Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?"

Transkript

1 Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård

2 Tekniken och de äldre med kognitiv nedsättning I Sverige får mer än personer diagnosen demens varje år Ca 10 miljoner med demens inom Europa (2010) 35.6 miljoner i hela världen (2010) (Alzheimer disease international) Kognitiv svikt; Mild Cognitive Impairment, MCI: 11-17% av befolkningen Många utvecklar demens från MCI Stroke: /år i Sverige (20000 av dessa är över 65 år) + många fler! Nygård

3 Optimism liten kunskap om brukarna och deras kapacitet/behov Vi har en stark tilltro till att tekniken ska underlätta våra dagliga liv även för äldre, och personer med kognitiv nedsättning. Men vi har fortfarande liten kunskap om deras potential som teknikanvändare och ännu mindre kunskap om deras preferenser, behov och problem som teknikanvändare Nygård

4 Teknik för vem och vad? Teknik att användas av vårdgivare Teknik att användas av personer med funktionshinder Teknik för säkerhet och övervakning Teknik som stöd i aktivitet Nygård

5 Vad är egentligen ett hjälpmedel? Teknikstöd? Teknik - andra föremål, redskap eller tjänster? Fiffiga saker? Stödjande teknik/hjälpmedel Inköpta eller ordinerade för att kompensera specifika nedsättningar Tex spisvakt, påminnelsehjälpmedel, tidshjälpmedel, planeringshjälpmedel, orienteringshjälpmedel, rullator, griptång. Smart housing a term that has come to represent buildings that provide intelligent interaction with the occupants to make their lives a bit easier (Orpwood, 2000). Vardagsteknik Elektronisk, teknisk eller mekanisk utrustning (föremål och tjänster) Tex fjärrkontroller, mikrovågsugn, dator, stereo, dörrkod, bankomatkort, automatspärr, telefonservice Nygård

6 Vardagsteknik och hjälpmedel Nygård

7 Hur relevant är frågan om teknik för äldre med kognitiv nedsättning? Relevant men stora individuella variationer och minskat intresse för tekniken i sig Individen själv måste uppleva behov av tekniken och vilja att engagera sig i den aktivitet som tekniken ingår i eller ska ge stöd i En knivig men viktig fråga att beakta eftersom: Kognitiv nedsättning vanlig bland äldre, en följd av många sjukdomstillstånd Samhället och hemmen alltmer tekniktäta Kraven på teknikkompetens ökar hos medborgarna Tekniken erbjuder nya möjligheter men också hinder Nygård

8 Delaktighet och inklusion i samhället - gäller det även äldre med kognitiv nedsättning? Många studier har påpekat att den ökade tekniktätheten och de ökade kraven på medborgarna medför en risk för exklusion av äldre i stället för inklusion Anser vi att god vård, omsorg och trygghet är gott nog eller har vi delaktighet och inklusion som ett mål även för dessa personer? Nygård

9 Kognitiv tillgänglighet i offentlig miljö Hur kognitivt tillgänglig är våra offentliga miljöer? Behöver vi bry oss om det eller accepterar vi om äldre med kognitiv nedsättning upplever den offentliga miljön är så svårtillgänglig att livet begränsas till hemmets sfär? Nygård

10 Tillgänglighet Den byggda miljön ska kunna användas både av personer som har full rörlighet och personer som använder till exempel rullstol, rollator eller käpp. Även personer som har nedsatt syn, nedsatt hörsel eller nedsättning av andra orienteringsförmågor ska kunna använda den byggda miljön Boverket Nygård

11 Tillgänglighet som en ständig föränderlig erfarenhet 1. Aktivitet och platser 1. Välkändhet och bekvämlighet 1. Individuella motiv och intressen 1. Planering och säkerhet 2. Platser och problematiska situationer 2.Vardagsteknik 2. Platser med högt tempo och ljud 2. Förändring av riktmärken Brorsson, A., Öhman, A., Lundberg, S. & Nygård, L. (2011). Accessibility in public space as perceived by people with Alzheimer s disease. Dementia, 10 (4), Nygård

12 Olika förutsättningar för att bli självständig med hjälp av teknik / hjälpmedel En person med fysisk funktionsnedsättning och intakt kognition kan bli i hög grad självständig med hjälp av teknik eftersom de kognitiva förutsättningarna finns för att använda tekniken, lära sig att göra saker på andra sätt för att kompensera för den fysiska funktionsnedsättningen En person med kognitiv funktionsnedsättning och intakt fysisk funktion har sämre förutsättningar eftersom det inte fungerar tvärtom, dvs. fysiska handlingar kräver kognition som styrning Nygård

13 Teknik kan inte kompensera för alla problem som orsakas av kognitiv nedsättning Det är svårt att utveckla teknik som inte kräver kognition av brukaren Interaktionen mellan människa och teknik ofrånkomlig Nygård

14 Var går skiljelinjen? Vilken roll spelar benämningar och klassificeringar? Stödjande teknik/hjälpmedel Smart housing Vardagsteknik Bostadsanpassning Etc. Förskrivning Kostnad Tillgång, produkter Möjlighet till stöd och anpassning Uppföljning Nygård

15 Vad inverkar på användning ickeanvändning av teknik när den finns tillgänglig? Att tekniken finns medför inte automatiskt att den kan användas eller kommer till nytta Inte bara tillgänglighet till teknik användandet och användarna måste finnas med på kartan Hur blir man användare av tekniken? Nygård

16 Några viktiga aspekter: Brukarnas förmåga att använda tekniken Teknikens utmaningsgrad Den mening som brukarna tillskriver tekniken Nygård

17 Svårigheter och hinder vid teknikanvändning Personrelaterade och kontextuellt relaterade omständigheter Individens minnesproblem, omgivningens press Begränsningar i deltagarnas vetskap om tekniken och dess potential Förväxlingar, osäkerhet, bristande kunskap Kommunikationsproblem i direkt användning av teknologin Kommunikation i tanke - problem att tolka och agera i respons på teknikens signaler Kommunikation i utförande - problem när tekniken direkt handhas och manövreras Nygård L, Starkhammar S. (2007). The use of everyday technology by people with dementia living alone. Aging and Mental Health, 11(2), Nygård

18 Mindre svårigheter Skillnader i skattade svårigheter i användning av vardagsteknik Större svårigheter Överlappningar! =93 =30 =34 Utan k.k.n. MCI Demens Nygård

19 Vi måste räkna med personer med kognitiv svikt eller demens som teknikanvändare men: Stora överlappningar indikerar att vi inte kan förutsäga enbart pga. diagnos. Äldre: en oerhört heterogen grupp även inom diagnosgrupper Redan personer med MCI finner vardagsteknik signifikant svårare att använda än friska äldre (dito i observation) Indikerar att vi får se upp då vi förlitar oss på tekniska lösningar Detta kan medföra att både personer med kognitiv svikt och personer med demens hindras från att delta i aktiviteter i hem och samhälle Viktigt att inte hinder i form av teknik byggs in i miljön som till exempel automatiska telefonsvarare till vårdcentraler Nygård

20 Exemplet E-hälsa: Vårdkontakter via mobiltelefon och Internet (IKT) byggs ut alltmer Vad medför detta för äldre (speciellt de med kognitiv nedsättning)? Hur stor andel HAR denna IKT, hur stor del av de som har ÄR användare, och hur klarar de av användandet? Hur lätta/svåra är dessa tekniska föremål och tjänster? Nygård

21 Teknikens utformning Välkändhet för vem? Självinstruerande för vem? Användarvänlighet enligt vem? Robust och pålitligt Nygård

22 Nyckelfråga: Vem är brukaren? Vad vet vi om brukaren? Är det solklart vem som är brukare kan de vara indirekta, flera.? Vilka behov förväntas tekniken fylla för olika brukare, tex. anhörig, hemtjänst, personen med funktionsbegränsning? Hjälpmedel för säkerhet (vems?) och/eller aktivitet (vems?) Ex: Spisvaktsstudien (hemtjänst den äldre, boende) Nygård

23 Om hjälpmedlet blir ett STIGMA? Självbilder Estetik Normalitet Vad gör teknisk utrustning för vård med mitt hem? Nygård

24 Betydelsen av hjälpmedel hos vuxna med fysisk funktionsnedsättning Hjälpmedlens dubbeltydiga mening Brukarna vägde hjälpmedlens önskvärda och icke-önskvärda konsekvenser för deras aktiviteter mot varann Pragmatiska användare inkorporerade hjälpmedlen och engagerade sig i aktiviteter med syftet att uppnå en önskad självbild Ambivalenta användare inkorporerade hjälpmedlen med tvekan, och pendlade mellan att engagera sig i aktiviteter och att avstå från dessa i sitt syfte att uppnå önskvärd självbild Motvilliga användare stod emot hjälpmedlen och undvek aktiviteter för att uppnå önskad självbild Larsson - Lund, M. & Nygård, L. (2003). Incorporating or resisting assistive devices: different approaches in achieving a desired occupational self-image, Occupational Therapy Journal of Research, 23, Nygård

25 Kan tekniken smygas in, vara osynlig? AAL teknik: Ambient assisted living Exempel: spisvakten Tekniken ska smälta in i omgivningen och anpassa sig till brukaren Nygård

26 Hur blev det? När spisvakten väl blivit installerad fick processen att bli användare av spisen med spisvakten föga uppmärksamhet Inget stöd erbjöds Därmed kunde spisvakten föra med sig oönskade konsekvenser i stället för att vara det skydd den var tänkt som Detta exemplifierar hur identifiering av klientens behov av ett hjälpmedel för säkerhet (skydd) inte alls räcker till om målet inte inkluderar det egentliga användandet av hjälpmedlet Namn Louise Efternamn Nygård KI: Nordic Gerontology, Island april

27 Teknik för övervakning och säkerhet teknik som ska ge personen stöd i dagligt liv Vem bestämmer? Kan det vara etiskt försvarbart att övervaka eller skydda någon emot dennes vilja? Integritet säkerhet Exempel: Spisvaktsstudierna Möjliggör spisvakten säkert kvarboende eller hindrar den att vårdbehov tillgodoses? Nygård

28 Forts. Övervakning kontroll - trygghet Videotelefoner ser den mig? Olika syn i olika länder betydelser och normer Nygård

29 Nyckelfråga: Problemidentifiering Vilka problem går att åtgärda med hjälp av teknik/hjälpmedel? Kan problemet anpassas vart leder det? Vem avgör vad som är problemet (nyttigt, viktigt)? Vems rätt är det rätta? Vad ska tekniken användas till? (Tex. Vad ska äldre med kognitiv svikt göra ) Nygård

30 Nyckelfråga: anpassning och uppföljning Vem ger stöd i introduktion, lärande och anpassning? Anpassning i form av att andra hjälper brukaren att använda hjälpmedlet Nygård

31 Nyckelfråga: service och uppföljning över tid Uppföljning i relation till problemformuleringen Vem ser till att tekniken fungerar, att systemen passar ihop? Varför anpassar vi oss så lätt till tekniken i stället för tvärtom?? Nygård

32 Aspekter som understryks återkommande som avgörande för utfall: individuell anpassning, brukarens motivation och andra individuella karakteristika, intervention grundad på etisk hänsyn, lyhördhet och respekt för brukaren, omgivningens intresse, kunskap och stöd.

33 Teknik för personer med demens ska: Ge en känsla av oberoende till användaren Stödja användaren av göra val och ha kontroll Ha en positiv inverkan på användarens liv Stödja kvarvarande förmågor och inte understryka förlorade förmågor Stödja brukarens självbild som en person med förmågor, inte behandla honom/henne som en handikappad person Påminna brukaren om tidigare välbekanta lösningar Vara effektiv genom information som alltid är synlig och tillgänglig Ingen inlärning ska behövas Användaren ska behöva interagera så lite som möjligt med det nya hjälpmedlet ENABLE-projektet och Technology, Ethics and Dementia inom EU

34 Tillgång till stöd i och genom teknikanvändning då det behövs: hur ska ett sådant stöd ges? Aktuell forskning visar att vi behöver andra modeller för att kunna ge bra stöd i och genom teknikanvändning till äldre med kognitiv nedsättning större flexibilitet, utrymme för att pröva alternativ, improvisera och revidera målen på vägen. Vår begränsade kunskap inom området hindrar oss från att göra systematiska utvärderingar av stöd i och genom teknikanvändning (forskning). Utbildning och samverkan (praxis)!!! Nygård

35 Sammanfattning: Nyansering av synen på teknik nödvändig Tillgänglighet till tekniken räcker inte Tillgänglighet till stöd att bli användare (vid behov) Innebörder spelar roll Brukaren/brukarna spelar roll Tekniken/hjälpmedlet är kanske inte klart att användas En storlek för alla är det möjligt? Nygård

36 Tack för att ni lyssnat! Kontakt: Publikationer: Nygård

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter!

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter! Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter! Kommunikation, Kognition - Tekniken runtomkring oss Sjuläns temadag, Eskilstuna 23 april 2014 Louise Nygård, Professor i arbetsterapi, Karolinska

Läs mer

Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen

Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen Demens och teknik hur går det ihop? Danska demensdagarna Köpenhamn, 11 maj 2015 Louise Nygård, Professor i arbetsterapi, Karolinska

Läs mer

Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det?

Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det? Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det? FKS inspirationsdagar mars 2014 Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Ledare av forskargruppen CACTUS: Cognitive Accessibility

Läs mer

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap, Med Dr. & Leg. Arbetsterapeut Institutionen NVS, Sektionen för arbetsterapi Karolinska Institutet Professor Louise Nygård forskargrupp

Läs mer

A" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa. Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet

A utnyja digitala resurser för ak4vitet och hälsa. Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet A" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet H. Hemmingsson Vardagsteknik - under 1900- talet 1930 Sopnedkast 1950 Tvättmaskin

Läs mer

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Lena Rosenberg, Med Dr. & Leg. Arbetsterapeut Institutionen NVS, Sektionen för arbetsterapi Karolinska Institutet Professor Louise

Läs mer

Vardagsteknik hinder och möjligheter

Vardagsteknik hinder och möjligheter Vardagsteknik hinder och möjligheter Syftet är att ge kunskap och förståelse som kan ligga till grund för att stödja äldre och personer med funktionsnedsättning i användande av vardagsteknik Örebro 1 februari

Läs mer

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten?

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? (och förstå vad hon behöver..) Statens medicinsk-etiska råds konferens Patientautonomi till varje pris?, Tema: Patientautonomi, vackra ord eller verklighet?

Läs mer

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Läs mer

Att vända intresset bort från dörrarna

Att vända intresset bort från dörrarna Att vända intresset bort från dörrarna Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande exemplet beskriver ett särskilt boende för

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

Funktionshinder, livslopp och åldrande

Funktionshinder, livslopp och åldrande Funktionshinder, livslopp och åldrande Professor Eva Jeppsson Grassman (eva.jeppsson-grassman@liu.se) National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköpings Universitet Frågor som kommer

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

It-politik Fakta i korthet

It-politik Fakta i korthet På denna sida av datorn syns inte min dövblindhet. Tala i telefon är nästintill omöjligt, men tack vare hjälpprogram på min dator kan jag kommunicera obehindrat med min omvärld på annat sätt. Citat ur

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Munnen och tänderna Vårt arbetsområde Patientens...? Tillhörighet Kropp Funktiom Ansvarsområde

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen

Läs mer

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart. Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering

Läs mer

VECKAN 2015. Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa.

VECKAN 2015. Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. VECKAN 2015 Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. Det är typ som att säga att du har inte nått hjärta. Kvinnlighet och vårdmöten i kvinnors berättelser om MRKH. Lisa Guntram PhD Tema

Läs mer

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som

Läs mer

Övrig kostnad: Porto, transporter, hårdvara/mjukvara,lokaler uppskattas till 10000 kr

Övrig kostnad: Porto, transporter, hårdvara/mjukvara,lokaler uppskattas till 10000 kr Projektidé It- teknik coach. Projektet syftar till att hjälpa äldre med vardagstekniken. Finansiering Projektledare: Lidköping 240 timmar: (beräknat på 15 timmar per vecka i 16 veckor) Övriga projektdeltagare:

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till kursen:

Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till kursen: Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till kursen: Höjd livskvalitet genom stödjande teknik i boendet Kursen är till för dig som arbetar med äldre och andra personer med förvärvade hjärnskador med flera kognitiva

Läs mer

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Hur lyckas vi hitta våra mammor som är i behov av extra stöd? Hur får vi förtroende från våra kvinnor med funktionsnedsättning som väntar barn? Hur lägger man

Läs mer

Motiverande samtal MI

Motiverande samtal MI Motiverande samtal MI Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org www.somra.se

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund Delaktighet för personer med lindrig utvecklingsstörning vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel Birgitta Wennberg Leg. arbetsterapeut Bli lyssnad på är OK men delaktig nja Jag frågar mamma,

Läs mer

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning? Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig

Läs mer

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Sankta Appollonia Munnen och tänderna Vårt arbetsområde Patientens...? Tillhörighet Kropp

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Supported employment -från en doktorands perspektiv

Supported employment -från en doktorands perspektiv Supported employment -från en doktorands perspektiv Vad har jag gjort under fem år Germundsson, P., Gustafsson, J. Lind, M. & Danermark, B. (2012). Disability and supported employment: impact on employment,

Läs mer

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Äldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet

Äldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Äldre som beslutsfattare Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Min forskning Lycka Hur förändras hur vi ser på lycka under våra liv? Beslutsfattande Hur skiljer sig

Läs mer

Gemensamt språk och ICF

Gemensamt språk och ICF Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen

Läs mer

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Sigurveig H. Sigurðardóttir, Phd. Fakultetet för socialt arbete, Islands Universitet Att vårda och stödja sina nära, nordiska erfarenheter Såstaholm,

Läs mer

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in!

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in! Beroende på om det är fysiska hinder som trappor eller dylikt kan det vara omöjligt att komma in och jag är tvungen att välja ett annat ställe eller avstå. Kvinna 53 år Tydligare skyltning över var pälsdjur

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Antagen av kommunfullmäktige 27 mars 2006, 47 Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR. Hemtjänst. Biståndshandläggning och insatser från hemtjänsten

SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR. Hemtjänst. Biståndshandläggning och insatser från hemtjänsten SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR Hemtjänst Biståndshandläggning och insatser från hemtjänsten Hemtjänst Insatser från hemtjänsten skall ges för att underlätta och möjliggöra den dagliga livsföringen och

Läs mer

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Krypande kaninen Karin

Krypande kaninen Karin Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Förskolan Hasselbol Fastställd 20150915 Gäller läsåret 2015/2016 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete på

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04 Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04 En åldrande befolkning - möjligheter och utmaningar för samhället Sid 2. 2014-09-04

Läs mer

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand Ida Gråhed, hälsopedagog Health Statistics and Informatics Deaths

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Sinnena den mänskliga hårdvaran

Sinnena den mänskliga hårdvaran Sinnena den mänskliga hårdvaran Synsinnet Organet som används för att utnyttja synen är ögat. Näthinnan har ca 130 Bilden är tagen från wwww.ne.se miljoner sinnesceller, dessa kallas för stavar och tappar.

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 1 LÄRPROCESSER Åtagande Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och

Läs mer

E-hemtjänst - ökad trygghet och stopp för kostnadsökningar

E-hemtjänst - ökad trygghet och stopp för kostnadsökningar E-hemtjänst - ökad trygghet och stopp för kostnadsökningar Sammanfattning Västerås stads föregångssatsning på att införa e-hemtjänst som stöd till personer som beviljats hemtjänst eller boendestöd har

Läs mer

Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi

Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi Checklista för forskningsprojekt som ska ha egen webbsida 1. Uppgiftslämnarens namn, e- post och telefonnummer 2. Projektnamn Svenskt: Engelskt: Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi 3. Huvudmålgrupper

Läs mer

Vad vet vi om inkludering?

Vad vet vi om inkludering? Vad vet vi om inkludering? Om elevperspektiv på särskoletillhörighet Inkludering eller segregering? Identitet och motstånd Tidsmaskin Vad som ses som avvikande och vilka som betraktas som funktionshindrade

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!

Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Förväntningar inför dagarna (från måndagen) o Inblick i framtidens äldreboende, mänskliga tekniska lösningar o Framtidssäkring beslut idag morgondagens

Läs mer

KiVa Skola-programmet

KiVa Skola-programmet KiVa Skola-programmet Åtgärdsprogram med målsättningen att förebygga och minska förekomsten av mobbning KiVa = Kiusaamisen vastainen, kiusaamista vastustava: mot mobbning Utvecklat vid Åbo universitet,

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi MTM:S INFORMATIONSSERIE Talböcker i skolan För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsnedsättning och talböcker En god förmåga att läsa och skriva förutsätts ofta i vår tid, men

Läs mer

Lathund för sjukskrivningar

Lathund för sjukskrivningar Försäkringsmedicinska kommittén Lathund för sjukskrivningar Denna lathund for sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-kla ssifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Läs mer

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Vem är jag?! Psykolog sedan 15 år, ACT-trainer och författare! Jobbat mycket som

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa i patientens tjänst! - hur vet vi att patienten drar nytta av tjänsterna Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik

Läs mer

Etiska möten barnsyn och lärarstrategier

Etiska möten barnsyn och lärarstrategier Etiska möten barnsyn och lärarstrategier Marina Lundkvist Utbildningslinjen för barnträdgårdslärare Åbo Akademi, 2015 M. Lundkvist juni 2015 Etiska möten barnsyn och lärarstrategier 1 Lek, lärande, kommunikation

Läs mer

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen

Läs mer

Vad är ett gott åldrande?

Vad är ett gott åldrande? Vad är ett gott åldrande?.. en from förhoppning eller.. ett realistiskt scenario Åldrande Komplext samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala processer som påverkar individens överlevnad och funktionella

Läs mer

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN Kriterier för beviljande av stöd för närståendevård och tillämpningsanvisningar inom äldreomsorgen. Stödet

Läs mer

Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer

Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer Ewa Krynicka Storskog 22 oktober, Lund Funktionsnedsättning och funktionshinder = två olika saker Funktionsvariation? 2016-02-29 Sida 2 2016-02-29 Sida 3 Bindande

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande

Läs mer

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga Susanna Nordin Skånska demensdagen oktober 2017 Begrepp Vårdmiljö Psykosocial miljö Fysisk miljö Hemmet är den plats där man kan klia sig

Läs mer

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11

Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11 Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11 SVEDALA KOMMUN 2(5) Begreppsförklaring Socialstyrelsens terminologiråd har tagit beslut om revidering

Läs mer

Morgondagens smarta värme Enkelt, effektivt och trådlöst

Morgondagens smarta värme Enkelt, effektivt och trådlöst Danfoss Link värmestyrning Morgondagens smarta värme Enkelt, effektivt och trådlöst Tidigt hemma. Temperatur i vardagsrummet: 21 C. Med nya Danfoss Link App kan du styra temperaturen i ditt hem var du

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade

att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade situationen, ledde till en reflexion över hur vuxna som

Läs mer

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Tryggare boende när sensorer och e-tillsyn kompletterar mänsklig hand

Tryggare boende när sensorer och e-tillsyn kompletterar mänsklig hand Tryggare boende när sensorer och e-tillsyn kompletterar mänsklig hand Sammanfattning Alvesta kommun testar digital tillsyn vid ett av sina äldreboenden. I lösningen ingår kameror och sensorer för att titta

Läs mer

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången

Läs mer

Trassliga trådspelet Troja

Trassliga trådspelet Troja Trassliga trådspelet Troja Är du säker på handen? För metallöglan över ståltråden utan att dom nuddar varann. Trådspelet Troja tänder varningslampan så fort du råkar stöta emot. Se en film på produkten:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011

Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011 Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011 Mats Granlund Hälsohögskolan Högskolan i Jönköping Vad är en familj? Biologiskt

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer