Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap"

Transkript

1 Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap, Med Dr. & Leg. Arbetsterapeut Institutionen NVS, Sektionen för arbetsterapi Karolinska Institutet Professor Louise Nygård forskargrupp CACTUS, KI Forskning med fokus på äldre med kognitiva nedsättningar och teknik Varför då? Teknikanvändning har blivit alltmer sammanlänkad med det vi gör i vårt vardagsliv. Hur kan tekniken påverka delaktigheten för äldre med kognitiva nedsättningar? Inte tekniken i sig tekniken i människans tjänst 1

2 Presentationens innehåll Tekniklandskap Vardagsteknik Hjälpmedel Teknikens roll och betydelse Teknik i användning ett samspel Teknik För vems skull? Checklista för råd och stöd angående teknik Två forskningsstudier Avslutning Vilka föreställningar har vi om äldre? 2

3 En generation som är van vid att ta till sig ny teknik Tekniklandskap de tekniska artefakter och system som individen (och andra individer) utnyttjar eller kan tänkas utnyttja eller möta i sina aktiviteter och projekt. När en person förflyttar sig rör han eller hon sig också i tekniklandskapet, nya delar kommer inom räckhåll och andra hamnar utanför. Hagberg,

4 Hur ser ditt tekniklandskap ut? Hur ser tekniklandskapet ut för de personer eller grupper av personer som du jobbar med? Vardagsteknik Telefoner, TV-apparater, datorer med tillbehör, fjärrkontroller, bankomater och andra automater 4

5 Vardagsteknik Hushållsteknik, vitvaror mm Vardagsteknik utanför hemmet 5

6 IADL Fritidsaktiviteter Vardagsteknik Arbete Hjälpmedel Ett föremål som antingen köpts på den öppna marknaden eller är en specialprodukt och som används för att behålla eller förbättra förmågan hos personer med funktionsnedsättning (fritt översatt från: Assistive Technology Act of 2004) any item, piece of equipment, or product system, whether acquired commercially, modified, or customized, that is used to increase, maintain, or improve functional capabilities of individuals with disabilities. (29 U.S.C. Sec 2202(2)) 6

7 Hjälpmedel Assistive devices and technologies are those whose primary purpose is to maintain or improve an individual s functioning and independence to facilitate participation and to enhance overall well-being. They can also help prevent impairments and secondary health conditions. World Health Organization WHO Giraffen är exempel på ett hjälpmedel utvecklat för äldre med funktionsnedsättningar 7

8 Vardagsteknik Hjälpmedel Allt mer otydliga gränser mellan hjälpmedel och vardagsteknik Anskaffningsprocessen och vem som har ansvar ser ofta olika ut för vardagsteknik och hjälpmedel Ekonomiska aspekter Hjälpmedel möjlighet till stöd och uppföljning Hjälpmedel och vardagsteknik kan föra med sig olika betydelser 8

9 E-hälsa Egen teknik- Allmänna kommunikationer användning Tillsammans med andra Samhällsnivå E-hälsa Kollektivtrafik Arbetar du med vardagsteknik eller hjälpmedel idag? Vad gör du? Vad skulle du vilja göra? 9

10 Vardagsteknikens roll och betydelse Aktivitet och delaktighet Teknik har förändrat hur vi utför vissa aktiviteter Teknik kan såväl stödja som hindra delaktighet Teknikens dubbelhet Underlätta och förenkla våra liv Kompensera för funktionshinder Inkludera Försvåra och hindra Kräva ständig nyinlärning Exkludera 10

11 Teknik i användning ett samspel Individen som kanske har en funktionsnedsättning + mycket mer (vanor, preferenser, erfarenheter etc.) Tekniken föränderlig och laddad med betydelser Teknikanvändning en fråga om interaktion/samspel (oavsett om det gäller vardagsteknik el hjälpmedel) Samspelet ständigt föränderligt 21 Sammanställning av 22 artiklar: Positiva effekter när det gäller fysisk funktion, minskad depression, förbättrad kognition och livskvalité hos äldre. Ledde också till ökad motivation till träning. 11

12 Teknik För vems skull? 12

13 På vilken nivå kan du göra något? E-hälsa Egen teknik- Allmänna kommunikationer användning Tillsammans med andra Samhällsnivå E-hälsa Kollektivtrafik Idé till något jag skulle kunna göra: 1. Något som jag ska förverkliga inom 2 veckor 2. Något som jag vill förverkliga inom 2 år 3. Hinder och möjligheter 13

14 Syftet med checklistan Stödja professionella i vården som möter personer med demens och deras anhöriga i att ge råd och stöd i frågor som rör teknik och hjälpmedel. Checklistan Två delar med totalt 15 punkter Olika aspekter att beakta och information att ta reda på men inga fasta frågor den som använder checklistan formulerar själv frågorna i samtalet med klienten/klienterna Den som använder checklistan väljer själv vilka punkter som är relevanta man måste inte alltid använda hela checklistan 14

15 Ladda ner rapport och checklista: /publikationer/2010/10331-teknik-somstod-for-demens-anhoriga.pdf Checklistan utvecklades ur två studier Rosenberg, L., & Nygård, L. (2011) Persons with dementia become users of assistive technology: A study of the process. Dementia, 11 (2), Rosenberg, L. Kottorp, A., & Nygård, L. (2012). Readiness for technology use with people with dementia: The perspectives of significant others. Journal of Applied Gerontology, 31(4),

16 Syfte Utforska handlingar och drivkrafter hos de olika personer som var involverade i processen när ett hjälpmedel introduceras till en person med demenssjukdom. Deltagare studie III Case 1 Case 2 Case 3 Ingrid Ingrids son Arbetsterapeut Natt och Dag Harry Harrys dotter Arbetsterapeut Harrys granne Förgätmigej Karin Karins dotter Arbetsterapeut 1 Arbetsterapeut 2 Hemtjänstp. 1 Hemtjänstp. 2 6 olika hjälpmedel 16

17 Datainsamling studie III Case 1 Case 2 Case 3 Ingrid 91 år Harry 86 år Karin 79 år 4 tillfällen 8 tillfällen 23 tillfällen 20 dagar 13 månader 15½ månader Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Alzheimers sjukdom Huvudresultat De olika personerna inom de olika fallen hade olika uppfattning om till vad och hur hjälpmedlen skulle användas. Därmed kunde deras handlingar motverka varandra även om allas drivkraft var att göra gott. 17

18 Konklusioner och implikationer De användningsmöjligheter som tekniken kommunicerar genom sitt gränssnitt i den direkta användningen är avgörande för om användning ska bli möjlig Teknik som designas eller förskrivs till personer med demens bör därför ha ett gränssnitt som stödjer användarens direkta interaktion med tekniken. Konklusioner och implikationer Det visades sig finnas en risk för att de faktiska behoven hos personen med demens förvrängdes under processen när de fick ett hjälpmedel och att personer med beslutandemakt fick stort inflytande på hur det blev. Därför måste hänsyn tas i processen till personen med demens faktiska situation inkluderande deras egna resurser, strategier, vanor och personliga preferenser och inte låta stereotyper styra. 18

19 Karins egen användning av hjälpmedlet Efter att Karin fått hjälp att använda hjälpmedlet Syfte Utforska hur anhöriga till personer med demens resonerar och förhåller sig till teknik och hjälpmedel för att kunna tillvarata deras resurser och möta deras behov då stöd ges. Identifiera vad som kännetecknar den teknik som anhöriga till personer med demens kan och vill kunna använda. 19

20 Datainsamling studie IV Individuella intervjuer från studie III Fokusgruppsdiskussion grupp 1 (4 deltagare) Fokusgruppsdiskussion grupp 1 Fokusgruppsdiskussion grupp 2 (3 deltagare) Fokusgruppsdiskussion grupp 2 Fokusgruppsdiskussion grupp 3 (5 deltagare) Fokusgruppsdiskussioner med anhöriga till personer med demens Totalt 12 anhöriga (make, maka, vuxna barn och svärson) Medelålder 63 år (45-76 år) Fem män och sju kvinnor 20

21 Resultat Uppfattningar om teknik Nyttoperspektiv på teknik Teknikens betydelse för hälsa och livsstil Teknikens betydelse för självbilder Förutsättningar för att inkorporera teknik Upplevt behov Integrering i befintliga vanor Användarvänlig teknik Icke-stigmatiserande teknik Checklistan Aspekter att tänka på i ett inledande samtal med personen med demens och deras anhöriga kring vardagsteknik och hjälpmedel Exempel från checklistan: Samtala om hur användningen av vardagsteknik fungerar. Utgå ifrån de aktiviteter som personen med demens ägnar sig åt och fokusera på vardagsteknik som är relevant i hans eller hennes vardag (t ex TV, telefon, bankomat) Ta reda på om personen med demens och eventuell anhörig känner till hjälpmedel eller annan teknik som kan underlätta när man lever med en demenssjukdom Tänk på att det kan finnas kolliderande behov och skillnader i syn på situationen hos anhöriga och personen med demens 21

22 Aspekter att tänka på vid förskrivning, rådgivning och uppföljning av teknikstöd till personer med demens och deras anhöriga Exempel från checklistan: Försäkra dig om att personen med demens själv upplever ett behov av teknikstödet eller är intresserad av att pröva innan det introduceras Försäkra dig om att teknikstödet på ett positivt sätt stödjer personen med demens och inte pekar ut honom eller henne på ett sätt som han eller hon inte önskar Tänk på att anpassa förskrivningsprocessen så att möjlighet ges för personen med demens och eventuell anhörig att prova tekniken i sin vardag. Detta är en förutsättning för att de ska kunna upptäcka om och hur tekniken kan vara till nytta i vardagen Aktivitet och delaktighetsperspektiv på teknik för äldre mer än bara hjälpmedel! Underlätta äldres egen teknikanvändning Använda teknik i aktiviteter tillsammans med äldre System som ej används av de äldre själva men som är till nytta för dem 22

23 Obs! Den viktigaste frågan Teknik för vems skull? 23

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Lena Rosenberg, Med Dr. & Leg. Arbetsterapeut Institutionen NVS, Sektionen för arbetsterapi Karolinska Institutet Professor Louise

Läs mer

Vardagsteknik hinder och möjligheter

Vardagsteknik hinder och möjligheter Vardagsteknik hinder och möjligheter Syftet är att ge kunskap och förståelse som kan ligga till grund för att stödja äldre och personer med funktionsnedsättning i användande av vardagsteknik Örebro 1 februari

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter!

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter! Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter! Kommunikation, Kognition - Tekniken runtomkring oss Sjuläns temadag, Eskilstuna 23 april 2014 Louise Nygård, Professor i arbetsterapi, Karolinska

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken

Läs mer

Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen

Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen Demens och teknik hur går det ihop? Danska demensdagarna Köpenhamn, 11 maj 2015 Louise Nygård, Professor i arbetsterapi, Karolinska

Läs mer

Teknik som stöd för personer med demens och deras anhöriga

Teknik som stöd för personer med demens och deras anhöriga Teknik som stöd för personer med demens och deras anhöriga Hjälpmedelsinstitutet (HI) 2010 Författare: Lena Rosenberg och Louise Nygård Ansvarig informatör: Magdalena Marklund Ansvarig handläggare: Ingela

Läs mer

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT IT och funktionshindrade Fredrik Winberg, MDI/CSC, KTH Stig Becker, Hjälpmedelsinstitutet Definitioner Skada en faktisk skada, sjukdom eller annan störning som ger en nedsatt fysisk eller psykisk funktion.

Läs mer

Att vara delaktig på distans

Att vara delaktig på distans Att vara delaktig på distans Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut, Dart Doktorand i vårdvetenskap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för hälsa och rehabilitering Enheten för

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det?

Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det? Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det? FKS inspirationsdagar mars 2014 Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Ledare av forskargruppen CACTUS: Cognitive Accessibility

Läs mer

- och hur blir man användare? Eva Lindqvist, doktorand, KI Louise Nygård, Professor, KI

- och hur blir man användare? Eva Lindqvist, doktorand, KI Louise Nygård, Professor, KI Vdk Vad kan hjälpmedel dlbtd betyda i vardagen för personer med Alzheimers sjukdom? - och hur blir man användare? Eva Lindqvist, doktorand, KI Louise Nygård, Professor, KI Lena Borell, Professor, KI Bakgrund

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel för äldre

Kognitiva hjälpmedel för äldre inbjudan till konferens i Stockholm den 15-16 maj 2013 VÅRA TALARE Hjälpmedelsinstitutet Ingela Månsson & projektledare Blekinge kompetenscentrum, Karin Chamoun & projektledare FOU Identifiera rätt hjälpmedel

Läs mer

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Schema. Kursupplägg. Schema (forts.) Schema (forts.)

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Schema. Kursupplägg. Schema (forts.) Schema (forts.) IT-design för funktionshindrade, fredrikw@nada.kth.se CID, IPlab, NADA Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Standarder, riktlinjer Olika typer av funktionshinder Forskning

Läs mer

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Vad ingår inte i kursen? Examination. Litteratur. Definitioner

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Vad ingår inte i kursen? Examination. Litteratur. Definitioner IT-design för funktionshindrade, fredrikw@csc.kth.se MDI, CSC Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Webbtillgänglighet Olika typer av funktionshinder Forskning om tillgänglighet

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Kursupplägg. Vad ingår inte i kursen? Kurslitteratur. Kurslitteratur (forts.)

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Kursupplägg. Vad ingår inte i kursen? Kurslitteratur. Kurslitteratur (forts.) IT-design för funktionshindrade, fredrikw@nada.kth.se MDI, CSC Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Standarder, riktlinjer Olika typer av funktionshinder Forskning

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 4-5 oktober 2011 TALARE Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Karolinska Institutet Anna Aldehag Så utvecklar

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Läs mer

Medel som ger möjligheter

Medel som ger möjligheter Medel till hjälp Lisbeth Nilsson Dr med vet, leg. arbetsterapeut Oberoende forskare, associerad till Lunds universitet Tjänstledig från BoU-habiliteringen i Gällivare (1994) Forskare/möjliggörare på Nka

Läs mer

Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning

Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Som beslutsstöd kan nedanstående modell användas. Den består av fyra delar: förväntad effekt vid användning av hjälpmedlet, användningsfrekvens, riskanalys

Läs mer

Skolundervisning för AKK-användare. Janna Ferreira

Skolundervisning för AKK-användare. Janna Ferreira Skolundervisning för AKK-användare - Mot mål utom räckhåll? Janna Ferreira Linköpings universitet 2 Vilka barn pratar vi om? Barn med stora motoriska rörelsehinder Vissa med CP-skador, andra inte Flera

Läs mer

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart. Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering

Läs mer

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Maria Johansson, Med.dr., leg. arbetsterapeut Minnesmottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping 2 Kognitiv svikt/demens Demens; 5-10 %

Läs mer

Designmönster för sociala användningssituationer

Designmönster för sociala användningssituationer Designmönster för sociala användningssituationer Baserat på Interaction design patterns for computers in sociable use, kommande artikel i International Journal of Computer Applications in Technology, matar@ida.liu.se

Läs mer

Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjälpmedel för personer med demens

Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjälpmedel för personer med demens ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Höstterminen 2011 Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjälpmedel för personer med demens Occupational therapist

Läs mer

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel - 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning

Läs mer

Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp.

Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp. Tillgänglighet Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp. 1 Detta dokument är framtaget av delar av IFS/CS styrelse, två av dem är representanter i funktionshindersråd, tillsammans

Läs mer

Nationell konferens om Teknik och demens

Nationell konferens om Teknik och demens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till Nationell konferens om Teknik och demens 22 november 2007 Norra Latin Stockholm Nationell konferens om Teknik och demens Konferensen handlar om teknikens betydelse för

Läs mer

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK är ett kompletterande stöd till habiliteringens basverksamhet. Vi arbetar med information, utbildning och konsultation inom kommunikativt

Läs mer

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Definitioner. Vad ingår inte i kursen? Olika typer av funktionshinder. Hur uppstår ett handikapp?

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Definitioner. Vad ingår inte i kursen? Olika typer av funktionshinder. Hur uppstår ett handikapp? IT-design för funktionshindrade, fredrikw@csc.kth.se MDI, CSC Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Webbtillgänglighet Olika typer av funktionshinder Forskning om tillgänglighet

Läs mer

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

Idor Svensson Linnéuniversitetet

Idor Svensson Linnéuniversitetet Stödjande läs- och skrivappar - ett bra alternativ för elever med läs- och skrivsvårigheter? Idor Svensson Linnéuniversitetet Dyslexi och alternativa verktyg (AV) Åtgärder: Träna och/eller kompensera?

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv CHECKLISTA inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv Förord: Checklistan har tillkommit som en följd av en mammas

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund Delaktighet för personer med lindrig utvecklingsstörning vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel Birgitta Wennberg Leg. arbetsterapeut Bli lyssnad på är OK men delaktig nja Jag frågar mamma,

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada

Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada DOKTORSAVHANDLING Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada med fokus mot arbete Ann-Charlotte Kassberg Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada med fokus mot arbete

Läs mer

Funktionshinder, livslopp och åldrande

Funktionshinder, livslopp och åldrande Funktionshinder, livslopp och åldrande Professor Eva Jeppsson Grassman (eva.jeppsson-grassman@liu.se) National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköpings Universitet Frågor som kommer

Läs mer

Handikappförbundens kommentarer på förslag till allmänna kommentarer om artikel 9

Handikappförbundens kommentarer på förslag till allmänna kommentarer om artikel 9 Handikappförbundens kommentarer på förslag till allmänna kommentarer om artikel 9 Handikappförbunden Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande funktionshindersförbund.

Läs mer

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Stöd till hur webbutbildningen kan användas i gruppdiskussion med förskrivare 1 Innehåll Inledning 03 Om webbutbildningen 03 Hur ska det här materialet användas?

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutets yttrande över betänkandet Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Remiss 2008-03-19 U2008/2293/F

Hjälpmedelsinstitutets yttrande över betänkandet Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Remiss 2008-03-19 U2008/2293/F 2008-05-26 Dnr 2008/000145 Analys och verksamhetsutveckling Raymond Dahlberg Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Hjälpmedelsinstitutets yttrande över betänkandet Forskningsfinansiering kvalitet och

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi

Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi Checklista för forskningsprojekt som ska ha egen webbsida 1. Uppgiftslämnarens namn, e- post och telefonnummer 2. Projektnamn Svenskt: Engelskt: Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi 3. Huvudmålgrupper

Läs mer

Repetoaren av fritidsaktiviteter hos äldre: ålder- och könsskillnader

Repetoaren av fritidsaktiviteter hos äldre: ålder- och könsskillnader forskning teori Repetoaren av fritids hos : ålder- könsskillnader Ingeborg Nilsson Leg Arb ter, Med Dr. Umeå Universitet, Institutionen för Samhällsmedicin Rehabilitering, Vårdvetarhuset, Arbetsterapi,

Läs mer

Äldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet

Äldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Äldre som beslutsfattare Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Min forskning Lycka Hur förändras hur vi ser på lycka under våra liv? Beslutsfattande Hur skiljer sig

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun Tekniska hjälpmedel Enköpings kommun Enköpings kommun 2010, Vård- och omsorgsförvaltningen. Foto: Brittmari Hansson Tekniska hjälpmedel - i Enköpings kommun I Enköpings kommun ansvarar Kommunrehab, Vård-

Läs mer

Supported employment -från en doktorands perspektiv

Supported employment -från en doktorands perspektiv Supported employment -från en doktorands perspektiv Vad har jag gjort under fem år Germundsson, P., Gustafsson, J. Lind, M. & Danermark, B. (2012). Disability and supported employment: impact on employment,

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Gunnel Andersson FoU Södertörn

Gunnel Andersson FoU Södertörn Gunnel Andersson FoU Södertörn Vad är boendestöd? Studerat genom - deltagande observationer - intervjuer med brukare - brukares dagböcker - intervjuer med boendestödjare - intervjuer med handläggare Kunskapsbygge

Läs mer

Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen Hur tidsuppfattning kan påverka föräldraskapet för personer som har egna kognitiva svårigheter och vad man kan göra åt det med

Läs mer

Delaktig (även) på äldre dar.

Delaktig (även) på äldre dar. Delaktig (även) på äldre dar. Åldrande och delaktighet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad. FKS Inspirationsdagar 2017 Ida Kåhlin, leg. Arbetsterapeut & filosofie

Läs mer

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering till professionella Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se Centrum för Klinisk Forskning, CKF

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Thomas Jonsland Uppsala 23 september 2016 Inflytande över lättare sjukvård En tioårig pojke med ADHD kommer till skolsköterskan för att genomföra en vaccination.

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Att få vardagen att fungera. ulla.utterfors@hotmail.com

Att få vardagen att fungera. ulla.utterfors@hotmail.com Att få vardagen att fungera ulla.utterfors@hotmail.com Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum för hjälpmedel och tillgänglighet Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Brukarmedverkan

Läs mer

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick Maria Haak, Dr. Med Vet. Institutionen för Hälsa, Vård och Samhällle Medicinska fakulteten Vi vet att - ekonomiska - kulturella -levnadsstandard Relationen

Läs mer

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg Att fastställa krav Annakarin Nyberg Disposition Del 1 Varför samla in krav? Typer av krav Interaktionsdesign och krav Del 2 Analys, tolkning och presentation Scenarios Use cases Task analysis Avslutning

Läs mer

SLL Innovation. Utställare i SLL Innovations monter. Gynius AB

SLL Innovation. Utställare i SLL Innovations monter. Gynius AB SLL Innovation SLL Innovation, Stockholms läns landstings innovationsverksamhet deltar på Medica Expo 2013, med i vår monter finns företag och innovatörer som vi har jobbat med. Framtida innovationskraft

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009 i samband med att Stockholms

Läs mer

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete 15 högskolepoäng HT 2008 Författare: Linda Torsell Leg. arbetsterapeut

Läs mer

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR 2015 2017 Regional kulturplan Jönköpings län 2015-2017 29 Strategi för barn- och ungdomskultur i Jönköpings län 2015-2017 När man pratar om kultur och om barn och ungdomar

Läs mer

Att göra rätt från början

Att göra rätt från början Att göra rätt från början Hur undvika onödiga tolkningssvårigheter i dina sjukintyg Johan Alinder, öl RehabMedKlin, US Disposition Förstå beslutssituationen Modellen/begreppsapparaten för att beskriva

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

A" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa. Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet

A utnyja digitala resurser för ak4vitet och hälsa. Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet A" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet H. Hemmingsson Vardagsteknik - under 1900- talet 1930 Sopnedkast 1950 Tvättmaskin

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

Människan och sjösäkerheten

Människan och sjösäkerheten Människan och sjösäkerheten Margareta Lützhöft Human Factorsgruppen Sjöfart och marin teknik Chalmers Min sjöfartserfarenhet Sjökapten, utbildad i Kalmar Ca 13 år till sjöss Forskar nu inom Human Factors

Läs mer

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 2009-12-30 RAPPORT Anders Karlsson 2 bilagor Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 Inledning Den 23 november 2009 genomfördes en halvdagskonferens

Läs mer

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)

Läs mer

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Vi vill förändra vården vill du hjälpa till? Vårdalstiftelsen vill pröva ett nytt sätt för att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning som bidrar

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

PYC. ett program för att utbilda föräldrar PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.

Läs mer

Case management för sköra äldre personer (+65)

Case management för sköra äldre personer (+65) Infoga eget foto Infoga ett foto som täcker sidytan och placera det längst bak. Ta sedan bort exempelfotot! (markera och klicka delete ) Case management för sköra äldre personer (+65) EFFEKTER PÅ SJUKVÅRDSKONSUMTION,

Läs mer

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun Tekniska hjälpmedel Enköpings kommun Vård- och omsorgsförvaltningen, Enköpings kommun 2015. Tekniska hjälpmedel i Enköpings kommun I Enköpings kommun ansvarar kommunrehab inom vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Teknik 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt förändra sin fysiska omgivning. De metoder hon

Läs mer