Kriminologiska på lärplattformen

Transkript

1 Sjunde nordiska SFL-workshoppen grammatik register - diskurs Kriminologiska på lärplattformen Stina Hållsten Institutionen för kommunikation, medier och IT stina.hallsten@sh.se Sid 1

2 WIDE Writing to learn in a Digital Environment finansierat av Vetenskapsrådet Ola Knutsson, Petter Karlström, Tessy Ceratto, Inst. för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet Mona Blåsjö, Inst. för nordiska språk, Stockholms universitet Stina Hållsten, Kommunikation, medier och IT, Södertörns högskola Sid 2

3 Syfte med delstudien Mondo Hur kan kontexten för en specifik kurshemsida på en lärplattform (Mondo) beskrivas, med avseende på det digitala skriftbruket? Material lärplattformens design och användning kursens skriftbruk på lärplattformens chattrum skriftliga dialoger lärare-studenter (+ intervjuer med lärare och studenter samt enkät till studenter om digitala vanor inom och utanför studierna) Sid 3

4 Distanskurs i kriminologi 30 hp (halvfart) Ca 115 deltagare, olika åldrar, olika tidigare erfarenhet av studier. Alla kursaktiviteter över lärplattformen Mondo Mycket skrivande från första dagen Studenterna: - måste hålla inlämningstider och vara aktiva skriftligt - förväntas skriva argumenterande och reflexivt relativt omedelbart Lärarna: - ger mycket respons och är aktiva deltagare (tar ej bara emot uppgifter och sätter betyg, t ex) Sid 4

5 Kurshemsidan på Mondo: Huvudsidan Sid 5

6 SFL-inspirerad kontextanalys (Halliday 1993, Macken-Horarik 1996, Macken-Horarik et al 2006) Kontextdimensioner Field: vad handlar det om? Tenor: vilka deltar och i vilka roller? Mode: vilka kommunikationsformer används? Kunskaps- och språkanvändningsdomäner: Vardaglig kunskap och språkanvändning Specialiserad kunskap och språkanvändning Reflexiv kunskap och språkanvändning Sid 6

7 dialog student lärare över lärplattformens chattrum Student: hur postar jag bloggen för att skapa en ny tråd Lärare: Du får en ny tråd genom att klicka på starta en ny tråd i forumet! Sid 7

8 dialog student - student i lärplattformens chattrum student 1: Hej! Jag är ute i sista minuten och känner mig lite korkad när jag verkligen inte förstår vilka läsanvisningar som gäller och var jag hittar litteraturen? Vänligen skriv tydligt vad jag ska läsa och var jag hittar litteraturen, gärna ikväll som sagt i sista minuten och ber lite försynt om hjälp/maria student 2: Hej! Titta under Kursinformation/Kriminalpolitik Sid 8

9 dialog student lärare i lärplattformens chattrum Student: Jag är också lite förvirrad över vad som ska lämnas in i examinationsuppgifter i LD 4.2. Har jag uppfattat det rätt att det är en sammanfattning på boken samt vad jag lärt mig i dialogen som ska läggas upp? Inget annat? Lärare: Halloj! Just så Ali: När diskussionen är avslutad skall du lämna in en sammanfattning av boken (max 1 A4-sida) och reflektera över vad du lärt dig från diskussionen i relation till kursmålen. Har dina uppfattningar förändrats under dialogens gång? (max 1 A4-sida) Sid 9

10 inlägg från lärare i lärplattformens chattrum: Läraren etablerar (erbjuder?) språklig stil / kommunikationsform på lärplattformen Lärare: Halloj gruppen! Sid 10

11 Exempel på ämnesinriktat skrivande: Studiebloggen Sid 11

12 Instruktion till studiebloggen Strukturera bloggen utifrån följande punkter: 1. Det viktigaste jag lärt mig under perioden är enligt min uppfattning därför att 2. Det här tycker jag är värt att diskutera därför att 3. Det som jag uppfattade som svårt att förstå var därför att Kommenterar gör ni i samma forum som ni publicerar bloggarna i. Ni får själva välja vems blogg ni vill kommentera, men välj gärna någon som inte fått någon kommentar och försök att variera vem du kommenterar vid de olika tillfällena. Tänk också på att vara konstruktiva och håll god ton, vi är inte här för att trycka ner varandra utan för att lära! Sid 12

13 Vad visar analysen? Lärarna erbjuder en vardaglig kommunikationsform (halloj gruppen!) inom den specialiserade kunskapsdomänen. Syfte? Förhandling om mening i tolkning av uppgifter, t ex studieblogg, kan ses som att deltagarna använder erfarenheter och kunskap från en vardaglig domän för att förstå den specialiserade. Deltagarrollerna kan tolkas som problematiskt: utmanas traditionella roller i samband med teknikanvändning i utbildningen? Sid 13

14 Vad säger studenterna om ämnet och eventuella ämnesspråket? Det är liksom berättande, inte alls som fysik där man presenterade fakta till exempel Det var svårt att skriva på eget sätt och självständigt så det inte såg ut som plagiat texterna vi läser är så vardagliga och enkla att förstå från början Ja jämfört med juridiken är det här liksom lätt att fatta med en gång Sid 14

15 Hur kan man undersöka det upplevt enkla och berättande i krimonologisk vetenskaplig text? Berättelstruktur, disposition, språkhandlingar Transitivitet: befolkas texten? Hur? Ergativitet: vem är aktiv i texten? Abstraktion: grammatiska metaforer Abstraktion: nominalfraser Sid 15

16 Exempel: text ur avhandling (del i kurslitteraturen) När man ska vidga välfärdsbegreppet utöver det ekonomiska kan man antingen definiera det i termer av behovstillfredsställelse eller som förfogande över resurser. Utgångspunkten för de svenska levnadsnivåundersökningarna är alltså det senare. Argumentet är att en undersökning av individens tillfredsställelse (?) med sin situation inte behöver säga något om den faktiska situationen, de omständigheter under vilka människor lever. Antagandet är att individens tillfredställelse avgörs av hur situationen är i förhållande till anspråksnivå, och anspråksnivån varierar från individ till individ Sid 16

17 Exempel: Lärobokstext (del i kurslitteraturen) Det vanligaste är emellertid att ett anmält brott aldrig kommer med i lagföringsstatistiken eftersom det inte klaras upp av polisen, på så sätt att man får en skäligen misstänkt förövade som efter sedvanlig rättslig process åtalas och döms. Det motsatta kan förstås också inträffa även om det är mindre vanligt nämligen att åklagaren eller domstolen anser att brottet är grövre än det som registrerades av polisen. Jag ska diskutera detta närmare senare i det här kapitlet. För den nu förda diskussionen är det dock viktigt att påpeka att de fall då brottet inte klaras upp, därför att man inte lyckas finna någon misstänkt, så kommer brottet inte heller att genomgå den juridiska granskning som genomförs när polisutredningen fullföljs, åklagaren tar ställning i åtalsfrågan och en dom meddelas Sid 17

18 Processer och deltagare Materiell: aktör + mål, mottagare, utsträckning Mental: upplevare + fenomen Relationell attributiv: Relationell identifierande: Relationell existerande: bärare + attribut utpekad + värde den existerande Verbal: talare + lyssnare, utsaga, talmål Sid 18

19 Det vanligaste är emellertid att ett anmält brott aldrig kommer med i lagföringsstatistiken, eftersom det inte klaras upp av polisen, på så sätt att man får en skäligen misstänkt förövade som efter sedvanlig rättslig process åtalas och döms. Det vanligaste är att ett anmält brott aldrig kommer med i lagföringsstatistiken Utpekad? Värde? ett anmält brott Relationell: identifierande aldrig kommer med Utpekad? Värde? i lagföringsstatistiken aktör materiell omständighet Sid 19

20 eftersom det inte klaras upp av polisen, på så sätt att man får en skäligen misstänkt förövande som efter sedvanlig rättslig process åtalas och döms det klaras inte upp av polisen mål materiell aktör man får en skäligen misstänkt förövare som efter sedvanlig rättslig process åtalas och döms aktör materiell mål som åtalas och döms efter sedvanlig rättslig process mål? aktör? materiell omständighet Sid 20

21 Jag ska diskutera detta närmare i senare i det här kapitlet Jag ska diskutera detta närmare senare i det här kapitlet talare verbal utsaga omständighet Sid 21

22 ämneskunskaper kunskaper om akademiskt skrivande Syftet med bloggen är för det första att du som student skall reflektera över ditt eget lärande, vad du uppfattar som viktigt, svårt och problematiskt att förstå och hur det relaterar till kursmålen. För det andra ger det möjlighet för er som studenter att relativt fritt diskutera och jämföra er förståelse av kurslitteraturen. För det tredje ger det er möjlighet att signalera till oss som kurslärare om ni uppfattar något som svårt och att ni behöver förklaringar och feedback på delar av kurslitteraturen. Syftet är alltså inte att ni på något sätt skall leverera rätt svar till oss som kurslärare. Snarare handlar det om att kontinuerligt föra en diskussion kring kurslitteraturen framförallt mellan er studenter, men också mellan er studenter och oss som kurslärare Sid 22