Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter!
|
|
- Ulrika Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter! Kommunikation, Kognition - Tekniken runtomkring oss Sjuläns temadag, Eskilstuna 23 april 2014 Louise Nygård, Professor i arbetsterapi, Karolinska Institutet Forskargruppen CACTUS: Cognitive ACcessibility and Technology Use when ageing in home and Society Forskningsprogram: Att leva och åldras med kognitiv nedsättning i dagens tekniktäta hem och samhälle Nygård
2 Vilka lever och åldras med kognitiv nedsättning? I Sverige får mer än personer diagnosen demens varje år Ca 10 miljoner med demens inom Europa (2010) Ca 36 miljoner i hela världen (2012) (Alzheimer Disease International) Prognos: dubblering på 20 år Kognitiv svikt; Mild Cognitive Impairment, MCI: 11-17% av befolkningen Många utvecklar demens från MCI Men INTE alla Stroke: /år i Sverige (20000 av dessa är över 65 år) + kognitiv nedsättning av många andra orsaker! (psykiatri, utvecklingsstörning, stress, etc.) 14 september 2012
3 Människan som teknikanvändare och tekniken i människans bruk i dagliga livets aktiviteter Inte tekniken i sig men tekniken i användning av personer med kognitiv nedsättning pga. tex. demens Louise Nygård, mars 2015
4 Vardagsteknik och hjälpmedel Vardagsteknik: Elektronisk, teknisk eller mekanisk utrustning (föremål och tjänster) Tex fjärrkontroller, mikrovågsugn, dator, stereo, dörrkod, bankomatkort, automatspärr, telefonservice Hjälpmedel: Inköpta eller ordinerade för att kompensera specifika nedsättningar Tex spisvakt, påminnelsehjälpmedel, tidshjälpmedel, planeringshjälpmedel, orienteringshjälpmedel Överlappningar och gråzoner! Louise Nygård, mars 2015
5 Var går skiljelinjen? Vilken roll spelar benämningar? Kognitiva hjälpmedel AAL-teknik Smarta hem Vardagsteknik Bostadsanpassning Kognitiva hjälpmedel inkluderade i vardagsteknik (tex appar) Välfärdsteknologi Förskrivning Kostnad Tillgång, produkter Möjlighet till stöd och anpassning Uppföljning Louise Nygård, mars 2015
6 Hur relevant är frågan om teknik för äldre med kognitiv nedsättning? Relevant men stora individuella variationer och minskat (?) intresse för tekniken i sig En knivig men viktig fråga att beakta eftersom: Kognitiv nedsättning vanlig bland äldre, en följd av många sjukdomstillstånd Samhället och hemmen alltmer tekniktäta Kraven på teknikkompetens ökar hos medborgarna Tekniken erbjuder nya möjligheter men också hinder Nygård
7 Nyare teknik; äldres uppfattningar om teknikens relevans och Malinowsky et al, (inskickad) Name Surname 24 April
8 Olika förutsättningar för att bli självständig med hjälp av teknik / hjälpmedel En person med fysisk funktionsnedsättning och intakt kognition kan bli i hög grad självständig med hjälp av teknik eftersom de kognitiva förutsättningarna finns för att använda tekniken, lära sig att göra saker på andra sätt för att kompensera för den fysiska funktionsnedsättningen En person med kognitiv funktionsnedsättning och intakt fysisk funktion har sämre förutsättningar eftersom det inte fungerar tvärtom, dvs. fysiska handlingar kräver kognition som styrning Nygård
9 Teknik kan inte kompensera för alla problem som orsakas av kognitiv nedsättning Det är svårt att utveckla teknik som inte kräver kognition/handlingar av den som använder den Interaktionen mellan människa och teknik ofrånkomlig Exempel Påminnelse om tid Upplevd tid Läsförståelse, hålla tråden i film, bok, TV Louise Nygård, mars 2015
10 Vad inverkar på användning ickeanvändning av teknik när den finns tillgänglig? Att tekniken finns medför inte automatiskt att den kan användas eller kommer till nytta Inte bara tillgänglighet till teknik användandet och användarna måste finnas med på kartan Hur blir man användare av tekniken? Nygård
11 Några viktiga aspekter: Behov och motivation Personens förmåga att använda tekniken Teknikens utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken Kontexten Nygård
12 Att bli användare av kognitiva hjälpmedel i vardagen och vad det betydde för personer med Alzheimers sjukdom i tidig fas (Lindqvist, Nygård & Borell, 2013) Avgörande vägskäl på vägen till användare Att besluta sig för att använda hjälpmedel för en värdefull aktivitet Att skapa rutiner för användandet Att känna tillit till hjälpmedlet Att få en ökad känsla av vara kapabel Louise Nygård, mars 2015
13 Forts. Att bli användare av kognitiva hjälpmedel i vardagen. Användandet av hjälpmedlet betydde Tidsåtgång och ansträngning för uppgiften i fokus minskade Oro och stress minskade Man upplevde en större trygghet och säkerhet Den värdefulla aktiviteten kunde utföras i större utsträckning och med ett större lugn Louise Nygård, mars 2015
14 Några viktiga aspekter: Behov och motivation Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet Teknikens utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken Miljön (inkl. andra personer)
15 Två nya instrument med fokus på förmågan att använda teknik ETUQ Everyday Technology Use Questionnaire Frågeformulär: Teknikens relevans Svårighet i teknikanvändning Rosenberg et al 2009, Nygård et al 2012 mfl. META Management of Everyday Technology Assessment Bedömning av förmågan att använda teknik genom observation av teknikanvändning i aktivitet Malinowsky et al 2010, 2010, 2011 mfl. Louise Nygård, mars 2015
16 Bättre förmåga Förmågan att använda vardagsteknik kan skilja grupper med olika nivå av kognitiv funktion åt: Demens MCI kontroller Förvärvad hjärnskada / stroke; olika grad =93 =30 =34 Ingen kognitiv svikt MCI/ Lätt kognitiv nedsättning Sämre förmåga Demens/ Moderat kognitiv nedsättning Utvecklingsstörning; olika nivåer Överlappningar! Louise Nygård, mars 2015
17 Bättre förmåga Förmågan att använda vardagsteknik kan skilja grupper med olika nivå av kognitiv funktion åt: Demens MCI kontroller Förvärvad hjärnskada/ stroke =93 =30 =34 Ingen kognitiv svikt MCI/ Lätt kognitiv nedsättning Sämre förmåga Demens/ Moderat kognitiv nedsättning Utvecklingsstörning Överlappningar! Louise Nygård, mars 2015
18 Var dags fungerande inkluderar användning av vardagsteknik Vardagsteknik IADL Arbete Sociala och fritidsaktiviteter
19 Förmåga att använda vardagsteknik aktivitetsengagemang/adl/arbete Nygård, Pantzar, Uppgard & Kottorp, 2012 Larsson Lund, Nygård & Kottorp, 2014 Äldre med och utan kognitiv nedsättning (n=118) Samband aktivitetsengagemang: r=.56 Sambandet ökade i relation till ökad kognitiv nedsättning Personer med förvärvad hjärnskada (n=74): Samband ADL: r=.59 Förmåga i teknikanvändning påverkade signifikant sannolikheten för återgång i arbete Louise Nygård, mars 2015
20 Vi följde 37 personer med MCI över fem år. Efter två år: Tre olika mönster av fungerande (aktivitetsengagemang och förmåga att använda vardagsteknik): Stabilt/ökande Fluktuerande Minskande Användning av vardagsteknik visade störst minskning och fluktuation: en känslig aspekt 58% av dem som utvecklade demens fanns i det minskande mönstret (aktivitetsengagemang och/eller teknikanvändning) Hedman, Nygård, Almkvist & Kottorp, Aging and Mental Health,
21 Proportion ET items used Förändras mängden vardagsteknik som används över tid (två år)? Ja. Proportionen minskade signifikant över tid. 59% 51% Baseline 6 mån 12 mån 24 mån Hedman et al. (2014) SJOT Annicka Hedman 24 april
22 Efter år 4: 25 deltagare (av 37) kvar: 17 hade fått demensdiagnos, 7 fortfarande MCI, 1 återgått till normal Det övergripande aktivitetsengagemanget minskade signifikant över tid Förmåga att använda vardagsteknik blev allt starkare korrelerad (r = från 0.30 till 0.54) med aktivitetsengagemang Hedman A., Nygård, L., Malinowsky, C., Almkvist, O. & Kottorp, A. (Accepterad). Changing everyday activities and technology use in mild cognitive impairment. BJOT
23 Kan personer med MCI eller mild demens lära sig använda teknik? Inte bara lära sig nytt: också problemlösning och att bibehålla sitt kunnande Lära sig/bibehålla kunnande = göra, drilla in, Inkorporera i vanekroppen Använda mycket ofta Stark motivation Tex. Rosenberg & Nygård, 2012 Nygård KI 24 April 2015
24 En paradox? Vid kognitiv nedsättning ökar svårigheterna att använda vardagsteknik minskar antalet tekniska föremål och tjänster som används Både färre tekniska föremål och tjänster minskad förmåga att använda teknik bidrar till att förutsäga om en person behöver stöd i sitt boende En utmaning att lösa problemen med hjälp av teknik. Nygård
25 Handlingar som behövs vid teknikanvändning (Items META) Mer utmanande Uppfatta information och följa instruktioner givna via telefontjänst eller telefonsvarare Välja knapp, tangent eller kommando Särskilja och identifiera tjänster och funktioner Utföra steg och handlingar i ordningsföljd Uppfatta information från tekniken och agera adekvat som svar Ange/slå siffer- bokstavskombinationer i ordningsföljd Använda den kraft, hastighet och precision som krävs Koordinera två delar av tekniken mot varandra Föra eller vrida knapp eller ratt i rätt riktning Särskilja och identifiera föremål Mindre utmanande Nygård KI 26 augusti
26 Några viktiga aspekter: Behov och motivation Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet Teknikens utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken Miljön (inkl. andra personer)
27 Louise Nygård, mars 2015 Framtidens möjlighet: Teknikens utmaningsgrad och personens förmåga - hur matchar de?
28 Louise Nygård, mars 2015
29 Exemplet E-hälsa: Vårdkontakter via mobiltelefon och Internet (IKT) byggs ut alltmer Vad medför detta för äldre - speciellt de med kognitiv nedsättning? Hur stor andel HAR denna IKT, hur stor del av de som har ÄR användare, och hur klarar de av användandet? Hur lätta/svåra är dessa tekniska föremål och tjänster? Malinowsky, Nygård & Kottorp, 2013 Louise Nygård, mars 2015
30 Measure (logits) Kontroller (n=44) MCI (n=37) Mindre svårigheter Mild AD (n=37) E-Hälsa teknik Svårare teknik XX 61 X 60 X X 59 XX 58 XXXX X 57 XX XX 56 XXXXXXXX XXX 55 XXXXXXXXXXXX XXXXXXX XX 54 XXXXXXX XXXXXXXX XXX Mobil: skicka sms 53 XX XXX XX 52 XX XXX XXXX Telefonsvarare: lämna meddelande 51 X XXXXXX XXXXXXXXXX Dator: ordbehandling; Mobil: ringa; Internet: kommunikation 50 XX XXXXX Internet: information; Mobil: svara 49 XXXXXX 48 X XX 47 XXX Större svårigheter Lättare teknik Louise Nygård, mars 2015
31 Measure (logits) Kontroller (n=44) MCI (n=37) Mild AD (n=37) Mindre svårigheter E-Hälsa teknik Svårare teknik XX 61 X 60 X X 59 XX 58 XXXX X 57 XX XX 56 XXXXXXXX XXX 55 XXXXXXXXXXXX XXXXXXX XX 54 XXXXXXX XXXXXXXX XXX Mobil: skicka sms 53 XX XXX XX 52 XX XXX XXXX Telefonsvarare: lämna meddelande 51 X XXXXXX XXXXXXXXXX Dator: ordbehandling; Mobil: ringa; Internet: kommunikation 50 XX XXXXX Internet: information; Mobil: svara 49 XXXXXX 48 X XX 47 XXX Större svårigheter Lättare teknik Louise Nygård, mars 2015
32 Teknikens utformning Välkändhet för vem? Självinstruerande för vem? Användarvänlighet enligt vem? Robust och pålitligt vad innebär det? Nygård
33 Nygård
34 Vad gör teknik lätt svår? Svårare teknik Används mer sällan än varje vecka Har mer komplex design men vad är då det? Kräver fler handlingsmoment Kräver att svåra handlingsmoment används mer frekvent Kräver att handlingsmoment utförs i en viss ordning Ger komplex, mest visuell feedback Patomella, Kottorp, Malinowsky & Nygård, 2011 Patomella, Kottorp & Nygård, 2013 Louise Nygård, mars 2015
35 KIREUM utvecklas nu (13 enkla frågor) The KI Rapid Ease of Use Mapping of technology KIREUM The Karolinska Institutet Rapid Ease of Use Mapping Teknik produkt/tjänst: Kostnad: Finansieringsform: Aktivitet där tekniken används: Lättare att använda Svårare att använda Frekvens av användningen Sekvenser i utförandet Feedback och interaktion Nygård
36 Några viktiga aspekter: Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet Teknikens utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken Miljön (inkl. andra personer)
37 Om hjälpmedlet blir ett STIGMA? Självbilder Estetik Normalitet Vad gör teknisk vårdutrustning med mitt hem? Ansvar Existentiella aspekter Nygård
38 Några viktiga aspekter: Behov och motivation Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet Teknikens utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken Miljön (inkl. andra personer)
39 Delaktighet och inklusion i samhället, ett liv utanför hemmet - gäller det även äldre med kognitiv nedsättning? Hur kognitivt tillgänglig är våra offentliga miljöer? Ökade tekniktäthet och ökade krav på medborgarna medför en risk för exklusion i stället för inklusion Anser vi att god vård och trygghet är gott nog eller har vi delaktighet och inklusion som ett mål även för dessa personer? Hur kan tekniken underlätta livet utanför hemmet? Louise Nygård, mars 2015
40 Nyckelfråga 1: Vem är personen som ska använda tekniken? Vad vet vi om personen/användaren? Är det solklart vem som är användare kan de vara indirekta, flera.? Vilka behov förväntas tekniken fylla för olika användare, tex. anhörig, hemtjänst, personen med funktionsbegränsning? Hjälpmedel för säkerhet (vems?) och/eller aktivitet (vems?) Nygård
41 Nyckelfråga 2: Etik Teknik för övervakning och säkerhet teknik som ska ge personen stöd i dagligt liv Vem bestämmer? Kan det vara etiskt försvarbart att övervaka eller skydda någon emot dennes vilja? Integritet säkerhet Kan teknik smygas in? Exempel: Videotelefonen Ser den mig? Spisvaktsstudierna Möjliggör spisvakten säkert kvarboende eller hindrar den att vårdbehov tillgodoses? Nygård
42 Nyckelfråga 3: Problemidentifiering Vilka problem går att åtgärda med hjälp av teknik/hjälpmedel? Vem avgör vad som är problemet (nyttigt, viktigt)? Vems rätt är det rätta? Vad ska tekniken användas till? (Tex. Vad ska äldre med kognitiv svikt göra ) Nygård
43 Nyckelfråga 4: anpassning och introduktion Vem ger stöd i introduktion, lärande och anpassning? Anpassning i form av att andra hjälper brukaren att använda hjälpmedlet Kan problemet anpassas vart leder det? Nygård
44 Lena Rosenberg 8 april Nygård
45 Lena Rosenberg 8 april Nygård
46 Nyckelfråga 4: service och uppföljning över tid Uppföljning i relation till problemformuleringen Vem ser till att tekniken fungerar, att systemen passar ihop? Varför anpassar vi oss så lätt till tekniken i stället för tvärtom?? Nygård
47 Exemplet spisvaktsprojektet När spisvakten väl blivit installerad fick processen att bli användare av spisen med spisvakten föga uppmärksamhet Inget stöd erbjöds Därmed kunde spisvakten föra med sig oönskade konsekvenser i stället för att vara det skydd den var tänkt som Detta exemplifierar hur identifiering av klientens behov av ett hjälpmedel för säkerhet (skydd) inte alls räcker till om målet inte inkluderar det egentliga användandet av hjälpmedlet Namn Louise Efternamn Nygård KI: Nordic Gerontology, Island april
48 Checklistan Teknik som stöd för personer med demens och deras anhöriga (fd. Hjälpmedelsinstitutet) Utvecklad för den som ska ge råd och stöd angående teknik till personer med demens och deras närstående 15 punkter Den som använder checklistan väljer själv vilka punkter som är relevanta och formulerar sina egna frågor Louise Nygård 24 april
49 Checklistan Aspekter att tänka på i ett inledande samtal med personen med demens och deras anhöriga kring vardagsteknik och hjälpmedel Exempel från den färdiga checklistan: Samtala om hur användningen av vardagsteknik fungerar. Utgå ifrån de aktiviteter som personen med demens ägnar sig åt och fokusera på vardagsteknik som är relevant i hans eller hennes vardag (t ex TV, telefon, bankomat) Ta reda på om personen med demens och eventuell anhörig känner till hjälpmedel eller annan teknik som kan underlätta när man lever med en demenssjukdom Tänk på att det kan finnas kolliderande behov och skillnader i syn på situationen hos anhöriga och personen med demens Lena Rosenberg
50 Aspekter att tänka på vid förskrivning, rådgivning och uppföljning av teknikstöd till personer med demens och deras anhöriga Exempel från den färdiga checklistan: Försäkra dig om att personen med demens själv upplever ett behov av teknikstödet eller är intresserad av att pröva innan det introduceras Försäkra dig om att teknikstödet på ett positivt sätt stödjer personen med demens och inte pekar ut honom eller henne på ett sätt som han eller hon inte önskar Tänk på att anpassa förskrivningsprocessen så att möjlighet ges för personen med demens och eventuell anhörig att prova tekniken i sin vardag. Detta är en förutsättning för att de ska kunna upptäcka om och hur tekniken kan vara till nytta i vardagen Lena Rosenberg
51 Aspekter som vanligen anses avgörande då teknik används som stöd (vid demens): individuell anpassning, brukarens motivation och andra individuella karakteristika, intervention grundad på etisk hänsyn, lyhördhet och respekt för brukaren, omgivningens intresse, kunskap och stöd.
52 Sammanfattning: Nyansering av synen på teknik nödvändig Tillgänglighet till tekniken räcker inte Tillgänglighet till stöd att bli användare (vid behov) Innebörder spelar roll Brukaren/brukarna spelar roll Miljön spelar roll Tekniken/hjälpmedlet är kanske inte klart att användas En storlek för alla är det möjligt? Nygård
53 Tack till alla medarbetare: Anders Kottorp, Camilla Malinowsky, Lena Rosenberg, Ann-Helen Patomella, Annika Öhman, Mandana Fallahpour, Eva Lindqvist, Anna Brorsson, Inga-Lill Boman, Annicka Hedman, Monica Hällgren, Lotta Ryd, Isabel Margot-Cattin, Annika Persson-Vasiliou, Monica Pantzar, Sofia Starkhammar, Brittmari Uppgard, Elin Pettersson, Ove Almkvist, Maria Larsson Lund, Stefan Lundberg, Malcolm Cutchin, Bengt Winblad, Alex Michailidis, Arlene Astell, Andrew Sixsmith, Amy Hwang, Tina Helle, Cecilia Bråkenhielm Olsson, mfl mfl Tack till alla finansiärer: Swedish Brainpower, Nationella Forskarskolan i Vårdvetenskap, Vetenskapsrådet, FAS/FORTE, SFO-V, ALF/SLL, Hjälpmedelsinstitutet, Amerikanska Alzheimerföreningen mfl mfl. Louise Nygård, mars 2015
54 Tack för att ni lyssnat! Kontakt: Nygård
Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen
Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen Demens och teknik hur går det ihop? Danska demensdagarna Köpenhamn, 11 maj 2015 Louise Nygård, Professor i arbetsterapi, Karolinska
Läs merTeknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?
Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken
Läs merTeknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det?
Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det? FKS inspirationsdagar mars 2014 Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Ledare av forskargruppen CACTUS: Cognitive Accessibility
Läs merVardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Läs merVardagsteknik hinder och möjligheter
Vardagsteknik hinder och möjligheter Syftet är att ge kunskap och förståelse som kan ligga till grund för att stödja äldre och personer med funktionsnedsättning i användande av vardagsteknik Örebro 1 februari
Läs merAtt åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap
Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap, Med Dr. & Leg. Arbetsterapeut Institutionen NVS, Sektionen för arbetsterapi Karolinska Institutet Professor Louise Nygård forskargrupp
Läs merAtt åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap
Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Lena Rosenberg, Med Dr. & Leg. Arbetsterapeut Institutionen NVS, Sektionen för arbetsterapi Karolinska Institutet Professor Louise
Läs mer- och hur blir man användare? Eva Lindqvist, doktorand, KI Louise Nygård, Professor, KI
Vdk Vad kan hjälpmedel dlbtd betyda i vardagen för personer med Alzheimers sjukdom? - och hur blir man användare? Eva Lindqvist, doktorand, KI Louise Nygård, Professor, KI Lena Borell, Professor, KI Bakgrund
Läs merEtt demensvänligt samhälle
Ett demensvänligt samhälle Anna Brorsson, leg arbetsterapeut, universitetsadjunkt, Med Dr, NVS, sektionen för arbetsterapi, Karolinska Institutet http://ki.se/nvs/cactus-forskargrupp Avhandling Access
Läs merÅldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Läs merKognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB
Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk
Läs merHjälpmedelsinstitutet
Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet
Läs merTEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare
TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar
Läs merKognitiva hjälpmedel för äldre
inbjudan till konferens i Stockholm den 15-16 maj 2013 VÅRA TALARE Hjälpmedelsinstitutet Ingela Månsson & projektledare Blekinge kompetenscentrum, Karin Chamoun & projektledare FOU Identifiera rätt hjälpmedel
Läs merA" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa. Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet
A" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet H. Hemmingsson Vardagsteknik - under 1900- talet 1930 Sopnedkast 1950 Tvättmaskin
Läs merHur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin
Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin Forskningsprojekt Huvudman är Högskolan Dalarna Finansieras av Högskolan Dalarna, forskningsprofilen
Läs merKognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt
Läs merDialogcafé Välfärdsteknologi Möjligheter och konsekvenser
Dialogcafé Välfärdsteknologi Möjligheter och konsekvenser Leif Sandsjö Tekn Dr, Forskare Människan i vården Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås & MedTech West, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Läs merKognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Läs merVårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga
Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga Susanna Nordin Skånska demensdagen oktober 2017 Begrepp Vårdmiljö Psykosocial miljö Fysisk miljö Hemmet är den plats där man kan klia sig
Läs merMyndigheten för delaktighet
Myndigheten för delaktighet Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga Monica Ryden Det här gör Myndigheten för delaktighet Alla ska kunna vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter!
Läs merUtvärdering av interbedömarreliabiliten för bedömningsinstrumentet The Karolinska Institutet Rapid Ease of Use Mapping - En pilotstudie
Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för Arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet Examensarbete, 15Hp Höstterminen 2016 Utvärdering av interbedömarreliabiliten för bedömningsinstrumentet
Läs merKognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången?
Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången? VI FRÅGADE 1 607 ARBETSTERAPEUTER SOM FÖRSKRIVER KOGNITIVA HJÄLP- MEDEL OM DERAS FÖRUTSÄTTNINGAR ATT SKAPA EN JÄMLIK TILLGÅNG TILL KOGNITIVT STÖD. HÄR ÄR
Läs merStöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Läs merKognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Läs merÅtgärder ADHD. Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv
Vad kan man göra? Om struktur, rutiner, strategier, hjälpmedel & kognitivt stöd Del 3 Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv Åtgärder
Läs merKognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig
Läs merTillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):
2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan
Läs merDigital teknik som social stimulans för äldre
Digital teknik som social stimulans för äldre Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter Bakgrund Bättre kunskap behövs om äldres psykiska ohälsa 3 uppdrag/projekt under Rådet för statlig styrning
Läs merKort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad
Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den
Läs merMedTech20 Questionnaire 1 (8)
MedTech20 Questionnaire 1 (8) MedTech20 Questionnaire C (v1.0) Utvärdering av två medicintekniska produkter baserat på användning av den ena produkten och beskrivning av den andra produkten Inledning I
Läs merRiktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer
Läs merFörutsättningar för lyckade förskrivningar
Förutsättningar för lyckade förskrivningar Konferens E-kommunikation 19 November 2018 Åsa Karlsson Hjälpmedelskonsulent SPRIDA Kommunikationscenter, Region Örebro län Olika studier visar att ungefär en
Läs merArbetsterapi i primärvården
Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, 2014 Sveriges Arbetsterapeuter Foto: Colourbox Tryck: Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se Inledning Sveriges Arbetsterapeuter har
Läs merAtt få vardagen att fungera. ulla.utterfors@hotmail.com
Att få vardagen att fungera ulla.utterfors@hotmail.com Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum för hjälpmedel och tillgänglighet Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Brukarmedverkan
Läs merTeknik som stöd för personer med demens och deras anhöriga
Teknik som stöd för personer med demens och deras anhöriga Hjälpmedelsinstitutet (HI) 2010 Författare: Lena Rosenberg och Louise Nygård Ansvarig informatör: Magdalena Marklund Ansvarig handläggare: Ingela
Läs merE-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm
E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Med stöd av: Mobila larmet Består av följande två delar: trygghetstelefonen Posifon TM4 med mobilabonnemang
Läs merE-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017 Resultaten Användningen av e-tjänster inom socialtjänsten är fortfarande låg. Andelen digitala trygghetslarm ökar men kommunerna nådde inte målet om att alla
Läs merRiktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer 2017-03-10 Antagen av Kommunstyrelsen 1(6) Diarienummer KSN 2017-000605 003 182/17 Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende
Läs merFysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Läs merProjektets primära målsättning är:
HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är
Läs merKvalitativ intervju en introduktion
Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer
Läs merHealth Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI
Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.
Läs merVARDAGSTEKNIK - EN MÖJLIGHET ATT UNDERLÄTTA I DAGLIGT LIV EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA
VARDAGSTEKNIK - EN MÖJLIGHET ATT UNDERLÄTTA I DAGLIGT LIV EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA INFORMATIONSMATERIAL FÖR BRUKARE, NÄRSTÅENDE OCH REHABILITERINGSPERSONAL - avsett att användas av informatörer Maria
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merEtik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?
Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen? Elisabeth Lagerkrans, utredare inom välfärdsteknologi på Myndigheten för delaktighet Evamaria Nerell, utbildning
Läs merÅldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen
Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,
Läs merADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?
Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD
Läs merTestmiljö Norrköping Marianne Carlberg, deltagare Ann-Christine Larsson, projektledare 2015-05-12
Testmiljö Norrköping Marianne Carlberg, deltagare Ann-Christine Larsson, projektledare 2015-05-12 Testmiljö Norrköping Främja äldres självständighet och öka möjlighet till kvarboende om personen så önskar
Läs merBO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning
BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning Teknik för självständighet, social samvaro och trygghet. Individer önskar i de allra flesta fall klara sig själva så långt det
Läs mer2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...
Läs merAtt göra rätt från början
Att göra rätt från början Hur undvika onödiga tolkningssvårigheter i dina sjukintyg Johan Alinder, öl RehabMedKlin, US Disposition Förstå beslutssituationen Modellen/begreppsapparaten för att beskriva
Läs merTeknik i välfärdens tjänst. Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet
Teknik i välfärdens tjänst Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet 2 Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Allmännyttig ideell förening Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merSUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.
SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan
Läs merArbetsterapi i primärvården
Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, 2014 Sveriges Arbetsterapeuter Foto: Colourbox Tryck: Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se Inledning Sveriges Arbetsterapeuter har
Läs merTjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS
Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan
Läs merIdéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud
Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Version januari 2011 Innehåll Att tala med en talapparat... 3 Kom ihåg... 3 VocaFlexibel är en samtalsapparat!... 3 Varför är VocaFlexibel
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merMessa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?
Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,
Läs merArbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit
Läs merHelle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Läs merBarns och ungdomars engagemang
Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade
Läs merADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11
ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på
Läs merVardagsteknik och tekniska hjälpmedel som arbetsterapeutisk intervention för personer med demens
Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapeutprogrammet Examensarbete på kandidatnivå 15 hp Våren 2018 Vardagsteknik och tekniska hjälpmedel som arbetsterapeutisk intervention för personer med demens
Läs merAtt flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?
www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt
Läs merSammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras
Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt
Läs merVägledning vid samtal
Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan
Läs merAnn Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI
Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA
Läs merAttentions Ekonomikoll. www.attention-riks.se 1
Attentions Ekonomikoll www.attention-riks.se 1 www.attention-riks.se 2 Vad är Ekonomikoll? Ett projekt som riktar sig till unga personer med ADHD och närliggande diagnoser Ska bidra till ökad medvetenhet
Läs merAtt göra rätt från början
Att göra rätt från början Hur undvika onödiga tolkningssvårigheter i dina sjukintyg Johan Alinder, öl RehabMedKlin, US Disposition Förstå beslutssituationen Modellen/begreppsapparaten för att beskriva
Läs merMöjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?
Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen? Anne-Marie Boström, Leg Sjuksköterska & Docent Lektor, sektionen för omvårdnad, NVS, KI Omvårdnadsansvarig, Tema Åldrande, Karolinska
Läs merBEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i
Läs merHörsel, Kognition & Åldrande
Hörsel, Kognition & Åldrande Esma Idrizbegovic Överläkare, Associate Professor Hörsel och Balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 2016-05 - 26 Hörselnedsättning & Åldrande Åldersrelaterad hörselnedsättning
Läs merVårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen
Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas
Läs merVälfärdsteknologi inom funktionshinderområdet
Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet Nationella mål Samhällsgemenskap med mångfald som grund. Samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga
Läs merArbetsterapeutens viktiga roll och funktion
Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 4-5 oktober 2011 TALARE Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Karolinska Institutet Anna Aldehag Så utvecklar
Läs merMerkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \
r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara
Läs merKoll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?
Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg
Läs merTidigare Pågående Planerad Forskning
Tidigare Pågående Planerad Forskning Lene Martin Professor Vårdvetenskap 1 Presentationens innehåll Forskning hittills bild 3 Min väg till forskning (från oftass/ögonsjuksköterska till professor) bild
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete
Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete Therese Hellman, leg. arbetsterapeut, med dr, AMM Elin Johansson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum Ylva Karlsson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merInnovation och teknisk utveckling inom omsorgen på vilket sätt påverkas IVO:s tillsyn?
/r'\ Inspektionen för vård och omsorg Innovation och teknisk utveckling inom omsorgen på vilket sätt påverkas IVO:s tillsyn? Medverkar: Anna-Greta Brodin, projektledare på Myndigheten för delaktighet Michaela
Läs merDigitaliseringens möjligheter för det goda livet som äldre. Äldreforum Östhammars kommun
Digitaliseringens möjligheter för det goda livet som äldre. Äldreforum Östhammars kommun 2017-02-25 Film Agne och Barbro Index Demografin hot eller möjlighet 180 170 160 150 140 130 120 0-64 år 65-79 år
Läs merDigiTrust i ett nötskal
Vad skapar trygghet och tillit på nätet? PERSPEKTIV FRÅN ETT TVÄRVETENSKAPLIGT FORSKNINGSPROJEKT Professor Per Runeson, inst f Datavetenskap, LTH, http://cs.lth.se/per_runeson DigiTrust i ett nötskal 10
Läs mer2013-04-22. Kognitivt stöd och hjälpmedel gör nytta. Hur får man hjälpmedel? Hur får man hjälpmedel? Endast 10% har tillgång till hjälpmedel
Kognitivt stöd och hjälpmedel gör nytta Endast 10% har tillgång till hjälpmedel camilla Camilla C Hur får man hjälpmedel? Olika lagar beroende på var man befinner sig i systemet. Hur får man hjälpmedel?
Läs merBehovsanalys!i!Botkyrka!kommun!
& BehovsanalysiBotkyrkakommun SamtbiståndshandläggardiskussioneriNackakommun. av Per'OlofSjöbergochMarieSjölinder 2010$09$02& & & 1 Slutrapport SilverTechnologyprojektetiBotkyrkakommun & Innehållsföreteckning&
Läs merFramgångsrik Rehabilitering
Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv
Läs merEksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet
Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst
Läs merArbetsterapeuter kan bidra i skolan
Arbetsterapeuter kan bidra i skolan Maria Johansson, Leg arbetsterapeut Camilla Grimheden, Leg arbetsterapeut Köping 5 april 2017 Innehåll Inledning Arbetsterapeutens bidrag Film Kaffe Kartläggningar och
Läs merAtt träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan
Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. IHV bedriver världsledande forskning och forskarutbildning inom handikappvetenskap.
Läs merAtt förstå sin egen diagnos eller utredning
Att förstå sin egen diagnos eller utredning Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. handledare, konsult Föreningen Kognitivt Stöd (FKS), Begripsamföreningen cecilia.olsson04@outlook.com Cecilia Olsson, Intradagarna
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merUniversal Design (UD)
Universal Design (UD) FKS konferens 25 mars 2019 Gunnel Janeslätt, med. dr., leg arbetsterapeut Gunnel Janeslätt Habiliteringen i Dalarna och Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Associerad till
Läs merStudiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merAnor från 1700-talet
Anor från 1700-talet Vegahusen Änggårdsbacken Otium Fattighuset Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Resurs för hela Göteborg Samma förutsättningar som Göteborgs andra äldreboenden 360 boende,
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merAtt arbeta tillsammans planering av anhörigstöd
Att arbeta tillsammans planering av anhörigstöd Manual för vård- och omsorgspersonal Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson, Eva Sennemark, ÄldreVäst Sjuhärad, Högskolan i Borås Mike Nolan, Janet Nolan, Universitetet
Läs mer