Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det?"

Transkript

1 Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det? FKS inspirationsdagar mars 2014 Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Ledare av forskargruppen CACTUS: Cognitive Accessibility and Technology Use when Ageing in home and Society

2 Äldre med kognitiv nedsättning I Sverige får mer än personer demensdiagnos varje år I Europa : ca 10 miljoner (2010) I hela världen 35.6 miljoner (2010) (Alzheimer Disease International) Kognitiv svikt; Mild Cognitive Impairment, MCI: 11-17% av befolkningen Många utvecklar demens från MCI Stroke: /år i Sverige ( över 65 år) + många fler! Nygård

3 Optimism trots liten men växande kunskap inom området Vi har en stark tilltro till att tekniken ska underlätta våra dagliga liv även för äldre, och för personer med kognitiv nedsättning. Vi har fortfarande otillräcklig kunskap om deras potential som teknikanvändare, deras preferenser och behov relaterade till teknik matchningen mellan personerna och tekniken samspelet med miljön Nygård

4 Vårt forskningsområde: Att leva och åldras med kognitiv nedsättning i dagens tekniktäta landskap i hem och offentlig miljö Livet utanför hemmet: kognitiv tillgänglighet i offentlig miljö för personer med demens/kognitiv nedsättning Personer med demens/kognitiv nedsättning som teknikanvändare Teknikens karakteristika, svårighetsnivå, vad gör teknik lätt svår att använda (för dessa personer) Åtgärder& stöd 1/ via teknik, 2/ i teknikanvändning, 3/ i dagligt liv Instrumentutveckling och -validering ETUQ & META mfl. Everyday Technology Use Questionnaire, ETUQ, Management of Everyday Technology, META Nygård

5 Vardagsteknik (föremål och tjänster) Tex fjärrkontroller, mikrovågsugn, dator, stereo, dörrkod, telefoner, bankomat, biljett automat, automatisk incheckning på flygplats Nygård

6 Bättre förmåga Förmågan att använda vardagsteknik kan skilja grupper med olika nivå av kognitiv funktion åt: Demens MCI kontroller Förvärvad hjärnskada/ stroke =93 =30 =34 Ingen kognitiv svikt MCI/ Lätt kognitiv nedsättning Sämre förmåga Demens/ Moderat kognitiv nedsättning Utvecklingsstörning Överlappningar! Nygård

7 MCI: Aktivitet Vardagsteknik IADL Arbete Vardagsteknik Sociala aktiviteter

8 Förmåga att använda vardagsteknik aktivitetsengagemang/adl/arbete Äldre med och utan kognitiv nedsättning (n=118) Samband aktivitetsengagemang: r=.56 Nygård, Pantzar, Uppgard & Kottorp, 2012 Larsson Lund, Nygård & Kottorp, 2014 Personer med förvärvad hjärnskada (n=74): Samband ADL: r=.59 Förmåga i teknikanvändning påverkade signifikant sannolikheten för återgång i arbete Nygård

9 Vi följde 32 personer med MCI över två år: Tre olika mönster av fungerande (aktivitetsengagemang och förmåga att använda vardagsteknik): Stabilt/ökande Fluktuerande Minskande Användning av vardagsteknik visade störst minskning och fluktuation: en känslig aspekt 70% av dem som utvecklade demens fanns i det minskande mönstret Hedman, Nygård, Almkvist & Kottorp, Nygård

10 Slutsats Sannolikt att personer med kognitiv svikt kommer att uppvisa skiftande fungerande de första åren efter utredning. AT på minnesmottagningar och/eller i primärvård behöver göra upprepade bedömningar över tid i komplexa aktiviteter och användning av vardagsteknik. Hedman, Nygård, Almkvist & Kottorp, Nygård

11 Framtidens möjlighet: Teknikens utmaningsgrad och personens förmåga - hur matchar de? Nygård

12 Anders Kottorp

13 Handlingar som krävs då teknik används (META) Mer utmanande Uppfatta information och följa instruktioner givna via telefontjänst eller telefonsvarare Välja knapp, tangent eller kommando Särskilja och identifiera tjänster och funktioner Utföra steg och handlingar i ordningsföljd Uppfatta information från tekniken & agera adekvat som svar Ange/slå siffer- bokstavskombinationer i ordningsföljd Använda den kraft, hastighet och precision som krävs Koordinera två delar av tekniken mot varandra Föra eller vrida knapp eller ratt i rätt riktning Särskilja och identifiera föremål Malinowsky, Nygård, & Kottorp, Mindre utmanande Nygård KI 26 augusti 2009 Nygård

14 Vad gör teknik lätt svår? Svårare teknik används mer sällan än varje vecka har mer komplex design kräver att svåra handlingsmoment används mer frekvent kräver att handlingsmoment utförs i en viss ordning ger komplex, mest visuell feedback Patomella, Kottorp, Malinowsky & Nygård, 2011 Patomella, Kottorp & Nygård, 2013 Nygård

15 Hur kan vi använda kunskapen från hierarkierna? Några förslag: I analys av varför personen har problem i en aktivitet där teknikanvändning krävs I åtgärder för att underlätta teknikanvändning och aktivitetsengagemang Förskrivning av hjälpmedel Råd och stöd till klienter och deras närstående Bostadsanpassning Bidra till utveckling och anpassning av teknik Teoriutveckling osv Nygård

16 Exemplet E-hälsa: Vårdkontakter via mobiltelefon och Internet (IKT) byggs ut alltmer Vad medför detta för äldre (speciellt de med kognitiv nedsättning)? Hur stor andel HAR denna IKT, hur stor del av de som har ÄR användare, och hur klarar de av användandet? Hur lätta/svåra är dessa tekniska föremål och tjänster? Nygård

17 Äldre utan kognitiv svikt, med MCI och med demens och E-hälsa-teknik: 7 typer av E-hälsa-teknik: Mobil: SMS Mobil: ringa Mobil: svara Telefonsvarare: lämna meddelande Dator: ordbehandling/skriva Internet: kommunikation Internet: information Tillgången: 2/3 av de äldre utan kognitiv svikt / med MCI uppgav att de hade tillgång till alla 7 Tillgång bland de med AD: 30-97% beroende på typ av teknik Svårigheter: Signifikanta skillnader överlag: AD-friska AD-MCI MCI-friska endast för SMS Nygård

18 Measure (logits) Kontroller (n=44) MCI (n=37) Mild AD (n=37) Mindre svårigheter E-Hälsa teknik Svårare teknik XX 61 X 60 X X 59 XX 58 XXXX X 57 XX XX 56 XXXXXXXX XXX 55 XXXXXXXXXXXX XXXXXXX XX 54 XXXXXXX XXXXXXXX XXX Mobil: skicka sms 53 XX XXX XX 52 XX XXX XXXX Telefonsvarare: lämna meddelande 51 X XXXXXX XXXXXXXXXX Dator: ordbehandling; Mobil: ringa; Internet: kommunikation 50 XX XXXXX Internet: information; Mobil: svara 49 XXXXXX 48 X XX 47 XXX Större svårigheter Lättare teknik Nygård

19 Vi måste räkna med personer med kognitiv svikt eller demens som teknikanvändare men: Stora överlappningar vi kan inte förutsäga enbart pga. diagnos. Äldre: heterogen grupp även inom diagnosgrupper Redan personer med MCI finner vardagsteknik signifikant svårare att använda än friska äldre Försiktighet med tekniska lösningar Risk att tekniken medför hinder för delaktighet i aktiviteter i hem och samhälle Viktigt att inte hinder i form av teknik byggs in i miljön, tex i kontaktvägar till vård och samhällsservice Nygård

20 Livet utanför hemmet: Kognitiv tillgänglighet och teknik i offentliga miljöer Vanliga problem vid demens Tolka Hitta Nya krav Nygård

21 Exempel: Problematiska situationer för personer med demens i en vanlig mataffär Lager av problematiska situationer Välja och hitta produkt Röra och trängsel Speglar och glasdörrar Bakgrundsljud Betala Möta problematiska situationer Gå omkring, ta tid på sig, läsa på skyltar, fråga Köpa samma produkt-familjär Gå samma runda i affären Gå till en liten affär nära hemmet Räcka över pengar Undvika kortbetalning Brorsson, Öhman, Cutchin. & Nygård, Nygård

22 Problematiska situationer i lager på lager Ständig föränderlighet Oförutsägbara förändringar Trängsel och röra Variationer i layout Vad lär det oss? Familjära aktiviteter och plaster viktiga för att göra aktiviteter självständigt Stödja personer med demens att göra aktiviteter i offentlig miljö Många olika handlingar för att möta problematiska situationer Uppmärksamma och ta hänsyn till hur personer med demens själva möter problematiska situationer Tillgänglighet ständigt föränderlig erfarenhet Upprepade bedömningar i den offentliga miljön Brorsson Anna, doktorsavhandling 2013 Nygård

23 Delaktighet och inklusion i samhället, ett liv utanför hemmet - gäller det även äldre med kognitiv nedsättning? Många studier har påpekat att den ökade tekniktätheten och de ökade kraven på medborgarna medför en risk för exklusion av äldre i stället för inklusion Anser vi att god vård, omsorg och trygghet är gott nog eller har vi delaktighet och inklusion som ett mål även för dessa personer? Nygård

24 Arbetsterapeuter har en lång tradition av expertis inom hjälpmedelsområdet vilken roll vill vi ta när det gäller vardagstekniken i dagligt liv? Hur kan vi bidra till att möjliggöra livet utanför hemmet för äldre med kognitiv svikt ellerdemens? Nygård

25 Tack för att ni lyssnat! Tack till alla medarbetare: Anders Kottorp, Camilla Malinowsky, Lena Rosenberg, Ann-Helen Patomella, Annika Öhman, Mandana Fallahpour, Eva Lindqvist, Anna Brorsson, Inga-Lill Boman, Annicka Hedman, Monica Hällgren, Lotta Ryd, Isabel Margot-Cattin, Annika Persson-Vasiliou, Monica Pantzar, Sofia Starkhammar, Brittmari Uppgard, Elin Pettersson, Ove Almkvist, Stefan Lundberg, Malcolm Cutchin, Bengt Winblad, Alex Michailidis, Arlene Astell, Andrew Sixsmith, mfl mfl Tack till alla finansiärer: Swedish Brainpower, Nationella Forskarskolan i Vårdvetenskap, Vetenskapsrådet, FAS/FORTE, SFO-V, ALF/SLL, Hjälpmedelsinstitutet, Amerikanska Alzheimerföreningen mfl mfl. Nygård

26 Publikationer relaterade till området, nu Boman, I-L., Lundberg, S., Starkhammar, S. & Nygård, L. (Accepted). Exploring the Usability of a Videophone Mock-up for People with Dementia and Their Significant Others. BMC Geriatrics. Fallahpour, M., Kottorp, A. Nygård, L. Larsson Lund M. (Accepted). Perceived difficulty in using everyday technology among persons with acquired brain injury of different severity: a comparison with controls. Journal of Rehabilitation Medicine. Nygård, L. & Kottorp, A. (Accepted). Engagement in IADLs, social activities and use of everyday technology in older adults with and without cognitive impairment. British Journal of Occupational Therapy. Larsson Lund, M., Nygård, L. & Kottorp, A. (early online 2014). Perceived difficulty in the use of everyday technology: Relationships to everyday functioning in people with acquired brain injury with a special focus on returning to work. Disability and Rehabilitation. Malinowsky C, Nygård L, Kottorp A. (early online 2013). Using a screening tool to predict potential use of e-health services for older people with and without cognitive impairment. Ageing and Mental Health. Hällgren, M., Nygård, L. & Kottorp, A. (Early online 2013). Everyday technology use among people with intellectual disability relevance, perceived difficulty, and influencing factors. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. Malinowsky, C., Rosenberg, L. & Nygård, L. (Early online 2013). An approach to facilitate the readiness of healthcare professionals to support technology use in everyday life for persons with dementia. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. Patomella, A-H., Kottorp, A. & Nygård, L. (2013). Design and management features of everyday technology that challenge older adults. British Journal of Occupational Therapy, 76(9), Nygård 12 mars

27 Publikationer forts. Malinowsky, C., Kottorp, A. Nygård, L. (Accepted). Everyday technologies levels of challenge when used older adults with and without cognitive impairment comparison of self-perceived versus observed difficulty estimates. Technology and Disability. Hedman, A., Nygård, L., Almkvist, O. & Kottorp, A. (early online 2013). Patterns of functioning in older adults with mild cognitive impairment: A two-year study focusing on everyday technology use. Ageing and Mental Health. Rosenberg, L., & Nygård, L. (Early online 2012). Learning and using technology in intertwined processes: A study of people with MCI/AD. Dementia. Boman, IL., Nygård, L., Lundberg, S., Rosenberg, L. (Accepted). Users and professionals contributions in the process of designing an easy-to-use videophone for people with dementia. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology. Brorsson, A., Öhman, A., Cutchin, M. & Nygård, L. (Accepted). Managing critical incidents in grocery shopping as perceived by people with Alzheimer s disease. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. Lindqvist, E., Nygård, L. & Borell, L. (Accepted). Significant junctures on the way towards becoming a user of assistive technology in Alzheimer s disease. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. Patomella, A-H., Kottorp, A., Malinowsky, C. & Nygård, L. (2012). Factors that impact the level of difficulty of everyday technology in a sample of older adults with and without cognitive impairment. Technology and Disability., 23, Malinowsky, C., Almkvist, O., Nygård, L. & Kottorp, A. (2012). Individual variability and environmental characteristics influence older adults abilities to manage everyday technology. International Psychogeriatrics, 24, Nygård 12 mars

28 Publikationer forts: Boman, I-L., Rosenberg, L., Lundberg, S., & Nygård, L. (2012). A first step in designing a videophone for people with dementia: identification of the users potentials and the requirements on the communication technology. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology,7 (5), Nygård, L., Pantzar, M., Uppgard, B. & Kottorp, A. (2011). Detection of disability in older adults with MCI or Alzheimer s disease through assessment of perceived difficulty in using everyday technology. Aging and Mental Health, 16 (3-4), Brorsson, A., Öhman, A., Lundberg, S. & Nygård, L. (2011). Accessibility in public space as perceived by people with Alzheimer s disease. Dementia, 10 (4), Hällgren, M., Nygård, L. & Kottorp, A. (2011). Technology and everyday functioning in people with intellectual disabilities: A Rasch analysis of the Everyday Technology Use Questionnaire (ETUQ). Journal of Intellectual Disability Research, 55(6), Kottorp, A. & Nygård, L. (2011). Development of a short form assessment for everyday technology used with older adults with MCI or Alzheimer s disease. Expert Review of Neurotherapeutics, 11(5), Rosenberg, L. (2009). Navigating through technological landscapes. Views of people with dementia or MCI and their significant others. Doctoral thesis. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Occupational Therapy, Karolinska Institutet, Stockholm. Rosenberg, L. & Nygård, L. (early online). Persons with dementia become users of assistive technology: A study of the process. Dementia. Öhman, A., Nygård, L. & Kottorp, A. (2010). Occupational performance and awareness of disability in mild cognitive impairment or dementia. Scandinavian Journal of Occupational Therapy,18; Malinowsky, C., Nygård, L. & Kottorp, A. (2010). Psychometric evaluation of a new assessment of the ability to manage technology in everyday life for persons with mild Alzheimer s disease, mild cognitive impairment or older adults without cognitive impairment. Scandinavian Journal of Occupational Therapy,18, Nygård 12 mars

29 Publikationer, forts. Malinowsky, C., Almkvist, O., Kottorp, A. & Nygård, L. (2010). Ability to manage everyday technology: A comparison of persons with dementia or mild cognitive impairment and older adults without cognitive impairment. Disability & Rehabilitation: Assistive Technology, 5, Nygård, L. (2009). The stove timer as a device for older adults with cognitive impairment or dementia: Different professionals reasoning and actions. Technology and Disability, 21, Rosenberg, L., Kottorp, A., Winblad, B., & Nygård, L. (2009). Perceived difficulty in everyday technology use among older adults with or without cognitive deficits. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 16, Rosenberg, L., Nygård, L. & Kottorp, A. (2009). Everyday Technology Usage (ETUQ) evaluation of the psychometric properties of a new assessment of competence in technology use. Occupational Therapy Journal of Research 29 (2), Nygård, L. (2009). Living with dementia and the challenges of domestic technology. In Topo, P. & Östlund, B. Eds., Dementia, Design and Technology. Time to get involved. IOS Press, Amsterdam. Starkhammar, S. & Nygård, L. (2008). Using a timer device for the stove: Experiences of older adults with memory impairment or dementia and their families. Technology and Disability, 20, Nygård, L. (2008). The meaning of everyday technology as experienced by people with dementia who live alone. Dementia, 7(4), Vikström, S., Josephsson, S., Stigsdotter-Neely, A. & Nygård, L. (2008). Engagement in occupations: experiences of persons with dementia and their caregiving spouses. Dementia, 7, Öhman, A., Josephsson, S. & Nygård, L. (2008). Awareness through interaction in everyday occupations: Experiences of people with Alzheimer s disease. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 15, Nygård, L., Starkhammar, S., Lilja, M. (2008). The provision of stove timers to individuals with cognitive impairment. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 15, Nygård L, Starkhammar S. (2007). The use of everyday technology by people with dementia living alone. Aging and Mental Health, 11(2), Nygård, L. & Winblad, B. (2006). Measuring long term effects and changes in the daily activities of people with dementia. Journal of Nutrition, Health and Aging, 10 (2): Nygård, L. (2006). How can we get access to the experiences of people with dementia? Suggestions and reflections. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 13, Nygård 12 mars

Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen

Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen Demens och teknik hur går det ihop? Danska demensdagarna Köpenhamn, 11 maj 2015 Louise Nygård, Professor i arbetsterapi, Karolinska

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter!

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter! Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter! Kommunikation, Kognition - Tekniken runtomkring oss Sjuläns temadag, Eskilstuna 23 april 2014 Louise Nygård, Professor i arbetsterapi, Karolinska

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken

Läs mer

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap, Med Dr. & Leg. Arbetsterapeut Institutionen NVS, Sektionen för arbetsterapi Karolinska Institutet Professor Louise Nygård forskargrupp

Läs mer

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Lena Rosenberg, Med Dr. & Leg. Arbetsterapeut Institutionen NVS, Sektionen för arbetsterapi Karolinska Institutet Professor Louise

Läs mer

Vardagsteknik hinder och möjligheter

Vardagsteknik hinder och möjligheter Vardagsteknik hinder och möjligheter Syftet är att ge kunskap och förståelse som kan ligga till grund för att stödja äldre och personer med funktionsnedsättning i användande av vardagsteknik Örebro 1 februari

Läs mer

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

VARDAGSTEKNIK - EN MÖJLIGHET ATT UNDERLÄTTA I DAGLIGT LIV EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA

VARDAGSTEKNIK - EN MÖJLIGHET ATT UNDERLÄTTA I DAGLIGT LIV EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA VARDAGSTEKNIK - EN MÖJLIGHET ATT UNDERLÄTTA I DAGLIGT LIV EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA INFORMATIONSMATERIAL FÖR BRUKARE, NÄRSTÅENDE OCH REHABILITERINGSPERSONAL - avsett att användas av informatörer Maria

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada

Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada DOKTORSAVHANDLING Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada med fokus mot arbete Ann-Charlotte Kassberg Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada med fokus mot arbete

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Maria Johansson, Med.dr., leg. arbetsterapeut Minnesmottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping 2 Kognitiv svikt/demens Demens; 5-10 %

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Funktionshinder, livslopp och åldrande

Funktionshinder, livslopp och åldrande Funktionshinder, livslopp och åldrande Professor Eva Jeppsson Grassman (eva.jeppsson-grassman@liu.se) National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköpings Universitet Frågor som kommer

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi Publikationer Synneve Dahlin Ivanoff Originalarbeten Sundsteigen B, Eklund K, Dahlin Ivanoff S. Patients experience of groups in outpatient mental

Läs mer

Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier

Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 1 / 7 2015-01-20 Kontaktperson: Kristina Alexanderson kristina.alexanderson@ki.se Projektet Läkares arbete med sjukskrivning,

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen

Läs mer

Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ )

Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ ) 1 Department of Clinical Neuroscience Division of Occupational Therapy and Gerontology Mona Eklund Slutredovisning av projekt Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en

Läs mer

Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved

Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved Asset Management-projekt Utvärderingar/ Gapanalyser enligt PAS 55 eller ISO 55000 så att din organisation ser vilka delområden som kan förbättras

Läs mer

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år www.med.lu.se/case Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år MARIANNE GRANBOM, LEG. ARBETSTERAPEUT, DOKTORAND MARIA HAAK, LEG. ARBETSTERAPEUT, LEKTOR Center for Ageing and Supportive

Läs mer

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik

Läs mer

Att vara delaktig på distans

Att vara delaktig på distans Att vara delaktig på distans Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut, Dart Doktorand i vårdvetenskap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för hälsa och rehabilitering Enheten för

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT IT och funktionshindrade Fredrik Winberg, MDI/CSC, KTH Stig Becker, Hjälpmedelsinstitutet Definitioner Skada en faktisk skada, sjukdom eller annan störning som ger en nedsatt fysisk eller psykisk funktion.

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm Pilotstudie LUFT Umeå 2 oktober 2014 Tanja Tomson, projektledare Olivia Biermann, koordinator Jess

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete 15 högskolepoäng HT 2008 Författare: Linda Torsell Leg. arbetsterapeut

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

Arbetslivets betydelse för hälsan

Arbetslivets betydelse för hälsan Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Supported employment -från en doktorands perspektiv

Supported employment -från en doktorands perspektiv Supported employment -från en doktorands perspektiv Vad har jag gjort under fem år Germundsson, P., Gustafsson, J. Lind, M. & Danermark, B. (2012). Disability and supported employment: impact on employment,

Läs mer

Repetoaren av fritidsaktiviteter hos äldre: ålder- och könsskillnader

Repetoaren av fritidsaktiviteter hos äldre: ålder- och könsskillnader forskning teori Repetoaren av fritids hos : ålder- könsskillnader Ingeborg Nilsson Leg Arb ter, Med Dr. Umeå Universitet, Institutionen för Samhällsmedicin Rehabilitering, Vårdvetarhuset, Arbetsterapi,

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

A" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa. Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet

A utnyja digitala resurser för ak4vitet och hälsa. Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet A" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet H. Hemmingsson Vardagsteknik - under 1900- talet 1930 Sopnedkast 1950 Tvättmaskin

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet LLE Lena-Karin Erlandsson; Lunds Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår LENA-KARIN ERLANDSSON DOCENT, LUNDS UNIVERSITET lena-karin.erlandsson@med.lu.se Vardagen 1 Vardag

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Maria Strömbäck Med dr, leg fysioterapeut Mo=agning unga vuxna, FoU-enheten Psykiatriska kliniken, NUS, Umeå maria.stromback@vll.se Föreläsningens innehåll

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Professor II Högskolan Stord/Haugesund Docent,

Läs mer

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten - Vitalis 2015 Tieto Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid

Läs mer

The Swedish Family Care Competence Centre

The Swedish Family Care Competence Centre The Swedish Family Care Competence Centre ELIZABETH HANSON & LENNART MAGNUSSON Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Our mandate Create a national overview of the area family care of older people

Läs mer

Hörselrehabilitering på nätet funkar det? Elisabet S Thorén Med Dr, Leg Aud

Hörselrehabilitering på nätet funkar det? Elisabet S Thorén Med Dr, Leg Aud HRF Forskningsdag 26 maj 2016 Hörselrehabilitering på nätet funkar det? Elisabet S Thorén Med Dr, Leg Aud Hörselrehabilitering på nätet funkar det? Vad är hörselrehabilitering? Vad är nätet? Hur kan vi

Läs mer

Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången

Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången 2014 05 19 Jari Rusanen Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången Programdagarna 2014 Hasseludden Aktiviteterna måste vara länkade till målen för programmet samt

Läs mer

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu. Aktiv Kommunikation 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.se Disposition Bakgrunden till Aktiv Kommunikation Vad ingår i Aktiv

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi?

Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi? Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi? - Erfarenheter från brukare 65+ och personal Madeleine Blusi Leg ssk, Fil Dr Omvårdnadsvetenskap Forskare e-hälsa & rural health Vetenskaplig ledare,

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

SEC-03-DRS-2016: Validation of biological toxins measurements after an incident: Development of tools and procedures for quality control

SEC-03-DRS-2016: Validation of biological toxins measurements after an incident: Development of tools and procedures for quality control SEC-03-DRS-2016: Validation of biological toxins measurements after an incident: Development of tools and procedures for quality control EQuATox - Establishment of Quality Assurances for the Detection

Läs mer

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i

Läs mer

Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi

Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi Checklista för forskningsprojekt som ska ha egen webbsida 1. Uppgiftslämnarens namn, e- post och telefonnummer 2. Projektnamn Svenskt: Engelskt: Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi 3. Huvudmålgrupper

Läs mer

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Sigurveig H. Sigurðardóttir, Phd. Fakultetet för socialt arbete, Islands Universitet Att vårda och stödja sina nära, nordiska erfarenheter Såstaholm,

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Ulrika Akenine Studiekoordinator Karolinska Institutet Alzheimer Research Center and Karolinska University Hospital Framsteg

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Maria Renström Director ANDT and Social services Ministry of Health and Social Affairs The common overall objective

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Kan man designa en personcentrerad miljö?

Kan man designa en personcentrerad miljö? Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Vårdmiljö, vård och omvårdnad

Läs mer

Fler äldre-äldre i vården

Fler äldre-äldre i vården Fler äldre-äldre i vården Om behovet av att prioritera Mats Thorslund Aging Research Center Starting points More and more elderly people 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Men

Läs mer

Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem

Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem Koordineras av Prof. Jan Lundgren Dr. Johanna Törnquist Krasemann Varför en forskarskola i ITS? I Sverige sker akademisk ITS forskning vid ett

Läs mer

Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd

Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd Publicerad: 2014-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Johansson, G. Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation)

Läs mer

Designmönster för sociala användningssituationer

Designmönster för sociala användningssituationer Designmönster för sociala användningssituationer Baserat på Interaction design patterns for computers in sociable use, kommande artikel i International Journal of Computer Applications in Technology, matar@ida.liu.se

Läs mer

Framtida utmaningar för äldrevården?

Framtida utmaningar för äldrevården? November 2011 Framtida utmaningar för äldrevården? Kunskap Relationer Hälsa Samhälle Jan Marcusson överläkare, professor Geriatriska kliniken, US Linköpings Universitet O-Kunskap Kunskap Föreställningar

Läs mer

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin Forskningsprojekt Huvudman är Högskolan Dalarna Finansieras av Högskolan Dalarna, forskningsprofilen

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

The GEO Life Region. Roland Norgren - Process Manager R&I. Creating the tools for the Healthy and Wellbeing Life.

The GEO Life Region. Roland Norgren - Process Manager R&I. Creating the tools for the Healthy and Wellbeing Life. The GEO Life Region Creating the tools for the Healthy and Wellbeing Life Roland Norgren - Process Manager R&I Denna presentation är skyddat av upphovsrättslagen. Alla rättigheter till presentationen ägs

Läs mer

Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner.

Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner. Get ready for the rest of your life. Source Swedish Social Insurance Agency introduced new rules in 2010. Sick leave became time-limited to three months. Target group Individuals in social isolation with

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling Beställaren och hållbar utveckling Brundtland Report 1987: Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning -relationer till social interaktion, arbetsrollen och daglig sysselsättning Elisabeth Argentzell, leg. arbetsterapeut, med.

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Teenage Brain Development

Teenage Brain Development Teenage Brain Development In adults, various parts of the brain work together to evaluate choices, make decisions and act accordingly in each situation. The teenage brain doesn't appear to work like this.

Läs mer

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

OFTP2: Secure transfer over the Internet

OFTP2: Secure transfer over the Internet Presentation We are ready for OFTP2! OFTP2: Secure transfer over the Internet Productive, standardized and secure flow of information in the Product Lifecycle Management (PLM) by Nils Johansson, LTH &

Läs mer