stämma i bäcken än i ån En sammanfattning av rapporten skriven av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Idéer för livet, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog vill rikta

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Riktlinje för sociala investeringar

Riktlinje för sociala investeringar KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Opard Ylva Datum 2015-10-27 Diarienummer KSN-2015-1831 Kommunstyrelsen Riktlinje för sociala investeringar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR

16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 108 1 (5) 16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR 1 Begäran om utlåtande Sjukvårdsdistrikten A och B (nedan sökandena)

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK Kassaflödesanalys Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys ME1001 Industriell ekonomi GK 1 2011 Vt period 4 Tomas Sörensson 1 SSABs kassaflödesanalys Koncernen Koncernens kassaflödesanalys

Läs mer

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Utvärdering av sociala investeringar Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Slutrapport Samordningsförbundet

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Målet med den socioekonomiska fonden Målet med den socioekonomiska fonden är att ge barn och ungdomar i Gullspångs kommun en bra start i livet. Syftet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

Samarbete skola och arbetsliv - en social investering

Samarbete skola och arbetsliv - en social investering Ingvar Nilsson Samarbete skola och arbetsliv - en social investering och en väg för att reducera utanförskapet och höja effektiviteten i den offentliga resursanvändningen Ingvar Nilsson (i.nilsson@seeab.se)

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 1 Introduktion, Företaget i samhället, Årsredovisning Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

Läs mer