Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential. Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Svenskt Näringsliv Juli 2011

Transkript

1 Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Juli 0

2 Dags för förnyelse av svensk forskningspolitik Dags för förnyelse av svensk forskningspolitik Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest pengar på forskning och utveckling. Enligt en rapport från näringsdepartementet nyligen utgör de samlade FoU-satsningarna 3,6 procent av BNP. I den senaste forsknings- och innovationspolitiska propositionen från 008 höjdes anslagen med fem miljarder kronor, en ökning med 0-5 procent. När det gäller många så kallade inputfaktorer i innovationspolitiken imponerar Sverige. I EUkommissionens senaste granskning av medlemsstaternas prestationer (Innovation Union Scoreboard 00) inom området toppar Sverige listan och framhålls som ett föredöme. Men för den som granskar siffrorna närmare framträder en annan, mer komplicerad, mindre otvetydig och mer problematisk bild. Sanningen är att Sverige i fråga om vilka resultat satsningarna ger (outputfaktorer) i många fall kretsar kring medianvärdet inom EU. Och det finns exempel på indikatorer där Sverige dessutom tappar mark. De senaste årens satsningar på att stärka finansieringen av svensk forskning har varit nödvändiga. Men nu måste fokus i högre grad riktas mot vilka effekter, inte minst i termer av nya innovationer affärsidéer och produkter, satsningarna har. Svensk forskningspolitik måste förnyas. är övertygat om att en framgångsrik samverkan mellan akademi och näringsliv är avgörande för att forskningssatsningar ska mynna ut i fler innovationer. Men hur fungerar samverkan mellan landets företag å ena sidan och universitet, högskolor och forskningsinstitut å den andra idag? Och vilka åtgärder kan vidtas för att stärka förutsättningarna för en lyckad samverkan? Om dessa frågor handlar denna rapport som presenterar i samband med den traditionella politikerveckan i Visby sommaren 0. Arbetet med rapporten har genomförts av undertecknad och Christer Bengtsson, innovationspolitisk expert vid. Visby, torsdagen den 7 juli 0 Tobias Krantz Chef för utbildning, forskning och innovation vid

3 Samverkan stärker konkurrenskraften Samverkan stärker konkurrenskraften Hur många företag har idag samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut? Hur ser samverkan ut? Vilka resultat har samverkan på företagens konkurrenskraft? Dessa och ytterligare ett antal frågor har vi ställt till företagare i hela landet inom ramen för s Företagar panel. Opinionsmätningen har skett i form av en internetundersökning i företagarpanelen med hjälp av opinionsinstitutet Demoskop. 43 intervjuer har genomförts under perioden 3 maj 4 juni i år. Svarsfrekvensen har varit 5 procent. Endast 0 procent samverkar Den övergripande bilden är att samverkan förekommer i relativt liten omfattning. Endast 0 procent av de svarande företagen uppger att de har samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut. Samtidigt skiljer sig svaren tydligt åt beroende både på storlek på företaget och på vilken bransch det handlar om. Samverkar ert företag med universitet, högskolor och forskningsinstitut? 0 9 anst 5 Ja 0 % 0 49 anst 6 Nej anst anst % Av företag med mindre än nio anställda är det enbart 5 procent som samverkar med akademin medan siffran för företag med 00 anställda eller fler är 67 procent. Noterbart är emellertid att det är enbart bland dessa större företag som en majoritet uppger att de samverkar med akademin. Så är exempelvis inte fallet för företag med mellan 50 och 99 anställda; där samverkar enbart 43 procent av företagen. Skillnaderna är också betydande när det handlar om företagens branschtillhörighet. I fastighetsbranschen samverkar endast sex procent med universitet, högskolor och forskningsinstitut medan siffran för informations- och kommunikationsbranschen är 46 procent. Inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik respektive utbildning samverkar 37 respektive 38 procent. Värt att uppmärksamma är att det inte i någon bransch är så att en majoritet av företagen har samverkan med akademin. Den vanligaste formen av samverkan är att företag och akademi driver gemensamma projekt; 46 procent av de samverkande företagen uppger att det är den formen av samverkan som de ägnar sig åt. Det gäller i särskilt hög grad de större företagen som också i större utsträckning anlitar forskare/doktorander. Mindre företag, däremot, uppger, i högre grad än större, att de erbjuder praktikplatser som en form av samverkan.

4 Samverkan stärker konkurrenskraften 3 Samverkar ert företag med universitet, högskolor och forskningsinstitut? Samtliga 0 Jordbruk/Skogsbruk/Fiske 4 Tillverkning 33 Bygg 4 Handel 0 Transport/Magasinering Hotell/Restaurang 4 Information/Kommunikation 46 Fastighet 6 Juridik/Ekonomi/Vetenskap/Teknik 37 Uthyrning Utbildning 38 Vård & omsorg/sociala tjänster % På vilket eller vilka sätt samverkar ert företag med universitet, högskolor och forskningsinstitut? 00% 80% Alla 0 9 anst 0 49 anst anst 00 anst 60% 46 40% 0% 0% Projektarbeten Examenarbete Praktikplats Anlitar forskare Rekrytering Finansiering Vet ej/ej svar Föreläser Övrigt Driver gemensamma projekt Mentorskap/fadderverksamhet Utbildningssamverkan/undervisar Arbetsmarknadsdagar

5 Samverkan stärker konkurrenskraften 4 Samverkan viktig för företagens konkurrenskraft Av de företag som samverkar med akademin anser en stor majoritet att samverkan är viktig för den egna verksamhetens konkurrenskraft. Tre fjärdedelar av de svarande anser, i olika stor utsträckning, att samverkan är viktig för den egna verksamhetens konkurrenskraft. Skillnaderna mellan företag av olika storlek är i detta avseende förhållandevis begränsade. Differenserna är något större när det handlar om företag fördelade efter branschtillhörighet. Men det är inte bara de samverkande företagens inställning som är positiv; också många företag som inte har samverkan gör bedömningen att sådan skulle ge större konkurrenskraft åt den egna verksamheten. Totalt sett anser 30 procent av företagen att samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut i hög grad skulle göra den egna verksamheten mer konkurrenskraftig. Att det bland de största företagen finns en relativt hög tilltro till att samverkan med akademin skulle kunna leda till större konkurrenskraft är möjligen inte så förvånande; 47 procent av företagen med 00 anställda eller fler anser att konkurrenskraften skulle stärkas. 3 Än mer intressant är däremot att intresset för samverkan också i andra storlekskategorier synes relativt stort. 45 procent av företagen med mellan 50 och 99 anställda bedömer att samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut skulle ge större konkurrenskraft till den egna verksamheten. Siffran för företag med mellan 0 och 49 anställda är 36 procent. Sett till branschtillhörighet finns den största andelen av dem som anser att samverkan skulle göra den egna verksamheten mer konkurrenskraftig inom vård och omsorg/sociala tjänster (50 procent). 4 Hur viktig anser du att samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut är för att er verksamhet ska vara mer konkurrenskraftig? Företag som samverkar med akademin Alla anst anst anst anst 77 0% 0% 40% 60% 80% 00% Viktigt Mindre viktigt Ej svar De svarande har på en tiogradig skala fått ange hur viktig samverkan är för den egna verksamhetens konkurrenskraft. Siffran står för inte alls viktigt och siffran 0 står för helt avgörande. I text och figur har omdömena -5 slagits samman till en kategori ( mindre viktig ) och omdömena 6-0 slagits sammans till en kategori ( viktig ). De svarande har på en tiogradig skala fått ange i vilken utsträckning samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut skulle kunna göra den egna verksamheten mer konkurrenskraftig. Siffran står för inte alls och siffran 0 står för i mycket hög grad. I text och figur har omdömena -5 slagits samman till en kategori ( i låg grad ) och omdömena 6-0 slagits sammans till en kategori ( i hög grad ). 3 Se fotnot. 4 Se fotnot.

6 Samverkan stärker konkurrenskraften 5 Hur viktig anser du att samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut är för att er verksamhet ska vara mer konkurrenskraftig? Företag som samverkar med akademin Samtliga Jordbruk/ Skogsbruk/ Fiske Tillverkning Bygg Handel 70 9 Transport/ Magasinering 7 9 Hotell/ Restaurang Information/ Kommunikation 8 7 Juridik/ Ekonomi/ Vetenskap/ Teknik 78 Uthyrning 83 5 Utbildning 6 Vård & omsorg/ Sociala tjänster % 0% 40% 60% 80% 00% Viktigt Mindre viktigt Ej svar Enligt din bedömning, i vilken utsträckning skulle samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut, kunna göra din verksamhet mer konkurrenskraftig? Företag som ej samverkar med akademin Alla anst anst anst anst % 0% 40% 60% 80% 00% I hög grad I låg grad Ej svar

7 Samverkan stärker konkurrenskraften 6 Enligt din bedömning, i vilken utsträckning skulle samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut, kunna göra din verksamhet mer konkurrenskraftig? Företag som ej samverkar med akademin Samtliga Jordbruk/ Skogsbruk/ Fiske Tillverkning 4 58 Bygg 0 78 Handel 77 Transport/ Magasinering 5 75 Hotell/ Restaurang 9 70 Information/ Kommunikation Fastighet Juridik/ Ekonomi/ Vetenskap/ Teknik 8 70 Uthyrning 8 7 Utbildning 7 73 Vård & omsorg/ Sociala tjänster % 0% 40% 60% 80% 00% I hög grad I låg grad Ej svar Akademin ointresserad av samverkan Om det nu är så, vilket undersökningen indikerar, att det både bland samverkande och icke samverkande företag finns en tilltro till att samverkan kan stärka den egna verksamhetens konkurrenskraft, varför kommer då inte samverkan till stånd i större utsträckning? Många företag vidgår, i de kommentarer de har gett i undersökningen, att exempelvis egen brist på tid är ett skäl. Men många uppger också att akademin är ointresserad av samverkan. Hela procent av de svarande anser att universitet, högskolor och forskningsinstitut inte är intresserade av samverkan med deras eget företag 5 ; hela 7 procent av företagen ger akademins samverkansintresse betyget helt ointresserade. 6 Företagens bedömningar av de akademiska institutionernas intresse har en tydlig korrelation till företagens storlek. Mindre företag anser i högre grad att universitet, högskolor och forskningsinstitut är ointresserade av samverkan med det egna företaget än större företag. Intressant att notera är emellertid att också hela 56 procent av de allra största företagen över 00 anställda anser att akademin inte är intresserad av samverkan. Sett till branschtillhörighet är intresset för samverkan hos universitet, högskolor och forskningsinstitut, enligt undersökningen, störst inom tillverkning, information/kommunikation, juridik/ekonomi/vetenskap/teknik och vård&omsorg/sociala tjänster. Minst är intresset inom handel, transport/magasinering och fastighet. 5 De svarande har på en tiogradig skala fått ange i vilken utsträckning universitet, högskolor och forskningsinstitut är intresserade av samverkan med det egna företaget. Siffran står för helt ointresserade och siffran 0 står för mycket intresserade. I text och figur har omdömena -5 slagits samman till en kategori ( ointresserade ) och omdömena 6-0 slagits sammans till en kategori ( intresserade ). 6 Det ska således förstås som att 7 procent av företagarna har gett akademins samverkansintresse betyget på den tiogradiga skalan.

8 Samverkan stärker konkurrenskraften 7 Enligt din bedömning, i vilken utsträckning är universitet, högskolor och forskningsinstitut intresserade av samverkan med ert företag? Alla anst anst anst anst % 0% 40% 60% 80% 00% Intresserade Ointresserade Ej svar Enligt din bedömning, i vilken utsträckning är universitet, högskolor och forskningsinstitut intresserade av samverkan med ert företag? Samtliga 9 6 Jordbruk/ Skogsbruk/ Fiske Tillverkning Bygg Handel 80 8 Transport/ Magasinering 83 6 Hotell/ Restaurang Information/ Kommunikation Fastighet Juridik/ Ekonomi/ Vetenskap/ Teknik 9 68 Uthyrning 8 9 Utbildning 3 6 Vård & omsorg/ Sociala tjänster % 0% 40% 60% 80% 00% Intresserade Ointresserade Ej svar

9 Överbrygga klyftan mellan näringsliv och akademi förslag till åtgärder 8 Överbrygga klyftan mellan näringsliv och akademi förslag till åtgärder Nästa år ska regeringen lämna en ny forsknings- och innovationspolitisk proposition. Svenskt Näringsliv kommer under hösten i år och våren nästa år att presentera en rad förslag på hur den svenska forsknings- och innovationspolitiken kan förändras, förnyas och utvecklas. Redan nu vill vi emellertid presentera några idéer kring hur samverkan mellan näringsliv och akademi kan förbättras. Den i denna rapport redovisade undersökningen visar att innovationspolitiken i en tätare samverkan rymmer en stor potential för ökad tillväxt och välfärd. Förslagen nedan ska inte betraktas som ett heltäckande eller uttömmande inspel till den forskningsoch innovationspolitiska propositionen utan en skiss på några åtgärder för att överbrygga klyftan mellan akademi och näringsliv, vilket, enligt vår bedömning, bör vara en central aspekt i den kommande propositionen.. Stärk innovationskraften i svensk forskning Under det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionen andra halvåret 009 etablerades Kunskapstriangeln som begrepp och uttryck för en ambition att stärka den europeiska innovationskraften. Tanken med Kunskapstriangeln är att tydligare länka samman utbildning, forskning och innovation. Arbetet inom EU bland annat utformningen av de nya ramprogrammen är centralt. Men samtliga länder inom unionen, däribland Sverige, har viktiga egna hemläxor att göra. Kunskapstriangeln bör också i praktiken genomsyra de högre lärosätenas strategier för prioriteringar inom utbildning och forskning. I den senaste forsknings- och innovationspolitiska propositionen infördes strategiska forskningssatsningar som ett nytt finansieringsinstrument. Ett viktigt kriterium vid val av forskningsområden var, enligt propositionen, näringslivets behov. Det är centralt att denna reform noggrant analyseras och utvärderas. Fullföljdes i praktiken propositionens intentioner på denna punkt? För framtida val av områden behövs ett tydligt fokus på näringslivets behov samt ökad samverkan med näringslivet i hur satsningarna genomförs.. Skapa tydliga drivkrafter för kvalitet och samverkan Idag fördelas en del av de direkta anslagen till universitet och högskolor ( fakultetsanslagen ) på grundval av forskningens kvalitet. De centrala komponenterna i systemet utgörs av citeringar respektive förmåga att attrahera externt kapital. Systemet bör utvecklas. Kvalitetssystemet bör bygga på fler kriterier som också fokuserar forskningsresultatens användning i samhället och kopplingen till utbildning. Det skulle stimulera till ökad samverkan mellan akademi och näringsliv. Efter det att kvalitetssystemet har reformerats bör den kvalitetsbaserade tilldelningen kunna omfatta en större del av anslagen.

10 Överbrygga klyftan mellan näringsliv och akademi förslag till åtgärder 9 3. Öka rörligheten mellan akademi och näringsliv Om samverkan mellan akademi och näringsliv ska stärkas krävs att rörligheten för personer mellan de två sfärerna underlättas. Idag är det tyvärr alltför vanligt att begåvade personer tidigt ställs inför ett val om karriär inom akademin eller karriär i näringslivet. Det är mycket olyckligt. Företag och lärosäten har behov av att få en bild av varandras kulturer och miljöer. Därför måste förutsättningarna för rörlighet förbättras på en rad nivåer. För det första bör modellen med så kallade industridoktorander utvidgas. För det andra måste möjligheterna till post docvistelser på företag förbättras. För det tredje bör systemet med adjungerade forskare vid universitet och högskolor byggas ut. 4. Skapa skatteincitament för ökad samverkan Också skattesystemet bör användas för att skapa drivkrafter för att överbrygga klyftan mellan akademi och näringsliv. Vi vill särskilt peka på tre åtgärder som är viktiga i det korta såväl som det långa perspektivet för att öka samverkan och stärka innovationskraften i svensk forskning. För det första bör skatterabatt för forskning och utveckling införas. Många andra länder såsom Kanada, Storbritannien och Frankriken har särskilda drivkrafter i skattesystemet för att uppmuntra till investeringar i forskning och utveckling, inte minst i små och medelstora företag. Också Sverige bör införa någon form av skatterabatt/fou-avdrag. För det andra bör avdragsrätt för gåvor till forskning införas. I många andra länder är det vanligt med privata donationer till forskning. Det bör stimuleras också i Sverige. Förmånligare villkor för donationer till forskning skulle ökad kontaktytorna mellan näringsliv och akademi. För det tredje är det betydelsefullt att den så kallade expertskatten reformeras. Expertskatten som under vissa förutsättningar ger lägre beskattning åt utländska experter infördes för ungefär tio år sedan för att göra det möjligt för Sverige att kunna konkurrera om den mest kvalificerade arbetskraften. Men reglerna är byråkratiska och handläggningstiderna ofta långa. I samband med vårpropositionen 0 öppnade regeringen för förändringar när det gäller expertskatten och företagens rätt till avdrag för forskning och utveckling. De potentiella förändringarna ska prövas inför arbetet med höstens budgetproposition Stärk institutsektorn Den svenska institutsektorn är i internationell jämförelse förhållandevis liten. Den är emellertid väl fungerande och har nyligen omorganiserats och reformerats. Instituten fungerar väl som länkar mellan företag och forskare; de utgör uppskattade bryggor mellan näringslivet och universitet/ högskolor. Institutsektorn bör stärkas. 7 Se exempelvis debattartikel i Svenska Dagbladet 0 april i år ( Vi vill se över flera skatter ) av de fyra regeringspartiernas partiledare.

11 Överbrygga klyftan mellan näringsliv och akademi förslag till åtgärder 0 6. Utveckla systemet med innovationsupphandling Med innovationsupphandling kan produkter efterfrågas som ännu inte finns på marknaden. Detta är endast möjligt om beställaren har potential till stora inköp av den utvecklade produkten. Offentlig innovationsupphandling i form av teknikupphandling har under lång tid varit ett viktigt verktyg i Sverige för att sporra innovation och tillväxt. Televerkets beställningar till LM Ericsson nämns ofta som exempel. Systemet med innovationsupphandling bör utvecklas. En samverkan mellan privata och offentliga aktörer av stora projekt kan ge ökade finansiella möjligheter och en tillräckligt stor marknad för produkter för att göra det ekonomiskt möjligt att utveckla dessa. Det är viktigt att innovationsupphandlingarna genomförs på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen eller innebär otillåtna företagsstöd. 7. Ta fram en strategi för investeringar i forskningens infrastruktur Under de senaste åren har staten inlett fler satsningar i forskningens infrastruktur i Sverige: ESS, Max IV, SciLifeLab och biobanker. Satsningarna betyder ett viktigt tillskott för svenska forskare men gör också Sverige mer attraktivt för utländska forskare. Och det skapar bredare kontaktytor mellan näringsliv och akademi. Regeringen bör, i samarbete med näringslivet, ta fram en strategi för hur dessa satsningar närmare ska utnyttjas, inte minst i syfte att få fram fler innovationer. 8. Vidga friheten för landets universitet och högskolor Att ge universitet och högskolor större autonomi är en tydlig internationell trend. Också i Sverige genomfördes 00 en reform i syfte att öka friheten för landets högre lärosäten. Men reformarbetet måste fortsätta, inte minst när det gäller att vidga det ekonomiska och administrativa rörelseutrymmet. Till de tidigare argumenten för ökad autonomi att det ligger ett speciellt principiellt värde i att universitet och högskolor ska kunna fungera som arena för kritisk debatt och ifrågasättande och att ökad frihet av erfarenhet leder till bättre resultat för den tilltagande internationaliseringen med sig ytterligare ett motiv. Om universitet och högskolor mer effektivt ska kunna fungera som till exempel partners med näringslivet måste lärosätena ges större eget handlingsutrymme. Det är inte rimligt att lärosätena ska invänta besked från regeringen eller andra centrala statliga myndigheter i stort som smått för att kunna agera och gripa de möjligheter som uppstår.

12 storgatan 9, 4 8 stockholm, telefon