Ersätter Ska revideras senast Ansvarig tjänsteman: Stina Bergström

Transkript

1 Ersätter Ska revideras senast Ansvarig tjänsteman: Stina Bergström 1

2 Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ställer krav på att verksamhetens insatser ska vara av god kvalitet, utföras av personal med lämplig utbildning och erfarenhet samt att kvaliteten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Socialstyrelsen har i SOSFS 2011:9 tagit fram föreskrifter och allmänna råd för ledningssystem för verksamheter enligt SoL samt HSL. Föreskrifterna ska också tillämpas i det systematiska kvalitetsarbetet som ska bedrivas enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (PSL). Det är inte svårt att göra rätt, men det är lätt att göra fel Ett ledningssystem är ledningens verktyg för att leda, planera, kontrollera, följa upp och utvärdera verksamheten. Syftet är att skapa struktur och systematik i arbetet. Ledningssystemet innebär att det finns tydliga riktlinjer och mål samt tydliga ansvarsområden och rutiner för uppföljning och redovisning av det arbete som bedrivs inom omsorgsförvaltningen. Ledningssystemet ska på så sätt säkerställa att omsorgsförvaltningen utvecklar tjänster av god kvalitet, det vill säga att vi gör rätt saker vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. Den löpande dokumentationen av det vi gör är ett verktyg att visa vad vi gör och hur samt ett sätt att säkerställa att vi gör det på rätt sätt. Genom dokumentationen skapar vi förutsättningar för spårbarhet och uppföljning som är viktiga ingredienser i det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningssystemet består av processer och rutiner som beskriver de arbetssätt vi har för att möta våra kunders behov. Genom att arbeta processorienterat kan vi få: Helhetsförståelse. Stöd för helhetsperspektivet ett gemensamt sätt att förenkla, förnya och förbättra verksamheternas arbetssätt för att leverera värde till dem vi finns till för. Gemensamma arbetssätt. Begriplighet i dokumentation och gränssnitt mellan processer som hänger samman i organisationen det underlättar lärande och samarbete. Kvalitetssäkring och effektivisering en gemensam struktur gör det lättare med förbättringsarbete. Kunden i centrum. Fokus på mottagaren, inte på funktionsindelningen i organisationen. Flödena fram till en nöjd mottagare går ofta tvärs över ansvars-, funktions och organisationsgränser. Mottagarna är sällan intresserade av hur vi organiserat oss de är intresserade av resultatet av vårt arbete. Processledning behövs för att styra, använda och utveckla våra processer. Det handlar om att styra det vi gör i en verksamhet, säkerställa att det vi gör skapar värde för dem vi finns till för. Enligt SOSFS 2011:9 2 kap 1 definieras kvalitet som att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt 2

3 lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. I Nybro kommun har även kommunfullmäktige inom ramen för kommunens mål- och resultatstyrning beslutat om målet All vård, skola och omsorg ska vara god och kvalitetssäkrad. Till dessa har omsorgsnämnden beslutat om mål från och med 2016 för verksamheten: Omsorgsnämndens kunder ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande Omsorgsnämndens kunder ska leva och bo självständigt Omsorgsnämndens kunder ska leva under trygga förhållanden Omsorgsnämndens kunder ska ha en aktiv och meningsfull tillvaro Omsorgsnämndens kunder ska kunna välja när och hur stöd, hjälp och service ska ges. I modellen nedan illustreras relationen mellan målstyrning (utveckling och förbättring) och processledning (styrning och säkring). Processerna beskriver arbetssätt för de vardagliga arbetssätten, hur:et i vardagen, som ska leda till att målen uppnås. Mål- och resultatstyrningen handlar om att utveckla och förbättra processerna så att vi blir ännu bättre för de vi finns till för. 3

4 Omsorgsnämnden har beslutat att använda förbättringshjulet (PDCA Plan Do Check Act) som modell för systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet med utveckling och säkring av kvalitet ska ske systematiskt. Det innebär ett långsiktigt och målmedvetet arbete med att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheterna. Genom att arbeta med ständig uppföljning och utvärdering av verksamheten kan vi identifiera förbättringsområden och/eller visa på att vi gör det rätta. Varje år ska alla chefer tillsammans med sina medarbetare, utifrån kundfokus, analysera sina resultat i förhållande sitt uppdrag utifrån socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Dokument som kan vara till stöd i detta arbete är lagar, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, Nybro kommuns olika styrdokument, budget, verksamhetsplaner, sammanställning av avvikelser, klagomål, jämförelser, undersökningar och liknande. Utifrån resultatet ska systematiska förbättringsarbeten genomföras. Förbättringsarbetet ska följa PDCA modellen. Ledningssystemet innehåller en struktur för att styra, utveckla och dokumentera kvalitet i verksamheten samt vad, hur och när uppföljning och utvärdering ska göras. Omsorgsnämndens kvalitets- och utvecklingsarbete följer PDCA metodiken som förklaras närmare i ledningssystemet. Enligt denna metodik sker systematiskt förbättringsarbete i fyra olika steg planera, genomföra följa upp agera Genom att upprepa de fyra stegen om och om igen, förbättras processer och kvalitets- och utvecklingsarbetet drivs därmed framåt. I bilaga 1 illustreras det systematiska kvalitetsarbetet. 4

5 Det är alltid vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst som har ansvaret för att det finns ett ledningssystem. Ansvaret kan inte överlåtas. Kvalitetsledningssystemet ska integreras med de befintliga systemen för budget och verksamhetsplanering som nämnden har. Kvalitet är ett personligt åtagande, där varje chef och varje medarbetare ytterst har att ansvara för kvaliteten i sitt eget arbete. Chefer och medarbetare på alla nivåer ansvarar för att delta i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedan förtydligas ansvarsfördelningen i ledningssystemet och därmed det systematiska kvalitetsarbetet. Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden ansvarar för ledning, styrning och uppföljning av äldreomsorgen och för att inrätta ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Omsorgsnämnden ansvarar för att: besluta om ett ledningssystem som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten fastställa mål för kvalitetsarbetet, samt följa upp och utvärdera dessa mål ansvarar för att den interna kontrollen är tillräcklig och upprättar årligen ett system för intern kontroll (internkontrollplan) med övergripande riktlinjer, regler och anvisningar se till att verksamheten ges resurser så att förutsättningar finns för måluppfyllelse, i alla de mål som finns i verksamheten fastställa en årlig kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Omsorgschef Omsorgschefen ansvarar för att avsikten med kvalitetsledningssystemet omsätts i praktisk handling. Omsorgschefen rapporterar till omsorgsnämnden. Detta innebär att omsorgschefen ska: leda och fördela kvalitetsutvecklingsarbetet i enlighet med nämndens direktiv och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd säkerställa att verksamhetens medarbetare arbetar i enlighet med ledningssystemet och att beslutade processer och rutiner är kända av medarbetarna bevaka verksamhetens totala resursbehov för att säkerställa kvaliteten på kort och lång sikt säkerställa ärenden till nämnden så att nämnden kan besluta i enlighet med mål, uppdrag, riktlinjer, policys, lagar, speciallagar och andra förordningar se till så att analyser görs och att rapportunderlag lämnas till omsorgsnämnden och kommunledningen se till så att internkontroll av verksamheten sker systematiskt och kontinuerligt Omsorgschefen ansvarar för att avtal om samverkan skrivs där så behövs. 5

6 Verksamhetschef HSL Verksamhetschef HSL har ett samlat ledningsansvar för verksamheten så att patientsäkerhet och god vård säkerställs. Detta innebär till exempel att: fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten se till så att verksamheten svara upp mot kraven som medicinskt ansvarig sjuksköterska ställer utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en god och säker vård driva verksamhet med kostnadseffektivitet och med en patientsäker dokumentation Områdeschef Områdeschefer ansvarar för att organisera verksamheten utifrån givna mål och resurser leda och fördela kvalitetsutvecklingsarbetet i enlighet med nämndens direktiv och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd medverka i att kartlägga och förbättra processer och rutiner följa, följa upp och analysera verksamheten så att åtgärder kan vidtas för att förbättra verksamheten identifiera risker i verksamheten och besluta om åtgärder för att motverka dessa säkerställa att verksamhetens medarbetare arbetar i enlighet med ledningssystemet och att beslutade processer och rutiner är kända av medarbetarna bevaka verksamhetens totala resursbehov för att säkerställa kvaliteten på kort och lång sikt de övergripande kvalitetsmålen bryts ned på områdesnivå och för att dessa nås dokumentera det löpande systematiska kvalitetsarbetet årligen bidra med ett sammanhållet underlag om avdelningens verksamhet till förvaltningens sammanhållna kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Enhetschef Enhetscheferna ansvarar för att leda och fördela kvalitetsutvecklingsarbetet i enlighet med nämndens direktiv och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd följa, följa upp och analysera verksamheten så att åtgärder kan vidtas för att förbättra verksamheten medverka i att kartlägga och förbättra processer och rutiner de övergripande kvalitetsmålen bryts ned på enhetsnivå och för att dessa nås säkerställa att verksamhetens medarbetare arbetar i enlighet med ledningssystemet och att beslutade processer och rutiner är kända av medarbetarna identifiera risker i verksamheten och besluta om åtgärder för att motverka dessa bevaka enhetens resursbehov för att säkerställa kvaliteten på kort och lång sikt dokumentera det löpande systematiska kvalitetsarbetet 6

7 årligen förse avdelningschef med ett sammanhållet underlag om enhetens verksamhet till förvaltningens sammanhållna kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har ansvar för att säkerställa och följa upp kvaliteten och säkerheten i den kommunala hälso- och sjukvården. MAS rapporterar till verksamhetschef HSL. MAS ansvarar för kvalitet och säkerhet i den verksamhet som kommunen bedriver enligt 18 och 18 a HSL att planera, leda, styra och kontrollera att verksamheten håller hög patientsäkerhet och god kvalitet att vara uppdaterad och väl förtrogen med gällande regelverk inom området. att verka för att gällande regelverk blir kända och förankrade hos vårdgivaren att delta och bidra till det systematiska förbättrings- och utvecklingsarbetet att i patientsäkerhetsberättelsen sammanställa de planerade, genomförda och dokumenterade förbättrings- och utvecklingsarbetena som görs inom verksamheter kopplade till HSL att anmäla allvarliga händelser enligt Lex Maria att redovisa resultat och mätningar framtagna ur system och register till verksamhetschef HSL samt vårdgivare Utvecklingsstrateg Utvecklingsstrateg ansvarar för att förvalta ledningssystemet samordnar och driver frågor utifrån förvaltningsuppdraget och eventuella tillkommande specifika uppdrag vara ett stöd för cheferna i det systematiska kvalitetsarbetet. sammanställa den årliga sammanhållna kvalitetsberättelsen. att anmäla allvarliga händelser enligt Lex Sarah Medarbetare Alla medarbetare har ansvar för att kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att: känna till och arbeta efter gällande processer, riktlinjer och rutiner delta i framtagande, tillämpning och vidareutveckling av processer, rutiner och arbetsmetoder bidra aktivt i kvalitetsutvecklingen på enheten vara lyhörd för synpunkter och klagomål samt rapportera dessa rapportera brister i kvaliteten och särskilt missförhållanden/risker för missförhållanden och risker i patientsäkerheten delta i uppföljning och analys av mål och resultat 7

8 Ledningssystemet har två huvudsakliga syften; att bidra till att utveckla och säkra kvaliteten samt att skapa förutsättningar för samverkan. I ledningssystemet ska det finnas riktlinjer och rutiner för hur vi planerar, genomför, följer upp och utvecklar verksamheten för att nå uppsatta mål. Enligt SOSFS 2011:9 4 kap 2-4 ska de processer i verksamheten som behövs för att säkra kvaliteten identifieras, beskrivas och fastställas. Varje process ska brytas ned i en serie aktiviteter och till varje aktivitet ska det knytas rutiner. Aktiviteternas inbördes ordning ska fastslås. Ledningssystemet ska till exempel säkerställa att verksamheten uppfyller lagstiftningens krav och de kommunala målen det finns uppföljningsbara mål, att dessa dokumenteras och följs upp kontinuerligt och att den politiska ledningen hålls informerad ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet fastställs enskilda och grupper till exempel kunder, anhöriga och brukarorganisationer ges möjlighet att vara delaktiga i arbetet att utveckla och säkra kvaliteten medarbetarna görs delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten så att kvalitetsarbetet är väl förankrat bland medarbetare i organisationen kunders behov är tillgodosett utifrån beviljade insatser insatser är av god kvalitet kvalitetsbrister identifieras och åtgärdas Ledningssystemet består av föreliggande övergripande dokument med grundläggande information om ledningssystemet Beslutade och kartlagda processer och rutiner kopplade till dessa lista över aktuell lagstiftning, SOSFS:ar och styrdokument All verksamhet inom vård- och omsorg bedrivs i sammanhang där man måste beakta olika omvärldsfaktorer för att utforma processer och insatser för att på bästa sätt tillgodose kundens olika behov av vård- och omsorg. Begreppet process definieras i omsorgsförvaltningens ledningssystem som Repetitivt länkade aktiviteter där information och resurser används för att omforma objekt in till objekt ut, från identifiering till tillfredsställelse av den huvudsakliga mottagarens behov Med enklare ord kan definitionen beskrivas som våra arbetssätt som ska skapa värde för våra kunder. 8

9 Utgångspunkten för att identifiera processer är aktuell lagstiftning och föreskrifter samt specifika styrdokument för Nybro kommun. Beslut om processer fattas i förvaltningsledningen. Rutinerna är en beskrivning av arbetsmetoder och tillämpning av styrdokument. Rutinerna ska beskriva hur aktiviteten ska utföras och hur ansvaret för utförandet är fördelat. Processerna delas in i ledningsprocesser, huvudprocesser och stödprocesser. Huvudprocesserna är indelade i särskilt boende, hemtjänst, myndighetsutövning samt hälso- och sjukvård och rehabilitering. I ledningsprocessen och stödprocessen beskrivs processer som hela förvaltningen ska tillämpa. Till varje process knyts rutiner, checklistor, instruktioner som beskriver hur en aktivitet i processen ska utföras. För varje process utses en processägare och en processledare som ansvarar för att processen är aktuell och att det regelbundet samt vid behov sker en revidering. Rollerna beskrivs närmare i avsnittet Roller i ledningssystemet. I de olika processerna beskrivs olika rutiner på ett enkelt och tydligt sätt. Alla rutiner utgår från gällande lagstiftning och riktlinje. Inom specifika områden kan det finnas behov av att upprätta lokala rutiner för varje enhet utifrån gällande 9

10 riktlinjer. Det finns en process som beskriver hur kartläggning och förbättring av processer ska ske. En del av de personer som kommer i kontakt med omsorgsförvaltningen har sammansatta behov som kräver samverkan och samarbete såväl internt som externt. Samverkansskyldigheten är reglerad i bland annat förvaltningslagen, socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen. I ledningssystemet ska de processer som kräver samverkan identifieras, beskrivas och beslutas. Det ska framgå av processerna och till dem knutna rutiner hur samverkan möjliggörs och bedrivs (SOSFS 2011:9 kap 5-6 ). Det systematiska förbättringsarbetet består av risk- och händelseanalys, egenkontroll, utredning av klagomål, synpunkter och rapporter. Den information som verksamheten får via ovanstående ska ligga till grund för förbättringar av ledningssystemets processer och styrdokument. Det är viktigt att de erfarenheter och kunskaper som framkommer tas tillvara och sprids. För att utveckla kvaliteten i verksamheten ska organisation, processer, resultat och mål kontinuerligt vara föremål för uppföljning. Bedömningar ska fortlöpande göras avseende händelser som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Riskanalysen ska göras fortlöpande och sammanställs i samband med den årliga kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen (SOSFS 2011:9 5 kap. 1 ). Händelseanalyser görs när en händelse inträffat som medfört att en kund kommit till skada eller kunde ha skadats. Händelseanalysen svarar på frågorna vad som har hänt, varför det har hänt och vad som kan göras för att förhindra att det händer igen. Uppföljningar och utvärderingar av den egna verksamheten ska göras. Dessutom ska verksamheten kontrollera att den bedrivs enligt de beslutade processerna och rutinerna. Detta sker genom egenkontroll (SOSFS 2011:9 5 kap 2 ). Egenkontrollen kan till exempel innebära att granska, jämföra och analysera sina egna resultat med nationella kvalitetsregister, öppna jämförelser etc, granska journaler och akter och annan dokumentation undersöka om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som påverkar verksamhetens kvalitet negativt egen verksamhetstillsyn 10

11 Avvikelser i verksamheten kan leda till att kundernas behov inte tillgodoses. Ett systematiskt arbete ska ske för att upptäcka brister och att förebygga att fel uppstår. Syftet är att lära av misstagen. Klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet ska tas emot, sammanställas och analyseras för att se om det finns mönster och trender som pekar på brister i verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9 5 kap 3 samt 5 kap 6 ). Medborgare, kunder och anhöriga ska uppmuntras att framföra synpunkter och klagomål på verksamheten. Det är i dialog med kunder och medborgare som verksamheten kan utvecklas. Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och användas i förbättringsarbetet. Hanteringen av klagomål och synpunkter ska ske enligt beslutade rutiner. Enligt patientsäkerhetslagen, socialtjänstlagen finns en lagstadgad skyldighet att rapportera vårdskador och risk för vårdskador samt missförhållanden och risk för missförhållanden. Samtliga ledningsfunktioner ska verka för ett klimat som uppmuntrar och stödjer medarbetarna i denna viktiga del av kvalitetsarbetet. Att kontrollera eget utfört arbete, identifiera och rapportera fel, brister och avvikelser ska vara en självklar del av det dagliga arbetet. Utifrån rapporterade vårdskador, risker för vårdskador, missförhållanden och risker för missförhållanden ska ansvarig chef vidta åtgärder för att säkra verksamhetens kvalitet. Hanteringen av avvikelser ska ske enligt beslutade rutiner. Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att verksamheten ska kunna se mönster och trender som visar på brister i verksamhetens kvalitet. (SOSFS 2011:9 5 kap 7-8 ) Analyserna kan leda till förbättringar av såväl processer som riktlinjer och rutiner. Revidering och förbättring av processer och rutiner ska ske enligt beslutade rutiner. Processägaren är ansvarig för att följa upp och förbättra processen. De enskilda medarbetarna är en viktig tillgång i arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten (SOSFS 2011:9 6 kap 1-3 ). Att medarbetarna har rätt kompetens är en förutsättning för att de ska kunna medverka i kvalitetsarbetet. Det är därför viktigt att planera för personalförsörjning och kompetensutveckling. Genom att medarbetarna rapporterar avvikelser avseende kvalitet skapas förutsättningar för att kunna utveckla kvaliteten i verksamheten på ett bra och effektivt sätt. En förutsättning för detta är att den politiska ledningen och förvaltningsledningen efterfrågar och tar tillvara på medarbetarnas synpunkter. Det är också viktigt att medarbetarna 11

12 rapporterar vidare de synpunkter och klagomål som de fångar upp från kunder och anhöriga. Process och rutiner för hur detta ska ske finns övergripande för hela Nybro kommun. Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (SOSFS 2011:9 7 kap 1 ). Dokumentationen ska utgöra underlag för den årliga kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse (SOSFS 2011:9 7 kap 2-3 ). Viktiga saker att dokumentera utöver Lex Sarah och Lex Maria är vilka processer, aktiviteter, riktlinjer och rutiner som finns i verksamheten, uppföljning av medarbetarnas kompetens, resultat och analys av eventuella brukarundersökningar, uppföljning av inkomna klagomål och synpunkter etc. MAS och utvecklingsstrateg sammanställer tillsammans patientsärhet- och kvalitetsberättelse. Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska utöva egenkontroll. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. (SOSFS 2011:9 5 kap. 2 ). Via ledningens genomgång av ledningssystemet bedöms ledningssystemets lämplighet och effektivitet. Som underlag för bedömningen kan till exempel resultat från egenkontroll, hantering av klagomål och synpunkter, genomförda kundundersökningar samt resultat från kvalitetsregister användas. Efter genomförd genomgång rapporterar omsorgschef resultatet till omsorgsnämnden som godkänner ledningssystemet eller så beslutas det om förbättringsåtgärder. Förbättringsåtgärder som rör struktur och ansvarsfördelning, dvs sådana frågor som berörs i föreliggande dokument beslutas av omsorgsnämnden. Förbättringsåtgärder som rör processer och rutiner beslutas av förvaltningsledningen. Ledningens genomgång sker en gång per år enligt beslutad rutin. Processägare (PÄ) Processområden i stödverksamheten har en Processägare. Rollen som PÄ innebär att: Styra processen genom att definiera processens syfte och avgränsningar, mätetal, fatta beslut i frågor som rör processen samt nätverka och kommunicera processen. Stödja och kommunicera processrelaterade frågor till förvaltningsledning och övrig ledning Förbättra processen genom att uppmärksamma förändringsbehov och ansvara för att förbättringsarbete initieras och implementeras. Processägaren ansvarar även för att kommunicera förändringar till berörda medarbetare och för att uppdatera dokumenterad processkartläggning. Följa upp processen genom samtal med processledare, processanvändare och nätverk, genom att utföra riskanalys och riskvärdering samt genom att mäta hur effektiv processen är på att nå uppsatta mål. 12

13 Delar av processägares uppgifter kan delegeras till en eller flera processledare. Processledare (PL) Processledaren har operativa uppgifter och är expert på sin process. Rollen som PL innebär att: Stödja processen och processanvändarna genom att analysera, kartlägga och dokumentera processen. Förbättra processen genom att ta fram metod för att uppmärksamma behov av förbättringar, initiera och i vissa fall även genomföra förändringar. Följa upp processen genom exempelvis kvalitetsmätningar och att kommunicera med verksamheten genom exempelvis processförbättringssamtal. Skapa och äga processdokumentationen t ex genom att göra processpecifikationer, kartläggningar, process- och rutinbeskrivningar och behovs- och kompetensanalyser. Resursägare Närmaste chef är ansvarig för att processen faktiskt används och denna person leder det faktiska arbetet (den enskilda resan). Närmaste chef säkerställer även att de anställda har rätt kompetens för att arbeta i processen. Viktiga punkter vid komplettering av närmaste chefs kompetens- och rollbeskrivning: Är uppmärksam på och föreslår förbättringsbehov Deltar i beslutsfattandet kring förbättringar Genomför förbättringarna tillsammans med processledaren Utnyttjar medarbetarnas kompetens på ett lämpligt sätt Arbetar för kompetensutveckling som förstärker medarbetarnas förmåga att arbeta i processen Är tydlig kring vikten av att processen används Ger relevant feedback och uppmuntrar feedback mellan kollegor Processteam (PT) Processteamet kan bestå av aktörer från olika organisatoriska nivåer och enheter. Redan etablerade nätverk kan bilda ett Processteam. PT:s roll är att direkt stötta PL, vilket innebär att ha inblick i hur processen används och att uppmärksamma förbättringsbehov. Teamets exakta uppgifter kommer PL och teamet överens om, men PL har alltid samordningsansvar. 13