Lust att leda i lust och leda om tillit och tillförsikt. Torbjörn Sandén Åbo Akademi Centret för livslångt lärande

Transkript

1 Lust att leda i lust och leda om tillit och tillförsikt Torbjörn Sandén Åbo Akademi Centret för livslångt lärande

2 ÅBO AKADEMI 4 fakulteter 4000 studerande 1200 personal Nordisk profil Åbo Akademi 1640 Åbo Akademi Uppsala 1477 Tartu 1632 Lund Finlandssvenskarna finlandssvenskar (5,6 % av befolkningen i Finland) Åland är ett enspråkigt svenskt landskap med självstyrelse där det bor personer. Positivt: Finlandssvenskarna föder i dag fler barn i medeltal än vad hela befolkningen gör. Dock har emigrationen till Sverige igen ökat och fler och fler söker jobb också i Norge. fler barn i tvåspråkiga familjer registreras som svenskspråkiga och går i svensk skola. Negativt: språkstrider, minoritetsproblematik

3 RIKSDAGSVAL CENTERN 49 mandat (21 %) SANNFINLÄDARNA 38 mandat (18,2 %) SAMLINGSPARTIET 37 mandat (17,6 %) SDP 34 mandat (16,5 %) GRÖNA 15 mandat (8,5 %) VF 12 mandat (7,1 %) SFP 9 mandat (4,9) KD 5 mandat (3,5 %) Övriga 1 mandat (0,6 %) ASYLSÖKANDE Sverige Norge Danmark Finland

4 UTBILDNING I FINLAND grunden för Finlands välfärd kompetens är Finlands främsta tillgång Finland har utvecklat en egen vision för skola och lärande Stark tilltro till lärarkåren med höga akademiska meriter Har utvecklat en strategi för specialpedagogik. Hälften av alla elever får nån gång specialstöd under sin 9- åriga grundskoletid Lärarna aktiva i läroplansarbete och diagnostiska bedömningar Konferensens tema Bättre skola Makroperspektiv Interaktiva arenan Skolperspektiv Mikroperspektiv Individuella arenan Rektor Lärare Professionella arenan Sandén,

5 Det lutande PISA-tornet Det finns en spricka i allting, det är så ljuset kommer in Leonard Cohen Trots att finländska ungdomar (15 år) i naturvetenskaper presterar tredje bäst i världen finns sprickor i fasaden: Den sociala ojämligheten ökar Den sociala resiliensen, förmågan att motstå störningar, försvagas Andelen lågpresterande elever ökar Medelprestationen försämras Andelen som lär sig snabbt och klarar sig väldigt bra minskar Medelvärdet i de naturvetenskapliga ämnena har sjunkigt med 32 p (1 år) Mest oroande: Elevernas motivation att studera naturvetenskap och deras tilltro till att prestera på det naturvetenskapliga området ligger under OECD - medeltalet Nokias sammanbrott. Pappersindustrin i kris. Motgångar inom metallindustrin och maskintillverkningen. Kraftigt minskad export till Ryssland. Finländska exporten av livsmedel till Ryssland stoppad. Lärarna i Finland Finanskrisen PISA TALIS Nya grunder LP Gy 2015 PISA DIGITALISERINGEN PROJEKT BLAME AND SHAME Nya grunder LP

6 De nordiska ländernas konkurrenskraft Sverige 6. Danmark 7. Norge 20. Finland The Legatum Prosperity Index Ekonomi, Företagsamhet och möjligheter, Styrelse, Utbildning, Hälsa, Trygghet och säkerhet, Personlig frihet, Socialt kapital 6

7 Genom att se bakåt ser man hur andra förut sett framåt Lars Svedberg 2016 En bra skola för alla Det historiska perspektivet Jämlikhet, jämnhet i resultat Avgiftsfri utbildning Bra lärare, bra lärarutbildning Stödåtgärder för de svagaste Det historielösa perspektivet Populism Nostalgi och bakåtsträvan Nationalism Konservatism Den som ser varken bakåt eller framåt måste se upp Henrik Tikkanen Vilket samhälle? 7

8 När gör populismen på allvar sitt intåg i skolan Reklam för gymnasieskolor - big business Gymnasieskolorna lägger mångmiljonbelopp av skattepengar på att göra reklam för sina utbildningar. Det är inte ovanligt att gymnasieskolor anlitar reklambyråer för att synas och höras, eller i vissa fall anställer en informatör. Nio av tio rektorer, tre av fyra lärare och två av tre studie- och yrkesvägledare är engagerade i marknadsföringen av sin skola. Gymnasiet som marknad, Lisbeth Lundahl vid Umeå universitet (2012) En ny undersökning från Studentum visar att de flesta skolor lägger mellan och kronor på marknadsföring varje år. Var tredje tillfrågad från en friskola tycker att pengarna borde läggas på undervisning i stället, liksom var fjärde deltagare från en kommunal skola. Skolvärlden 10 februari

9 Kapitelrubriker i en bok om Tillit Red. Fink, D. Australia- halfway to anywhere Canada - at the tipping point Finland - trust under pressure Lithuania - faster than history, slower than a lifetime Sweden a post modern cocktail England - reform in a hurry USA - and the pendulum swings Man kan lita på de flesta människor Man kan aldrig vara helt säker ,5 117,

10 Världen är inte särskilt präglad av tillit

11 Massflykten från det personliga ansvaret Heberlein, A. (2008) Det var inte mitt fel! Om konsten att ta ansvar. ICA bokförlag Illustr. Jenny Alvén Rika direktörer skyller sina optionsklipp på styrelsen Eleverna skyller sina dåliga betyg på lärarna eller skolan Föräldrar till snattande barn skyller på dålig övervakning från skolans sida Invandrare som begår brott skyller på rasism Folk som inte klarar lånen skyller på bankerna (det är för lätt att låna) Heberlein, A. (2008)

12 Brukar du skylla ifrån dig? Brukar du skylla ifrån dig? Tycker du att andra skyller ifrån sig Aldrig Sällan Ofta Andra? Du? Alltid Hämtad från

13 Tillit och Tillförsikt Förtroende för, hoppfullhet, förtröstan, tro på eller tilltro till en gynnsam utveckling Reformarbetets inre logik Finlands nationalmuseum Aldrig något nytt! Alltid steget efter! 13

14 TILLIT Förenande för de flesta finländska skolreformer som genomförts efter 1970 och framåt är att de mycket mer haft tillit och förtroende som byggelement framom övervakning och kontroll (Sahlberg, 2008) En följd av upprepad växelverkan mellan människor som skapar och upprätthåller givna förväntningar gällande växelverkans kvalitet och utfall Relationellt Institutionellt Professionellt En förväntan om ett lämpligt agerande i förhållande till institutionens mål och normer = att skolan gör sitt yttersta för fostra/undervisa och skydda barnen Skolledares/lärares professionella bedömningsförmåga Flexibilitet - lös regelverk och styrning Frihet för kreativitet i klassrummet

15 Tillit Verklighet och ideal Stor tillit verklighet Ideal Svag tillit verklighet Ideal Ingen tillit verklighet Ideal ,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Principals and institutional trust Government policies support quality public education for all regardless of family income (Item 1). The educational system supports its school leaders in ways that make them more effective (Item 3). The educational system backs its teachers when their professionalism is questioned by the press and other media sources (Item 4). Quality leadership is one of the educational system s highest priorities (Item 12). School leaders feel valued by senior levels of government (Item 13). Leadership development has strong support from higher levels of government (the province, state etc., (Item 14). Fink, D. (2016). Trust and Verify

16 Den nationella utbildningspolitiken stöder kvalitativ offentlig utbildning för alla oberoende av inkomst 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Ideal Real difference Sannolikheten för att en skola med hög tillitsfaktor förbättrar sin testresultat är tre gånger större än i en skola med låg tillitsfaktor (Bryk, Schneider, 2002, s.111)

17 Rektorer (Sverige) Salo, Sandén & Svedberg 2016 Institutionell tillit Svenska rektorers institutionella tillit är besvärande låg. Det gäller särskilt den nationella utbildningspolitikens förmåga att stödja utbudet av kvalitativ offentlig utbildning för alla. Skolledare säger sig även behöva agera portvakter för att skydda lärare och barn från de negativa effekterna av en del statliga och lokala utbildningspolitiska beslut. Systemet står inte upp för lärarnas professionalism när denna ifrågasätts offentligt. Relationell tillit Rektorers relationella förtroende är däremot högt. De betonar betydelsen av den egna förmågan att etablera förtroendefulla relationer med de anställda och forma en verksamhetskultur präglad av tillit. Dessa förmågor sägs vara centrala för såväl skolutveckling som för effektivitet och elevers lärande Lärare (Swe) Institutionell tillit Lärarnas institutionella förtroende är ännu lägre än rektorernas. De backas inte upp av systemet när deras professionalism ifrågasätts offentligt. Myndigheter erkänner sällan sina misstag och systemet är inte berett att tillskjuta resurser för kvalitet i undervisningen. Relationell tillit I fråga om den relationella tilliten är skattningarna betydligt högre. Lärarna litar på att skolledare har kunskap om effektiva undervisningsmetoder och moderna inlärningsteorier

18 Rektorer (Finland) Institutionell tillit Stark tillit till skolan och dess professionella aktörer. De finländska rektorerna litar fullt ut på sin arbetsorganisation och sina möjligheter att påverka och skapa framgång. Rektorerna är rörande eniga om att den finländska utbildningspolitiken stöder en kvalitativ offentlig skola för alla. Sättet att se på skolan förefaller präglat av tradition. Skolan uppfattas som en nationell angelägenhet, omhuldad av gemensamma värderingar och med en uppriktig omsorg för alla elevers välmående. Relationell tillit Överlag verkar den relationella tilliten i den finländska skolan vara något mer ifrågasatt. Rektorerna efterlyser mer stöd från sina överordnade och lärarna menar att de inte får uppbackning av utbildningssystemet när deras professionalism blir ifrågasatt. Både rektorer och lärare verkar uppleva en press i yrket och förväntningar om robustare backup i styrkedjan. Skolledaren Nr 7/ Lärare (Finland) Institutionell tillit Den institutionella tilliten är stark, d.v.s. man litar på skolan och på att den nationella utbildningspolitiken sörjer för att alla unga har tillgång till en offentlig skola, oberoende föräldrars inkomster. En god och kvalitativ undervisning för alla elever är av högsta nationella prioritet. Lärarna upplever sig vara mera effektiva om verksamhetsmiljön är tillitsfull. Inte helt oväntat uppfattas lärarfacket fungera som en garant för skolutveckling. Relationell tillit Brister i den relationella tilliten kommer till uttryck i att lärarna ifrågasätter att lokala skolmyndigheter och skolans ledare öppet erkänner misstag

19 Vad kan Finland lära av Sverige Utmaningarna i den finländska skolan handlar om relationerna mellan aktörerna; lärarna borde samarbeta och backa upp varandra mera och rektorerna kunde i större utsträckning uppmärksamma och ge feedback på lärarnas arbete. Rektorerna borde få ett starkare professionellt stöd från sina förmän och politiska beslutsfattare. Risken med den finländska skolans goda kvaliteter handlar om att dessa tas kanske för givet, och underhålls inte i tillräcklig hög grad? Särskilt med tanke på de tuffa ekonomiska utmaningarna bör man undvika självtillräcklighet, och osund tilltro till traditionens bärighet. Finland har mycket att lära sig av den svenska skolans sätt att samverka och stöda utveckling genom kollegiala arbetsformer Salo, Sandén & Svedberg Vad kan Sverige lära av Finland? Utmaningen för den svenska skolan handlar om att hur man skall navigera klokt när styrsystemet är asymmetriskt och präglat av konkurrerande logiker. Hur skapa likvärdighet? På ena sidan en skolmarknad, styrd av olika samhällsgruppers agerande. På den andra sidan finns en statlig myndighetsstruktur i form av Skolverket och Skolinspektionen. En överhängande risk är att marknaden drar det längre strået Lärare och rektorer reagerar på dessa förhållande med ett alarmerande svagt förtroende för de förtroendevalda skolpolitikerna och tilliten för skolan som institution utmanas. Sverige kan med fördel ta intryck av den Finländska skolpolitiken med långsiktig samsyn kring skolan som en samhällsbärande institution. Salo, Sandén & Svedberg

20 Det lutande PISA-tornet Det finns en spricka i allting, det är så ljuset kommer in Leonard Cohen Principen om likvärdighet och närskola Verksamhetskulturen Lärarutbildningen Ekonomi Forskning (om utbildningen) Inlärning och pedagogik Ledning Lärarnas arbetstid 39 REFORMARBETETS INRE LOGIK Reformlogik Förbättra MOTIVATIONEN Mångsidiga INSATSER KUNNANDE och KOMPETENS Framtidens grundskola Reformpaket Nya grunder för läroplanen 2014 Skolans verksamhetskultur Principen om närskola Ekonomiska resurser Inlärning och pedagogik Ledning Lärarnas arbetstid Lärarnas utbildning och fortbildning Utvärdering och uppföljning Ny läroplan Fortbildning av lärare och rektorer Alla skolor får en tutorlärare (7,5 milj.) Nyaste forskningen ska stöda skolornas utveckling (8 milj.) Lärarutbildningen förnyas (7 milj.) Kommunala utvecklingsplaner Nationella projekt och nätverk (Ex. Fyren) Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 20