A n d e l e n. e l e v e r. p r o c e n t. s o m. u p

Transkript

1 A n d e l e n e l e v e r i p r o c e n t s o m u p

2

3

4 Hur pratar vi om kunskapsresultaten och vad de beror på Ofta genom att utgå från eleven, i form av bristande motivation, diagnostiserade svårigheter eller socio - ekonomisk bakgrund eller bristande studietradition Mycket sällan genom att tala om effekter av metodval, läromedel, organisation- och grupp eller andra insatser från skolans sida

5 Vad gör vi för fel Uppdraget är tydligt skolan ska vara kompensatorisk och varje lärare ska stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever i svårigheter (Lgr 11) Resurser och stödresurser (i hög omfattning) är på plats Ändå lyckas vi inte med de resurssvagaste eleverna

6 Vi satsar mycket resurser för elever i behov av särskilt stöd Elevassistenter; 3,3 Spec/spec ped; 5,5 SU-grupp; 3,5 CRT; 4 Undervisning; 87 Undervisning CRT Elevassistenter Spec/spec ped SU-grupp

7 Förutsättningar L E Resultat L L L R

8 De största framgångsfaktorerna enligt Hatties rapport Synligt lärande Elevernas kännedom om uppsatta mål Resultatåterkoppling till eleven Lärarens pedagogiska förmåga Studiero i klassrummet Stöd och uppmuntran från hemmet Analysera undervisningen tillsammans med kollegor

9 FoU - Inkludering FoU-program/Ifous 12 kommuner 33 skolor Tre träffar á 2 dagar per år Malmö Högskola Helsingborg-Höör- Landskrona-Åstorp Kritiska vänner och ny kunskap Sätoftaskolan Höör-Seminarieskolan Landskrona- Björnekullaskolan Åstorp Jeppaskolan/Samrealskolan/Lindvallaskolan Höör Husensjö skola Helsingborg

10 Inkludering En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (Lgr11 s. 8)

11 Inkludering Inkludering innebär att bygga upp skolans verksamhet så att den svarar mot olika behov hos elever, inte bara de som har funktionshinder eller betraktas som elever i behov av särskilt stöd. Inkludering innebär förändring. Det är en ändlös process i ökat lärande och delaktighet för alla i skolan. Inkludering sker så fort processen mot ökad delaktighet startas. En inkluderande skola är en skola under utveckling.

12 IFOUS Inkludering Susan Tetler, professor Aarhus, inkluderande pedagogiska insatser för barn och unga i komplicerade lärandesituationer, gästprofessor Malmö högskola. Vad krävs för att utveckla en inkluderande skola? Stödinsatser på nationell nivå (Resurscentrum i Danmark) Utvecklingsplaner på kommunal nivå Utveckla skolkulturer på skolnivå Utveckla ett inkluderingsdidaktiskt tänk och hitta samarbetskompetenser i lärarlag. Inte Det går nok af sig selv Vad måste göras annorlunda för att skillnad ska ske och märkas? Vad är det vi redan gör som fungerar? Mer av det! Hur kan vi bli lite bättre?

13 Planering Elevens kännedom om uppsatta mål och bedömningsformer

14 Genomförande Strukturerad undervisning och återkoppling i olika former och nivåer

15 Utvärdering Bygger in systematiskt kvalitetsarbete Mål Resultat Analys Förbättrings plan

16 Vi behöver ett tydligt perspektivbyte Syn på elevers olikhet Traditionellt perspektiv Kategorisering av elever bristperspektiv Alternativt perspektiv Olikheter utgör goda förutsättningar för samtliga elevers lärande Form för specialpedagogiskt stöd Speciallösningar Stöd till elever som är integrerade/inkluderade Syn på specialpedagogisk kompetens Professionellt stöd relaterat till diagnostiserade svårigheter hos individen Professionellt stöd för att differentiera och individanpassa undervisningen för samtliga elever Anledning för behov av särskilt stöd Elever med svårigheter. Svårigheterna är bundna till eleverna Elever i svårigheter. Svårigheterna finns i hela undervisningssituationen Källa: Nilholm et al, 2007