Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Jens Ineland Mar:n Molin Lennart Sauer

Transkript

1 Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd Jens Ineland Mar:n Molin Lennart Sauer

2 Upplägg 1. Bokens utgångspunkter och teore:sk ram - Välfärdsarbetets ins:tu:onella villkor spänningar 2. Olika arenor - Empiriska forskningsexempel 3. Implika:oner - Hälsa, bemötande och professionalitet

3 Bokens sy)e: AQ väcka en diskussion kring välfärds- arbetes förutsäqningar och villkor när det gäller personer med utvecklingsstörning om välfärdsideologi och professionalitet Gemensamma vägar, Umeå 30/

4 Den organisatoriska kontexten Lagar, regler och riktlinjer Föreställningar om utvecklingsstörning Professionella möten Moraliskt laddade Mak:mpregnerade Ambivalenta Normer, värderingar och standards för kvalitet Kunskap, kompetens och erfarenhet Legi:mitet från ins:tu:onella omgivningen

5 Spänningen mellan idé och prak:k Vindar - visioner, ambi:oner, målsäqningar Strömmar - rutiner, normer, värderingar, rädslor

6 Profession och organisa:on Lagar, regler och normer Standards för kvalitet Framgångsfaktorer Information Institutioner Regulativa, normativa och kognitiva Professioner Handlingar Bemötande och beslut Ru:ner och ritualer AZtyder Organisa:onernas handlade gentemot individer har en stark moralisk laddning och makten mot enskilda bäddas in i en organisatorisk kontext

7 Del 2 Empiriska illustra:oner Skola utbildning En skola för alla Olikhet som resurs Acceptans eller frigörelse Övergångar och vuxenblivande (May 2010; Hellberg & Kjellberg 2012; Mineur 2013) AQ se möjligheter i nya iden:teter (Molin 2008) Mul%dimensionella iden%fika%oner (Lithman & Sicakkan 2005; Nyberg 2006; Seale 2001)

8 Del 2 Empiriska illustra:oner Arbete arbetsliv Full delak:ghet i samhällslivet Arbetets mening EQ arbete som andra eller med andra Betydelsen av aq vara skådespelare, cirkelledare etc (Ineland 2007; Ineland & Sjöström 2007; Sauer 2010) Social inkludering och :llhörighet (Hall 2010)

9 Exemplet Valle och så fick jag erbjudande om aq få komma hit [:ll städgruppen på Husarens servicehus] tre dagar i veckan. AQ det inte blev aktuellt med något annat är nog min mammas förtjänst. DeQa med tanke på den diagnos som jag fick vid sju års ålder. Så man kan väl säga aq jag har förlikat mig med tanken aq låta servicehuset begagna sig av mina tjänster. Men det har tagit :d aq acceptera det har det (Utdrag ur Fältanteckning, Molin 2008).

10 Exemplet Valle Valle: så aq det är inget problem för mig längre jag har liksom accepterat aq jag har den här lindriga formen då och aq jag antagligen är hänvisad :ll eh :ll eh (tystnad) :ll eq icke vanligt jobb om jag uqrycker det så. Men jag ser inga problem med det fak:skt för aq det innebär aq jag ganska själv kan bestämma vilka dagar jag vill arbeta och så vidare. Så aq större delen av mina intressen odlar jag utanför jobbet MM: Ja, just det så aq du har accepterat deqa här innebär aq du får vissa friheter också? Valle: Just det! (Utdrag ut intervju med Valle)

11 Del 2 Empiriska illustra:oner Boende Familjeliv Internet och sociala medier Civil iden:tet (Borland & Ramcharan 2001) Komplementära självbilder och semi- ins:tu:onella arenor (Molin 2010; Hall 2010)

12 Del 3 Implika4oner om hälsa, bemötande och iden4tet Hälsa en fråga om livss4lsval och välbefinnande (och om hälsa) Större hälsorisker & större ohälsa än befolkningen i övrigt Samhällsnivå organisa:onsnivå individnivå Möjligheterna aq få realisera livss:lsval och uppfaqningar om välbefinnande exempelvis vad avser sexualitet, familjebildning, fri:d, matvanor (Ineland 2013)

13 Implika4oner om hälsa, bemötande och iden4tet Bemötandes e4k - en fråga organisa4on, makt och profession Den organisatoriska kontexten Professionernas & de yrkesverksammas intressen Normaliseringsarbetets balansakter Tolkningssvårigheter och behovet av reflexivet

14 Implika4oner om hälsa, bemötande och iden4tet Vilka iden:teter, roller och livss:lar uqrycks idag och hur tas de emot av professionella i vardagligt arbete? Den nya genera:onen i rela:on :ll skola, utbildning, omsorg och arbete Betydelsen av (och rela:onen mellan) sexualitet, kön, etnicitet, familjeliv, arbete Civilsamhällets betydelse för iden:tet och :llhörighet

15 Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups. Andra upplagan. Tack! Gemensamma vägar, Umeå 30/

16 Läs4ps: Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2013). Normalitet och iden:tet i det senmoderna om personer med intellektuella funk:onshinder i rela:on :ll utbildning och arbete. Socialvetenskaplig %dskri?, nr 1. s Ineland, J. (2013). Mäta hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos personer med utvecklingsstörning: Teore:ska och metodologiska perspek:v och överväganden. Förstudie genomförd på uppdrag av Statens folkhälsoins:tut. I Statens folkhälsoins:tut (Dnr VERK 2011/442) Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funk%onshinderpoli%ken Östersund: Statens folkhälsoins:tut Mineur, T (2013). Skolformen komplexitet elevers erfarenheter av skolvardag och %llhörighet i gymnasiesärskolan. Doktorsavhandling vid Ins:tutet för handikappvetenskap. Högskolan i Halmstad. hqp:// portal.org/smash/record.jsf?searchid=1&pid=diva2: hqp:// bade- reducerar- och- konstruerar- hinder/ Olin, E. & Ringsby Jansson, B. (2009). Unga med funk%onshinder på väg ut i arbetslivet en utmaning för välfärdssystemet. FoU i Väst. Rapport 1:2009. hqp:// med- funk:onshinder- pa- vag- ut- i- arbetslivet/ Östlund, D. (2012). Delak%ghetens kontextuella villkor. Fem träningsskoleklassers pedagogiska prak%k. Doktorsavhandling vid Malmö högskola. hqp:// portal.org/smash/record.jsf?searchid=2&pid=diva2:571918