Anvisningar till kursdel 1

Transkript

1 Anvisningar till kursdel 1 Examinationsuppgift I denna uppgift ska du identifiera utmaningar som uppstår i bedömningsarbetet inom dina undervisningsämnen och föra en reflekterande diskussion kring hur utmaningarna kan hanteras. Syftet med uppgiften och tillhörande seminarier är att ge dig praktisk erfarenhet av bedömning och reflektera kring bedömningsfrågor, för att uppnå större säkerhet i att hantera beslut kring bedömning. Jämförelser mellan olika delar i kurslitteraturen och ett kritiskt perspektiv på litteraturens innehåll värderas positivt, särskilt då flera perspektiv används för att belysa bedömningens problematik (se även betygskriterier i slutet av uppgiften). Exempel på utmaningar skulle kunna vara något av följande: Hur kan läraren på ett rättvist sätt bedöma individuella prestationer i grupparbeten? Hur ska läraren vikta de olika delmomenten i en kurs i förhållande till kursens slutbetyg? Hur säkerställer du som lärare att dina bedömningar är reliabla och valida? Hur arbetar du med kamratbearbetning för att aktivera eleverna som lärresurser? Sträva efter att göra alla beskrivningar så konkreta som möjligt! Skriv exempelvis inte enbart kamratbedömning är användbart vid denna typ av bedömning, utan beskriv hur kamratbedömningen ska gå till och motivera tillvägagångssättet utifrån litteraturen. Den skriftliga inlämningsuppgiften ska skrivas med teckenstorlek 12 pt, 1½ radavstånd och normala sidmarginaler. Format för inlämning ska vara.doc. eller.docx. Max antal ord för uppgiften är 2500 ord. Som regel bör sidhänvisningar anges vid referenser, för att göra det lättare för examinator att följa användningen av litteratur och för att det blir lättare att i efterhand gå tillbaka till litteraturen (t ex om du vill behandla ett liknande ämne i examensuppsatsen). För information om referenshantering och vetenskapligt skrivande, se dokumentet Riktlinjer för vetenskapligt skrivande grundlärarprogrammet som finns i kursens filarea. Tid, nätbaserat responsseminarium: tor 26/10 kl Inlämning av utkast inför detta sker senast ons 25/10 kl (se instruktioner på s 3) Tid, skriftlig inlämning av examinationsuppgift: torsdag 9/11 kl Inlämning efter deadline innebär att VG ej kan uppnås. Sena inlämningar bedöms inom 25 dagar från den sista dagen i månaden de lämnades in. 1

2 Seminarier kopplade till uppgiften Datum Innehåll och förberedelser Läsanvisningar 11/10 Seminariet introducerar kursdelen och examinationsuppgiften, samt behandlar klargörande av kunskapsmål. Förbered dig genom att utifrån litteraturen och egna erfarenheter reflektera kring hur kunskapsmål kan klargöras. Fundera också på vilka bedömningsutmaningar du känner till inom dina undervisningsämnen. 13/10 Seminariet behandlar bedömning under arbetets gång. Förbered dig genom att utifrån litteraturen och egna erfarenheter reflektera kring för och nackdelar som kan finnas med enskilda metoder för formativ bedömning (t.ex. kamratrespons, lärarkommentarer muntligt/skriftligt, etc.) och även vad gäller formativ bedömning generellt. 17/10 Seminariet behandlar summativ bedömning. Förbered dig genom att utifrån litteraturen och egna erfarenheter reflektera kring hur man som lärare kan höja tillförlitligheten (validitet och reliabilitet) vid bedömning av enskilda elevexaminationer. Hur åstadkommer man en tillförlitlig samvägning av kunskaperna inom ditt undervisningsämne? 19/10 Seminariet behandlar samvägning vid summativ omdömen, bedömningsmatriser och olika former av kunskapsmätningar. Förbered dig genom att utifrån litteraturen och egna erfarenheter reflektera kring vilka problem som kan uppstå vid samvägning av enskilda bedömningar till omdömen av t. ex en termin eller ett år. Reflektera också kring för och nackdelar med bedömningsmatriser och dess användning i undervisningen samt hur man mäter kunskaper på bästa sätt. 23/10 Seminariet behandlar kommunikation efter examination. Förbered dig genom att utifrån litteraturen och egna erfarenheter reflektera kring för och nackdelar med olika sätt att kommunicera summativa och formativa omdömen. Planera hur du kan lägga upp återkopplingen till elever (skriftligt och i form av samtal) inom ditt undervisningsämne. *Black & Wiliam, 1998 Jönsson, 2013, kap. 1-2 *Skolverket, 2011 Jönsson, 2013, kap. 3-7 Klapp, 2015, kap 9-11 *Lindberg & Hirsh, 2015 Jönsson, 2013, kap. 8-9 Klapp, 2015, kap 1-8 *Lundahl, Klapp, Mickwitz & Hultén, 2015 Skolverket,

3 Nätbaserat kamratresponsseminarium Torsdagen den 26/10 kommer ett nätbaserat responsseminarium ske, där ni i grupper om ca 4 studenter ger återkoppling på varandras utkast till skriftliga inlämningsuppgifter. Syftet med detta seminarium är att utveckla din och kurskamraternas texter och kunskaper, samt ge erfarenheter och reflektionsunderlag kring vad kamratrespons kan innebära i relation till bedömning. Senast onsdagen den 25/10 kl ska du lämna in ett utkast till en del av din skriftliga inlämningsuppgift. Sträva efter att till detta tillfälle skriva klart din uppgift så långt det är möjligt. Om du redan här har ett i princip fullständigt utkast kommer den respons du får vara mer givande och du har tid att genomföra små justeringar innan deadline för uppgiften torsdagen den 9/11. Ladda upp ditt utkast så här: Gå in på kursens hemsida på studentportalen. Klicka på Responsseminarium grupp X under Diskussionsforum där X är numret på den grupp du tillhör (se gruppindelning). Skapa ett Nytt ämne. Skriv en rubrik som säger något om din text, samt en meddelandetext om något i texten som du vill ha respons på. Bifoga ditt utkast som en.doc(x) fil i detta inlägg. I och med att du har laddat upp din text finns den också tillgänglig att läsa för övriga gruppmedlemmar. Läs de andra gruppmedlemmarnas texter innan seminariets början. Seminariet går till så här: Varje student i gruppen skriver under seminariets gång minst två kommentarer till varje annan gruppmedlem. Fokus i dessa kommentarer ska vara att hjälpa varandra att nå kursmålen så bra som möjligt (se instruktion samt betygsmatris i denna uppgift). Lyft upp både styrkor och förslag på utvecklingsområden i texterna. Svara också på de frågor som respektive student särskilt har bett om kommentarer på, samt utgå ifrån de kommentarer som andra studenter i gruppen har skrivit. Håller du med? Har du alternativa förslag? Läraren kommer efter seminariet gå in i diskussionsgrupperna och läsa den diskussion som har skett, samt därefter ge generell återkoppling kring eventuella frågor samt råd inför fortsatt arbete. Kompletteringsuppgift tillkommer för studenter som inte har lämnat in. Reflektera gärna kring hur ni tycker att denna form av kamratbedömning fungerar som didaktiskt verktyg. Skulle det vara användbart även i er kommande undervisning? Det finns ett flertal IT lösningar som kan användas för kamratrespons. Förutom diskussionsforum (googla t ex skapa forum ) kan även Google docs (se t ex anvander du google docs for samarbeten 2/), Office 365 eller Wordpress användas. 3

4 Betygskriterier Kursmål G VG Redogöra för och tillämpa begrepp, teorier och forskningsresultat rörande kunskapsbedömning vid analys av olika aspekter av lärarens uppdrag som bedömare av elevers kunskaper Redogörelser, analyser och reflektioner gällande olika aspekter av bedömningsarbetets utmaningar grundas i tydligt refererade och tolkade resonemang från kurslitteraturen samt från egna skolerfarenheter. Redogörelserna och analyserna är genomarbetade och nyanserade. De inkluderar välgrundade kritiska reflektioner kring olika perspektiv på bedömning, så som de framträder i litteratur och egen empiri. Den valda bedömningspraktiken motiveras och beskrivs med konkreta exempel. Utöver detta ställs även krav på akademiskt språk och referenshantering: Språk och referenshantering Språket är så tydligt och sammanhängande att det är lätt att följa textens argumentation. Referenshantering är formellt korrekt utformad och gör det lätt för läsaren att se vad olika påståenden baseras på och vilken källa de kommer ifrån. Enstaka missar i språk och referenshantering är inte så allvarliga att de stör begriplighet och tydlighet. 4

5 Litteratur (* indikerar att texten är tillgänglig digitalt) *Black, P., & Wiliam, D. (1998). Inside the Black Box: Raising Standards Through Classroom Assessment. Phi Delta Kappan, 80(2), Söks via ub.uu.se. Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning (3. uppl). Malmö: Gleerups. Klapp, A. (2015). Bedömning, betyg och lärande. Lund: Studentlitteratur. *Lindberg, V., & Hirsh, Å. (2015). Formativ bedömning på 2000 talet: En översikt av svensk och internationell forskning. I Vetenskapsrådet, Forskning och skola i samverkan Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet (s ). Stockholm: Vetenskapsrådet. och skola i samverkan/ *Lundahl, C., Klapp, A., Mickwitz, L., & Hultén, M. (2015). Betygens geografi forskning om betyg och summativa bedömningar i Sverige och internationellt. I Vetenskapsrådet, Forskning och skola i samverkan Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet (s ). Stockholm: Vetenskapsrådet. och skola i samverkan/ *Sandell Ring, A. (2015). Att utforska nyanländas erfarenheter och kunskaper. Om kartläggning som ett didaktiskt redskap i nyanlända elevers utbildning (Masteruppsats). Göteborgs universitet, Göteborg. (s 1 15, 29 30, 41 86) *Sjöqvist, L. (2007). I den tiden var träd kol mycket när språk och tanke inte håller jämna steg; om att bedöma en andraspråkstext. I M. Olofsson (Red.), Symposium 2006 : Bedömning, flerspråkighet och lärande. HLS Förlag. oqvist.pdf *Skolverket. (2011). Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Fritze. *Skolverket. (2013). Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Skolverket. *Skolverket. (2016). Information till rektorer och lärare om kartläggningsmaterialet och bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Valbar referenslitteratur *Brookhart, S. M. (2008). How to Give Effective Feedback to Your Students. Alexandria, VA, USA: Association for Supervision & Curriculum Development (ASCD). E bok tillgänglig via ub.uu.se. *Skolverkets bedömningsstöd i specifika ämnen via Skolverkets hemsida: a) kommentarmaterial till ämnets kursplan, b) bedömningsstöd i ämnet, c) nationella prov i ämnet eller närliggande ämnen. Wikström, C. (2013). Konsten att göra bra prov: vad lärare behöver veta om kunskapsmätning. Stockholm: Natur & Kultur. 5