En kamp för erkännande och inklusion
|
|
- Leif Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 En kamp för erkännande och inklusion - elevers och föräldrars upplevelser av grundskolans stödinsatser Joakim Isaksson, FD, universitetslektor Institutionen för Socialt arbete, Umeå universitet Presentation på konferensen Gemensamma vägar 2011, Umeå, 5-6/1 2010
3 Bakgrund till val av ämnesområde Elevgruppen ökade under 1990-talet Starkare samband mellan diagnos och stödinsats Kritik mot medikalisering av sociala eller personliga problem Integrering, inkludering men sen då? Ökning av segregerade arbetsformer inom skolan? Specialundervisningens/specialpedagogikens roll inom skolan Institutionen för Socialt arbete 3
4 Syfte och frågeställningar i min avhandling Syftet: att analysera spänningsförhållandet mellan normalitet och avvikelse som det kommer till uttryck i skolans arbete med elever i behov Hur har elever i behov av särskilt stöd och specialpedagogisk verksamhet artikulerats i skolpolitiska dokument under senare decennier? Vilket synsätt på skolsvårigheter kommer till uttryck i skolans åtgärdsprogram? Hur identifierar och särskiljer skolans personal elever i behov av särskilt stöd från normala elever? Hur upplever elever och föräldrar de stödinsatser som erbjuds i skolan och vad framstår som särskilt viktiga/problematiska frågor för dem angående skolans arbete med stödinsatser? Institutionen för Socialt arbete 4
5 Perspektiv på skolsvårigheter Hur man betraktar orsaken till att elevers skolsvårigheter uppstår påverkar i sin tur den specialpedagogiska verksamheten Inom svensk specialpedagogisk forskning talar man ofta om följande två perspektiv: Individuellt/kategoriskt perspektiv Relationellt perspektiv Institutionen för Socialt arbete 5
6 Det individuella/kategoriska perspektivet Det traditionella perspektivet inom skolan Skolsvårigheter härleds till brister eller tillkortakommanden hos individen Individen kategoriseras eller diagnostiseras och skolans stödinsatser ses som en kompensation i syfte att normalisera individen. Distinktionen mellan normalitet/avvikelse blir central i detta perspektiv genom att åtgärderna ofta implicerar tillrättalagd undervisning eller annan särbehandling Institutionen för Socialt arbete 6
7 Det relationella perspektivet Kontextuell förståelse av skolsvårigheter Uppstår i mötet mellan individ omgivning och tolkas snarare som sociala konstruktioner. Ett sådant perspektiv på specialpedagogisk verksamhet fokuserar på samspelet och interaktionen mellan olika aktörer. Behovet är kontextbundet och uppstår under särskilda förhållanden och i olika sammanhang Institutionen för Socialt arbete 7
8 Tre centrala teman som kan ses i ett processperspektiv: 1. Identifiering och dokumentation av behov 2. Att möta behoven genom stödinsatser 3. Hur upplevs stödinsatserna? Institutionen för Socialt arbete 8
9 Vad säger tidigare forskning om elevers och föräldrars upplevelser av stödinsatser? Ambivalenta upplevelser av stödinsatser både i den vanliga klassen och i differentierade grupper Mer tillfredställande om läraren har kunskap om de specifika behoven och har specialpedagogisk kunskap som krävs för att möta behoven. Föräldrar upplever att de måste kämpa för att erhålla adekvata stödåtgärder för deras barn Institutionen för Socialt arbete 9
10 Delstudiens syfte och frågeställningar Övergripande syfte: Att undersöka hur elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar upplever erhållna stödinsatser i skolan Frågeställningar Vad framstår som särskilt viktiga/problematiska frågor angående stödåtgärderna? Hur hanterar eleverna och föräldrarna detta? Isaksson, J., Lindqvist, R. & Bergström, E. (2010). Struggling for recognition and inclusion pupils and parents experiences of special support measures in school. International Journal of Qualitativa Studies on Health and Well-Being, 5(1) Institutionen för Socialt arbete 10
11 Informanterna/deltagarna Studien inriktade sig på elever i behov av särskilt stöd i åk 7-9 på två grundskolor i en kommun 8 elever och deras föräldrar intervjuades (2 från ena skolan, 6 från den andra) 7 av eleverna hade en medicinsk diagnos relaterat till sina skolsvårigheter (5 dyslexi, 2 ADHD) Teman som berördes under intervjuerna var informanternas upplevelser av stödåtgärderna, diagnosen, elevens historia av svårigheter i skolan, samt samarbetet skolan - föräldrar Institutionen för Socialt arbete 11
12 Hur upplevde elever och deras föräldrar stödinsatserna? Diskrepans mellan nationella riktlinjer och det praktiska arbetet angående stödåtgärder Särskiljande stödinsatser upplevdes som såväl positiva som negativa ambivalens Erbjöd lugn och ro som klassrummet sällan erbjöd Dåligt koordination med klassens undervisning och att behöva utmärka sig genom att lämna klassen skapade ambivalenta upplevelser Nivåanpassad stödundervisning i liten grupp kan även motsäga sitt syfte Nivån anpassas efter eleven med störst svårigheter och övriga elever arbetar på för låg nivå Institutionen för Socialt arbete 12
13 Vilken betydelse hade medicinska diagnoser för att erhålla stödinsatser? Den diagnostiska skolkulturen ett kontraproduktivt system för elever och föräldrar? Diagnos möjliggör å ena sidan resurser Å andra sidan tycks den inte ha någon nämnvärd effekt för de insatser som erbjuds Institutionen för Socialt arbete 13
14 Positiva och negativa sociala effekter av medikalisering (Solvang, 1999, 2007) The bright side (A socially powerful reasoning) -De-stigmatization (eradication of social stigmatization -Resource allocation (e.g. to special education) -Social control conducted with a humanitarian face (medical prestige makes the problem easier to handle, removal of blame) The dark side (A social danger) -The masking of the social (social explanations are masked by medical interpretations, e.g. family and school) -Decreased potential for selffulfilment (disempowering expectancies on the child) -Eradication of difference (striving for perfection) Institutionen för Socialt arbete 14
15 Produktiva och restriktiva effekter av en medicinsk diagnos på en individuell nivå Positiva effekter Resursallokering Specifika rättigheter i skolan Till viss mån destigmatiserande effekter Negativa effekter Stigmatiserande upplevelser Skolsvårigheter relateras till brister hos individen, medan sociala faktorer tillskrivs mindre betydelse Institutionen för Socialt arbete 15
16 Positiva effekter på individnivå blir problematiska på en strukturell nivå Diagnoser förefaller främst ha ett materialistiskt värde för skolan Genererar extra resurser inom välfärdssystemet men har mindre effekt för utformning av stödinsatser Leder till en förhandling av expertkunskap En kamp kring den sociala mening som tillskrivs elevers svårigheter/behov Diagnosen och dess relation till stödinsatser ifrågasattes och blev föremål för en förhandling mellan föräldrar och lärare Institutionen för Socialt arbete 16
17 Att vara i behov av särskilt stöd en balansakt mellan normalitet/avvikelse? För att ta del av ta del av stödinsatser behöver behoven framhävas tydligt Samtidigt riskerar stödinsatserna att leda till stigmatisering då det talar om för individen och skolans omgivning att denne person skiljer sig från det normala Balansakten innebär att i vissa situationer behöver avvikelsen framhävas, medan i andra situationer kan en strävan finnas att dölja det avvikande och passera som normal Institutionen för Socialt arbete 17
18 Litteratur för den som vill läsa mer: Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. (Doktorsavhandling). Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. (Kan laddas ner via DIVA) Isaksson, J. (2009). Särskilja eller inkludera? Kritisk utbildningstidskrift (KRUT), 136(4), Isaksson, J., Lindqvist, R. & Bergström, E. (2007). Mellan normalitet och avvikelse om skolans insatser för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. I: R. Lindqvist & L. Sauer (red.). Funktionshinder, kultur och samhälle. Lund: Studentlitteratur Institutionen för Socialt arbete 18
Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet
Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet Joakim Isaksson, FD, universitetslektor Institutionen för Socialt arbete, Umeå universitet Presentation
Läs merVårboken. Umeå School of Education
Vårboken Umeå School of Education Detta verk skyddas enligt lagen om upphovsrätt Copyright: Författarna ISSN: 0346-6612 ISBN: 978-91-7459-197-2 Tryck: Print & Media, Umeå universitet, 2010 Omslagsfoto:
Läs merSpecialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gör vi genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning
Läs merSpecialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gör vi genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning
Läs merÅtgärdsprogram på rätt nivåer En intervjustudie med specialpedagoger kring arbete med åtgärdsprogram på grupp- och organisationsnivå.
Linköpings universitet Specialpedagogprogrammet Alexander Aleryd Åtgärdsprogram på rätt nivåer En intervjustudie med specialpedagoger kring arbete med åtgärdsprogram på grupp- och organisationsnivå. Examensarbete
Läs merOH-mallen. Svensklärarens, speciallärarens och skolledarens samspel. Konferens 22 april Inger Tinglev Ewa Bergh Nestlog
OH-mallen Svensklärarens, speciallärarens och skolledarens samspel Konferens 22 april 2010 Inger Tinglev Ewa Bergh Nestlog Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling Skolverket arbetar för
Läs merLSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng
= Gäller fr.o.m. ht 08 LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng Special Needs Education in Pre School, School and Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycles
Läs merTematisk analys över rätten till stöd
Publiceringsår 2016 Tematisk analys över rätten till stöd Erfarenheter efter regelbunden tillsyn och anmälningsärenden första halvåret 2016 www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,
Läs merSpeciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning
Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Finansierat av Vetenskapsrådet Tre delprojekt Delstudie 1 - Specialpedagoger och speciallärare om yrkesutbildningen
Läs merVad vet vi om inkludering?
Vad vet vi om inkludering? Om elevperspektiv på särskoletillhörighet Inkludering eller segregering? Identitet och motstånd Tidsmaskin Vad som ses som avvikande och vilka som betraktas som funktionshindrade
Läs merSAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2216, Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder i ett socialt perspektiv, 15,0 högskolepoäng A Social Perspective on Mental Health and Mental Illness, 15.0 higher
Läs merInkluderande folkhögskola för unga vuxna med högfungerande autism Joel Hedegaard & Martin Hugo
Inkluderande folkhögskola för unga vuxna med högfungerande autism Joel Hedegaard & Martin Hugo Folkbildningens forskningsdag 2018-10-22 * 33 % (4280 st) av deltagarna på Allmän kurs har en funktionsnedsättning
Läs merA n d e l e n. e l e v e r. p r o c e n t. s o m. u p
A n d e l e n e l e v e r i p r o c e n t s o m u p Hur pratar vi om kunskapsresultaten och vad de beror på Ofta genom att utgå från eleven, i form av bristande motivation, diagnostiserade svårigheter
Läs merPedagogisk Forskning i Sverige årg 19 nr 2-3 2014 issn 1401-6788. Diagnostisering och kompensatoriska hjälpmedel, inkluderande eller exkluderande?
Pedagogisk Forskning i Sverige årg 19 nr 2-3 2014 issn 1401-6788 Debatt Diagnostisering och kompensatoriska hjälpmedel, inkluderande eller exkluderande? Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet
Läs merRutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015
Rutiner för arbetet med extra ar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans
Läs merÖvergångsprocessen från skola till vidare studier o arbete. Neuropsykiatriska funktionshinder
Övergångsprocessen från skola till vidare studier o arbete Neuropsykiatriska funktionshinder Neuropsykiatriska funktionshinder 1990- tal uppmärksammades dessa diagnoser NPF- är ett samlingsnamn för flera
Läs merAtt kunna lyssna är en del av framgången
ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Huvudområde: pedagogik Att kunna lyssna är en del av framgången elevers upplevelser av stödåtgärder och delaktighet Ulrika
Läs merDrömmen om det goda är en ideell förening.
Drömmen om det goda Drömmen om det goda är en ideell förening. Syftet är att ge barn, elever, lärare, och rektorer möjlighet att utveckla ett eget förhållningssätt för att skapa lugn och ro. Vi riktar
Läs merMindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna
2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet
Läs merIntervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar
2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i
Läs merFörsta upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm
Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...
Läs merSpecialpedagogik vad, varför, för vem och av vem?
Specialpedagogik som kunskapsområde Specialpedagogik vad, varför, för vem och av vem? Att betrakta komplexiteten i barns och elevers förskole- och skolsituation Ann-Charlotte Lindgren -10 Tvärvetenskapligt
Läs merTentamen, specialpedagogik
KPU Specialpedagogik uppgift 2, Andreas Rietz (anri0596) Tentamen, specialpedagogik Redogör för och jämföra olika perspektiv inom specialpedagogik och deras implikationer för undervisningen (och kunskapsutvecklingen)
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SPPS30, Matematiksvårigheter-orsaker och pedagogiska konsekvenser, 15,0 högskolepoäng Disabilities in Mathematics - Causes and Educational Consequenses, 15.0 higher
Läs merSpråk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Läs merSpecialpedagogisk kompetens i arbetet för en inkluderande skola; en intervjustudie
Akademin för utbildning och ekonomi Avdelningen för Kultur-, Religions- och Utbildningsvetenskap Specialpedagogisk kompetens i arbetet för en inkluderande skola; en intervjustudie Emma Wallström Juni,
Läs merElever med ADHD. Ur elevers och föräldrars perspektiv. Sabina Carlsson & Ana Lazo Almgren. Rapport nr: 2014vt00877. Handledare: Niklas Norén
Rapport nr: 2014vt00877 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Elever med ADHD Ur elevers och föräldrars
Läs merEn skola för alla? En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med barn i behov av särskilt stöd
En skola för alla? En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med barn i behov av särskilt stöd Av: Malin Bergh LUNDS UNIVERSITET Socialhögskolan Kandidatuppsats (SOPA63) Ht 2013 Handledare: Roberto Scaramuzzino
Läs merAllmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling
Läs merSärskild undervisningsgrupp
Södertörns högskola, Institutionen för utbildningsvetenskap Examensarbete 15hp Utbildningsvetenskap C, Höstterminen 2010 Särskild undervisningsgrupp En undersökning om upplevelser och tankar kring en särskild
Läs merInkludering i praktiken - en fråga om skolkultur
Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur Catharina Tjernberg FinRA 3rd Baltic Sea-17th Nordic Literacy Conference Åbo 14-16 August 2016 Skriftspråklighet - en demokratifråga Ökade krav på elevens
Läs merInkludering av barn i behov av särskilt stöd
Bilaga 17. Inkludering av barn i behov av särskilt stöd En bilaga till rapporten Att synliggöra det osynliga - en beskrivning av ett flerårigt skolutvecklingsarbete (Lindberg Åkerberg, 2019) Inkludering
Läs merInkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se
Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska
Läs merSärskilt stöd Vem skall göra vad med vem?
Särskilt stöd Vem skall göra vad med vem? Gunilla Lindqvist Lärare, specialpedagog och Filosofie doktor i pedagogik Högskolan Dalarna 2015 Resultat från en forskningsstudie Gunilla Lindqvist Högskolan
Läs merBarn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun
Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument
Läs merPedagogik GR (A), Specialpedagogik i förskola och skola, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Specialpedagogik i förskola och skola, 15 hp Education A, Special Education Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merVårt uppdrag SFS 2011:130
Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet
Läs merStödinsatser för elever i behov av särskilt stöd
EXAMENSARBETE Hösten 2010 Lärarutbildningen Stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd - ur ett lärarperspektiv Författare Sofia Petersson Christina Wikström Handledare Lena Jensen www.hkr.se Stödinsatser
Läs merLSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng
= Gäller fr.o.m. vt10 LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng Special Needs Education in Pre School, School and Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle
Läs merSärskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014
Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Inger Tinglev Särskilt stöd Ingen definition av begreppet i skollagen. Inte möjligt att i lagtext definiera vilka förutsättningar
Läs merEn särskild skola? Undervisning, lärande och synen på uppdraget i särskolan Susanne Hansson Karlstads universitet
En särskild skola? Undervisning, lärande och synen på uppdraget i särskolan 2019-05-13 Susanne Hansson Karlstads universitet Särskolans olika verksamheter i siffror Andel elever i särskolan: Ca 1 % av
Läs merSpecialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs mer"Tiden är ju den största bristfaktorn"
"Tiden är ju den största bristfaktorn" Lärare och specialpedagogers uppfattningar om arbetet med åtgärdsprogram Josefine Hedlund Forsberg & Ingela Lagebrand Vt 2013 Examensarbete, 15 hp Institutionen för
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merLärandemål Kursen syftar till att studenterna. Innehåll. Kurskod : LSEB17 Ämnesnivå: B Utb.omr.: SA 80% LU 20% Ämnesgrupp: UV1 Fördjupning: G1F
Kursplanen fastställd av utbildningsledare 2007-05-28, rev. 2008-05-19, 2009-05-15, 2009-06-09, 2010-06-24 Gäller ht -10 Specialpedagogik, 30 högskolepoäng, Sociala, emotionella och kognitiva olikheter
Läs merFöräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Läs merLYK60G, Specialpedagogik för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Special Education for VET teachers, 7.5 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LYK60G, Specialpedagogik för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Special Education for VET teachers, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Läs merInkludering som mål för skolans specialpedagogiska arbete
Södertörns högskola Institutionen för kultur och lärande Examensarbete 15 hp Utbildningsvetenskap avancerad nivå Höstterminen 2013 Inkludering som mål för skolans specialpedagogiska arbete Ett dilemma
Läs merUtvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Jens Ineland Mar:n Molin Lennart Sauer
Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd Jens Ineland Mar:n Molin Lennart Sauer Upplägg 1. Bokens utgångspunkter och teore:sk ram - Välfärdsarbetets ins:tu:onella villkor spänningar 2. Olika arenor -
Läs merClaes Nilholm Malmö Högskola
Claes Nilholm Malmö Högskola - Internationell trend (special needs education blir inclusive education, Salamancadeklarationen) - Skolverkets rapport om resultatförsämringar i svensk grundskola (kommunalisering,
Läs merBarn och fritidsprogrammet. Nuläge och förslag på förändring
Barn och fritidsprogrammet Nuläge och förslag på förändring Barn och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs
Läs merElevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument
Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet
Läs merChristel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om
Lika men olika lika Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om skolutveckling på www.skola2011.blogspot.se
Läs merElevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete
Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna
Läs merInformation om verksamhetsstöd för elever med omfattande behov av särskilt stöd i kommunal förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2017/2018
Avdelningen för utveckling och samordning Uppföljningsenheten Christer Blomkvist Sida 1 (6) 2016-01-18 Information om verksamhetsstöd för elever med omfattande behov av särskilt stöd i kommunal förskoleklass,
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LKK30G, Sociala relationer, konflikthantering och specialpedagogik för ämneslärare, 7,5 högskolepoäng Social relations, conflict management and special education
Läs merMedicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv
Utvecklingsstörning Medicinskt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som effekt av sjukdomar och skador Socialt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som resultat av samhälleliga hinder och
Läs merHINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET
HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-
Läs merLÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LLU460, Lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, 15,0 högskolepoäng Learning and development concerning pupils with intellectual disability, 15.0
Läs merInformation om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2017/2018
Christer Blomkvist Sida 1 (6) 2016-01-18 Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2017/2018 Tilläggsbelopp
Läs merElevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd
Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever
Läs merPLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
Läs merElevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp
Barn av vår tid - FoU i Väst/GR Konferens 17 mars 2011, Göteborg Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp Yvonne Karlsson Yvonne.Karlsson@ped.gu.se Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Läs merStöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov.
Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov. Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Kartläggning Liten Kartläggning eller Stor Kartläggning Liten Kartläggning
Läs merAtt vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Läs merSkolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare
Skolans arbete med extra anpassningar Ulf Pantzare Utredare/projektledare Nya bestämmelser i skollagen 1 juli 2014 Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska
Läs merFunktionshindrade i välfärdssamhället
Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle
Läs merLLU träff fsk-lärarprogrammet 27 sept 2019
LLU träff fsk-lärarprogrammet 27 sept 2019 Anne Lindblom annelind@kau.se Lektor i specialpedagogik vid Karlstads universitet Honorary research fellow vid Charles Darwin University, Australien https://www.kau.se/forskare/annelindblom
Läs merHållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program
Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program Vilken plats kan specialpedagogiken ha i det kreativa? Barbro Johansson, universitetslektor i Specialpedagogik, Specialpedagogiska institutionen
Läs mer1) Introduktion. Jonas Aspelin
1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.
Läs merDagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift
Dagens program Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift Inkludering Den nya skollagen och LGR 11 -Ny syn på elever i behov av särskilt
Läs merINKLUDERING I MATEMATIK vad kan det vara?
INKLUDERING I MATEMATIK vad kan det vara? Helena Roos Linnaeus University Matematiksvårigheter en pedaogisk utmaning 9 september 2016, Stockholm Syfte med föreläsningen Syftet med föreläsningen är att
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa
ADHD hos skolbarn från risk till frisk Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa Skolan är landets största hälsocentral 1,4 miljoner elever 6 år till
Läs merDet specialpedagogiska dilemmat
LÄRARPROGRAMMET Det specialpedagogiska dilemmat En litteraturstudie om möjligheter och problemområden i inkluderande kontra exkluderande undervisningsformer Emelie Berg & Emy Gustafsson Litteraturstudie
Läs merVerksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010
Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 1 Verksamhetsplan för särskolan Tornhagsskolan i Linköping Verksamhetsåret 2009/2010 Samverkan personal/elever/föräldrar: Särskolan har sedan två
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Ljungby kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Åbyskolan 1 i Ljungby kommun Skolinspektionen Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1 2(6) Skolinspektionens
Läs merKristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik
Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet
Läs merDet är viktigt att eleven i skolan kan känna lärandets glädje
Dennis Groth, fil.dr, Luleå Tekniska Universitet, afdeling for Pædagogik, Sverige Det är viktigt att eleven i skolan kan känna lärandets glädje Artiklen beskriver hvordan elever i Sverige, oplever den
Läs merTeknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?
Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken
Läs merRektors ledarskap och skolans lärandemiljöer
Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Regional Skolledarkonferens om specialpedagogiska utmaningar 14 oktober 2015 Scandic Crown Göteborg Välkommen till skolledarkonferens! För sjunde hösten i rad
Läs merLokal examensbeskrivning
1 (5) BESLUT 2015-12-16 Dnr SU FV-3.2.5-1997-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Specialpedagogik Special Education Specialpedagogik är ett flervetenskapligt huvudområde inriktat
Läs merSamverkan för bästa skola
Samverkan för bästa skola Nu genomför vi på Skolverket insatser för att höja kvaliteten hos utvalda skolor. Syftet är att förbättra elevernas resultat och även öka likvärdigheten inom och mellan skolor
Läs merSTÖDINSATSER I SKOLAN
2017-02-14 STÖDINSATSER I SKOLAN FRÅN NOLL TILL SUPERKOLL annabe.moobis.se ANNA BENGTSSON @annabengtsson9 annabeutveckling.se Ledning & stimulans Åtgärdsprogram Behov Särskilt stöd Extra anpassningar Utredning
Läs merRiktlinjer för ekonomisk fördelning av tilläggsbelopp enligt skollagen
2016-08-19 1 (5) DNR GGN-0269/2016-2 Riktlinjer för ekonomisk fördelning av tilläggsbelopp enligt skollagen Bakgrund tilläggsbelopp I den lagtext (skollagen (2010:800); 8 kap. 23, 9 kap. 21, 10 kap. 39,
Läs merInkludering och exkludering inom områdena vård och hälsa (7,5 hp)
1(5) 2013-12-23 Studiehandledning Inkludering och exkludering inom områdena vård och hälsa (7,5 hp) Inclusion and exclusion in health and healthcare (7.5 ECTS) Vårterminen 2014 Kursansvarig: Robert Ohlsson
Läs merBeslut för grundskola
Skolinspektionen IQRA Utbildning AB Org.nr. 556930-9825 Beslut för grundskola efter tillsyn i IQRA Skolan belägen i Västerås kommun Förstagångstillsyn av IQRA Skolan Skolinspektionen har genomfört förstagångstillsyn
Läs merLÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP200, Specialpedagogik - samverkan och individers utveckling, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education: Co-operation and Individual Development, 15.0 higher education credits
Läs merUtbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)
Högskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2005-1899 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY Kursplanen är
Läs merLSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng Special Needs Education in Pre School, School and Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle
Läs merFöreläsning nr 1 kl
Föreläsning nr 1 kl. 09.15-10.00 En del barn som senare kanske kommer att få en neuropsykiatrisk diagnos kan redan som små ha behov av särskilt stöd för att kunna vara med i den pedagogiska verksamheten
Läs merThe reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils
The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils Shortly on our work Number of received pupils: - 300 for school year 2014-2015 - 600 for school year 2015-2016 - 220 pupils aug-dec 2016 - ca. 45
Läs merDnr 12-0377 MRE/NAW 2012-12-10. Skolverket 106 20 Stockholm. gunilla.pruzelius@skolverket.se
Dnr 12-0377 MRE/NAW 2012-12-10 Skolverket 106 20 Stockholm Hörselskadades Riksförbund besöksadress: Gävlegatan 16 Box 6605, 113 84 Stockholm tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01 fax: +46
Läs merAktivt medborgarskap efter särskolan? Forskning om sysselsättning, beslutsfattande och samhällspåverkan
Aktivt medborgarskap efter särskolan? Forskning om sysselsättning, beslutsfattande och samhällspåverkan Magnus Tideman 1950- och 1960- talet Medicinsk syn = kronisk sjukdom Institutioner = skyddas från
Läs merResurser till elever med specialbehov Läs- och skrivsvårigheter och koncentrationssvårigheter
LÄRARUTBILDNINGEN Självständigt arbete, 15 hp Resurser till elever med specialbehov Läs- och skrivsvårigheter och koncentrationssvårigheter Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, psykologi
Läs merTilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem
Tilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem 2017-2018 The Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Källor Skollagen 3 kap. 5 a 10, 9 kap. 17, 21,10 kap. 35, 39, 14 kap. 17 Förarbeten
Läs merInkludering och/eller segregering?
Inkludering och/eller segregering? Om synsätt på och bemötande av personer med intellektuella funktionshinder i skola och samhällsliv Tidsmaskin Vad som ses som avvikande och vilka som betraktas som funktionshindrade
Läs merStödinsatser i skolan
Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt
Läs merInkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap
Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.
Läs mer