Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential. Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Svenskt Näringsliv Juli 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential. Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Svenskt Näringsliv Juli 2011"

Transkript

1 Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Juli 0

2 Dags för förnyelse av svensk forskningspolitik Dags för förnyelse av svensk forskningspolitik Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest pengar på forskning och utveckling. Enligt en rapport från näringsdepartementet nyligen utgör de samlade FoU-satsningarna 3,6 procent av BNP. I den senaste forsknings- och innovationspolitiska propositionen från 008 höjdes anslagen med fem miljarder kronor, en ökning med 0-5 procent. När det gäller många så kallade inputfaktorer i innovationspolitiken imponerar Sverige. I EUkommissionens senaste granskning av medlemsstaternas prestationer (Innovation Union Scoreboard 00) inom området toppar Sverige listan och framhålls som ett föredöme. Men för den som granskar siffrorna närmare framträder en annan, mer komplicerad, mindre otvetydig och mer problematisk bild. Sanningen är att Sverige i fråga om vilka resultat satsningarna ger (outputfaktorer) i många fall kretsar kring medianvärdet inom EU. Och det finns exempel på indikatorer där Sverige dessutom tappar mark. De senaste årens satsningar på att stärka finansieringen av svensk forskning har varit nödvändiga. Men nu måste fokus i högre grad riktas mot vilka effekter, inte minst i termer av nya innovationer affärsidéer och produkter, satsningarna har. Svensk forskningspolitik måste förnyas. är övertygat om att en framgångsrik samverkan mellan akademi och näringsliv är avgörande för att forskningssatsningar ska mynna ut i fler innovationer. Men hur fungerar samverkan mellan landets företag å ena sidan och universitet, högskolor och forskningsinstitut å den andra idag? Och vilka åtgärder kan vidtas för att stärka förutsättningarna för en lyckad samverkan? Om dessa frågor handlar denna rapport som presenterar i samband med den traditionella politikerveckan i Visby sommaren 0. Arbetet med rapporten har genomförts av undertecknad och Christer Bengtsson, innovationspolitisk expert vid. Visby, torsdagen den 7 juli 0 Tobias Krantz Chef för utbildning, forskning och innovation vid

3 Samverkan stärker konkurrenskraften Samverkan stärker konkurrenskraften Hur många företag har idag samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut? Hur ser samverkan ut? Vilka resultat har samverkan på företagens konkurrenskraft? Dessa och ytterligare ett antal frågor har vi ställt till företagare i hela landet inom ramen för s Företagar panel. Opinionsmätningen har skett i form av en internetundersökning i företagarpanelen med hjälp av opinionsinstitutet Demoskop. 43 intervjuer har genomförts under perioden 3 maj 4 juni i år. Svarsfrekvensen har varit 5 procent. Endast 0 procent samverkar Den övergripande bilden är att samverkan förekommer i relativt liten omfattning. Endast 0 procent av de svarande företagen uppger att de har samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut. Samtidigt skiljer sig svaren tydligt åt beroende både på storlek på företaget och på vilken bransch det handlar om. Samverkar ert företag med universitet, högskolor och forskningsinstitut? 0 9 anst 5 Ja 0 % 0 49 anst 6 Nej anst anst % Av företag med mindre än nio anställda är det enbart 5 procent som samverkar med akademin medan siffran för företag med 00 anställda eller fler är 67 procent. Noterbart är emellertid att det är enbart bland dessa större företag som en majoritet uppger att de samverkar med akademin. Så är exempelvis inte fallet för företag med mellan 50 och 99 anställda; där samverkar enbart 43 procent av företagen. Skillnaderna är också betydande när det handlar om företagens branschtillhörighet. I fastighetsbranschen samverkar endast sex procent med universitet, högskolor och forskningsinstitut medan siffran för informations- och kommunikationsbranschen är 46 procent. Inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik respektive utbildning samverkar 37 respektive 38 procent. Värt att uppmärksamma är att det inte i någon bransch är så att en majoritet av företagen har samverkan med akademin. Den vanligaste formen av samverkan är att företag och akademi driver gemensamma projekt; 46 procent av de samverkande företagen uppger att det är den formen av samverkan som de ägnar sig åt. Det gäller i särskilt hög grad de större företagen som också i större utsträckning anlitar forskare/doktorander. Mindre företag, däremot, uppger, i högre grad än större, att de erbjuder praktikplatser som en form av samverkan.

4 Samverkan stärker konkurrenskraften 3 Samverkar ert företag med universitet, högskolor och forskningsinstitut? Samtliga 0 Jordbruk/Skogsbruk/Fiske 4 Tillverkning 33 Bygg 4 Handel 0 Transport/Magasinering Hotell/Restaurang 4 Information/Kommunikation 46 Fastighet 6 Juridik/Ekonomi/Vetenskap/Teknik 37 Uthyrning Utbildning 38 Vård & omsorg/sociala tjänster % På vilket eller vilka sätt samverkar ert företag med universitet, högskolor och forskningsinstitut? 00% 80% Alla 0 9 anst 0 49 anst anst 00 anst 60% 46 40% 0% 0% Projektarbeten Examenarbete Praktikplats Anlitar forskare Rekrytering Finansiering Vet ej/ej svar Föreläser Övrigt Driver gemensamma projekt Mentorskap/fadderverksamhet Utbildningssamverkan/undervisar Arbetsmarknadsdagar

5 Samverkan stärker konkurrenskraften 4 Samverkan viktig för företagens konkurrenskraft Av de företag som samverkar med akademin anser en stor majoritet att samverkan är viktig för den egna verksamhetens konkurrenskraft. Tre fjärdedelar av de svarande anser, i olika stor utsträckning, att samverkan är viktig för den egna verksamhetens konkurrenskraft. Skillnaderna mellan företag av olika storlek är i detta avseende förhållandevis begränsade. Differenserna är något större när det handlar om företag fördelade efter branschtillhörighet. Men det är inte bara de samverkande företagens inställning som är positiv; också många företag som inte har samverkan gör bedömningen att sådan skulle ge större konkurrenskraft åt den egna verksamheten. Totalt sett anser 30 procent av företagen att samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut i hög grad skulle göra den egna verksamheten mer konkurrenskraftig. Att det bland de största företagen finns en relativt hög tilltro till att samverkan med akademin skulle kunna leda till större konkurrenskraft är möjligen inte så förvånande; 47 procent av företagen med 00 anställda eller fler anser att konkurrenskraften skulle stärkas. 3 Än mer intressant är däremot att intresset för samverkan också i andra storlekskategorier synes relativt stort. 45 procent av företagen med mellan 50 och 99 anställda bedömer att samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut skulle ge större konkurrenskraft till den egna verksamheten. Siffran för företag med mellan 0 och 49 anställda är 36 procent. Sett till branschtillhörighet finns den största andelen av dem som anser att samverkan skulle göra den egna verksamheten mer konkurrenskraftig inom vård och omsorg/sociala tjänster (50 procent). 4 Hur viktig anser du att samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut är för att er verksamhet ska vara mer konkurrenskraftig? Företag som samverkar med akademin Alla anst anst anst anst 77 0% 0% 40% 60% 80% 00% Viktigt Mindre viktigt Ej svar De svarande har på en tiogradig skala fått ange hur viktig samverkan är för den egna verksamhetens konkurrenskraft. Siffran står för inte alls viktigt och siffran 0 står för helt avgörande. I text och figur har omdömena -5 slagits samman till en kategori ( mindre viktig ) och omdömena 6-0 slagits sammans till en kategori ( viktig ). De svarande har på en tiogradig skala fått ange i vilken utsträckning samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut skulle kunna göra den egna verksamheten mer konkurrenskraftig. Siffran står för inte alls och siffran 0 står för i mycket hög grad. I text och figur har omdömena -5 slagits samman till en kategori ( i låg grad ) och omdömena 6-0 slagits sammans till en kategori ( i hög grad ). 3 Se fotnot. 4 Se fotnot.

6 Samverkan stärker konkurrenskraften 5 Hur viktig anser du att samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut är för att er verksamhet ska vara mer konkurrenskraftig? Företag som samverkar med akademin Samtliga Jordbruk/ Skogsbruk/ Fiske Tillverkning Bygg Handel 70 9 Transport/ Magasinering 7 9 Hotell/ Restaurang Information/ Kommunikation 8 7 Juridik/ Ekonomi/ Vetenskap/ Teknik 78 Uthyrning 83 5 Utbildning 6 Vård & omsorg/ Sociala tjänster % 0% 40% 60% 80% 00% Viktigt Mindre viktigt Ej svar Enligt din bedömning, i vilken utsträckning skulle samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut, kunna göra din verksamhet mer konkurrenskraftig? Företag som ej samverkar med akademin Alla anst anst anst anst % 0% 40% 60% 80% 00% I hög grad I låg grad Ej svar

7 Samverkan stärker konkurrenskraften 6 Enligt din bedömning, i vilken utsträckning skulle samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut, kunna göra din verksamhet mer konkurrenskraftig? Företag som ej samverkar med akademin Samtliga Jordbruk/ Skogsbruk/ Fiske Tillverkning 4 58 Bygg 0 78 Handel 77 Transport/ Magasinering 5 75 Hotell/ Restaurang 9 70 Information/ Kommunikation Fastighet Juridik/ Ekonomi/ Vetenskap/ Teknik 8 70 Uthyrning 8 7 Utbildning 7 73 Vård & omsorg/ Sociala tjänster % 0% 40% 60% 80% 00% I hög grad I låg grad Ej svar Akademin ointresserad av samverkan Om det nu är så, vilket undersökningen indikerar, att det både bland samverkande och icke samverkande företag finns en tilltro till att samverkan kan stärka den egna verksamhetens konkurrenskraft, varför kommer då inte samverkan till stånd i större utsträckning? Många företag vidgår, i de kommentarer de har gett i undersökningen, att exempelvis egen brist på tid är ett skäl. Men många uppger också att akademin är ointresserad av samverkan. Hela procent av de svarande anser att universitet, högskolor och forskningsinstitut inte är intresserade av samverkan med deras eget företag 5 ; hela 7 procent av företagen ger akademins samverkansintresse betyget helt ointresserade. 6 Företagens bedömningar av de akademiska institutionernas intresse har en tydlig korrelation till företagens storlek. Mindre företag anser i högre grad att universitet, högskolor och forskningsinstitut är ointresserade av samverkan med det egna företaget än större företag. Intressant att notera är emellertid att också hela 56 procent av de allra största företagen över 00 anställda anser att akademin inte är intresserad av samverkan. Sett till branschtillhörighet är intresset för samverkan hos universitet, högskolor och forskningsinstitut, enligt undersökningen, störst inom tillverkning, information/kommunikation, juridik/ekonomi/vetenskap/teknik och vård&omsorg/sociala tjänster. Minst är intresset inom handel, transport/magasinering och fastighet. 5 De svarande har på en tiogradig skala fått ange i vilken utsträckning universitet, högskolor och forskningsinstitut är intresserade av samverkan med det egna företaget. Siffran står för helt ointresserade och siffran 0 står för mycket intresserade. I text och figur har omdömena -5 slagits samman till en kategori ( ointresserade ) och omdömena 6-0 slagits sammans till en kategori ( intresserade ). 6 Det ska således förstås som att 7 procent av företagarna har gett akademins samverkansintresse betyget på den tiogradiga skalan.

8 Samverkan stärker konkurrenskraften 7 Enligt din bedömning, i vilken utsträckning är universitet, högskolor och forskningsinstitut intresserade av samverkan med ert företag? Alla anst anst anst anst % 0% 40% 60% 80% 00% Intresserade Ointresserade Ej svar Enligt din bedömning, i vilken utsträckning är universitet, högskolor och forskningsinstitut intresserade av samverkan med ert företag? Samtliga 9 6 Jordbruk/ Skogsbruk/ Fiske Tillverkning Bygg Handel 80 8 Transport/ Magasinering 83 6 Hotell/ Restaurang Information/ Kommunikation Fastighet Juridik/ Ekonomi/ Vetenskap/ Teknik 9 68 Uthyrning 8 9 Utbildning 3 6 Vård & omsorg/ Sociala tjänster % 0% 40% 60% 80% 00% Intresserade Ointresserade Ej svar

9 Överbrygga klyftan mellan näringsliv och akademi förslag till åtgärder 8 Överbrygga klyftan mellan näringsliv och akademi förslag till åtgärder Nästa år ska regeringen lämna en ny forsknings- och innovationspolitisk proposition. Svenskt Näringsliv kommer under hösten i år och våren nästa år att presentera en rad förslag på hur den svenska forsknings- och innovationspolitiken kan förändras, förnyas och utvecklas. Redan nu vill vi emellertid presentera några idéer kring hur samverkan mellan näringsliv och akademi kan förbättras. Den i denna rapport redovisade undersökningen visar att innovationspolitiken i en tätare samverkan rymmer en stor potential för ökad tillväxt och välfärd. Förslagen nedan ska inte betraktas som ett heltäckande eller uttömmande inspel till den forskningsoch innovationspolitiska propositionen utan en skiss på några åtgärder för att överbrygga klyftan mellan akademi och näringsliv, vilket, enligt vår bedömning, bör vara en central aspekt i den kommande propositionen.. Stärk innovationskraften i svensk forskning Under det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionen andra halvåret 009 etablerades Kunskapstriangeln som begrepp och uttryck för en ambition att stärka den europeiska innovationskraften. Tanken med Kunskapstriangeln är att tydligare länka samman utbildning, forskning och innovation. Arbetet inom EU bland annat utformningen av de nya ramprogrammen är centralt. Men samtliga länder inom unionen, däribland Sverige, har viktiga egna hemläxor att göra. Kunskapstriangeln bör också i praktiken genomsyra de högre lärosätenas strategier för prioriteringar inom utbildning och forskning. I den senaste forsknings- och innovationspolitiska propositionen infördes strategiska forskningssatsningar som ett nytt finansieringsinstrument. Ett viktigt kriterium vid val av forskningsområden var, enligt propositionen, näringslivets behov. Det är centralt att denna reform noggrant analyseras och utvärderas. Fullföljdes i praktiken propositionens intentioner på denna punkt? För framtida val av områden behövs ett tydligt fokus på näringslivets behov samt ökad samverkan med näringslivet i hur satsningarna genomförs.. Skapa tydliga drivkrafter för kvalitet och samverkan Idag fördelas en del av de direkta anslagen till universitet och högskolor ( fakultetsanslagen ) på grundval av forskningens kvalitet. De centrala komponenterna i systemet utgörs av citeringar respektive förmåga att attrahera externt kapital. Systemet bör utvecklas. Kvalitetssystemet bör bygga på fler kriterier som också fokuserar forskningsresultatens användning i samhället och kopplingen till utbildning. Det skulle stimulera till ökad samverkan mellan akademi och näringsliv. Efter det att kvalitetssystemet har reformerats bör den kvalitetsbaserade tilldelningen kunna omfatta en större del av anslagen.

10 Överbrygga klyftan mellan näringsliv och akademi förslag till åtgärder 9 3. Öka rörligheten mellan akademi och näringsliv Om samverkan mellan akademi och näringsliv ska stärkas krävs att rörligheten för personer mellan de två sfärerna underlättas. Idag är det tyvärr alltför vanligt att begåvade personer tidigt ställs inför ett val om karriär inom akademin eller karriär i näringslivet. Det är mycket olyckligt. Företag och lärosäten har behov av att få en bild av varandras kulturer och miljöer. Därför måste förutsättningarna för rörlighet förbättras på en rad nivåer. För det första bör modellen med så kallade industridoktorander utvidgas. För det andra måste möjligheterna till post docvistelser på företag förbättras. För det tredje bör systemet med adjungerade forskare vid universitet och högskolor byggas ut. 4. Skapa skatteincitament för ökad samverkan Också skattesystemet bör användas för att skapa drivkrafter för att överbrygga klyftan mellan akademi och näringsliv. Vi vill särskilt peka på tre åtgärder som är viktiga i det korta såväl som det långa perspektivet för att öka samverkan och stärka innovationskraften i svensk forskning. För det första bör skatterabatt för forskning och utveckling införas. Många andra länder såsom Kanada, Storbritannien och Frankriken har särskilda drivkrafter i skattesystemet för att uppmuntra till investeringar i forskning och utveckling, inte minst i små och medelstora företag. Också Sverige bör införa någon form av skatterabatt/fou-avdrag. För det andra bör avdragsrätt för gåvor till forskning införas. I många andra länder är det vanligt med privata donationer till forskning. Det bör stimuleras också i Sverige. Förmånligare villkor för donationer till forskning skulle ökad kontaktytorna mellan näringsliv och akademi. För det tredje är det betydelsefullt att den så kallade expertskatten reformeras. Expertskatten som under vissa förutsättningar ger lägre beskattning åt utländska experter infördes för ungefär tio år sedan för att göra det möjligt för Sverige att kunna konkurrera om den mest kvalificerade arbetskraften. Men reglerna är byråkratiska och handläggningstiderna ofta långa. I samband med vårpropositionen 0 öppnade regeringen för förändringar när det gäller expertskatten och företagens rätt till avdrag för forskning och utveckling. De potentiella förändringarna ska prövas inför arbetet med höstens budgetproposition Stärk institutsektorn Den svenska institutsektorn är i internationell jämförelse förhållandevis liten. Den är emellertid väl fungerande och har nyligen omorganiserats och reformerats. Instituten fungerar väl som länkar mellan företag och forskare; de utgör uppskattade bryggor mellan näringslivet och universitet/ högskolor. Institutsektorn bör stärkas. 7 Se exempelvis debattartikel i Svenska Dagbladet 0 april i år ( Vi vill se över flera skatter ) av de fyra regeringspartiernas partiledare.

11 Överbrygga klyftan mellan näringsliv och akademi förslag till åtgärder 0 6. Utveckla systemet med innovationsupphandling Med innovationsupphandling kan produkter efterfrågas som ännu inte finns på marknaden. Detta är endast möjligt om beställaren har potential till stora inköp av den utvecklade produkten. Offentlig innovationsupphandling i form av teknikupphandling har under lång tid varit ett viktigt verktyg i Sverige för att sporra innovation och tillväxt. Televerkets beställningar till LM Ericsson nämns ofta som exempel. Systemet med innovationsupphandling bör utvecklas. En samverkan mellan privata och offentliga aktörer av stora projekt kan ge ökade finansiella möjligheter och en tillräckligt stor marknad för produkter för att göra det ekonomiskt möjligt att utveckla dessa. Det är viktigt att innovationsupphandlingarna genomförs på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen eller innebär otillåtna företagsstöd. 7. Ta fram en strategi för investeringar i forskningens infrastruktur Under de senaste åren har staten inlett fler satsningar i forskningens infrastruktur i Sverige: ESS, Max IV, SciLifeLab och biobanker. Satsningarna betyder ett viktigt tillskott för svenska forskare men gör också Sverige mer attraktivt för utländska forskare. Och det skapar bredare kontaktytor mellan näringsliv och akademi. Regeringen bör, i samarbete med näringslivet, ta fram en strategi för hur dessa satsningar närmare ska utnyttjas, inte minst i syfte att få fram fler innovationer. 8. Vidga friheten för landets universitet och högskolor Att ge universitet och högskolor större autonomi är en tydlig internationell trend. Också i Sverige genomfördes 00 en reform i syfte att öka friheten för landets högre lärosäten. Men reformarbetet måste fortsätta, inte minst när det gäller att vidga det ekonomiska och administrativa rörelseutrymmet. Till de tidigare argumenten för ökad autonomi att det ligger ett speciellt principiellt värde i att universitet och högskolor ska kunna fungera som arena för kritisk debatt och ifrågasättande och att ökad frihet av erfarenhet leder till bättre resultat för den tilltagande internationaliseringen med sig ytterligare ett motiv. Om universitet och högskolor mer effektivt ska kunna fungera som till exempel partners med näringslivet måste lärosätena ges större eget handlingsutrymme. Det är inte rimligt att lärosätena ska invänta besked från regeringen eller andra centrala statliga myndigheter i stort som smått för att kunna agera och gripa de möjligheter som uppstår.

12 storgatan 9, 4 8 stockholm, telefon

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige

Läs mer

ag föret små om Smått

ag föret små om Smått Smått om små företag Om Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vi främjar företagens gemensamma intressen, en fri företagsamhet, en väl fungerande marknadsekonomi och

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Varför behövs en strategi för småföretag? Sverige behöver fler nya och växande företag Stort behov av att satsa på innovationer En kraftsamling

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen Bra kan bli bättre - om skolan och företagen MARS 2011 Bra kan bli bättre om skolan och företagen Bra kan bli bättre om skolan och företagen 1 Sammanfattning Ett bra samarbete mellan näringsliv och skola

Läs mer

Kvinnor och mäns företagande

Kvinnor och mäns företagande Kvinnor och mäns företagande Uppsala län Företagens villkor och verklighet 2011 1 Andel företag som drivs av kvinnor 2 24% 23% 20% 1 10% 0% Uppsala Källa: Företagens villkor och verklighet 2011 2 Riket

Läs mer

Rustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas kompetenser

Rustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas kompetenser Rustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas er En undersökning från Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i samarbete med Demoskop Augusti 2011 Förord En skola i världsklass

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

SwedenBIOs inspel till forskningspropositionen 2016

SwedenBIOs inspel till forskningspropositionen 2016 Att: Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten u.registrator@regeringskansliet.se Stockholm 2015-10-30 SwedenBIOs inspel till forskningspropositionen 2016 Intro: En forskningspolitik som stärker

Läs mer

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt En Demoskopundersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2011-07-02 Om undersökningen Syfte Att undersöka attityder till förslag om vinstbegränsning bland

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi

Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi 30 mars 2012 Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationskraft är unik. Näringslivet är framgångsrikt och kunskapsintensivt, tjänstesektorn

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011 Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften Emil Görnerup, Dec 211 Innehåll 1 Innehåll Förord.... 2 Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund... Syfte och mål...5 Metod....

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Gräv där du står! Vision 2016: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Vårt

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Utbildning, lärande och forskning

Utbildning, lärande och forskning P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning

Läs mer

Ålands innovationsstrategi

Ålands innovationsstrategi Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Företagens villkor och verklighet - 2011

Företagens villkor och verklighet - 2011 Företagens villkor och verklighet - 2011 1 Företagens villkor & verklighet 2011 En av Europas största och mest omfattande enkätundersökningar. Enkät till 30 000 små och medelstora företag. Cirka 20 000

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

( ( ( Efterskalv ) ) ) Svenskt Näringsliv Det ekonomiska läget September 2010 Björn Lindgren

( ( ( Efterskalv ) ) ) Svenskt Näringsliv Det ekonomiska läget September 2010 Björn Lindgren ( ( ( Efterskalv ) ) ) Svenskt Näringsliv Det ekonomiska läget September 2010 Björn Lindgren USA är inte färdigsanerade ännu 15 Amerikanska hushålls totala lånestock Trillions of Dollars Trillions of Dollars

Läs mer

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Tisdag den 6 september 2011 SEB:s Företagarpanel om miljö och affärer Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag SEB har frågat 1 390 företagare

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

DIVISION. Landstingsdirektörens stab. Fakta om Norrbotten

DIVISION. Landstingsdirektörens stab. Fakta om Norrbotten Fakta om Norrbotten Geografi En fjärdedel av Sveriges yta. Del av det Europeiska Arktis. Sapmi Barents Nordkalotten Östersjön Ca: 250 000 invånare Befolkningstäthet 250 000 invånare fördelat på 100 000

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Strategisk plan LUNDS UNIVERSITET

Strategisk plan LUNDS UNIVERSITET Strategisk plan 2017 2026 LUNDS UNIVERSITET 2 STRATEGISK PLAN 2017 2026 Förord Universitetet ska skapa och förmedla kunskap på vetenskaplig och konstnärlig grund ett uppdrag viktigare nu, än kanske någonsin.

Läs mer

Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018

Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018 1(13) Stadsledningsförvaltningen Näringslivs- och utvecklingsenheten Lars Ekberg Uppdaterad 2016-04-12 Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Kompetensförsörjning 1 En av Sveriges största enkätundersökningar till företag En undersökning om företagens perspektiv. Hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Enkät för det offentliga samrådet

Enkät för det offentliga samrådet SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Bättre företagsklimat och fler vill växa

Bättre företagsklimat och fler vill växa 2010-09-17 NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 2 Bättre företagsklimat och fler vill växa men politikernas syn på företagande skiljer sig från företagarnas I den andra upplagan av NyföretagarCentrums

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Stockholm, 2015-02-1617 Bokslutskommuniké 2014 Hållbart värdeskapande i tillväxtbolag Avyttring av LeanNova Engineering i Trollhättan Viktiga händelser under helåret 2014 och fjärde kvartalet Fouriertransform

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning

Läs mer

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2016-12-15 2015-05904 Reviderad Individrörlighet för innovation och samhällsnytta En utlysning inom programmet Kunskapstriangeln VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Eva Schelin VD

IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Eva Schelin VD IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet Eva Schelin VD IQ Samhällsbyggnads medlemmar IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

En kort presentation av Tjörns näringsliv

En kort presentation av Tjörns näringsliv En kort presentation av Tjörns näringsliv Allmänt om Tjörn Kommunen har ungefär 15 000 invånare, men man räknar med en befolkningsökning de kommande åren då man har förberett för en ökad bebyggelse på

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Företagsklimatet 2016 Skåne län

Företagsklimatet 2016 Skåne län Företagsklimatet 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Om undersökningen Intervjuperiod januari-april 2016 Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas

Läs mer

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Analys baserat på Reglabs Innovationsindex November 2011 Kontigo AB Analysen av Norrbottens län Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer