Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det?

Transkript

1 Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det? FKS inspirationsdagar mars 2014 Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Ledare av forskargruppen CACTUS: Cognitive Accessibility and Technology Use when Ageing in home and Society

2 Äldre med kognitiv nedsättning I Sverige får mer än personer demensdiagnos varje år I Europa : ca 10 miljoner (2010) I hela världen 35.6 miljoner (2010) (Alzheimer Disease International) Kognitiv svikt; Mild Cognitive Impairment, MCI: 11-17% av befolkningen Många utvecklar demens från MCI Stroke: /år i Sverige ( över 65 år) + många fler! Nygård

3 Optimism trots liten men växande kunskap inom området Vi har en stark tilltro till att tekniken ska underlätta våra dagliga liv även för äldre, och för personer med kognitiv nedsättning. Vi har fortfarande otillräcklig kunskap om deras potential som teknikanvändare, deras preferenser och behov relaterade till teknik matchningen mellan personerna och tekniken samspelet med miljön Nygård

4 Vårt forskningsområde: Att leva och åldras med kognitiv nedsättning i dagens tekniktäta landskap i hem och offentlig miljö Livet utanför hemmet: kognitiv tillgänglighet i offentlig miljö för personer med demens/kognitiv nedsättning Personer med demens/kognitiv nedsättning som teknikanvändare Teknikens karakteristika, svårighetsnivå, vad gör teknik lätt svår att använda (för dessa personer) Åtgärder& stöd 1/ via teknik, 2/ i teknikanvändning, 3/ i dagligt liv Instrumentutveckling och -validering ETUQ & META mfl. Everyday Technology Use Questionnaire, ETUQ, Management of Everyday Technology, META Nygård

5 Vardagsteknik (föremål och tjänster) Tex fjärrkontroller, mikrovågsugn, dator, stereo, dörrkod, telefoner, bankomat, biljett automat, automatisk incheckning på flygplats Nygård

6 Bättre förmåga Förmågan att använda vardagsteknik kan skilja grupper med olika nivå av kognitiv funktion åt: Demens MCI kontroller Förvärvad hjärnskada/ stroke =93 =30 =34 Ingen kognitiv svikt MCI/ Lätt kognitiv nedsättning Sämre förmåga Demens/ Moderat kognitiv nedsättning Utvecklingsstörning Överlappningar! Nygård

7 MCI: Aktivitet Vardagsteknik IADL Arbete Vardagsteknik Sociala aktiviteter

8 Förmåga att använda vardagsteknik aktivitetsengagemang/adl/arbete Äldre med och utan kognitiv nedsättning (n=118) Samband aktivitetsengagemang: r=.56 Nygård, Pantzar, Uppgard & Kottorp, 2012 Larsson Lund, Nygård & Kottorp, 2014 Personer med förvärvad hjärnskada (n=74): Samband ADL: r=.59 Förmåga i teknikanvändning påverkade signifikant sannolikheten för återgång i arbete Nygård

9 Vi följde 32 personer med MCI över två år: Tre olika mönster av fungerande (aktivitetsengagemang och förmåga att använda vardagsteknik): Stabilt/ökande Fluktuerande Minskande Användning av vardagsteknik visade störst minskning och fluktuation: en känslig aspekt 70% av dem som utvecklade demens fanns i det minskande mönstret Hedman, Nygård, Almkvist & Kottorp, Nygård

10 Slutsats Sannolikt att personer med kognitiv svikt kommer att uppvisa skiftande fungerande de första åren efter utredning. AT på minnesmottagningar och/eller i primärvård behöver göra upprepade bedömningar över tid i komplexa aktiviteter och användning av vardagsteknik. Hedman, Nygård, Almkvist & Kottorp, Nygård

11 Framtidens möjlighet: Teknikens utmaningsgrad och personens förmåga - hur matchar de? Nygård

12 Anders Kottorp

13 Handlingar som krävs då teknik används (META) Mer utmanande Uppfatta information och följa instruktioner givna via telefontjänst eller telefonsvarare Välja knapp, tangent eller kommando Särskilja och identifiera tjänster och funktioner Utföra steg och handlingar i ordningsföljd Uppfatta information från tekniken & agera adekvat som svar Ange/slå siffer- bokstavskombinationer i ordningsföljd Använda den kraft, hastighet och precision som krävs Koordinera två delar av tekniken mot varandra Föra eller vrida knapp eller ratt i rätt riktning Särskilja och identifiera föremål Malinowsky, Nygård, & Kottorp, Mindre utmanande Nygård KI 26 augusti 2009 Nygård

14 Vad gör teknik lätt svår? Svårare teknik används mer sällan än varje vecka har mer komplex design kräver att svåra handlingsmoment används mer frekvent kräver att handlingsmoment utförs i en viss ordning ger komplex, mest visuell feedback Patomella, Kottorp, Malinowsky & Nygård, 2011 Patomella, Kottorp & Nygård, 2013 Nygård

15 Hur kan vi använda kunskapen från hierarkierna? Några förslag: I analys av varför personen har problem i en aktivitet där teknikanvändning krävs I åtgärder för att underlätta teknikanvändning och aktivitetsengagemang Förskrivning av hjälpmedel Råd och stöd till klienter och deras närstående Bostadsanpassning Bidra till utveckling och anpassning av teknik Teoriutveckling osv Nygård

16 Exemplet E-hälsa: Vårdkontakter via mobiltelefon och Internet (IKT) byggs ut alltmer Vad medför detta för äldre (speciellt de med kognitiv nedsättning)? Hur stor andel HAR denna IKT, hur stor del av de som har ÄR användare, och hur klarar de av användandet? Hur lätta/svåra är dessa tekniska föremål och tjänster? Nygård

17 Äldre utan kognitiv svikt, med MCI och med demens och E-hälsa-teknik: 7 typer av E-hälsa-teknik: Mobil: SMS Mobil: ringa Mobil: svara Telefonsvarare: lämna meddelande Dator: ordbehandling/skriva Internet: kommunikation Internet: information Tillgången: 2/3 av de äldre utan kognitiv svikt / med MCI uppgav att de hade tillgång till alla 7 Tillgång bland de med AD: 30-97% beroende på typ av teknik Svårigheter: Signifikanta skillnader överlag: AD-friska AD-MCI MCI-friska endast för SMS Nygård

18 Measure (logits) Kontroller (n=44) MCI (n=37) Mild AD (n=37) Mindre svårigheter E-Hälsa teknik Svårare teknik XX 61 X 60 X X 59 XX 58 XXXX X 57 XX XX 56 XXXXXXXX XXX 55 XXXXXXXXXXXX XXXXXXX XX 54 XXXXXXX XXXXXXXX XXX Mobil: skicka sms 53 XX XXX XX 52 XX XXX XXXX Telefonsvarare: lämna meddelande 51 X XXXXXX XXXXXXXXXX Dator: ordbehandling; Mobil: ringa; Internet: kommunikation 50 XX XXXXX Internet: information; Mobil: svara 49 XXXXXX 48 X XX 47 XXX Större svårigheter Lättare teknik Nygård

19 Vi måste räkna med personer med kognitiv svikt eller demens som teknikanvändare men: Stora överlappningar vi kan inte förutsäga enbart pga. diagnos. Äldre: heterogen grupp även inom diagnosgrupper Redan personer med MCI finner vardagsteknik signifikant svårare att använda än friska äldre Försiktighet med tekniska lösningar Risk att tekniken medför hinder för delaktighet i aktiviteter i hem och samhälle Viktigt att inte hinder i form av teknik byggs in i miljön, tex i kontaktvägar till vård och samhällsservice Nygård

20 Livet utanför hemmet: Kognitiv tillgänglighet och teknik i offentliga miljöer Vanliga problem vid demens Tolka Hitta Nya krav Nygård

21 Exempel: Problematiska situationer för personer med demens i en vanlig mataffär Lager av problematiska situationer Välja och hitta produkt Röra och trängsel Speglar och glasdörrar Bakgrundsljud Betala Möta problematiska situationer Gå omkring, ta tid på sig, läsa på skyltar, fråga Köpa samma produkt-familjär Gå samma runda i affären Gå till en liten affär nära hemmet Räcka över pengar Undvika kortbetalning Brorsson, Öhman, Cutchin. & Nygård, Nygård

22 Problematiska situationer i lager på lager Ständig föränderlighet Oförutsägbara förändringar Trängsel och röra Variationer i layout Vad lär det oss? Familjära aktiviteter och plaster viktiga för att göra aktiviteter självständigt Stödja personer med demens att göra aktiviteter i offentlig miljö Många olika handlingar för att möta problematiska situationer Uppmärksamma och ta hänsyn till hur personer med demens själva möter problematiska situationer Tillgänglighet ständigt föränderlig erfarenhet Upprepade bedömningar i den offentliga miljön Brorsson Anna, doktorsavhandling 2013 Nygård

23 Delaktighet och inklusion i samhället, ett liv utanför hemmet - gäller det även äldre med kognitiv nedsättning? Många studier har påpekat att den ökade tekniktätheten och de ökade kraven på medborgarna medför en risk för exklusion av äldre i stället för inklusion Anser vi att god vård, omsorg och trygghet är gott nog eller har vi delaktighet och inklusion som ett mål även för dessa personer? Nygård

24 Arbetsterapeuter har en lång tradition av expertis inom hjälpmedelsområdet vilken roll vill vi ta när det gäller vardagstekniken i dagligt liv? Hur kan vi bidra till att möjliggöra livet utanför hemmet för äldre med kognitiv svikt ellerdemens? Nygård

25 Tack för att ni lyssnat! Tack till alla medarbetare: Anders Kottorp, Camilla Malinowsky, Lena Rosenberg, Ann-Helen Patomella, Annika Öhman, Mandana Fallahpour, Eva Lindqvist, Anna Brorsson, Inga-Lill Boman, Annicka Hedman, Monica Hällgren, Lotta Ryd, Isabel Margot-Cattin, Annika Persson-Vasiliou, Monica Pantzar, Sofia Starkhammar, Brittmari Uppgard, Elin Pettersson, Ove Almkvist, Stefan Lundberg, Malcolm Cutchin, Bengt Winblad, Alex Michailidis, Arlene Astell, Andrew Sixsmith, mfl mfl Tack till alla finansiärer: Swedish Brainpower, Nationella Forskarskolan i Vårdvetenskap, Vetenskapsrådet, FAS/FORTE, SFO-V, ALF/SLL, Hjälpmedelsinstitutet, Amerikanska Alzheimerföreningen mfl mfl. Nygård

26 Publikationer relaterade till området, nu Boman, I-L., Lundberg, S., Starkhammar, S. & Nygård, L. (Accepted). Exploring the Usability of a Videophone Mock-up for People with Dementia and Their Significant Others. BMC Geriatrics. Fallahpour, M., Kottorp, A. Nygård, L. Larsson Lund M. (Accepted). Perceived difficulty in using everyday technology among persons with acquired brain injury of different severity: a comparison with controls. Journal of Rehabilitation Medicine. Nygård, L. & Kottorp, A. (Accepted). Engagement in IADLs, social activities and use of everyday technology in older adults with and without cognitive impairment. British Journal of Occupational Therapy. Larsson Lund, M., Nygård, L. & Kottorp, A. (early online 2014). Perceived difficulty in the use of everyday technology: Relationships to everyday functioning in people with acquired brain injury with a special focus on returning to work. Disability and Rehabilitation. Malinowsky C, Nygård L, Kottorp A. (early online 2013). Using a screening tool to predict potential use of e-health services for older people with and without cognitive impairment. Ageing and Mental Health. Hällgren, M., Nygård, L. & Kottorp, A. (Early online 2013). Everyday technology use among people with intellectual disability relevance, perceived difficulty, and influencing factors. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. Malinowsky, C., Rosenberg, L. & Nygård, L. (Early online 2013). An approach to facilitate the readiness of healthcare professionals to support technology use in everyday life for persons with dementia. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. Patomella, A-H., Kottorp, A. & Nygård, L. (2013). Design and management features of everyday technology that challenge older adults. British Journal of Occupational Therapy, 76(9), Nygård 12 mars

27 Publikationer forts. Malinowsky, C., Kottorp, A. Nygård, L. (Accepted). Everyday technologies levels of challenge when used older adults with and without cognitive impairment comparison of self-perceived versus observed difficulty estimates. Technology and Disability. Hedman, A., Nygård, L., Almkvist, O. & Kottorp, A. (early online 2013). Patterns of functioning in older adults with mild cognitive impairment: A two-year study focusing on everyday technology use. Ageing and Mental Health. Rosenberg, L., & Nygård, L. (Early online 2012). Learning and using technology in intertwined processes: A study of people with MCI/AD. Dementia. Boman, IL., Nygård, L., Lundberg, S., Rosenberg, L. (Accepted). Users and professionals contributions in the process of designing an easy-to-use videophone for people with dementia. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology. Brorsson, A., Öhman, A., Cutchin, M. & Nygård, L. (Accepted). Managing critical incidents in grocery shopping as perceived by people with Alzheimer s disease. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. Lindqvist, E., Nygård, L. & Borell, L. (Accepted). Significant junctures on the way towards becoming a user of assistive technology in Alzheimer s disease. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. Patomella, A-H., Kottorp, A., Malinowsky, C. & Nygård, L. (2012). Factors that impact the level of difficulty of everyday technology in a sample of older adults with and without cognitive impairment. Technology and Disability., 23, Malinowsky, C., Almkvist, O., Nygård, L. & Kottorp, A. (2012). Individual variability and environmental characteristics influence older adults abilities to manage everyday technology. International Psychogeriatrics, 24, Nygård 12 mars

28 Publikationer forts: Boman, I-L., Rosenberg, L., Lundberg, S., & Nygård, L. (2012). A first step in designing a videophone for people with dementia: identification of the users potentials and the requirements on the communication technology. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology,7 (5), Nygård, L., Pantzar, M., Uppgard, B. & Kottorp, A. (2011). Detection of disability in older adults with MCI or Alzheimer s disease through assessment of perceived difficulty in using everyday technology. Aging and Mental Health, 16 (3-4), Brorsson, A., Öhman, A., Lundberg, S. & Nygård, L. (2011). Accessibility in public space as perceived by people with Alzheimer s disease. Dementia, 10 (4), Hällgren, M., Nygård, L. & Kottorp, A. (2011). Technology and everyday functioning in people with intellectual disabilities: A Rasch analysis of the Everyday Technology Use Questionnaire (ETUQ). Journal of Intellectual Disability Research, 55(6), Kottorp, A. & Nygård, L. (2011). Development of a short form assessment for everyday technology used with older adults with MCI or Alzheimer s disease. Expert Review of Neurotherapeutics, 11(5), Rosenberg, L. (2009). Navigating through technological landscapes. Views of people with dementia or MCI and their significant others. Doctoral thesis. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Occupational Therapy, Karolinska Institutet, Stockholm. Rosenberg, L. & Nygård, L. (early online). Persons with dementia become users of assistive technology: A study of the process. Dementia. Öhman, A., Nygård, L. & Kottorp, A. (2010). Occupational performance and awareness of disability in mild cognitive impairment or dementia. Scandinavian Journal of Occupational Therapy,18; Malinowsky, C., Nygård, L. & Kottorp, A. (2010). Psychometric evaluation of a new assessment of the ability to manage technology in everyday life for persons with mild Alzheimer s disease, mild cognitive impairment or older adults without cognitive impairment. Scandinavian Journal of Occupational Therapy,18, Nygård 12 mars

29 Publikationer, forts. Malinowsky, C., Almkvist, O., Kottorp, A. & Nygård, L. (2010). Ability to manage everyday technology: A comparison of persons with dementia or mild cognitive impairment and older adults without cognitive impairment. Disability & Rehabilitation: Assistive Technology, 5, Nygård, L. (2009). The stove timer as a device for older adults with cognitive impairment or dementia: Different professionals reasoning and actions. Technology and Disability, 21, Rosenberg, L., Kottorp, A., Winblad, B., & Nygård, L. (2009). Perceived difficulty in everyday technology use among older adults with or without cognitive deficits. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 16, Rosenberg, L., Nygård, L. & Kottorp, A. (2009). Everyday Technology Usage (ETUQ) evaluation of the psychometric properties of a new assessment of competence in technology use. Occupational Therapy Journal of Research 29 (2), Nygård, L. (2009). Living with dementia and the challenges of domestic technology. In Topo, P. & Östlund, B. Eds., Dementia, Design and Technology. Time to get involved. IOS Press, Amsterdam. Starkhammar, S. & Nygård, L. (2008). Using a timer device for the stove: Experiences of older adults with memory impairment or dementia and their families. Technology and Disability, 20, Nygård, L. (2008). The meaning of everyday technology as experienced by people with dementia who live alone. Dementia, 7(4), Vikström, S., Josephsson, S., Stigsdotter-Neely, A. & Nygård, L. (2008). Engagement in occupations: experiences of persons with dementia and their caregiving spouses. Dementia, 7, Öhman, A., Josephsson, S. & Nygård, L. (2008). Awareness through interaction in everyday occupations: Experiences of people with Alzheimer s disease. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 15, Nygård, L., Starkhammar, S., Lilja, M. (2008). The provision of stove timers to individuals with cognitive impairment. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 15, Nygård L, Starkhammar S. (2007). The use of everyday technology by people with dementia living alone. Aging and Mental Health, 11(2), Nygård, L. & Winblad, B. (2006). Measuring long term effects and changes in the daily activities of people with dementia. Journal of Nutrition, Health and Aging, 10 (2): Nygård, L. (2006). How can we get access to the experiences of people with dementia? Suggestions and reflections. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 13, Nygård 12 mars