En kamp för erkännande och inklusion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En kamp för erkännande och inklusion"

Transkript

1

2 En kamp för erkännande och inklusion - elevers och föräldrars upplevelser av grundskolans stödinsatser Joakim Isaksson, FD, universitetslektor Institutionen för Socialt arbete, Umeå universitet Presentation på konferensen Gemensamma vägar 2011, Umeå, 5-6/1 2010

3 Bakgrund till val av ämnesområde Elevgruppen ökade under 1990-talet Starkare samband mellan diagnos och stödinsats Kritik mot medikalisering av sociala eller personliga problem Integrering, inkludering men sen då? Ökning av segregerade arbetsformer inom skolan? Specialundervisningens/specialpedagogikens roll inom skolan Institutionen för Socialt arbete 3

4 Syfte och frågeställningar i min avhandling Syftet: att analysera spänningsförhållandet mellan normalitet och avvikelse som det kommer till uttryck i skolans arbete med elever i behov Hur har elever i behov av särskilt stöd och specialpedagogisk verksamhet artikulerats i skolpolitiska dokument under senare decennier? Vilket synsätt på skolsvårigheter kommer till uttryck i skolans åtgärdsprogram? Hur identifierar och särskiljer skolans personal elever i behov av särskilt stöd från normala elever? Hur upplever elever och föräldrar de stödinsatser som erbjuds i skolan och vad framstår som särskilt viktiga/problematiska frågor för dem angående skolans arbete med stödinsatser? Institutionen för Socialt arbete 4

5 Perspektiv på skolsvårigheter Hur man betraktar orsaken till att elevers skolsvårigheter uppstår påverkar i sin tur den specialpedagogiska verksamheten Inom svensk specialpedagogisk forskning talar man ofta om följande två perspektiv: Individuellt/kategoriskt perspektiv Relationellt perspektiv Institutionen för Socialt arbete 5

6 Det individuella/kategoriska perspektivet Det traditionella perspektivet inom skolan Skolsvårigheter härleds till brister eller tillkortakommanden hos individen Individen kategoriseras eller diagnostiseras och skolans stödinsatser ses som en kompensation i syfte att normalisera individen. Distinktionen mellan normalitet/avvikelse blir central i detta perspektiv genom att åtgärderna ofta implicerar tillrättalagd undervisning eller annan särbehandling Institutionen för Socialt arbete 6

7 Det relationella perspektivet Kontextuell förståelse av skolsvårigheter Uppstår i mötet mellan individ omgivning och tolkas snarare som sociala konstruktioner. Ett sådant perspektiv på specialpedagogisk verksamhet fokuserar på samspelet och interaktionen mellan olika aktörer. Behovet är kontextbundet och uppstår under särskilda förhållanden och i olika sammanhang Institutionen för Socialt arbete 7

8 Tre centrala teman som kan ses i ett processperspektiv: 1. Identifiering och dokumentation av behov 2. Att möta behoven genom stödinsatser 3. Hur upplevs stödinsatserna? Institutionen för Socialt arbete 8

9 Vad säger tidigare forskning om elevers och föräldrars upplevelser av stödinsatser? Ambivalenta upplevelser av stödinsatser både i den vanliga klassen och i differentierade grupper Mer tillfredställande om läraren har kunskap om de specifika behoven och har specialpedagogisk kunskap som krävs för att möta behoven. Föräldrar upplever att de måste kämpa för att erhålla adekvata stödåtgärder för deras barn Institutionen för Socialt arbete 9

10 Delstudiens syfte och frågeställningar Övergripande syfte: Att undersöka hur elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar upplever erhållna stödinsatser i skolan Frågeställningar Vad framstår som särskilt viktiga/problematiska frågor angående stödåtgärderna? Hur hanterar eleverna och föräldrarna detta? Isaksson, J., Lindqvist, R. & Bergström, E. (2010). Struggling for recognition and inclusion pupils and parents experiences of special support measures in school. International Journal of Qualitativa Studies on Health and Well-Being, 5(1) Institutionen för Socialt arbete 10

11 Informanterna/deltagarna Studien inriktade sig på elever i behov av särskilt stöd i åk 7-9 på två grundskolor i en kommun 8 elever och deras föräldrar intervjuades (2 från ena skolan, 6 från den andra) 7 av eleverna hade en medicinsk diagnos relaterat till sina skolsvårigheter (5 dyslexi, 2 ADHD) Teman som berördes under intervjuerna var informanternas upplevelser av stödåtgärderna, diagnosen, elevens historia av svårigheter i skolan, samt samarbetet skolan - föräldrar Institutionen för Socialt arbete 11

12 Hur upplevde elever och deras föräldrar stödinsatserna? Diskrepans mellan nationella riktlinjer och det praktiska arbetet angående stödåtgärder Särskiljande stödinsatser upplevdes som såväl positiva som negativa ambivalens Erbjöd lugn och ro som klassrummet sällan erbjöd Dåligt koordination med klassens undervisning och att behöva utmärka sig genom att lämna klassen skapade ambivalenta upplevelser Nivåanpassad stödundervisning i liten grupp kan även motsäga sitt syfte Nivån anpassas efter eleven med störst svårigheter och övriga elever arbetar på för låg nivå Institutionen för Socialt arbete 12

13 Vilken betydelse hade medicinska diagnoser för att erhålla stödinsatser? Den diagnostiska skolkulturen ett kontraproduktivt system för elever och föräldrar? Diagnos möjliggör å ena sidan resurser Å andra sidan tycks den inte ha någon nämnvärd effekt för de insatser som erbjuds Institutionen för Socialt arbete 13

14 Positiva och negativa sociala effekter av medikalisering (Solvang, 1999, 2007) The bright side (A socially powerful reasoning) -De-stigmatization (eradication of social stigmatization -Resource allocation (e.g. to special education) -Social control conducted with a humanitarian face (medical prestige makes the problem easier to handle, removal of blame) The dark side (A social danger) -The masking of the social (social explanations are masked by medical interpretations, e.g. family and school) -Decreased potential for selffulfilment (disempowering expectancies on the child) -Eradication of difference (striving for perfection) Institutionen för Socialt arbete 14

15 Produktiva och restriktiva effekter av en medicinsk diagnos på en individuell nivå Positiva effekter Resursallokering Specifika rättigheter i skolan Till viss mån destigmatiserande effekter Negativa effekter Stigmatiserande upplevelser Skolsvårigheter relateras till brister hos individen, medan sociala faktorer tillskrivs mindre betydelse Institutionen för Socialt arbete 15

16 Positiva effekter på individnivå blir problematiska på en strukturell nivå Diagnoser förefaller främst ha ett materialistiskt värde för skolan Genererar extra resurser inom välfärdssystemet men har mindre effekt för utformning av stödinsatser Leder till en förhandling av expertkunskap En kamp kring den sociala mening som tillskrivs elevers svårigheter/behov Diagnosen och dess relation till stödinsatser ifrågasattes och blev föremål för en förhandling mellan föräldrar och lärare Institutionen för Socialt arbete 16

17 Att vara i behov av särskilt stöd en balansakt mellan normalitet/avvikelse? För att ta del av ta del av stödinsatser behöver behoven framhävas tydligt Samtidigt riskerar stödinsatserna att leda till stigmatisering då det talar om för individen och skolans omgivning att denne person skiljer sig från det normala Balansakten innebär att i vissa situationer behöver avvikelsen framhävas, medan i andra situationer kan en strävan finnas att dölja det avvikande och passera som normal Institutionen för Socialt arbete 17

18 Litteratur för den som vill läsa mer: Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. (Doktorsavhandling). Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. (Kan laddas ner via DIVA) Isaksson, J. (2009). Särskilja eller inkludera? Kritisk utbildningstidskrift (KRUT), 136(4), Isaksson, J., Lindqvist, R. & Bergström, E. (2007). Mellan normalitet och avvikelse om skolans insatser för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. I: R. Lindqvist & L. Sauer (red.). Funktionshinder, kultur och samhälle. Lund: Studentlitteratur Institutionen för Socialt arbete 18

Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet

Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet Joakim Isaksson, FD, universitetslektor Institutionen för Socialt arbete, Umeå universitet Presentation

Läs mer

Vårboken. Umeå School of Education

Vårboken. Umeå School of Education Vårboken Umeå School of Education Detta verk skyddas enligt lagen om upphovsrätt Copyright: Författarna ISSN: 0346-6612 ISBN: 978-91-7459-197-2 Tryck: Print & Media, Umeå universitet, 2010 Omslagsfoto:

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gör vi genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gör vi genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning

Läs mer

Åtgärdsprogram på rätt nivåer En intervjustudie med specialpedagoger kring arbete med åtgärdsprogram på grupp- och organisationsnivå.

Åtgärdsprogram på rätt nivåer En intervjustudie med specialpedagoger kring arbete med åtgärdsprogram på grupp- och organisationsnivå. Linköpings universitet Specialpedagogprogrammet Alexander Aleryd Åtgärdsprogram på rätt nivåer En intervjustudie med specialpedagoger kring arbete med åtgärdsprogram på grupp- och organisationsnivå. Examensarbete

Läs mer

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Finansierat av Vetenskapsrådet Tre delprojekt Delstudie 1 - Specialpedagoger och speciallärare om yrkesutbildningen

Läs mer

OH-mallen. Svensklärarens, speciallärarens och skolledarens samspel. Konferens 22 april Inger Tinglev Ewa Bergh Nestlog

OH-mallen. Svensklärarens, speciallärarens och skolledarens samspel. Konferens 22 april Inger Tinglev Ewa Bergh Nestlog OH-mallen Svensklärarens, speciallärarens och skolledarens samspel Konferens 22 april 2010 Inger Tinglev Ewa Bergh Nestlog Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling Skolverket arbetar för

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2216, Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder i ett socialt perspektiv, 15,0 högskolepoäng A Social Perspective on Mental Health and Mental Illness, 15.0 higher

Läs mer

Vad vet vi om inkludering?

Vad vet vi om inkludering? Vad vet vi om inkludering? Om elevperspektiv på särskoletillhörighet Inkludering eller segregering? Identitet och motstånd Tidsmaskin Vad som ses som avvikande och vilka som betraktas som funktionshindrade

Läs mer

Tematisk analys över rätten till stöd

Tematisk analys över rätten till stöd Publiceringsår 2016 Tematisk analys över rätten till stöd Erfarenheter efter regelbunden tillsyn och anmälningsärenden första halvåret 2016 www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Pedagogisk Forskning i Sverige årg 19 nr 2-3 2014 issn 1401-6788. Diagnostisering och kompensatoriska hjälpmedel, inkluderande eller exkluderande?

Pedagogisk Forskning i Sverige årg 19 nr 2-3 2014 issn 1401-6788. Diagnostisering och kompensatoriska hjälpmedel, inkluderande eller exkluderande? Pedagogisk Forskning i Sverige årg 19 nr 2-3 2014 issn 1401-6788 Debatt Diagnostisering och kompensatoriska hjälpmedel, inkluderande eller exkluderande? Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Övergångsprocessen från skola till vidare studier o arbete. Neuropsykiatriska funktionshinder

Övergångsprocessen från skola till vidare studier o arbete. Neuropsykiatriska funktionshinder Övergångsprocessen från skola till vidare studier o arbete Neuropsykiatriska funktionshinder Neuropsykiatriska funktionshinder 1990- tal uppmärksammades dessa diagnoser NPF- är ett samlingsnamn för flera

Läs mer

A n d e l e n. e l e v e r. p r o c e n t. s o m. u p

A n d e l e n. e l e v e r. p r o c e n t. s o m. u p A n d e l e n e l e v e r i p r o c e n t s o m u p Hur pratar vi om kunskapsresultaten och vad de beror på Ofta genom att utgå från eleven, i form av bristande motivation, diagnostiserade svårigheter

Läs mer

Drömmen om det goda är en ideell förening.

Drömmen om det goda är en ideell förening. Drömmen om det goda Drömmen om det goda är en ideell förening. Syftet är att ge barn, elever, lärare, och rektorer möjlighet att utveckla ett eget förhållningssätt för att skapa lugn och ro. Vi riktar

Läs mer

Specialpedagogik vad, varför, för vem och av vem?

Specialpedagogik vad, varför, för vem och av vem? Specialpedagogik som kunskapsområde Specialpedagogik vad, varför, för vem och av vem? Att betrakta komplexiteten i barns och elevers förskole- och skolsituation Ann-Charlotte Lindgren -10 Tvärvetenskapligt

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Det specialpedagogiska dilemmat

Det specialpedagogiska dilemmat LÄRARPROGRAMMET Det specialpedagogiska dilemmat En litteraturstudie om möjligheter och problemområden i inkluderande kontra exkluderande undervisningsformer Emelie Berg & Emy Gustafsson Litteraturstudie

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd

Stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd EXAMENSARBETE Hösten 2010 Lärarutbildningen Stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd - ur ett lärarperspektiv Författare Sofia Petersson Christina Wikström Handledare Lena Jensen www.hkr.se Stödinsatser

Läs mer

Elever med ADHD. Ur elevers och föräldrars perspektiv. Sabina Carlsson & Ana Lazo Almgren. Rapport nr: 2014vt00877. Handledare: Niklas Norén

Elever med ADHD. Ur elevers och föräldrars perspektiv. Sabina Carlsson & Ana Lazo Almgren. Rapport nr: 2014vt00877. Handledare: Niklas Norén Rapport nr: 2014vt00877 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Elever med ADHD Ur elevers och föräldrars

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur

Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur Catharina Tjernberg FinRA 3rd Baltic Sea-17th Nordic Literacy Conference Åbo 14-16 August 2016 Skriftspråklighet - en demokratifråga Ökade krav på elevens

Läs mer

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik

Läs mer

LYK60G, Specialpedagogik för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Special Education for VET teachers, 7.5 higher education credits

LYK60G, Specialpedagogik för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Special Education for VET teachers, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LYK60G, Specialpedagogik för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Special Education for VET teachers, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Särskilt stöd Vem skall göra vad med vem?

Särskilt stöd Vem skall göra vad med vem? Särskilt stöd Vem skall göra vad med vem? Gunilla Lindqvist Lärare, specialpedagog och Filosofie doktor i pedagogik Högskolan Dalarna 2015 Resultat från en forskningsstudie Gunilla Lindqvist Högskolan

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

En skola för alla? En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med barn i behov av särskilt stöd

En skola för alla? En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med barn i behov av särskilt stöd En skola för alla? En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med barn i behov av särskilt stöd Av: Malin Bergh LUNDS UNIVERSITET Socialhögskolan Kandidatuppsats (SOPA63) Ht 2013 Handledare: Roberto Scaramuzzino

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Specialpedagogisk kompetens i arbetet för en inkluderande skola; en intervjustudie

Specialpedagogisk kompetens i arbetet för en inkluderande skola; en intervjustudie Akademin för utbildning och ekonomi Avdelningen för Kultur-, Religions- och Utbildningsvetenskap Specialpedagogisk kompetens i arbetet för en inkluderande skola; en intervjustudie Emma Wallström Juni,

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Lärandemål Kursen syftar till att studenterna. Innehåll. Kurskod : LSEB17 Ämnesnivå: B Utb.omr.: SA 80% LU 20% Ämnesgrupp: UV1 Fördjupning: G1F

Lärandemål Kursen syftar till att studenterna. Innehåll. Kurskod : LSEB17 Ämnesnivå: B Utb.omr.: SA 80% LU 20% Ämnesgrupp: UV1 Fördjupning: G1F Kursplanen fastställd av utbildningsledare 2007-05-28, rev. 2008-05-19, 2009-05-15, 2009-06-09, 2010-06-24 Gäller ht -10 Specialpedagogik, 30 högskolepoäng, Sociala, emotionella och kognitiva olikheter

Läs mer

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP200, Specialpedagogik - samverkan och individers utveckling, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education: Co-operation and Individual Development, 15.0 higher education credits

Läs mer

"Tiden är ju den största bristfaktorn"

Tiden är ju den största bristfaktorn "Tiden är ju den största bristfaktorn" Lärare och specialpedagogers uppfattningar om arbetet med åtgärdsprogram Josefine Hedlund Forsberg & Ingela Lagebrand Vt 2013 Examensarbete, 15 hp Institutionen för

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

FÖRSKOLEPERSONALS MEDVETENHET-

FÖRSKOLEPERSONALS MEDVETENHET- FÖRSKOLEPERSONALS MEDVETENHET- ETT KRAV FÖR EN FÖRSKOLA FÖR ALLA - EN INTERVJUSTUDIE OM INKLUDERING Kandidat Examensarbetet i lärarprogrammet Danuta Pawlicka 2012 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, HÖGSKOLAN

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LLU460, Lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, 15,0 högskolepoäng Learning and development concerning pupils with intellectual disability, 15.0

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv Utvecklingsstörning Medicinskt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som effekt av sjukdomar och skador Socialt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som resultat av samhälleliga hinder och

Läs mer

DAGENS FÖRELÄSNING THERE'S MORE TO THE PICTURE THAN MEETS THE EAR

DAGENS FÖRELÄSNING THERE'S MORE TO THE PICTURE THAN MEETS THE EAR SPRÅKSTÖRNING OCH HÖRSELNEDSÄTTNING LIKHETER OCH SKILLNADER, VERBALA OCH ICKE-VERBALA ASPEKTER OLOF SANDGREN, LEG. LOGOPED, MED. DR., UNIVLEKTOR SPECIALPEDAGOGIK DAGENS FÖRELÄSNING There s more to the

Läs mer

Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2017/2018

Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2017/2018 Christer Blomkvist Sida 1 (6) 2016-01-18 Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2017/2018 Tilläggsbelopp

Läs mer

Samverkan kring barn som far illa

Samverkan kring barn som far illa Samverkan kring barn som far illa Per Germundsson Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen MAH, Malmö 2011-04-05 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå

Läs mer

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Inger Tinglev Särskilt stöd Ingen definition av begreppet i skollagen. Inte möjligt att i lagtext definiera vilka förutsättningar

Läs mer

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30).

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Göteborg den 8 juli 2011 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Sammanfattning Utredningen Med rätt att välja flexibel utbildning

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN 2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp

Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp Barn av vår tid - FoU i Väst/GR Konferens 17 mars 2011, Göteborg Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp Yvonne Karlsson Yvonne.Karlsson@ped.gu.se Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Läs mer

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa ADHD hos skolbarn från risk till frisk Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa Skolan är landets största hälsocentral 1,4 miljoner elever 6 år till

Läs mer

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Regional Skolledarkonferens om specialpedagogiska utmaningar 14 oktober 2015 Scandic Crown Göteborg Välkommen till skolledarkonferens! För sjunde hösten i rad

Läs mer

INKLUDERING I MATEMATIK vad kan det vara?

INKLUDERING I MATEMATIK vad kan det vara? INKLUDERING I MATEMATIK vad kan det vara? Helena Roos Linnaeus University Matematiksvårigheter en pedaogisk utmaning 9 september 2016, Stockholm Syfte med föreläsningen Syftet med föreläsningen är att

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för

Läs mer

Det är viktigt att eleven i skolan kan känna lärandets glädje

Det är viktigt att eleven i skolan kan känna lärandets glädje Dennis Groth, fil.dr, Luleå Tekniska Universitet, afdeling for Pædagogik, Sverige Det är viktigt att eleven i skolan kan känna lärandets glädje Artiklen beskriver hvordan elever i Sverige, oplever den

Läs mer

Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om

Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om Lika men olika lika Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om skolutveckling på www.skola2011.blogspot.se

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Att bli en skolelev. En diskursanalytisk studie om meningsskapande av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan. Universitetsadjunkt Catarina Grahm

Att bli en skolelev. En diskursanalytisk studie om meningsskapande av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan. Universitetsadjunkt Catarina Grahm Att bli en skolelev En diskursanalytisk studie om meningsskapande av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan Universitetsadjunkt Catarina Grahm Studiens syfte Syftet med studien är att finna vilket

Läs mer

Riktlinjer för ekonomisk fördelning av tilläggsbelopp enligt skollagen

Riktlinjer för ekonomisk fördelning av tilläggsbelopp enligt skollagen 2016-08-19 1 (5) DNR GGN-0269/2016-2 Riktlinjer för ekonomisk fördelning av tilläggsbelopp enligt skollagen Bakgrund tilläggsbelopp I den lagtext (skollagen (2010:800); 8 kap. 23, 9 kap. 21, 10 kap. 39,

Läs mer

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 1 Verksamhetsplan för särskolan Tornhagsskolan i Linköping Verksamhetsåret 2009/2010 Samverkan personal/elever/föräldrar: Särskolan har sedan två

Läs mer

Dagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift

Dagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift Dagens program Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift Inkludering Den nya skollagen och LGR 11 -Ny syn på elever i behov av särskilt

Läs mer

STÖDINSATSER I SKOLAN

STÖDINSATSER I SKOLAN 2017-02-14 STÖDINSATSER I SKOLAN FRÅN NOLL TILL SUPERKOLL annabe.moobis.se ANNA BENGTSSON @annabengtsson9 annabeutveckling.se Ledning & stimulans Åtgärdsprogram Behov Särskilt stöd Extra anpassningar Utredning

Läs mer

Det komplexa krysset En studie om hur unga vuxna förhåller sig till sin ADHD-diagnos, med fokus på upplevelser, bemötande och förväntningar

Det komplexa krysset En studie om hur unga vuxna förhåller sig till sin ADHD-diagnos, med fokus på upplevelser, bemötande och förväntningar UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Uppsats, 15 hp Termin 6 Höstterminen 2015 Det komplexa krysset En studie om hur unga vuxna förhåller sig till sin ADHD-diagnos, med fokus på upplevelser,

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Högskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2005-1899 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY Kursplanen är

Läs mer

Dnr 12-0377 MRE/NAW 2012-12-10. Skolverket 106 20 Stockholm. gunilla.pruzelius@skolverket.se

Dnr 12-0377 MRE/NAW 2012-12-10. Skolverket 106 20 Stockholm. gunilla.pruzelius@skolverket.se Dnr 12-0377 MRE/NAW 2012-12-10 Skolverket 106 20 Stockholm Hörselskadades Riksförbund besöksadress: Gävlegatan 16 Box 6605, 113 84 Stockholm tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01 fax: +46

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet

Läs mer

Inkludering och/eller segregering?

Inkludering och/eller segregering? Inkludering och/eller segregering? Om synsätt på och bemötande av personer med intellektuella funktionshinder i skola och samhällsliv Tidsmaskin Vad som ses som avvikande och vilka som betraktas som funktionshindrade

Läs mer

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg: Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?

Läs mer

Inkludering på riktigt Rannebergsskolan

Inkludering på riktigt Rannebergsskolan Inkludering på riktigt Rannebergsskolan Göra olika för att bemöta lika Vem är jag? Bosniska Lärare Matematikutvecklare Rektor Utgångsläge 2011 Resurser Pedagoger med mycket erfarenhet Stark lärargrupp

Läs mer

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils Shortly on our work Number of received pupils: - 300 for school year 2014-2015 - 600 for school year 2015-2016 - 220 pupils aug-dec 2016 - ca. 45

Läs mer

Claes Nilholm Malmö Högskola

Claes Nilholm Malmö Högskola Claes Nilholm Malmö Högskola - Internationell trend (special needs education blir inclusive education, Salamancadeklarationen) - Skolverkets rapport om resultatförsämringar i svensk grundskola (kommunalisering,

Läs mer

Kursplan. Ladokkod: 11SP20 Version: 1.2 Fastställd av: Institutionsstyrelsens kursplaneutskott 2010-11-16 Gäller från: VT 2011

Kursplan. Ladokkod: 11SP20 Version: 1.2 Fastställd av: Institutionsstyrelsens kursplaneutskott 2010-11-16 Gäller från: VT 2011 Kursplan Specialpedagogik I: Specialpedagogik och utveckling av lärandemiljön Special Needs Education I: Special Needs Education and Development of the Environment for Learning 30 högskolepoäng 30 credits

Läs mer

Tilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem

Tilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem 2017-2018 The Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Källor Skollagen 3 kap. 5 a 10, 9 kap. 17, 21,10 kap. 35, 39, 14 kap. 17 Förarbeten

Läs mer

Pedagogik, inriktning specialpedagogik, grundkurs, 30 högskolepoäng Education, Special Education, Basic Course, 30 Credits

Pedagogik, inriktning specialpedagogik, grundkurs, 30 högskolepoäng Education, Special Education, Basic Course, 30 Credits 1(6) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Pedagogik, inriktning specialpedagogik, grundkurs, 30 högskolepoäng Education, Special Education, Basic Course, 30 Credits

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Specialpedagogiska institutionen

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Specialpedagogiska institutionen 1:6 Schema Specialpedagogik AUO, 7,5 hp VAL Vt-2015 / 50% / UQ202U 2:6 I nedanstående schema presenteras aktiviteter och uppgifter i ordningsföljd, som ska genomföras under kursens gång. Vecka 4-5, 20

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Lärarutbildning KURSPLAN Dnr Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY204 Kursplanen är godkänd

Läs mer

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Barnet/eleven, språket och pedagogiken KAPITEL 1 1. Pratar vi om språkstörning på vår förskola/skola? Hur förstår vi det begreppet/den diagnosen?

Läs mer

En skola tillgänglig för alla. Täby kommun

En skola tillgänglig för alla. Täby kommun En skola tillgänglig för alla Täby kommun Utbildning i Täby Förskola 2 av ca 80 st är kommunala Grundskola, fritidshem, förskoleklass och grundsärskola Ca 20 kommunala grundskolor Ca10 000 elever Gymnasieskola

Läs mer

Skolundervisning för AKK-användare. Janna Ferreira

Skolundervisning för AKK-användare. Janna Ferreira Skolundervisning för AKK-användare - Mot mål utom räckhåll? Janna Ferreira Linköpings universitet 2 Vilka barn pratar vi om? Barn med stora motoriska rörelsehinder Vissa med CP-skador, andra inte Flera

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Diagnosen adhd orsak och påverkan?

Diagnosen adhd orsak och påverkan? Rapport nr: 2012vt00043 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Diagnosen adhd orsak och påverkan? En studie

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Plan för överlämnande inom Veberöds verksamhetsområde

Plan för överlämnande inom Veberöds verksamhetsområde Barn- och skolförvaltning Lund Öster Veberöd verksamhetsområde Svalebo/ Svalebo/Idala Beslutad i samverkan Plan för överlämnande inom Veberöds verksamhetsområde Mål Verksamheten med våra barn/elever ska

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG262, Specialpedagogik och funktionsnedsättningar inom autismspektrat, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education and Disabilities in the Spectrum of Autism,

Läs mer

Dragonskolans Teamarbete

Dragonskolans Teamarbete Dragonskolans Teamarbete På Dragonskolan arbetar såväl lärare som elevteam nära eleven. Syftet med detta är att eleven ska känna sig trygg i skolan och samt att skapa bra skapa bra förutsättningar och

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG218, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i ett inkluderande perspektiv, 15,0 högskolepoäng Neuropsychiatric Disabilities in an Inclusive Perspective, 15.0

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Avhandlingens syfte och metoder Det övergripande syftet är att undersöka en rad

Läs mer

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens högskola och UKK Resultat från två studier Eva Insulander, Anna Ehrlin, och Anette Sandberg Perspektiv på entreprenöriellt lärande i yngre åldrar (studie 1) Ehrlin,

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

SpecNord det nordiska specialpedagogiska FoU-nätverket (Nesna, Bodö, Vasa & Umeå) Minnesanteckningar möte 14-15/2 i Umeå

SpecNord det nordiska specialpedagogiska FoU-nätverket (Nesna, Bodö, Vasa & Umeå) Minnesanteckningar möte 14-15/2 i Umeå SpecNord det nordiska specialpedagogiska FoU-nätverket (Nesna, Bodö, Vasa & Umeå) Minnesanteckningar möte 14-15/2 i Umeå Närvarande Joakim Isaksson, Umeå (dag 2) Jan-Birger Johansen, Bodö Gisle Johnsen,

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Information om verksamhetsstöd för elever med omfattande behov av särskilt stöd i kommunal förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2016/2017

Information om verksamhetsstöd för elever med omfattande behov av särskilt stöd i kommunal förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2016/2017 Avdelningen för utveckling och samordning Uppföljningsenheten Christer Blomkvist Sida 1 (7) 2016-01-27 Information om verksamhetsstöd för elever med omfattande behov av särskilt stöd i kommunal förskoleklass,

Läs mer

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen.

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. (Mottagandets policy och praktik rekommendationer och åtgärdsområden, red Henry Ascher, Lotta Melander, Mirzet

Läs mer