Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet

Transkript

1

2 Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet Joakim Isaksson, FD, universitetslektor Institutionen för Socialt arbete, Umeå universitet Presentation på konferensen Gemensamma vägar 2013, Umeå, 29 oktober, 2013

3 Bakgrund/historik kring ÅP Initierades i SIA-utredningen (SOU 1974:53) Dokumenterat för första gången i Lgr 80 Obligatoriskt sedan 1995 års grundskoleförord. Sedan 2000 reglerat i samtliga förordningstexter Reglering genom lagstiftning har vidgats och stärkts under 2000-talet Institutionen för Socialt arbete 3

4 Innehåll och fokus Viktigt att betona ett helhetsperspektiv Ej tillräcklig att enbart beskriva elevens svårigheter Analys på individ- grupp och organisationsnivå Viktigt att betona kontexten som eleven verkar inom och där svårigheterna uppstår Institutionen för Socialt arbete 4

5 Problembakgrund ÅP varit obligatoriska i snart 20 år Trots detta diskrepans mellan nationella riktlinjer och hur de tillämpas i praktiken Bristperspektiv skymmer andra orsaksförklaringar till elevers skolsvårigheter Reformiver under senare år inom utbildningssystemet vilka konsekvenser har detta haft för arbetet med ÅP i praktiken? Institutionen för Socialt arbete 5

6 Syftet med artikeln 1) Att ge en översikt över forskning om ÅP i Sverige i syfte att identifiera problem/svårigheter förknippade med arbetsprocessen kring ÅP 2) Att kritiskt diskutera tillämpningen av ÅP på en mer strukturell nivå genom att fokusera på intentionerna med dessa planer på policynivå och hur de tillämpas i praktiken 3) Att diskutera tidigare forskning i relation till det reformerade utbildningssystemet för att belysa vissa problem som framstår som särskilt väsentliga för fortsatt forskning Institutionen för Socialt arbete 6

7 1) Bedömning inför upprättande av ÅP Prioritering av tidig identifiering Hur gör man i avsaknad av definitioner? Stor tilltro till externa aktörer som gör utredningar Elevens klass utgör referensram för normalitet Gränsdragningsprocesser = ambivalens Risk att identifieringen görs utifrån redan välkända etablerade kategorier av skolsvårigheter Problematiskt med normativa bedömningar vilka normer ligger till grund för bedömningen? Institutionen för Socialt arbete 7

8 1) Upprättandet av åp Elev och föräldrars rätt att medverka enligt lag har visat sig betydelsefull, men svår att få till stånd Mer symbolisk än verklig rättighet i praktiken? Två skilda samtal äger ofta rum i anslutning till upprättandet av ÅP Samtal sker både backstage och frontstage Ett första samtal sker ofta inom personalen, därav sker samtalet med föräldrar och elev Det senare mötet förbereds i regel vid det första Institutionen för Socialt arbete 8

9 1) Språkets betydelse i ÅP Skolsvårigheter ges en social mening genom språket Upprättandet av ÅP är en lingvistisk aktivitet En institutionaliserad form av kommunikation Beskrivning i ÅP som en spegelbild Den skrivna texten som identitetsförmedlare och bekräftelse på att eleven är avvikande Förmedlar dels hur eleven är, dels hur eleven bör vara, vilket kan internaliseras av eleven Det skrivna språket i ÅP kan kopplas till maktaspekter (kontrollmentalitet) Risk att elever kategoriseras som normala eller elever i behov av särskilt stöd baserat på idéer/uppfattningar om deras behov och deras allmänna utveckling Institutionen för Socialt arbete 9

10 2) Åp: ett mått på kvalitet, ett verktyg för att kunna erbjuda individanpassad utbildning, eller både och? ÅP har flertalet funktioner inom dagens utbildningssystem (utbildningsmässiga, juridiska, resursfördelningsmässiga etc.) Används t ex som ett verktyg för att mäta kvaliteten på skolans verksamhet och för att bedöma elevers förmågor och framsteg. Decentralisering, målstyrning, valfrihet och andra nyckelaspekter i senare års skolreformer har lett till en skolmarknad och en kultur av individualism och konkurrens. Statistik, dokumentation och bedömningar spelar en signifikant roll i att skapa dagens prestationsbaserade skolkultur Institutionen för Socialt arbete 10

11 2) forts. Senare års reformer har bland annat lett till ökade krav på dokumentation i syfte att bedöma, kontrollera och tillförsäkra utbildningens kvalitet Fortlöpande risker att ÅP används främst för att underlätta resursfördelning och som ett kvalitetsmått i nationella inspektioner, snarare än som ett verktyg för att kunna erbjuda individanpassad utbildning särskilt om dokumentationen blir för stor Draget till sin spets: det finns en risk ÅP främst används som fabriceringar, d v s som en sanerad representation av skolans verksamhet i nationella kvalitetsgranskningar Vad är viktigast inom ett sådan prestationsbaserat system: effektivitet eller ärlighet? Institutionen för Socialt arbete 11

12 3) Slutsatser och frågor som behöver problematiseras ytterligare Brist på riktlinjer för implementering av ÅP i praktiken och negligering av tidigare forskning om dess nytta. ÅP:s roll och användning tycks ej ha problematiserats på policynivå i förhållande till de förändringar som skett inom utbildningssystemet Riktlinjer om ÅP tycks ha antagits snarare än implementerats i skolans verksamhet utan att en kritiskt utvärdering har gjorts om vad ett ÅP är för något och hur det ska användas i praktiken Institutionen för Socialt arbete 12

13 3). forts ÅP tycks främst användas som administrativa snarare än pedagogiska verktyg Risk att ÅP används främst för att visa på ansvar i nationella kvalitetsgranskningar De senare åren ökade fokus på prestation och kvalitet kan leda till att lärare väljer att exkludera vissa saker i ÅP av rädsla att ge en negativ bild av den egna verksamheten T.ex. en analys av elevens svårigheter på grupp- och organisationsnivå Institutionen för Socialt arbete 13

14 3) forts. Mer forskning behövs om elever och föräldrars medverkan i ÅP Om deras delaktighet enbart består utav att samtycka till lärarens beskrivning av problemet och föreslagna åtgärder är det ej troligt att deras perspektiv framkommer. Vems bild av problemen skrivs då fram i ÅP och ges en social mening? Vem skrivs åtgärdsprogrammen för? Upprättas ÅP främst för att möta elevers behov eller för att tillgodose deras rättigheter? Institutionen för Socialt arbete 14

15 3) forts. Flertal problem behöver alltså lösas om ÅP ska börjas användas som pedagogiska verktyg i större utsträckning (jmf tidigare forskning) Arbetet med ÅP visar att policyintentioner inte alltid infrias i praktiken, d v s implementering kan inte antas följa direkt från policy till praktik. Skolors sätt att svara på, tolka och implementera policy är snarare starkt influerat av interaktion och förbindelser mellan olika aktörer. The closer you come to the classroom and the student, the more confusing the picture becomes (Haug, 2003) Institutionen för Socialt arbete 15

16 Lästips för den som vill läsa mer Andreasson, I., Asp-Onsjö, L. & Isaksson, J. (2013). Lessons learned from research on individual educational plans in Sweden: obstacles, opportunities and future challenges. European Journal of Special Needs Education, 28(4), Andreasson, I. & Asplund Carlsson, M. (2009). Elevdokumentation: om textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber. Asp-Onsjö. L. (2006). Åtgärdsprogram dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. (Doktorsavhandling). Göteborgs universitet. Asp-Onsjö, L. (2011). Dokumentation, styrning och kontroll i den svenska skolan. Educare, 7(2), Asp-Onsjö, L. (2012). Elevdokumentation, föräldrainflytande och motstånd i den svenska skolan. Utbildning och demokrati, 21(3), Isaksson, J. (2007). School problems or individual shortcomings? A study of individual educational plans in Sweden. European Journal of Special Needs Education, 22(1), Institutionen för Socialt arbete 16