Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Transkript

1 Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård

2 Tekniken och de äldre med kognitiv nedsättning I Sverige får mer än personer diagnosen demens varje år Ca 10 miljoner med demens inom Europa (2010) 35.6 miljoner i hela världen (2010) (Alzheimer disease international) Kognitiv svikt; Mild Cognitive Impairment, MCI: 11-17% av befolkningen Många utvecklar demens från MCI Stroke: /år i Sverige (20000 av dessa är över 65 år) + många fler! Nygård

3 Optimism liten kunskap om brukarna och deras kapacitet/behov Vi har en stark tilltro till att tekniken ska underlätta våra dagliga liv även för äldre, och personer med kognitiv nedsättning. Men vi har fortfarande liten kunskap om deras potential som teknikanvändare och ännu mindre kunskap om deras preferenser, behov och problem som teknikanvändare Nygård

4 Teknik för vem och vad? Teknik att användas av vårdgivare Teknik att användas av personer med funktionshinder Teknik för säkerhet och övervakning Teknik som stöd i aktivitet Nygård

5 Vad är egentligen ett hjälpmedel? Teknikstöd? Teknik - andra föremål, redskap eller tjänster? Fiffiga saker? Stödjande teknik/hjälpmedel Inköpta eller ordinerade för att kompensera specifika nedsättningar Tex spisvakt, påminnelsehjälpmedel, tidshjälpmedel, planeringshjälpmedel, orienteringshjälpmedel, rullator, griptång. Smart housing a term that has come to represent buildings that provide intelligent interaction with the occupants to make their lives a bit easier (Orpwood, 2000). Vardagsteknik Elektronisk, teknisk eller mekanisk utrustning (föremål och tjänster) Tex fjärrkontroller, mikrovågsugn, dator, stereo, dörrkod, bankomatkort, automatspärr, telefonservice Nygård

6 Vardagsteknik och hjälpmedel Nygård

7 Hur relevant är frågan om teknik för äldre med kognitiv nedsättning? Relevant men stora individuella variationer och minskat intresse för tekniken i sig Individen själv måste uppleva behov av tekniken och vilja att engagera sig i den aktivitet som tekniken ingår i eller ska ge stöd i En knivig men viktig fråga att beakta eftersom: Kognitiv nedsättning vanlig bland äldre, en följd av många sjukdomstillstånd Samhället och hemmen alltmer tekniktäta Kraven på teknikkompetens ökar hos medborgarna Tekniken erbjuder nya möjligheter men också hinder Nygård

8 Delaktighet och inklusion i samhället - gäller det även äldre med kognitiv nedsättning? Många studier har påpekat att den ökade tekniktätheten och de ökade kraven på medborgarna medför en risk för exklusion av äldre i stället för inklusion Anser vi att god vård, omsorg och trygghet är gott nog eller har vi delaktighet och inklusion som ett mål även för dessa personer? Nygård

9 Kognitiv tillgänglighet i offentlig miljö Hur kognitivt tillgänglig är våra offentliga miljöer? Behöver vi bry oss om det eller accepterar vi om äldre med kognitiv nedsättning upplever den offentliga miljön är så svårtillgänglig att livet begränsas till hemmets sfär? Nygård

10 Tillgänglighet Den byggda miljön ska kunna användas både av personer som har full rörlighet och personer som använder till exempel rullstol, rollator eller käpp. Även personer som har nedsatt syn, nedsatt hörsel eller nedsättning av andra orienteringsförmågor ska kunna använda den byggda miljön Boverket Nygård

11 Tillgänglighet som en ständig föränderlig erfarenhet 1. Aktivitet och platser 1. Välkändhet och bekvämlighet 1. Individuella motiv och intressen 1. Planering och säkerhet 2. Platser och problematiska situationer 2.Vardagsteknik 2. Platser med högt tempo och ljud 2. Förändring av riktmärken Brorsson, A., Öhman, A., Lundberg, S. & Nygård, L. (2011). Accessibility in public space as perceived by people with Alzheimer s disease. Dementia, 10 (4), Nygård

12 Olika förutsättningar för att bli självständig med hjälp av teknik / hjälpmedel En person med fysisk funktionsnedsättning och intakt kognition kan bli i hög grad självständig med hjälp av teknik eftersom de kognitiva förutsättningarna finns för att använda tekniken, lära sig att göra saker på andra sätt för att kompensera för den fysiska funktionsnedsättningen En person med kognitiv funktionsnedsättning och intakt fysisk funktion har sämre förutsättningar eftersom det inte fungerar tvärtom, dvs. fysiska handlingar kräver kognition som styrning Nygård

13 Teknik kan inte kompensera för alla problem som orsakas av kognitiv nedsättning Det är svårt att utveckla teknik som inte kräver kognition av brukaren Interaktionen mellan människa och teknik ofrånkomlig Nygård

14 Var går skiljelinjen? Vilken roll spelar benämningar och klassificeringar? Stödjande teknik/hjälpmedel Smart housing Vardagsteknik Bostadsanpassning Etc. Förskrivning Kostnad Tillgång, produkter Möjlighet till stöd och anpassning Uppföljning Nygård

15 Vad inverkar på användning ickeanvändning av teknik när den finns tillgänglig? Att tekniken finns medför inte automatiskt att den kan användas eller kommer till nytta Inte bara tillgänglighet till teknik användandet och användarna måste finnas med på kartan Hur blir man användare av tekniken? Nygård

16 Några viktiga aspekter: Brukarnas förmåga att använda tekniken Teknikens utmaningsgrad Den mening som brukarna tillskriver tekniken Nygård

17 Svårigheter och hinder vid teknikanvändning Personrelaterade och kontextuellt relaterade omständigheter Individens minnesproblem, omgivningens press Begränsningar i deltagarnas vetskap om tekniken och dess potential Förväxlingar, osäkerhet, bristande kunskap Kommunikationsproblem i direkt användning av teknologin Kommunikation i tanke - problem att tolka och agera i respons på teknikens signaler Kommunikation i utförande - problem när tekniken direkt handhas och manövreras Nygård L, Starkhammar S. (2007). The use of everyday technology by people with dementia living alone. Aging and Mental Health, 11(2), Nygård

18 Mindre svårigheter Skillnader i skattade svårigheter i användning av vardagsteknik Större svårigheter Överlappningar! =93 =30 =34 Utan k.k.n. MCI Demens Nygård

19 Vi måste räkna med personer med kognitiv svikt eller demens som teknikanvändare men: Stora överlappningar indikerar att vi inte kan förutsäga enbart pga. diagnos. Äldre: en oerhört heterogen grupp även inom diagnosgrupper Redan personer med MCI finner vardagsteknik signifikant svårare att använda än friska äldre (dito i observation) Indikerar att vi får se upp då vi förlitar oss på tekniska lösningar Detta kan medföra att både personer med kognitiv svikt och personer med demens hindras från att delta i aktiviteter i hem och samhälle Viktigt att inte hinder i form av teknik byggs in i miljön som till exempel automatiska telefonsvarare till vårdcentraler Nygård

20 Exemplet E-hälsa: Vårdkontakter via mobiltelefon och Internet (IKT) byggs ut alltmer Vad medför detta för äldre (speciellt de med kognitiv nedsättning)? Hur stor andel HAR denna IKT, hur stor del av de som har ÄR användare, och hur klarar de av användandet? Hur lätta/svåra är dessa tekniska föremål och tjänster? Nygård

21 Teknikens utformning Välkändhet för vem? Självinstruerande för vem? Användarvänlighet enligt vem? Robust och pålitligt Nygård

22 Nyckelfråga: Vem är brukaren? Vad vet vi om brukaren? Är det solklart vem som är brukare kan de vara indirekta, flera.? Vilka behov förväntas tekniken fylla för olika brukare, tex. anhörig, hemtjänst, personen med funktionsbegränsning? Hjälpmedel för säkerhet (vems?) och/eller aktivitet (vems?) Ex: Spisvaktsstudien (hemtjänst den äldre, boende) Nygård

23 Om hjälpmedlet blir ett STIGMA? Självbilder Estetik Normalitet Vad gör teknisk utrustning för vård med mitt hem? Nygård

24 Betydelsen av hjälpmedel hos vuxna med fysisk funktionsnedsättning Hjälpmedlens dubbeltydiga mening Brukarna vägde hjälpmedlens önskvärda och icke-önskvärda konsekvenser för deras aktiviteter mot varann Pragmatiska användare inkorporerade hjälpmedlen och engagerade sig i aktiviteter med syftet att uppnå en önskad självbild Ambivalenta användare inkorporerade hjälpmedlen med tvekan, och pendlade mellan att engagera sig i aktiviteter och att avstå från dessa i sitt syfte att uppnå önskvärd självbild Motvilliga användare stod emot hjälpmedlen och undvek aktiviteter för att uppnå önskad självbild Larsson - Lund, M. & Nygård, L. (2003). Incorporating or resisting assistive devices: different approaches in achieving a desired occupational self-image, Occupational Therapy Journal of Research, 23, Nygård

25 Kan tekniken smygas in, vara osynlig? AAL teknik: Ambient assisted living Exempel: spisvakten Tekniken ska smälta in i omgivningen och anpassa sig till brukaren Nygård

26 Hur blev det? När spisvakten väl blivit installerad fick processen att bli användare av spisen med spisvakten föga uppmärksamhet Inget stöd erbjöds Därmed kunde spisvakten föra med sig oönskade konsekvenser i stället för att vara det skydd den var tänkt som Detta exemplifierar hur identifiering av klientens behov av ett hjälpmedel för säkerhet (skydd) inte alls räcker till om målet inte inkluderar det egentliga användandet av hjälpmedlet Namn Louise Efternamn Nygård KI: Nordic Gerontology, Island april

27 Teknik för övervakning och säkerhet teknik som ska ge personen stöd i dagligt liv Vem bestämmer? Kan det vara etiskt försvarbart att övervaka eller skydda någon emot dennes vilja? Integritet säkerhet Exempel: Spisvaktsstudierna Möjliggör spisvakten säkert kvarboende eller hindrar den att vårdbehov tillgodoses? Nygård

28 Forts. Övervakning kontroll - trygghet Videotelefoner ser den mig? Olika syn i olika länder betydelser och normer Nygård

29 Nyckelfråga: Problemidentifiering Vilka problem går att åtgärda med hjälp av teknik/hjälpmedel? Kan problemet anpassas vart leder det? Vem avgör vad som är problemet (nyttigt, viktigt)? Vems rätt är det rätta? Vad ska tekniken användas till? (Tex. Vad ska äldre med kognitiv svikt göra ) Nygård

30 Nyckelfråga: anpassning och uppföljning Vem ger stöd i introduktion, lärande och anpassning? Anpassning i form av att andra hjälper brukaren att använda hjälpmedlet Nygård

31 Nyckelfråga: service och uppföljning över tid Uppföljning i relation till problemformuleringen Vem ser till att tekniken fungerar, att systemen passar ihop? Varför anpassar vi oss så lätt till tekniken i stället för tvärtom?? Nygård

32 Aspekter som understryks återkommande som avgörande för utfall: individuell anpassning, brukarens motivation och andra individuella karakteristika, intervention grundad på etisk hänsyn, lyhördhet och respekt för brukaren, omgivningens intresse, kunskap och stöd.

33 Teknik för personer med demens ska: Ge en känsla av oberoende till användaren Stödja användaren av göra val och ha kontroll Ha en positiv inverkan på användarens liv Stödja kvarvarande förmågor och inte understryka förlorade förmågor Stödja brukarens självbild som en person med förmågor, inte behandla honom/henne som en handikappad person Påminna brukaren om tidigare välbekanta lösningar Vara effektiv genom information som alltid är synlig och tillgänglig Ingen inlärning ska behövas Användaren ska behöva interagera så lite som möjligt med det nya hjälpmedlet ENABLE-projektet och Technology, Ethics and Dementia inom EU

34 Tillgång till stöd i och genom teknikanvändning då det behövs: hur ska ett sådant stöd ges? Aktuell forskning visar att vi behöver andra modeller för att kunna ge bra stöd i och genom teknikanvändning till äldre med kognitiv nedsättning större flexibilitet, utrymme för att pröva alternativ, improvisera och revidera målen på vägen. Vår begränsade kunskap inom området hindrar oss från att göra systematiska utvärderingar av stöd i och genom teknikanvändning (forskning). Utbildning och samverkan (praxis)!!! Nygård

35 Sammanfattning: Nyansering av synen på teknik nödvändig Tillgänglighet till tekniken räcker inte Tillgänglighet till stöd att bli användare (vid behov) Innebörder spelar roll Brukaren/brukarna spelar roll Tekniken/hjälpmedlet är kanske inte klart att användas En storlek för alla är det möjligt? Nygård

36 Tack för att ni lyssnat! Kontakt: Publikationer: Nygård