Metoder för processorienterat arbetssätt
|
|
- Malin Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Metoder för processorienterat arbetssätt I detta dokument beskrivs processen med att starta upp ett processteam för fortsatt processorienterat arbetssätt. De verktyg som texten hänvisar till finner du på webbplatsen: 0
2 Innehåll Varför processorientrat arbetssätt?... 2 Vad är en process?... 2 Steg 1A Identifiera verksamhetens processer i en systemkarta... 3 Steg 1B Prioritera processer som ska kartläggas... 4 Steg 2A Utse personer till processteam... 5 Steg 2B Planera kartläggning... 6 Steg 3 Börja processarbetet - första mötet... 7 Steg 4 Kartlägga... 8 Steg 5 M ål och mätetal... 9 Steg 6 Prioritera förbättringsområden Steg 7 Dokumentera och kommunicera Steg 8 Fortsätta processarbetet Steg 9 Förbättringsarbete Praktisk vägledning Steg 1A Identifiera verksamhetens processer Steg 1B Prioritera processer som ska kartläggas Steg 2A Identifiera personer till processteam Steg 2B Planera kartläggning Steg 3 Börja processarbetet första mötet Steg 4 Kartlägg Steg 5 Mål och mätetal Steg 6 Prioritera förbättringsområden Steg 7 Dokumentera och kommunicera Steg 8 Fortsätta processarbetet Steg 9 Förbättringsarbete Referenser Tips på litteratur Ordlista
3 Varför processorientrat arbetssätt? Samsyn - Gemensam bild av mål och arbetsflöde Kundfokus - Endast aktiviteter som ger mervärde Minskad variation - Samma behandling oavsett vårdgivare Systemsyn - Insikt om den egna insatsens plats i helheten Ökad säkerhet - Alla lämnar ifrån sig rätt saker Ökad effektivitet - Handläggning kan standardiseras Planering förenklas - Eliminerar dubbelarbete och kvalitetsbristkostnader Vad är en process? En process består av samverkande aktiviteter som steg för steg skapar värde och leder till ett mätbart resultat för kund/vara eller tjänst. Alla processer har en kund - intern eller extern. Processer är repetitiva, d.v.s. de kan genomföras många gånger. Processen har tydlig avgränsning med en väl definierad början och ett väl definierat slut. Det ska tydligt framgå: vem/vad som är kund/vara vad som ska åstadkommas hur det ska ske vilka resultat som förväntas En process kan vara t.ex: En behovsgrupp/åldersgrupp (äldre, barn, flyktingar) En patientgrupp (DRG-grupp, diagnosgrupp, symtomgrupp) Administrativ (personal/ekonomi/vårdadministration) Serviceinriktad (kost/drift/försörjning) Främsta uppgiften med processorienterat arbetssätt är att driva förbättringsarbete i ett kundorienterat perspektiv. Ofta krävs samverkan över organisationsgränser. Verksamhetens chefer har yttersta ansvaret för resultat och resurser. 2
4 Steg 1A Identifiera verksamhetens processer i en systemkarta Systemkartan är en grund för en gemensam bild av verksamheten. Den synliggör vilka processer som finns i verksamheten, deras namn och koppling till varandra. Systemkartan delas upp i ledningsprocesser, huvudprocesser och stödprocesser. När systemkartan är klar kan den fungera som ett verktyg för processledning och ett stöd vid prioriteringar. Ledningsprocesser Har till uppgift att vara pådrivare och ta besluta om verksamhetens mål och strategier, planera, styra, förbättra och följa upp verksamheten. Huvudprocesser Är vanligen ett fåtal övergripande definierade processer som tillsammans verkställer verksamhetens/organisationens verksamhetsidé. Huvudprocesserna ska täcka in hela verksamheten. I varje huvudprocess kan det ingå ett flertal delprocesser. Huvudprocess = Kardiologi; Delprocess = förmaksflimmer, hjärtsvikt Huvudprocess = Obstetrik; Delprocess = graviditet/förlossning, det nyfödda barnet Stödprocesser Har till uppgift att ge stöd till verksamhetens huvudprocesser. T.ex. personal, IT, ekonomi, labb, röntgen. Processverktyg, steg 1A: Systemkarta 3
5 Steg 1B Prioritera processer som ska kartläggas Det kan vara svårt att börja arbeta med alla verksamhetens processer samtidigt. Därför behöver de prioriteras utefter vilken/vilka processer som är viktigast att börja med. I detta steg behöver följande frågor besvaras Vilka är verksamhetens processer? (Utgå från systemkartan från steg 1.) Vilken/vilka processer ska prioriteras och varför? (Till hjälp finns metoderna "Prioritering av processer" och "Multiröstning") Verksamhetsledningen utser processledare. Vilka ska ingå i processteamet? När ska arbetet genomföras? Hur gör vi processarbetet tydligt prioriterat? Hur finner vi tid för möten i processteamet? Processverktyg, steg 1B: Prioritering av processer; Multiröstning 4
6 Steg 2A Utse personer till processteam Uppdrag/ansvar för processteamet: Kartlägga och beskriva processen Driva förbättringsarbete som berör processen Kontinuerligt (minst 1ggn/år) följa upp och utvärdera processens mål Årligen revidera processens dokument Årlig genomgång med verksamhetschef och klinikledning avseende hur processen fungerar, resultat, aktuella förbättringar, resursbehov etc. Regelbundet följa upp vad som händer i omvärlden och som berör processen Ansvara för att alla berörda medarbetare informeras om aktuella riktlinjer och rutiner runt processen. Processägare Verksamhetsledningen är processägare och kan vara t.ex. verksamhetschef, styrgrupp, ledningsgrupp på olika nivåer. Det är processägarens ansvar att utse processledare och ge denne ett tydligt uppdrag. Processledare I samverkan med verksamhetsledningen formar processledaren ett tvärprofessionellt processteam av medarbetare från processens olika delar. Processledaren ansvarar för kartläggning, utveckling och uppföljning av processen. Processledaren bör vara en person som har stort engagemang och driv att förbättra processen. Processteam Det bör vara en tvärprofessionell grupp med cirka 4-7 personer. Den bör bestå av olika funktioner som är väl förtrogna med processens alla steg oberoende av verksamhetsgränser. Processverktyg, steg 2A: Mall för dokumentation rollfördelning i teamet 5
7 Steg 2B Planera kartläggning För att kunna genomföra alla nödvändiga steg effektivt krävs planering. Omfattningen av processarbetet ska inte underskattas. Beräkning av tidsåtgång och uppgift om när kartläggningen ska var klar är viktigt. För att arbetet ska bli effektivt och inte tappa tempo krävs att deltagarna får avsatt tid för att medverka i arbetet och gärna att mötesträffarna kommer relativt tätt. Processens storlek och detaljeringsgraden avgör hur lång tid kartläggningen tar. Inför varje möte skickas dagordning ut så att alla kan komma väl förberedda till mötet. Använd mall för dagordning/minnesanteckning. Varje möte dokumenteras - anteckningarna publiceras. Inför första mötet är det bra att gå igenom verktyget mall för Tidplan/arbetsgång. Arbetet blir mer effektivt om en person som redan har erfarenhet av processarbete finns med som handledare vid framför allt uppstarten. Processverktyg, steg 2B: Mall för dagordning/minnesanteckning; Mall för tidplan/arbetsgång 6
8 Steg 3 Börja processarbetet - första mötet Vid första mötet rekommenderas en genomgång av verksamhetens systemkarta för att underlätta förståelsen för vilken del i verksamheten man ska arbeta med. Processledaren klargör förväntningar och syfte med arbetet för processteamet. Det är viktigt att gemensamt definiera mål för processen. Punkter att gå igenom vid första mötet, använd mall för Processbeskrivning: Den/de processer som ska kartläggas Bakgrund/fakta - vilken fakta finns runt processen? Definiera kund/vara Mål/syfte med processkartläggningen Var startar och slutar processen Vilka samarbetspartner finns? Hur kan vi inhämta synpunkter från kunder? Hur detaljerad ska kartläggningen vara? Tider för de närmaste mötena, använd mall för Tidplan/arbetsgång Det är viktigt att alla deltagare i processteamet är närvarande vid alla möten för att få samma information och kunskap. Insamling av information Inför nästa möte då processkartläggningen börjar på allvar bör man samla in relevant information. Om det finns steg i processen som inte är representerade i processteamet bör någon person med den kunskapen inbjudas eller information samlas in. Visualisering av processer Eftersom en viktig del i processarbetet är att praktiskt kartlägga processerna gäller det att ha ett verktyg till hjälp. Det kan vara både ett IT-verktyg eller papper och penna. När papper och penna används är det bra att ta kontakt med person som kan överföra detta till ett elektroniskt dokument för publicering. Processverktyg, steg 3: Mall förtidplan/arbetsgång Mall för dokumentation Processbeskrivning. Mall för Dagordning/minnesanteckning 7
9 Steg 4 - Kartlägga Varje möte startar med genomgång av föregående minnesanteckningar. Vid genomgången fångas eventuella idéer och kommentarer sedan förra mötet. Håll alltid syftet med kartläggningen i åtanke så att ni inte kartlägger fel saker. Förbättringsidéer som framkommer under arbetets gång skrivs in i mall för handlingsplan, aktivitetsplan. Kartläggning av processen Nedan beskrivs hur kartläggningen kan gå till. Detta kan göras med post-it-lappar eller direkt i ett ITstöd. Eventuellt får man träffas flera gånger för att fullfölja kartläggningen. Fokusera alltid på kundens/varans väg genom processen. Börja med att namnge aktiviteterna. Formulera i verbform, tänk gärna ett att före meningen, skriv ner en aktivitet i taget, t.ex. registrera remiss. Gå igenom aktiviteterna gemensamt så att alla förstår innebörden. Ordna aktiviteterna i kronologisk tidsordning. Skriv vid varje aktivitet vem som är inblandad, vilka dokument/vilken information som är aktuell. Man kan även hänvisa till t.ex. datasystem, kliniska riktlinjer, rutiner eller andra informationskällor. Om de saknas/ej är aktuella leder detta till förbättringsarbeten. Sammanfattning av dagens kartläggning. Denna görs för att deltagarna ska kunna dela upp arbetet med att se över eventuella ändringar och hämta in information som saknas till nästa möte. Dokumentation av kartläggningen med hjälp av IT-stöd ska göras så snart som möjligt efter mötet och publiceras på intranätet. Fastställ processkartan. Här går man igenom processkartan för att validera och verifiera att den är korrekt. Under arbetets gång har processkartan varit ett utkast men i detta steg blir den godkänd av processteamet. Parallellt med kartläggning bör också registrering ske av förbättringsförslag och idéer. Det kan gälla något som behöver kollas upp till nästa gång eller genomföras senare. Fastna inte i långa diskussioner. Processverktyg, steg 4: Mall för Dagordning/minnesanteckning Mall för Handlingsplan och aktivitetsplan Flödesschema Personcentrerad processkartläggning 8
10 Steg 5 - Mål och mätetal I detta steg används processkartan för att hitta mätetal som följer upp processens mål. Det bör finnas mål och mätningar ur flera perspektiv. Mätetal ska sättas nära kunden/patienten. De ska kunna jämföras med de bästa resultat som finns redovisade i liknande processer från andra sjukhus/verksamheter (kvalitetsregister; Öppna jämförelser etc.) eller från studier. En del mätetal kan även vara till för egna jämförelser. Utgå från värdekompassens fyra perspektiv. Ta ett perspektiv i taget. Ställ gärna följande frågor: Vad vill vi uppnå? Vad är vårt mål? Vad ska vi mäta? Hur säkerställer vi att målet uppfylls? Hur ska vi mäta? Vilken mätmetod ska vi använda? Rita in mätpunkter i processkartan. Processverktyg, steg 5: Värdekompass; Mätmatris 9
11 Steg 6 - Prioritera förbättringsområden Nu är det dags för sammanställning av de risker, förbättringsförslag och idéer som kommit fram under kartläggningen. Dessa kan nu kategoriseras/grupperas. När denna sammanställning är klar är det dags att börja prioritera och ta fram förslag på vilka förbättringsområden som är angelägna att arbeta med. Tänk på att prioritera förbättringsområden som är: högriskområde viktiga för kund/vara viktiga för alla i gruppen att arbeta med något som ni själva kan påverka möjligt att se resultat av inom rimlig tid (ca 6 mån) Processverktyg, steg 6: PICK-graf; Multiröstning 10
12 Steg 7 - Dokumentera och kommunicera När processkartläggningen är klar och man tagit fram mål och mätningar för processen och förbättringsarbeten är prioriterade ska detta dokumenteras i en skriftlig rapport som kan kommuniceras till exempelvis verksamhetsledningen och andra som berörs av processen. Processverktyg, steg 7: Mall för dokumentation Processbeskrivning. 11
13 Steg 8 Fortsätta processarbetet Processteamet är en styrgrupp för processens arbete och har en övergripande funktion att se till att processen kontinuerligt utvecklas, utvärderas och följs upp. Det ligger även på processteamets ansvar att ta fram och redovisa till verksamhetsledningen de mätningar, förändringar och förbättringsarbeten som genomförts under året. 12
14 Steg 9 - Förbättringsarbete Grundtanken är att arbeta med ständiga förbättringar. Att arbeta processorienterat innebär fokusering på kundens behov och förståelse för att varje del i processen bidrar till resultatet. Utifrån identifierade förbättringsområdena initieras förbättringsarbeten. Inspiration till förbättringsarbeten kan även komma från andra håll exempelvis rapporterade avvikelser, publikationer, jämförelser med andra eller idéer som kommer från medarbetare. De planerade förbättringsaktiviteterna ska dokumenteras och kan med fördel publiceras på intranätet så alla har möjlighet att se vad som pågår. Mätningar behöver göras i ett förändringsarbete för att se om vi är på rätt väg och om de förändringar som testas verkligen leder till förbättringar. Mätningar kan ske över en avgränsad tidsperiod då nya förbättringsidéer testas. Mätningar behöver göras i ett förändringsarbete för att se om vi är på rätt väg och om de förändringar som testas verkligen leder till förbättringar. Mätningar kan ske över en avgränsad tidsperiod då nya förbättringsidéer testas. 13
15 Praktisk vägledning I detta stycke finns arbetsgången beskriven ur ett exemplifierande och berättande förhållningssätt. Steg 1A Identifiera verksamhetens processer Möte cirka 2 timmar. En tvärprofessionell grupp där ledningspersoner ingår identifierar sina processer och för att få stöd och hjälp bjuder de in metodstödjare för introduktion och genomgång av metoddokumentet. Efter introduktion genomförs en brainstorm där var och en funderar och skriver ner på post-it-lappar vilka processer de arbetar med. Härefter sätts post-it lapparna upp på whiteboard och diskuteras gemensamt. Diskussionen leder fram till att gruppering kan ske och på så sätt identifieras huvudprocesserna. Mötet avslutas med att nästa mötesdatum bestäms. Till nästa möte sammanställs post-it-lapparna, som blir underlag för systemkarta och diskussion vid nästa möte. Materialet publiceras på intranätet/processida som arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för alla. Möte cirka 1 timme. Vid möte 2 går man igenom sammanställningen och huvudprocesserna skrivs in i systemkartan. De post-it-lappar som inte passar in under huvudprocesserna diskuteras och placeras in i systemkartan. Mötet avslutas med att deltagarna får i uppdrag att till nästa möte fundera på vilka processer som ska prioriteras. Materialet publiceras på intranätet/processida som arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för alla. Steg 1B - Prioritera processer som ska kartläggas Möte cirka 1 timma. Gruppen beslutar vilken/vilka processer som man ska börja kartläggas och när arbetet ska starta. De diskuterar vilka professioner som ska ingå i processteamet, vem som ska vara processledare, hur tid skapas och hur förutsättningar för arbetet ska se ut. Materialet publiceras på intranätet/processida som arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för alla. 14
16 Steg 2A - Identifiera personer till processteam Aktivitet Processledaren formar ett tvärprofessionellt processteam (i samverkan med verksamhetsledning/handledare), 4-7 personer, från processens olika delar. De tänkta teammedlemmarna tillfrågas och informeras om uppdrag och ansvar. Steg 2B Planera kartläggning Aktivitet Inför första teammötet förbereder processledaren sig med att gå igenom metoddokumentet med mallar, göra en preliminär tidplan för arbetet och skickar ut en inbjudan/dagordning till processteamet. Handledare bjuds in som stöd vid första mötet. Steg 3 Börja processarbetet första mötet Möte: ~3 timmar För att processteamet ska få samma bild av verksamheten presenteras framtagen systemkarta. Syftet med kartläggningen diskuteras och vilka spelregler som gäller (arbetssätt/möteskultur). Processledaren presenterar den preliminära tidplanen. God framförhållning är en framgångsfaktor och för att hela teamet ska kunna delta i arbetet bokas redan nu mötestider in. Med utgångspunkt från mallen Processrapport påbörjas arbetet. Innan mötet avslutas bestäms vilken information som behöver tas fram till nästa möte. Ansvar för detta fördelas inom teamet och dokumenteras i minnesanteckningarna. Teamet ser att nästa möte behöver akutmottagningen (samverkanspartner) bjudas in då denna del i processen ska diskuteras. Dokumentationsansvarig, som är duktig på att hantera IT-verktyg, får i uppdrag att förbereda sig så att hon kan dokumentera direkt vid nästa möte. Teamet har ambitionen att dokumentationen ska vara så klar som möjligt när mötet avslutas. Dagordning/minnesanteckning och arbetsmaterial publiceras på intranätet/processida som arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för alla. Steg 4 - Kartlägg Möte: Ett till fyra mötestillfällen (kan variera beroende på processens omfattning), ~2 timmar/möte Processledaren går igenom föregående mötesanteckning och följer upp beslut. Teamet påbörjar kartläggning av processen med hjälp av flödesschema utifrån insamlat material. Under detta arbete kommer tankar, idéer och förbättringsförslag, dessa skrivs ner i mall Handlingsplan / Aktivitetsplan för att prioriteras när kartläggningen är klar. I verktyget Processrapport hänvisar man till dessa dokument. Dagordning/minnesanteckning och arbetsmaterial publiceras på intranätet/processida som arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för alla. 15
17 Steg 5 - Mål och mätetal Möte: ~1 timma För att hitta mätetal tittar teamet på hela flödet. Det är viktigt att hitta bra och enkla mätetal som visar på en väl fungerande process ur verktyget Värdekompassens fyra perspektiv, kliniskt, funktionellt, tillfredsställese och kostnader. Teamet använder sig av metoden brain-storm. Kliniska mätetal kan fångas i eventuella kvalitetsregister. För att veta vem som ansvarar för respektive mätetal fylls verktyget Mätmatris i. I verktyget Processrapport hänvisar man till dessa dokument. Dagordning/minnesanteckning, processrapport och eventuellt arbetsmaterial publiceras på intranätet/processida, tillgängligt och transparent för alla. Steg 6 - Prioritera förbättringsområden Möte: ~1 timma Teamet samlas för att prioritera vilka förbättringsområden som bör genomföras först. Mötet resulterar i en handlingsplan som ska förankras i verksamhetens ledningsgrupp. I verktyget Processrapport hänvisar man till dessa dokument. Dagordning/minnesanteckning och arbetsmaterial publiceras på intranätet/processida som arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för alla. Steg 7 - Dokumentera och kommunicera Aktivitet Skriftlig rapport sammanställs av processledaren som sedan lämnas tilll verksamhetens ledningsgrupp. (Vid önskemål kan processledaren bjudas in för en muntlig presentation på ett ledningsgruppsmöte.) Steg 8 Fortsätta processarbetet Aktivitet Processarbetet är förankrat i verksamhetens ledningsgrupp, Medarbetarna informeras om kartläggningen, var dokumenten finns tillgängliga och hur de ska användas som stöd i det dagliga arbetet. Processteamets uppgift är att fortsatt utveckla processen, minst två möten per termin planeras. En gång om året lämnas en årsrapport till verksamhetsledningen. I årsrapporten beskrivs det arbete som genomförts under året men även planering och önskemål inför kommande år. Den skriftliga årsrapporten i kombination med muntlig presentation ger en bra diskussion om fortsatt utveckling. Processledaren återkopplar beslut som fattas till processteamet. Årsrapporten och beslut publiceras på intranätet, tillgängligt och transparent för alla. 16
18 Steg 9 - Förbättringsarbete Aktivitet Hela tiden fångas förbättringsarbeten upp genom exempelvis rapporterade avvikelser, publikationer, jämförelser med andra eller idéer som kommer från medarbetare. Dessa prioriteras i Handlingsplan / aktivitetsplan (se steg 8) och dokumenteras i olika förbättringsverktyg. 17
19 Referenser "Processbaserad verksamhetsutveckling - Varför - Vad - Hur?" Anders Ljungberg & Everth Larsson SIQ Landstinget Halland metoddokument, Region Skåne Tips på litteratur Bästa möjliga varje gång - Professionell kunskap och förbättringskunska - broar till bättre vård (Qulturum) Mats Bojestig, Anette Petersson När tiden inte räcker till - en handbok i tillgånglighet (Qulturum) Margareta Strindhall, Anette Pettersson, Sune Andreasson, Göran Hendriks The Improvement Guide Thomas "Tom" Nolan, Gerald Langley, Kelvin Nolan, Lloyd Provost och Clifford Norman. Sjukvårdens Huvudprocesser Budskap och verktyg Jörgen Striem (SKL) Processbaserad verksamhetsutveckling Anders Ljungberg & Everth Larsson Att genomföra strategiska förbättringar Thomas W Nolan Kartläggning av kliniska processer, CeHis 18
20 Ordlista Delprocess Flöde Flödesschema Huvudprocess Kund Process som har identifierats som en del av en huvudprocess. Här synonymt med "process" Standardiserat sätt att göra en grafisk beskrivning av en process med givna symboler som står för olika saker i beskrivningen. Övergripande nivå av en process. Kan brytas ned i delprocesser. Den/de som är kunder till processen. Kan vara en patient, resenär, elev, konsertbesökare, annan organisation, annan enhet etc. Ledningsprocess Rör beslut och skapar förutsättningar för verksamhetens mål och strategi. Den medverkar till verksamhetens styrning och ledning. Ledningsprocessen hanterar utvärdering, utveckling och förändring av verksamheten. Process En kedja av samverkande aktiviteter som omformar insatser till utfall, i syfte att uppnå ett bestämt och mätbart slutresultat för en kund. Är en samling aktiviteter som har ett gemensamt mål och är länkade till varandra i ett flöde. Processbeskrivning Någon form av beskrivning som används för att kommunicera vad, hur, när och vem i en process. En processbeskrivning kan göras på flera olika sätt: i löpande text, grafiskt (processkarta), genom film, foto eller ljud. Processteam Tvärprofessionell arbetsgrupp vars uppgift är att tillsammans med processledaren kartlägga processen, ta fram mål och mätningar samt identifiera förbättringsområden. Deras uppdrag är även att initiera och utvärdera aktiviteter i processen inom de identifierade förbättringsområdena. Processgruppen ska innehålla medarbetare med skiftande kompetenser från olika verksamheter. Medlemmarna rekryteras utifrån kompetens och intresse, inte för att representera. Det kan vara av värde att ha med patient, anhörig eller deras företrädare. Processkarta En grafisk beskrivning av en process. Kan skapas med olika symboler t.ex. flödesschema. Kan skapas med eller utan IT-stöd. Processkartläggning Aktivitet då en processkarta tas fram. 19
21 Processledare Processägare Samarbetspartner Person vars uppgift är att leda arbetet med identifierad process på ett strukturerat sätt för ständig utveckling. Processägaren är den person som är ytterst ansvarig för att processen utvecklas och kontinuerligt utvärderas och förbättras. Annan person, organisation, verksamhet som den egna verksamheten samarbetar med i en eller flera delar av processen. Stödprocess Är processer vilka är viktiga för att stödja huvudprocesserna. En stödprocess har inte direktkontakt med slutkunden men är en förutsättning för att övriga processer ska fungera effektivt. 20
Metoddokument Processorienterat arbetssätt
Metoddokument Processorienterat arbetssätt Varför processorienterat arbetssätt? Samsyn - Gemensam bild av mål och arbetsflöde Patientfokus - Endast aktiviteter som ger mervärde till patienten Minskad variation
Läs merInstruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte
Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd
Läs merProcessledningsmodell för Kungälvs kommun
Processledningsmodell för Kungälvs kommun Anvisning Diarienummer: KS 2016/0898 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beslutad av: Förvaltningsledning Datum för beslut: 2016-08-29 Giltighetstid: 2019-12-31 Handläggare:
Läs merProcesser och processkartläggning
Processer och processkartläggning Process. Om processbegreppet och processkartläggning. Detta innefattar hur man indelar verksamheten i olika typer av processer, gränssnitt mellan processer, ledning av
Läs merProcesstyrning, riktlinje
Riktlinje Process: 1.2.3.4 RGK Hantera processer och processtyrning Område: Giltig fr.o.m: 2018-09-17 Faktaägare: Carl Mölstad, Ekonomi- och planeringsavdelningen Fastställd av: Martin Myrskog, Regiondirektör
Läs merProcesser Vad är processer? Processhierarki
Processer All verksamhet sker i processer och intresset för processarbete inom hälso- och sjukvård leder till att behovet av kunskap inom området ökat. Syftet med processarbete är att öka effektiviteten
Läs merRUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING
1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 25 AUGUSTI 2015 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 7 JUNI 2016 RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING Det här är en
Läs merUtforma säkerhetsprocesser
Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen
Läs merBilaga 4 c: Processkartläggning
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 4 c: Processkartläggning Hur ska bilagan användas? Bilagan beskriver en metod för att synliggöra och förstå processer, till exempel processen för
Läs merSkolinspektionens processorienterade arbetssätt
Skolinspektionens processorienterade arbetssätt 1 Bakgrund och syfte Skolinspektionen har beslutat att införa ett processorienterat arbetssätt i syfte att höja verksamhetens effektivitet och kvalitet och
Läs merPROCESSKARTLÄGGNING OCH MULTIRÖSTNING
PROCESSKARTLÄGGNING OCH MULTIRÖSTNING Förbättringsledarprogrammet omgång 13 8-9 maj 2012 Marie Johnsson VAL AV PROCESS! Varför processkartläggning? Helhetsbild Förstå processen Utgå från kundens behov
Läs merNationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4
Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4 Copyright 2016 Registercentrum Norr Kopiera och använd gärna detta material i icke
Läs merErfarenheter av jobba med klassificering och Klassa
Erfarenheter av jobba med klassificering och Klassa Förutsättningar för att gå i mål Beställare högt upp i hierarkin KF/RF Styrgrupp högt upp i hierarkin (med rätt att ställa krav) Tydligt konkret syfte/mål
Läs merProcesser och värdegrund
2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang
Läs merHandbok i processmetodik
Handbok i processmetodik Fastställd av universitetsdirektören 2018-05-07 Innehållsförteckning 1. Om handboken 3 Vad är en process? 3 Varför kartläggning av processer? 3 Vilka är intressenter och mottagare?
Läs merProcess för terminologiarbete
Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet
Läs merProcessledningsmodell. En handbok för Örebro kommun Version 1.0 2014-03-07
Processledningsmodell En handbok för Örebro kommun Version 1.0 2014-03-07 Innehållsförteckning Örebro kommuns processledningsmodell... 3 Begreppsdefinitioner... 4 Roller och ansvar i processarbetet...
Läs merPLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården
PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande
Läs merUtveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd
Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan
Läs merAnvisning för processbaserad verksamhetsutveckling
ESKILSTUNA KOMMUN Anvisning för processbaserad verksamhetsutveckling Struktur, roller och ansvar Veronica Puunberg & Charlotta Tydén, KoU/Utvecklingsenheten 2015-06-26 Detta dokument med tillhörande bilagor
Läs merLedning Styrning Utveckling av verksamhetens processer
Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Centrum för Verksamhetsutveckling Tel: 031-7051674 Besöksadress: 1 Bakgrund Stora satsningar görs för närvarande inom Västra Götalandsregionen för
Läs merOlika former av metodstöd
5 Kapitel Olika former av metodstöd Processkartläggning är en viktig del av arbetet med verksamhetsutveckling för att bland annat definiera nuläget i den arbetsprocess som är tänkt att förändras. Samstämmighet
Läs merNej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat:
Arbetsgång i en processförbättring Signaler från Kund, VP, medarbetare eller på andra sätt om att ett förbättringsarbete behövs Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete och utser processledare
Läs merProcessorienterad arkivredovisning enligt RA-FS 2008:4
Processorienterad arkivredovisning enligt RA-FS 2008:4 Karolina Adell, Arkivarie Tieto, Public 360 Karolina.adell@tieto.com Agenda Vad innebär det att redovisa information enligt RA-FS 2008:4? Tips på
Läs merModell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad
Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas
Läs merProcessbeskrivning. Uppdrag
Processbeskrivning Uppdrag Varför Processorientering? Med kundens perspektiv som ideologi Kräver en kundfokusering Skapar en förbättringskultur Att uppdra genom överenskommelser och avtal Varför finns
Läs merVärdeberäkning Metod för utvärdering av effekter och nytta i förbättringsarbeten i Landstinget i Kalmar län.
Värdeberäkning Metod för utvärdering av effekter och nytta i förbättringsarbeten i Landstinget i Kalmar län. Innehållsförteckning: Värdeberäkning av förbättringsarbete... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål...
Läs merRamverk för Skellefteå kommuns arbete med processer
SKELLEFTEÅ KOMMUN Ramverk för Skellefteå kommuns arbete med processer Detta dokument är ett ramverk för hur Skellefteå kommun arbetar med och beskriver sina processer. Innehållsförteckning 1 Detta dokument...
Läs merProcesspecifikation för Process Utveckla process
Processpecifikation 2015-10-21 Processpecifikation för Process Utveckla process Version 1.0 Fastställd den 21 oktober 2015 av processägare Patrik Granström 1 (5) Innehåll 1 Syfte med denna dokumentation...
Läs merRoller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen
ProcIT-P-023 Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen Lednings- och kvalitetssystem IT-avdelningen Fastställd av Sven Arvidson 2013-07-03 Innehållsförteckning Versionshistorik 3 Inledning
Läs merHUR SÄKRAR VI KVALITET, ARBETSMILJÖ OCH BRANDSKYDD I VÅRA KREMATORIER?
HUR SÄKRAR VI KVALITET, ARBETSMILJÖ OCH BRANDSKYDD I VÅRA KREMATORIER? Ett kartläggnings- och visualiseringsprojekt för att få En helhetsbild över arbetet som utgångspunkt för fortsatta diskussioner om
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merKurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem
Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En
Läs merErsätter Ska revideras senast Ansvarig tjänsteman: Stina Bergström
Ersätter 2012-12-18 Ska revideras senast 2018-01-01 Ansvarig tjänsteman: Stina Bergström 1 Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ställer krav på att verksamhetens insatser ska vara
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument
Läs merMetodstöd till processkartläggning
Metodstöd till processkartläggning Nedan ges en kort inspiration/metodstöd för att kunna göra en processkartläggning inom ramen för Kulturväven. Detta ska inte ses som en instruktion till hur man ska arbeta,
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merKvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete
Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete Foto: Från Google HabQ Koordinatorsträff 2016-09-22 Maria Johansson, Utvecklingsledare, Qulturum, Region Jönköpings län Qulturum - Qvalitet Utveckling Ledarskap
Läs merCapio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv
Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet
Läs merErfarenheter av jobba med klassificering och Klassa
Erfarenheter av jobba med klassificering och Klassa Min erfarenhet av kundkontakter 2 kommunala och 3 statliga uppdrag för att endast göra en klassificeringsstruktur Övriga uppdrag har gällt att göra en
Läs merSIP Samordnad Individuell Plan
SIP Samordnad Individuell Plan Rutin Antaget av Socialförvaltningens ledningsgrupp Antaget 2018-10-12 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare Verksamhetsutvecklare RUTIN 2(7) 1. Inledning Enligt Socialtjänstlagen
Läs merFramtidens hälso- och sjukvårdsorganisation
Framtidens hälso- och sjukvårdsorganisation Varför? De vi finns till för Varför? Patientens väg genom vården Varför? Källa: SKL Mål med ny organisation (ur uppdrag från LD) Den nya organisationen ska:
Läs merVarje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger
Ingvar Johansson AB Processutveckling Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Tänkvärt! Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger Donald Berwick
Läs merStrategiska processer för att säkerställa och öka värdet i verksamheten
Strategiska processer för att säkerställa och öka värdet i verksamheten Värdeväxlaren guidar ledning och strategiskt förändringsarbete Mission Rikta Beskriva Prioritera Förändra Mäta. management M. M.
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs merSenior alert - plan för att arbeta med vårdprevention
(Version 2018-08-24) Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention Verksamhet Datum Sida 2 (17) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert 3 Ett preventivt arbetssätt 4 Bakomliggande orsaker
Läs merAtt kartlägga processer. 16 september 2014 Hotell Statt, Hässleholm
Att kartlägga processer 16 september 2014 Hotell Statt, Hässleholm Varför kartlägger vi processer? Skapa en gemensam bild Helhetsbild Förstå processen Utgå från kundens behov och skapa möjlighet för patient/anhörigmedverkan
Läs merFrån processkartläggning till processutveckling. En handbok för Örebro kommun Version 3.0
Från processkartläggning till processutveckling En handbok för Örebro kommun Version 3.0 Innehållsförteckning Örebro kommuns processledningsmodell... 3 Definitioner och begrepp... 4 Roller och ansvar...
Läs merProcessorientering och Processledning
Ingvar Johansson, Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Kvalitet? God kvalitet = att tillfredsställa och helst överträffa förväntningar!
Läs merMålgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet
Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2016-03-17 Temagrupp Barn och Unga I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen,
Läs merFörenkla helt enkelt
FÖR ER SOM GENOMFÖR Förenkla helt enkelt INFORMATION OM GENOMFÖRANDET Förenkla helt enkelt 1 Utbildningens syfte Ett bra lokalt företagsklimat bidrar till sysselsättning och att det skapas resurser till
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merRiktlinje för samordnad individuell plan, SIP
Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver
Läs merHur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?
Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,
Läs merBeslut på bättre grund.
Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling
Läs merMoment 3: Att kartlägga och klassificera information
Moment 3: Att kartlägga och klassificera information För att kunna kartlägga och klassificera.. behöver vi veta: Vad vi gör Hur vi gör Vem som är ansvarig Om det finns någon styrande lagstiftning Vilken
Läs merVästbus hur funkar det?
Västbus hur funkar det? Anna Melke FoU i Väst/GR Psynk/SKL Vad är Västbus? Överenskommelse VGR + 49 kommuner 2005, 2012 Riktlinjer om samverkan kring vissa barn och unga Värderingar om barnfokus Gäller
Läs merVälkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum
Välkomna till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8 Programupplägg Förbättringsledarutbildning 8 LS 1 Introduktion: Utvecklingscentrum, uppdrag, styrdokument, kundfokus Kunskapsgrunden i förbättringsarbete
Läs merKvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset
Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar
Läs merVästbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet
Västbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet Fastställd av delregional styrgrupp för Västbus inom LGS 2013-12-05 Vi samverkar i LGS-området Bakgrund Målgruppen för Västbus är barn och unga
Läs merDet är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.
VÄSTBUS PÅ VÄSTRA HISINGEN - SAMVERKAN FÖR BARN OCH UNGAS BÄSTA Sammanfattning om Västbus Vad och för vem? Västbus är en överenskommelse med riktlinjer om samverkan för barn och unga, 0-20 år, med sammansatt
Läs mersom förbättrar vård och kvalitet
8smarta verktyg som förbättrar vård och kvalitet 1 Innehåll 1. Förbättringsmodellen... 6 2. PDSA-hjulet... 7 3. SWOT-analys... 8 4. Fiskbensdiagram... 9 5. Driverdiagram... 10 6. Handlingsplan.... 12 7.
Läs merDen kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10
Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Innehåll ehälsa i Sverige Processer ehälsokarta Praktiskt arbete (GIK) 3 Utveckling av ehälsa i samhället Nationella strategin
Läs merHandlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015
Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse
Läs merSammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden
2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,
Läs merProcesspecifikation för Hantera projekt
Processpecifikation 2016-11-29 Processpecifikation för Hantera projekt Version 1.0 Fastställd den 1 december 2016 av processägare Ronny Kihlander 1 (7) Innehåll 1 Syfte med denna dokumentation... 3 1.1
Läs merRiktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar
Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog
Läs merDiplomeringsmaterial. Ett stöd för införandet av ett processinriktat arbetsätt
Diplomeringsmaterial Ett stöd för införandet av ett processinriktat arbetsätt 1 Inledning och instruktion Att införa ett processinriktat arbetsätt är ett omfattande arbete som Skellefteå kommun valt att
Läs merKumla kommuns e-tjänsteplattform för att skapa användarvänliga e-tjänster för externa och interna mottagare
1(7) 2016-05-31 Kumla kommuns e-tjänsteplattform för att skapa användarvänliga e-tjänster för externa och interna mottagare Målbild 2(7) Kumla kommuns service och tillgänglighet utvecklas ständigt och
Läs merTid till förbättring ger tid till förbättring
Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga
Läs merSamtal i samverkan 2015-12-11 1.Hur samverkar vi? 2.Processarbete 3.FHS 4.Inte bara trösklar
Samtal i samverkan 2015-12-11 1.Hur samverkar vi? 2.Processarbete 3.FHS 4.Inte bara trösklar Värdelyftet Framtidens primärvård 2014-2018 LEDARTORG Ideaton februari 2014 Sju processer/behovsgrupper Kartläggning
Läs merHandledning till projektorganisation
2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas
Läs merChecklista workshopledning best practice Mongara AB
Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen
Läs merProcessorientering & Processledning. Fredrik Lundgren SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling
Processorientering & Processledning Fredrik Lundgren SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling Syfte Förstå vad processorientering processledning är och att man kan ha nytta av detta i skolan Att ni börjar
Läs merVårt ledningssystem med Esther i fokus. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö
Vårt ledningssystem med Esther i fokus Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö Med erfarenheter från Esther. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö 2015-05-11 Varför införa ett
Läs merRiktlinje för Styrdokument bilaga till styrmodell
1(6) Namn på dokumentet: Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinje Version: 1.0 Beslutad av: Kommunfullmäktige Diarienummer: KS 2018/1092 Dokumentansvarig: Administrativ chef Gäller: Tillsvidare Beslutad: 2018-06-29
Läs merAtt omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013
Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Anna Moberg Anna-Karin Woodhouse Löfsved Donald Berwick, VD IHI Varje system är perfekt designat för att uppnå exakt de resultat
Läs merSvar på revisionsrapport Granskning av avvikelsehantering Region Kronoberg
Regionstyrelsen Svar på revisionsrapport Granskning av avvikelsehantering Region Kronoberg Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att godkänna svar på revisionsrapport Granskning
Läs merVälkommen till strukturtrappan
Välkommen till strukturtrappan Enkelt Snabbt Prisvärt Ett samarbete mellan och Allmän information - Projekttiden är 10 månader och omfattar ca 20 olika ämnesblock. - Målsättning med projektet är att företaget
Läs merHur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09
Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla
Läs merProjektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014
Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.
Läs merDet professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer
Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och
Läs merLeda digitalisering 12 oktober Ale
Leda digitalisering 12 oktober Ale Program för dagen Check in Gå igenom och diskutera metoden effektkedja Bensträckare Check out Diskutera intervjuer FIKA! Planera genomförandet av effektkedjan Välja modul
Läs merBeskrivning av processen Skapa användarvänliga e- tjänster för externa och interna mottagare
1(18) 2016-06-30 Version 1.0 Skapad av Malin Tinjan, kansliavdelningen Beskrivning av processen Skapa användarvänliga e- tjänster för externa och interna mottagare Processen att Skapa användarvänliga e-tjänster
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,
Läs merMedarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Vindelns kommun. Medarbetarenkäten är
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Läs merGuide för workshop. identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan
Guide för workshop identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan Allmänna förutsättningar för workshopen Före workshop: förbered en inledning Formulera syfte
Läs merSvensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens
Läs merEtt processorienterat arbetssätt - grunden för systematisk verksamhetsutveckling
Från fixarkultur till processledning Ett processorienterat arbetssätt - grunden för systematisk verksamhetsutveckling Ingvar Johansson Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling - SIQ ij@siq.se
Läs merPatientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus.
Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan...pnr och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. (Patient Närstående Rådgivare (PFA-USA)) 1 Capio S:t Görans verksamhetsstrategi Ständiga
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merPLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall
PLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall Verksamhet Datum 110824 Version 2 Innehåll Vår vision...3 Våra mål...3 Riskbedömning...4
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Dnr 2015/331.709 Id 22621 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Styrdokument för Socialnämndens verksamhetsområden Antaget av Socialnämnden 2015-10-22 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merDemensprocessen i Hallands län
20 1(5) Projektplan: Demensprocessen i Hallands län ett samverksansprojekt mellan landstinget och kommunerna i Halland Projektidé Att skapa en jämlik vård i hela länet för personer med demenssjukdom och
Läs merRiktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator
Diarienummer ALN-2015-0123.37 OSN-2015-0239.37 SCN-2015-0187.37 Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merÅterredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06
Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag
Läs mer