DigiTrust i ett nötskal

Transkript

1 Vad skapar trygghet och tillit på nätet? PERSPEKTIV FRÅN ETT TVÄRVETENSKAPLIGT FORSKNINGSPROJEKT Professor Per Runeson, inst f Datavetenskap, LTH, DigiTrust i ett nötskal 10 forskare från 5 fakulteter, Enkät med 1100 svarande om tillit och övervakning bank, arbetsliv, medier, hälsa, teknik Studier av vetenskaplig publicering juridiska perspektiv gestaltning av infrastruktur Frågor kring tillit i det digitala, tycks det, ställs oftare och oftare: Hur ska vi hantera integritets- och övervakningsfrågor? Hur ska vi hantera den mätbarhet som följer av vår digitaliserade tillvaro? Vad är det som avgör vilka tjänster vi litar på och vilka vi inte litar på, i vilken mån spelar den tekniska säkerheten en roll? Liknande frågor kan ställas om vilka kunskapsinstitutioner vi litar på, eller borde lita på hur är det med forskningens egen granskning, som också förändras och utmanas i en digital tid? Paradoxalt nog tycks bilden och den fysiska gestaltningen bli allt viktigare i den digitala världen. Därför samlar vi resultat från forskningsprojektet DigiTrust i en bok. DigiTrust är namnet på den tvärvetenskapliga forskargrupp vid Lunds universitets Pufendorfinstitut som mellan september 2013 och juni 2014 ägnat sig åt just tillitsfrågor ur ett digitalt perspektiv. Gruppen består av 10 forskare från 5 fakulteter och har letts av Per Runeson och Stefan Larsson. Forskningen i digitrustgruppen har i korthet berört tre huvudsakliga områden: 1) Säkerhet och integritet vilka tjänster och aktörer litar vi på och varför?; 2) Vilka kunskapsinstitutioner litar vi på eller litar vi inte på i en digital kontext? 3) Övervakning och datalagring som rättslig och offentlig trend, i vilken riktning går den? Utöver det seminarieformsbaserade arbetet som detta tvärvetenskapliga projekt har utfört, där olika forskningstraditioner fått brottas och jämkas med varandra, har medlemmar ur gruppen deltagit i panelsamtal, radioprogram, skrivit debattartiklar, bloggat och twittrat som ett sätt att vara delaktiga i samhällsdebatten. Denna bok bjuder på en del av de analyser som gruppen har gjort, presenterar både forskningsperspektiven och forskarna, och inte minst resultat från den enkätstudie om digital tillit med 1100 svenskar som gruppen genomfört under Läs gärna mer på digitalsociety.se DigiTrust: Tillit i det digitala Redaktörer Stefan Larsson och Per Runeson Redaktörer Stefan Larsson Per Runeson PUFENDORFINSTITUTET DigiTrust: Tillit i det digitala Tvärvetenskapliga perspektiv från ett forskningsprojekt 1

2 Vad har vi lärt oss om tillit? De som är mer skeptiska i allmänhet är också mer skeptiska i det digitala Diskrepans mellan uttalad tillit och användning i praxis Tekniska lösningar är nödvändiga, men inte tillräckliga villkor Långsiktigt arbete att bygga tillit eller vi vänjer oss vid allt? Tillit Förhoppningen att det man bidrar med skall tas omhand av mottagaren på ett positivt sätt Skapas mellan två entiteter: människa, system, organisation, sammanhang Byggs upp, vidmakthålls och rivs ned 2

3 Tillit i det analoga/digitala Hur hanteras och upplevs övergången? Vilken roll spelar tekniken? Vilken roll spelar gestaltning och symbolik? Finns det olika kategorier mer/mindre tillitsfulla personer/grupper/kategorier? Hur spelar möjligheten till övervakning in? Hur balanseras olika intressen: individ/ myndighet/företag? Enkätstudien Vad är tillit för oss i det digitala samhället? Påverkar vår upplevelse av tillit hur vi faktiskt agerar? En internetbaserad enkät ger möjlighet att fånga upp svar på bred front: 35 frågor/påståenden Slumpmässigt urval till knappt 1200 respondenter varav 97% svarade (1118 st) Allmänna frågor om tillit designade för att möjliggöra referenspunkter med existerande undersökningar, tex Svenskarna och Internet 3

4 Design Kunskap Attityd Praxis Jag har god kunskap om hur man använder sig av internetbaserade banktjänster Jag känner tillit (förtroende för) till de internetbaserade tjänster som jag använder mig av Jag använder mig av internetbaserade tjänster för att betala mina räkningar Fem nyckelområden Övervakning enorma möjligheter för såväl myndigheter som företag Bank tjänster har funnits länge och är väletablerade och som avkräver oss personlig information Hälsa snabbt växande område där vi lämnar ut personlig information Arbetsliv hur arbetsgivaren litar på oss och tvärtom Medier en stor bredd på aktörer: gamla som migrerar och nya uppkomlingar 4

5 Övervakning Myndigheter bör få samla in och/eller bearbeta information om mina internetvanor. Aldrig Domstol Bedömning Rutin Automatiskt 5

6 Jag anser att det är acceptabelt att följande aktörer samlar in eller bearbetar data om mina internetvanor. UK (GCHQ) Rus (FSB) USA (NSA) SE (FRA) Polisen SÅPO Kommersiell övervakning 6

7 Bank Tillit: betalningsmedel BetalLappar$för$smartphones$ App SMSLbetalning$ Paypal etc Kortbetalning$ internetbaserade$banktjänster$för$a?$betala$räkningar$ E-bank transfer Kontoöverföringar$via$internetbank$ E-bank betala Kontanter$ Överföring$genom$digitala$betaltjänster$(PayPal,$Payson,$etc.)$ 21%$ 25%$ 35%$ 30%$ 44%$ 45%$ 63%$ 25%$ 13%$ 75%$ 19%$ 6%$ 85%$ 10%$ 5%$ 87%$ 9%$ 5%$ 87%$ 7%$ 5%$ 0%$ 10%$ 20%$ 30%$ 40%$ 50%$ 60%$ 70%$ 80%$ 90%$ 100%$ Instämmer$ Neutral$ Instämmer$inte$ 7

8 Medier Tillit: sociala och etablerade medier Does it work? 80 % av respondenterna är användare, men förtroendet är lågt. I kategorierna yngre och kvinnor är förtroendet något högre I kategorin politiskt till vänster är förtroendet särskilt lågt 20 % känner sig trygga med att lämna ut personlig information 50 % anser att sociala medier kan inkräkta på den personliga integriteten 8

9 Tillit: sociala och etablerade medier Aftonbladet.se Kvällstidningar Dagstidningar Lokal SR Kommers TV4 STV Kända mönster: public service medier i förtroendemässig särklass, därefter lokala morgontidningar och TV4. Lågt förtroende för kommersiella tv-kanaler, gratistidningar och kvällspress företagen bakom de sociala medierna är i paritet med dessa. Hälsa 9

10 Tillit: dela hälsoinformation Jag$känner$mig$trygg$med$a=$lämna$ut$informaIon$om$mi=$ hälsoillstånd$på$internet$i$syoe$a=$dela$mina$erfarenheter$ Dela med$andra.$ för andra Jag$känner$mig$trygg$med$a=$lämna$ut$informaIon$om$mi=$ hälsoillstånd$på$internet$när$jag$söker$hälson$och$ sjukvårdsinformaion.$ Dela för sök Bedöma Kunnig Naturligt Journaler I rätta händer Litar på lagring Jag$har$inga$problem$med$a=$bedöma$vilken$ hälsoinformaion$på$internet$som$jag$kan$lita$på.$ Jag$anser$mig$kunnig$när$det$gäller$a=$söka$ hälsoinformaion$på$internet.$ Det$är$naturligt$för$mig$a=$använda$mig$av$Internet$när$jag$ söker$informaion$om$min$hälsa.$ Jag$vet$hur$jag$går$Illväga$för$a=$få$Illgång$Ill$mina$ medicinska$journaler.$ Jag$litar$på$a=$den$informaIon$som$lagras$digitalt$hos$min$ vårdgivare$inte$hamnar$i$orä=a$händer.$ Jag$skulle$känna$mig$trygg$med$a=$mina$medicinska$ journaler$lagras$digitalt$hos$min(a)$vårdgivare.$ 23%$ 33%$ 32%$ 33%$ 44%$ 53%$ 57%$ 30%$ 20%$ 57%$ 61%$ 44%$ 36%$ 35%$ 31%$ 26%$ 50%$ 26%$ 25%$ 21%$ 17%$ 18%$ 18%$ 14%$ Instämmer$ Varken$eller$ Instämmer$inte$ 0%$ 10%$ 20%$ 30%$ 40%$ 50%$ 60%$ 70%$ 80%$ 90%$ 100%$ Arbetsliv 10

11 Anpassar sociala medier Anpassar nätanvändning Begränsas tekniskt Arbetsgivare samlar in Oro för kontroll Vad skapar tillit i det digitala? 11

12 Sverige, ett högtillitsland?! Enligt'din'mening,'går'det'a/'lita'på'människor'i'allmänhet?' 0%$ 20%$ 40%$ 60%$ 80%$ 100%$ Respondenter$som$är$oroliga$för$a=$arbetsgivaren$ kontrollerar$internetb$och$ebpostanvändning$ 12%$ 35%$ 22%$ 29%$ 1%$ Samtliga$respondenter$ 6%$ 31%$ 24%$ 36%$ 2%$ I$låg$utsträckning$ I$viss$utsträckning$ Varken$i$låg$eller$hög$utsträckning$ I$ganska$hög$utsträckning$ I$hög$utsträckning$ Tillit digitala banktjänster App SMS Paypal etc Kort E-bank transfer E-bank betala Kontanter 12

13 Vad gör bankerna rätt? Bygger på existerande erfarenhet och förtroende? Följd av lagstiftning och tillsyn? Följd av konkurrens? Bra IT-teknikval? Grunden för tillit till ett IT-system Tillit Tillit till i IT ett IT-system Teknik Procedurer och regler Image (brand) användning 13

14 Spelar tekniken någon roll för tilliten? För det mesta gör den det i bakgrunden Risktagande (driftsäkerhet, attacker, mm) (brand) image, rykten Formella krav (lagar, förordningar, tillstånd, mm) Användarvänlighet Om man har tekniskt kunniga kunder Upphandling Jämförelse Inte direkt mot allmänheten Fungerar inte i marknadsföring Informationen är inte verkningsfull Privacy by Policy 14

15 Privacy by Design Vad har vi lärt oss om tillit? De som är mer skeptiska i allmänhet är också mer skeptiska i det digitala Diskrepans mellan uttalad tillit och användning i praxis Tekniska lösningar är nödvändiga, men inte tillräckliga villkor Långsiktigt arbete att bygga tillit eller vi vänjer oss vid allt? 15

16 Vad skapar trygghet och tillit på nätet? PERSPEKTIV FRÅN ETT TVÄRVETENSKAPLIGT FORSKNINGSPROJEKT Professor Per Runeson, inst f Datavetenskap, LTH, 16