Stöd för lärarens kunnande och välbefinnande. Gemensamma vägar, Umeå, Jessica Aspfors, PeD Margareta Bast-Gullberg, TL
|
|
- Maja Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stöd för lärarens kunnande och välbefinnande Gemensamma vägar, Umeå, Jessica Aspfors, PeD Margareta Bast-Gullberg, TL
2 Läroplansprocessen Utvecklingsplan Kvalitetskriterier Toppkompetens 2
3 Gruppmentorskap som stöd för välmående och professionell utveckling
4 Vad är gruppmentorskap?
5 Osaava Verme - Vad? Verme förkortning av finskans vertaisryhmämentorointi, engelska peer-group mentoring o Att lära av varandra o Meningsfullt lärande grundar sig på personliga erfarenheter reflektion över autentiska frågor problemlösning o Mentorskap sker i grupp
6 Betänkande Lärarutbildning 2020 (Undervisningsministeriet, 2007) o Behovet av stöd åt nya lärare betonas o Statligt stödda stödåtgärder o Systematiskt upplagd och längre pågående fortbildning kring välavgränsade teman Kontinuerlig professionell utveckling Lärarutbildning Första Induktion åren Fortbildning Kontinuum av lärares professionella utveckling (Lärarutbildning 2020)
7 Deltagare Alla universitet och yrkeshögskolor med lärarutbildningar Övergripande syfte o Skapa kontinuitet mellan lärarutbildning och yrkesliv o en fortlöpande helhet som stöder lärares livslånga professionella utveckling o Gruppmentorskap för att stöda nya lärares professionella utveckling och välmående i arbetet o Stöd för nya lärare i induktionsfasen, dvs. vid övergången från lärarutbildning till arbetsliv Målgrupp: o samtliga grupper av lärare med 1-5 års lärarerfarenhet Ledning Nationellt: KTL, Jyväskylä universitet (Pedagogiska forskningsinstitutet) Svenskfinland: Pedagogiska fakulteten och Centret för livslångt lärande (CLL) vid Åbo Akademi
8
9 Mentorsutbildning 10 sp
10 Mentorsutbildning o Pilotkurser o Osaava Verme mentorsutbildning 2010 o Parallell med mentorsgrupperna o Ett läsår, 5 x 2 kursdagar o Centrala teman: Kollegialitet Likvärdighet Välmående Dialog Etik
11 Gruppmentorskap i praktiken Samlas 6 8 ggr / läsår, 1,5 3h / gång Gemensam verksamhetsplan men med utrymme för aktuella vardagserfarenheter t.ex. arbetsro, välbefinnande, samarbete möjligheter till olika aktivitets- och övningsformer Överenskommelse om konfidentialitet och samtalsetik tid och plats
12 Finlands väg - forskningserfarenheter
13 Stöd för nya lärare Varför? Stort internationellt tema o EU policy (Improving the Quality of teacher Education, 2007) Utvecklingen i Finland o Följer ett internationellt mönster o Växande oro i samhället - konsekvenser för barn och skolmiljö o Växande problem med läraravhopp särskilt i huvudstadsområdet o Polyvalent yrke: flera yrkesmöjligheter med samma utbildning o Stora satsningar på lärares professionella utveckling i de nordiska länderna (Sverige: Lärarlyft, Norge: Kunskapslyft) I Finland programmet Kunnig (Osaava)
14 Stöd för nya lärare utvecklingen av mentorskap i Finland Parmentorskap o En erfaren lärare mentor för en ny lärare (one-to-one) o Helsingfors 2000 Gruppmentorskap o En erfaren lärare mentor för en grupp med nya lärare o Karleby 2003 Gruppmentorskap bland likvärdiga (Verme) o En erfaren lärare mentor för en grupp med nya och erfarna lärare o 2006 Osaava Verme gruppmentorskap o En erfaren lärare mentor för en grupp med nya lärare o Hela landet
15 Trender internationellt Tre arketyper av mentorskap: 1. Support (stöd) - Den traditionella modellen i Norden - En mer erfaren person vägleder en mindre erfaren person i dennes professionella utveckling - Frivilligt deltagande 2. Assessment (bedömning /lärarlegitimitet) - Introduktionsår och bedömning av nya lärare - Mentorsroll < > roll som sensor - England, Skottland, USA, Nya Zeeland Sverige 3. Collaborative self-development (kollektiv utveckling) - Collaborative mentoring, peer collaboration, dialogic mentoring, reciprocal mentoring, peer-group mentoring - Gruppmentorskap - Finland (Kemmis, Heikkinen, Fransson, Aspfors, Edwards-Groves, in press)
16
17 Finlands väg (Sahlberg, 2011) Utbildningspolitiken i Finland egen väg o Lösningar som avviker från en marknadsdriven policy o Få av strategierna från GERM har använts Bygger på o utbildningssystemets goda rykte o tillit från allmänheten o professionalism i skolan (lärarens autonomi) o lokala skolledare; i nyckelroll (lärare som undervisar) o delat ansvar i stället för: rigorous school-inspection, standardized curriculum, high-stakes assessments, test-based accountability and a race-to-the-top mentality o den kommunala skolan (få friskolor)
18 Lärare autonoma och professionella Grunden - en forskningsbaserad utbildning Professionalism o Gedigna pedagogiska och ämnesdidaktiska kunskaper o Reflekterande praktiker Förmåga att systematiskt dekonstruera problemsituationer och konstruera ändamålsenliga lösningar Omfattande autonomi Begränsad extern formell kontroll (t.ex. inspektörer) Metodisk självständighet och frihet att tolka läroplanen och välja material Positiv spiral Ger arbetsmotivation Ger yrket status Grundstenar i gruppmentorskap
19 Deltagares åsikter om gruppmentorskap % (n = 116) Lärare inom grundläggande utbildning (69) Yrkeslärare (47) Gruppmentorskap är viktigt också under karriärens senare skeden Gruppmentorskap är viktig för arbetstagare i början av karriären Gruppmentorskap har hjälpt mig orka bättre i mitt arbete Jag har i mentorsgruppen fått stöd i min professionella utveckling av de andra deltagarna Gruppmentorskap har stärkt min professionella identitet Gruppmentorskap har gett mig beredskap att samarbeta med andra Jag har i mentorsgruppen fått mycket kunskap som stöd för mitt arbete Gruppmentorskap har gett mig ökad självsäkerhet i min undervisning Gruppmentorskap har ökat min inspiration för arbetet Jag har fått nya tankar i min mentorsgrupp kring skolutveckling Jag har fått nya pedagogiska idéer i mentorsgruppen Gruppmentorskap har gett färdkost för att utveckla arbetsgemenskapen Gruppmentorskap har fått mig att tänka på nya sätt över vad som är viktigt i mitt arbete Gruppmentorskap har fått mig att ändra mina tillvägagångssätt (p=.036) Utbytet av gruppmentorskap har varit mycket splittrat Som en följd av gruppmentorskap har mina arbetskamrater frågat råd och åsikter av mig (p<.000) (Heikkinen, Jokinen, Markkanen, Tynjälä, 2012)
20 Erfarenheter av gruppmentorskap 1. Gruppmentorskap och övergång till arbetsliv Koppling lärarutbildning arbetsliv Ett flexibelt verktyg för att stöda nya lärare 2. Gruppmentorskap i praktiken Gruppsammansättning (heterogen/homogen) Mentorsroll 3. Gruppmentorskap som stöd för arbetsgemenskap och välmående Potential att utveckla välmående i arbetet Indirekt inverkan på arbetsgemenskapen 4. Gruppmentorskap och yttre strukturer Kommunens och rektorns kritiska roll (Aspfors & Hansèn, 2011)
21 21
22 Litteratur TACK!
Gruppmentorskap. för rektorer. Erfarenheter från ett skolutvecklingsprogram. Siv Saarukka/ ÅBO AKADEMI
Gruppmentorskap för rektorer Erfarenheter från ett skolutvecklingsprogram Siv Saarukka/ ÅBO AKADEMI Lärande i arbetet Internationell forskning: 70-80% av relevant kunnande för arbetet baserar sig på informellt
Läs merPå väg mot Gun Oker-Blom Direktör Utbildningsstyrelsen. Kommunförbundets rektorsdagar
På väg mot 2030 Gun Oker-Blom Direktör Utbildningsstyrelsen Kommunförbundets rektorsdagar 26-27.10 2017 Vart är vi på väg? Utbildningsstyrelsen 2 27/10/2017 Opetushallitus 3 Globala megatrender 2017 (Sitra)
Läs merAntaganden för förändring
AKTIONSFORSKNING - MODELL FÖR PRAKTIKNÄRA FORSKNING FÖR EN STÄRKT VETENSKAPLIG GRUND I SKOLVÄSENDET Karin Rönnerman, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS Antaganden för förändring Utbildning
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merSKUTT 2014 Ett koncept för kunskapsbaserat ledarskap av verksamhetskulturen. Michael Uljens Åbo Akademi
SKUTT 2014 Ett koncept för kunskapsbaserat ledarskap av verksamhetskulturen Michael Uljens Åbo Akademi SKUTT 2014 Kunskapsbaserat ledarskap av den pedagogiska verksamhetskulturen SKUTT? = SKOLUTVECKLINGSINSTRUMENTET
Läs merVallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt
Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor
Läs merVallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling
Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett
Läs merVälkomna till Pedersöre
Välkomna till Pedersöre www.pedersore.fi Skolutveckling i spänningen mellan policy, praktik och forskning Rolf Sundqvist, utbildningsdirektör rolf.sundqvist@pedersore.fi Några reflektioner kring organiseringen
Läs merLÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA
LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA Handlingsprogram för främjande av psykisk hälsa bland unga och studerande NYYTI RY:S STRATEGI FÖR PÅVERKAN Nyyti ry är en förening med expertis i psykisk hälsa och
Läs merUtbildningspolitiskt ställningstagande
Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt
Läs merBrinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning?
Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Management Då är det här rätt utbildning för dig... 40 sp CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID
Läs merAlla vinner på väl underbyggda val Piloten 20 maj 2015
Alla vinner på väl underbyggda val Piloten 20 maj 2015 Utbildningspaketet Text. Arbetsgrupper med främst lärare (skolledare samt studie- och yrkesvägledare Professionell handledning av lärosäte mellan
Läs merUTBILDNINGSLEDARSKAP (25 sp)
5.1.2012 UTBILDNINGSLEDARSKAP (25 sp) För rektorsbehörighet enligt F 986/98, 865/05 Programöversikt Klocktider 14:15-19 (om inte annat meddelas) Kurstider: Se nedan Kursplats: G18, Georgsgatan 18, Helsingfors
Läs merForskning om mentorskap. Göran Fransson, akademin för utbildning och ekonomi Högskolan i Gävle
Forskning om mentorskap Göran Fransson, akademin för utbildning och ekonomi Högskolan i Gävle gfn@hig.se Högskolan i Gävle Inductionforskningen Varför mentorskap?* Talet om yrkesintroduktion olika diskurser
Läs merSamling för skolan Nationell strategi för kunskap och likvärdighet års skolkommission
Samling för skolan Nationell strategi för kunskap och likvärdighet 2015 års skolkommission 1 2015 års skolkommission 2 Lärarutbildning: kvantitativ expansion för att möta lärarbristen Ökad tillgång till
Läs merVad är på gång? Utveckling på området kvalitetssäkring. Ole Karlsson
Vad är på gång? Utveckling på området kvalitetssäkring Ole Karlsson Förkortningar EHEA European Higher Education Area ENQA the European Association for Quality Assurance in Higher Education Bolognaprocessen
Läs merSkolplan Aspero Friskolor AB
Skolplan Aspero Friskolor AB 2017-2020 Antagen av skolstyrelsen 2017-01-27 Skolplanens syfte Skolplanen är Asperos styrdokument för den dagliga verksamheten för samtliga, elever och personal, vid Asperos
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merNationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet
Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad
Läs merKursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPN02, Ämnesläraren som reflekterande praktiker, 30 högskolepoäng The Subject Teacher as a Reflective Practitioner, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merHUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA?
HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA? INGRID PRAMLING SAMUELSSON INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar
Läs merDå är det här rätt utbildning för dig...
Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Då är det här rätt utbildning för dig... CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN
Läs merVERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013
1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.
Läs merFält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.
Reflektionsverktyg för lärarkompetens Titel DIALOGDUK Mål Målet är att i grupp stimulera diskussion om lärarkompetens genom att använda en självinstruerande dialogduk med färdiga frågor och begrepp som
Läs merAkademiskt mentorskap: hur och varför?
Akademiskt mentorskap: hur och varför? Verksamhetsplan Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet Innehåll BAKGRUND... 3 Kontakt... 3 MENTORSKAP PÅ HUMANISTISKA FAKULTETEN: MOTIVERING OCH SYFTE...
Läs merLämplighetsprovet för lärare inbegriper tre olika teman, en portfölj och en avslutande diskussion.
2015 AVLÄGGANDE AV LÄMPLIGHETSPROV FÖR LÄRARE Lämplighetsprovet för lärare inbegriper tre olika teman, en portfölj och en avslutande diskussion. I Utbildningsstyrelsens beslut fastställs vilka av de tre
Läs merEget ansvar och höga krav för lärlingselever i gymnasial yrkesutbildning
Eget ansvar och höga krav för lärlingselever i gymnasial yrkesutbildning Ingrid Berglund och Karin Lumsden Wass, Göteborgs Universitet Bakgrund Ny gymnasiereform GY11 Lärlingsutbildning som ny utbildningsform
Läs merEn förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan
En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation
Läs merVår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut
Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar
Läs merMENTOR MATCH GUIDE FÖR MENTORER
Sök... MENTOR MATCH GUIDE FÖR MENTORER alumn@oru.se I 1 Syftet med mentorskap kan beskrivas som att stötta och uppmuntra människor till att ta ansvar för sitt eget lärande så att de kan nå sin fulla potential,
Läs merKvalitetsarbete från verksamhet till kommunredovisning i Falköping
Kvalitetsarbete från verksamhet till kommunredovisning i Falköping Göteborg 25 november 2009 Karin Aldén, Elisabeth Johansson, Lena Westberg Förvaltnings perspektivet Kvalitetssamordnare Karin Aldén Kvalitetskarta
Läs merKvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola
Kvibergsskolan F-3 Grundskolan Göteborgs Stad Att välja förskoleklass och skola Kvibergsskolans vision Kvibergsskolan rustar eleverna med kunskaper och förmågor för att kunna leva hållbart och i balans.
Läs merMatematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik
Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.
Läs merUtmaningar för svenskundervisningen i Finland
Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Maria Green-Vänttinen och Hanna Lehti- Eklund Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Samhällsdebatten Allt färre
Läs merSpecialpedagogisk verksamhet i små skolor möjligheter och utmaningar
Specialpedagogisk verksamhet i små skolor möjligheter och utmaningar ByskolE-seminarium Vasa/Umeå 25.4.2013 Kristina Ström Specialpedagogik Åbo Akademi, Vasa 24.4.2013 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101
Läs merMENTOR MATCH GUIDE FÖR ADEPTER
Sök... MENTOR MATCH GUIDE FÖR ADEPTER mentormatch@oru.se I 1 Syftet med mentorskap kan beskrivas som att stötta och uppmuntra människor till att ta ansvar för sitt eget lärande så att de kan nå sin fulla
Läs merKvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi
Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi Henrik Saxén Åbo Akademi Europeisk utveckling Bolognaprocessen: Officiell målsättningen inte att skapa ett homogent utbildningssystem utan jämförbarhet
Läs merLP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv
LP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv Michael Uljens och Rolf Sundqvist Toppkompetens 2 UBS, 8.9.2016 LP2016 som utgångspunkt! Nya målsättningar (VARFÖR)
Läs merIntroduktionsperiod för lärare och förskollärare
STÖDMATERIAL Introduktionsperiod för lärare och förskollärare Skolverkets stödmaterial om introduktionsperiod för nyanställda lärare och förskollärare. Nytt stödmaterial från 2015. Introduktionsperiod
Läs merProfessionell och/eller legitimerad? - nya lärares första tid i yrket Didaktiska perspektiv på nya lärares professionella utveckling
Christina Gustafsson, Högskolan i Gävle 2010-05-08 Göran Fransson, Högskolan i Gävle Åsa Morberg, Högskolan i Gävle Ingrid Nordqvist, Högskolan i Gävle Monica Hallström, Högskolan i Gävle Ulla Lindgren,
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merVetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?
Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
Läs merVERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I LÄRARUTBILDNING OCH FORTBILDNING FÖR VERKSAMMA LÄRARE
VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I LÄRARUTBILDNING OCH FORTBILDNING FÖR VERKSAMMA LÄRARE 2018-06-15 FYRA LÄRAREXAMINA FEM PROGRAM Grundlärarprogrammet Ämneslärarprogrammet Kompletterande pedagogisk
Läs merLYS inriktning 90 högskolepoäng efter eller
LYS Ingår som inriktning 90 högskolepoäng i Lärarprogrammet totalt 180 hp Yrke, skola arbetsliv 90 hp ( LYS ) Studenterna ansluter efter LYS 90 hp till Allmänt utbildningsområde AUO 90 hp i Lärarprogrammet
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/372 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Education with
Läs merMålbild Konstnärliga fakulteten Fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden Diarienummer: B6 5782/09
Fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden Diarienummer: B6 5782/09 Sida: 2 (7) Om målbilden en för består av fem övergripande målformuleringar. Varje övergripande målformulering har ett antal underpunkter
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning
uppnluf UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi 2016-03-21 UBN-2016-0861 Utbildningsnämnden Genomlysning av studie- och yrkesvägledning Förslag till beslut Utbildningsnämnden
Läs merForskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik
Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket
Läs mer== Utbildningsvetenskapliga fakulteten
Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education
Läs merKollegialt lärande som utvecklar undervisningen
Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen för man behöver det här kollegiala att samarbeta prata, diskutera och lyfta, bepröva det hela, och komma tillbaka och reflektera om det. Det måste man göra
Läs merLars Öhrström Programansvarig Kemiteknik civilingenjör tf Kemiteknik med fysik. Ulf Jäglid Programansvarig Kemiteknik högskoleingenjör
Lars Öhrström Programansvarig Kemiteknik civilingenjör tf Kemiteknik med fysik Ulf Jäglid Programansvarig Kemiteknik högskoleingenjör Kort information från Chalmers Kemiteknik, Civ.ing. K+Kf Chalmers Kompetensportfölj
Läs merSkolverket. Cecilia Hågemark, undervisningsråd. Växjö 9 oktober 2018
Skolverket Cecilia Hågemark, undervisningsråd Växjö 9 oktober 2018 Vad gör Skolverket? Kursplaner, ämnesplaner, ämnesområdesplaner, allmänna råd Analyser och statistik Stöd till skolutveckling Fortbildning
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merTALIS länder/regioner lärare och 511 rektorer i Sverige Studien har genomförts 2008, 2013 och 2018 av OECD. Skolverket.
TALIS 18 The Teaching and Learning International Survey En studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan Presskonferens 19-6-19 TALIS 18 48 länder/regioner 8 119 lärare och 511 rektorer
Läs mer20/4. Tillämpningar Lärares professionalism
20/4 Tillämpningar Lärares professionalism Läxan Ta med er en halv A4 sida lång beskrivning av hur ni nu utvecklar undervisning på er skola. Ta med ännu en halv A4 sida med vad du/ni skulle vilja att
Läs merStrategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15
Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15 Vejlederseminarium på Färöarna 7.5.2012 Carola Bryggman Regionförvaltningsverkens
Läs merELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER
ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER 1 I N N E H Å L L Helhetsperspektivet 3 Rektors ansvar 4 Så skapar vi en god lärandemiljö 5 Ett elevärendes gång 6 Varför åtgärdsprogram? 8 Kartläggning - utredningsskyldighet
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merHÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet
Läs merModern och innovativ skolutveckling
Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merDagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål
Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan
Läs merIntroduktionsperiod för lärare och förskollärare
STÖDMATERIAL Introduktionsperiod för lärare och förskollärare Skolverkets stödmaterial om introduktionsperiod för nyanställda lärare och förskollärare. Nytt stödmaterial från 2015. Introduktionsperiod
Läs merVAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?
VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori
Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet ulf.lundstrom@edusci.umu.se Disposition Om projektet Syfte
Läs merVERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I LÄRARUTBILDNING OCH FORTBILDNING FÖR VERKSAMMA LÄRARE
VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I LÄRARUTBILDNING OCH FORTBILDNING FÖR VERKSAMMA LÄRARE 2018-09-17 FYRA LÄRAREXAMINA FEM PROGRAM Grundlärarprogrammet Ämneslärarprogrammet Kompletterande pedagogisk
Läs merMatematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson
Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson Innehåll av presentation Kommunens förutsättningar Implementering av Lgr 11
Läs merVasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet
Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet
Läs merFORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI
FORSKNING FÖR LIVET FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI 2016 2020 Forskarförbundet erbjuder forskare, lärare och experter gemenskap som överskrider gränserna mellan olika vetenskapsgrenar övervakar medlemmarnas
Läs merVarför det är livsavgörande att kunna läsa
Varför det är livsavgörande att kunna läsa Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Skolstrateg Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network
Läs merÄEND04, Engelska IV, 30 högskolepoäng English IV, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄEND04, Engelska IV, 30 högskolepoäng English IV, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning
Läs merVisioner för framtidens grundläggande utbildning. Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens
Visioner för framtidens grundläggande utbildning Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens 25-26.9.2017 Regeringens spetsprojekt 1: Kompetens och utbildning Nya lärmiljöer och digitala material
Läs merFramtiden för den jämlika småbarnspedagogiken
Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken 20.3.2018 Utvärdering av småbarnspedagogisk verksamhet, Helsingfors (UBS/NCU) Marika Lostedt, Esbo stad 1 Grunderna för planen för småbarnspedagogik har som
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits
Dnr: 999/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education
Läs merFörtroendets många ansikten ett skolledarperspektiv
Förtroendets många ansikten ett skolledarperspektiv Petri Salo Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi i Vasa psalo@abo.fi Rektorsdagar 2014 - Vasa Obegränsad helhetsansvar för skolan Bred och odefinierad arbetsbild
Läs merVad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt
Modul: Problemlösning Del 1: Matematiska problem Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt Var och en av oss har föreställningar om vad matematik är. Dessa föreställningar är ofta ganska
Läs merFortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT
Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer
Läs merSTRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA
STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA 2016 2019 VISION Stockholms konstnärliga universitet skapar genom sin unika sammansättning av utbildningar och konstnärlig forskning möjligheter för framtidens
Läs mer2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap
2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete
Läs merHållbart skolledarskap. Utbildningschefsnätverket 2015-10-27
Hållbart skolledarskap Utbildningschefsnätverket 2015-10-27 Idéskriften Rektor Möjligheternas chefsjobb, SKL 2013 Ändå ser det ut så här Skolledaren som pedagogisk ledare Skolledaren är pedagogisk ledare
Läs merErfarenheter av mentorskap vid Helsingfors universitets bibliotek
Erfarenheter av mentorskap vid Helsingfors universitets bibliotek Finlands svenska biblioteksförening, Årskonferens, Borgå 6.9.2007 Heli Myllys, Bibliotekschef Helsingfors universitet, Vetenskapliga biblioteket
Läs merLärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar
Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lisen Häggblom Åbo Akademi, Vasa Lärarutbildningen är en stor utbildning - komplex - har politiskt intresse - många vill vara experter på utbildning
Läs merHur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Läs merSamverkan förskola/skola och arbetsliv/omvärld - Riktlinjer för likvärdig, normmedveten studie- och yrkesvägledning
Samverkan förskola/skola och arbetsliv/omvärld - Riktlinjer för likvärdig, normmedveten studie- och yrkesvägledning Riktlinjer för samverkan mellan skola och arbetsliv/omvärld ligger till grund för samtliga
Läs merIntroduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun
Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun W:\Götene\Dokument\020620\Bunt 1\Introduktionsprogram.doc Innehållsförteckning! Inledning och bakgrund sid. 3! Programinnehåll
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merMentorskap-ett komplement till vägledning Jenny Asplund, projektledare, FIKA
Mentorskap-ett komplement till vägledning 30.10.2014 Jenny Asplund, projektledare, FIKA! Disposition Vad är mentorskap? Luckan Integration Projektet FIKAs mentorskapskoncept Hur stöder mentorskapet vägledningen?
Läs merDIGITAL UTVECKLINGSPLAN
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.
Läs merVad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005
Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning
Läs merEn tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i
Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än
Läs merNationell strategi för skolväsendets digitalisering. Johanna Karlén Projektledare SKL
Nationell strategi för skolväsendets digitalisering Johanna Karlén Projektledare SKL Styrdokumentsförändringar hösten -18 Av läroplanernas första del framgår det att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar
Läs merFrån folkskola üll grundskola. Redaktor Annelie Johansson. Lärare berättar
Från folkskola üll grundskola Redaktor Annelie Johansson Lärare berättar Omslag: Madeleine Vestin, Clou Form Omslagets foton: Ulf Fredholm och Stockholms skolmuseum ISBN: 91-87350-38-6 Första upplagan,
Läs merHandlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun
Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och yrkesval har stor betydelse för hur livet kommer
Läs merVad ryms inom detta? Mats Burström
Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.
Läs merPISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra?
PISA och lärarutbildningen. l Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? Michael Uljens prefekt Åbo Akademi OM DE SVENSKA SKOLORNAS RESULTAT I PISA 2009 Svenska Kulturfonden Seminarium 18.5.2011 PISA i vår
Läs merHur är läget på din skola?
Hur är läget på din skola? Vad kan du göra för att din skola ska vara trygg och nå goda resultat? Du som är rektor har en avgörande roll för att motivera hela skolan att arbeta för att nå goda resultat
Läs merTjänster. Teamets kompetens (5 personer)
Tjänster - Vi erbjuder IT-verktyget LoopMe som stöd och utveckling vid olika lärprocesser - Vi hjälper organisationer i deras systematiska kvalitetsarbete för att uppnå ständiga förbättringar - Vi driver
Läs merKunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier)
6. kan använda i 5. kan tillämpa i av 3. kan visa för eleverna 2. kan själv 1. kan inte själv / Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier) Skolans namn: Kollektiv kunskapsutveckling Denna
Läs merDemokratidaktik i skolans verksamhetskultur delaktiga elever och meningsfullt lärande
Demokratidaktik i skolans verksamhetskultur delaktiga elever och meningsfullt lärande Tom Gullberg, Åbo Akademi Akademilektor i historiens och samhällslärans didaktik Vårt uppdrag enligt läroplanen Den
Läs mer