Delaktighet i olika världar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Delaktighet i olika världar"

Bo Arvidsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Delaktighet i olika världar Martin Molin Lektor i socialt arbete Fil Dr i handikappvetenskap martin.molin@hv.se

2 Delaktighet i olika världar om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv (postdoc-projekt)

3 Att vara i särklass om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan (avhandling)

4 Delaktighet i olika världar om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Att analysera de tillhörighets- och identifikationsprocesser som aktualiseras i samband med att ungdomar lämnar gymnasiesärskolan

5 Formell tillhörighet Makt Engagemang Aktivitet Interaktion Autonomi Informell tillhörighet Figur: Olika former av delaktighet (Molin, 2004)

6 Utgångspunkter 1. Ökade inskrivningen i särskolan en ny utökad särskolegeneration (Tideman 2000; Skolverket 2006; Szönyi 2005; Molin 2004; Rosenqvist et al. 2007; Ringsby Jansson & Olsson 2006; Larsson 2006) 2. Strukturella förändringar inom det svenska välfärdssystemet ökad individualisering (Esping- Andersen 1999; Johansson 1999; Salonen 1997; Svedberg 1998)

7 Frågeställningar Vad kännetecknar de tillhörighetsprocesser som föreligger vid övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv? Vilka strategier använder ungdomarna för att hantera den tidigare särskoletillhörigheten? Vilken betydelse har särskoletillhörigheten för ungdomarnas självbilder?

8 I Uppföljningsstudien 4 delstudier II DC-studien Etnografiskt inriktad studie inom daglig verksamhet (deltagande observationer + 3 intervjuer) III Sökandestudien Intervjuer (3 st) med yngre vuxna med särskolebakgrund (21-25 år) IV Tjänstemannastudien Intervjuer (6 st) och observationer Intervjuer (8 st) med formella med ett urval av ungdomar från stödpersoner/tjänstemän avhandlingsstudien

9 Resultat och analys Övergången mellan skola och arbetsliv kännetecknas av; ett sökande efter strategier för att hantera skiftande tillhörigheter och ideal. att i ett sammanhang förlika sig med identifikationen som särskoleelev. Detta betyder emellertid inte de givit upp andra identifikationer i andra situationer (på fritiden, i framtiden etc) Multidimensionella identifikationer komplementära självbilder (Borland & Ramcharan 2000; Nyberg 2006; Peters 2000; Kramer 2006)

10 Nöjd men inte stolt Jag är nöjd med min utbildning. Jag har lärt mig mycket. Jag har trivts väldigt bra i gemenskapen men jag är inte speciellt stolt över att ha gått på GYSÄR.

11 Kollektiva och individuella identifikationer Vi behöver ingen utbildning vi får jobb ändå! (Mats) Dagcenter-tänket och sen på sikt ska jag ut på arbetsmarknaden. Det ser inte mörkt ut precis (Mats) MITT sätt att tänka

12 Den nya integreringsgenerationen (Gustavsson 1998) Uppgiftens svårighetsgrad Individens vilja och förmåga Förväntar sig stöd

13 Tillhörighet = Belonging Being att vara Becoming att bli Be-longing att önska/vilja/längta (Bell i Sicakkan & Lithman, 2005).

14 Exemplet Valle och så fick jag erbjudande om att få komma hit [till städgruppen på Husarens servicehus] tre dagar i veckan. Att det inte blev aktuellt med något annat är nog min mammas förtjänst. Detta med tanke på den diagnos som jag fick vid sju års ålder. Så man kan väl säga att jag har förlikat mig med tanken att låta servicehuset begagna sig av mina tjänster. Men det har tagit tid att acceptera det har det (Fältanteckning ).

15 Exemplet Valle Valle: så att det är inget problem för mig längre jag har liksom accepterat att jag har den här lindriga formen då och att jag antagligen är hänvisad till eh till eh (tystnad) till ett icke vanligt jobb om jag uttrycker det så. Men jag ser inga problem med det faktiskt för att det innebär att jag ganska själv kan bestämma vilka dagar jag vill arbeta och så vidare. Så att större delen av mina intressen odlar jag utanför jobbet MM: Ja, just det så att du har accepterat detta här innebär att du får vissa friheter också? Valle: Just det! (Utdrag ut intervju med Valle )

16 Ny särskolegeneration nya strategier Personalorienterade strategier Kollektiva identifikationer Frihet från Annorlundaskap Att vara som andra Individorienterade strategier Individuella identifikationer Frihet till Vanliggörande Att vara med andra Fig. Komplementära strategier för hanterandet av skiftande tillhörigheter

17 Implikationer för stödinsatser Beakta gränslandsarenor där människor kan få vara både-och (Molin & Gustavsson 2010) Alternativa arenor för alternativa berättelser (Molin In press)

18 Implikationer för stödinsatser Det är av avgörande betydelse att man betraktar stödet som ett långsiktigt åtagande från omgivningens sida. En person med funktionsnedsättning kan upprätthålla sin kompetens tack vare ett varaktigt och inte tidsbestämt stöd. Ibland kan det behöva intensifieras, men ibland kan det rent av vara vilande (Antonson & Stål, 2003).

19 Avhandling i fulltext (Molin 2004)

20 Molin, M. Delaktighet i olika världar om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv. Rapport i AILserien 2008:02, Högskolan Väst. Gunilla Andersson Gunilla.Andersson@hv.se e-version i fulltext: forskning publicerat Högskolan Västs rapportserier

21 Artiklar på gång Molin, M. & Gustavsson, A. (2010). [Belonging and multidimensional self-expectations transition from upper secondary special programmes to working life for pupils with intellectual disabilities in Sweden]. La nouvelle revue de l adaptation et de la scolarisation Molin, M. (In press). Intellectual disabilities and processes of belonging in the borderland between civil and welfare state arenas. In Winman, Thomas & Eriksson, Lisbeth (eds.). Learning to fly Social pedagogical perspectives in contemporary society. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Relevanta dokument

Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Jens Ineland Mar:n Molin Lennart Sauer

Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd Jens Ineland Mar:n Molin Lennart Sauer Upplägg 1. Bokens utgångspunkter och teore:sk ram - Välfärdsarbetets ins:tu:onella villkor spänningar 2. Olika arenor -