Särskilt stöd Vem skall göra vad med vem?

Transkript

1 Särskilt stöd Vem skall göra vad med vem? Gunilla Lindqvist Lärare, specialpedagog och Filosofie doktor i pedagogik Högskolan Dalarna 2015

2 Resultat från en forskningsstudie Gunilla Lindqvist Högskolan Dalarna 2015

3 Presentation av Disposition Begreppet Barn i behov av särskilt stöd Forskningsprojektet De fyra delstudierna Styrdokument Teorier Inkludering och relationellt perspektiv i studien Avhandlingens diskussion relaterat till resultat och teorier Konsekvenser för det (special)pedagogiska arbetet

4 Barn i behov av särskilt stöd Begreppet elever i behov av särskilt stöd är vanligare förekommande i styrdokumenten Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Lag (2014:456). (SFS 2010:800 3 kap.8 ) Särskilt stöd är inte närmare preciserat i skollagen, det kan därför finnas många orsaker till att ett barn anses vara i behov av särskilt stöd (Lindqvist, 2013) Ett barn som riskerar att inte nå skolans kunskapskrav eller av andra orsaker riskerar att inte nå skolans mål kan definieras som ett barn i behov av särskilt stöd

5 Who should do What to Whom? Occupational Groups Views on Special Needs Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd

6 Studiens syfte The overall aim of the thesis is to increase our knowledge of different occupational groups views on work with children in need of special support. Det övergripande syftet är att öka vår kunskap kring olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd.

7 Avhandlingens fyra delstudier Studie 1:Different agendas?- the views of different occupational groups on special needs education. European Journal of Special Needs Education 26, no 2, Lindqvist, G., Nilholm, C., Almqvist, L. & Wetso, G-M. (2011) Studie 2:Making schools inclusive? Educational leaders views on how to work with children in need of special support. International Journal of Inclusive Education. 17, no 1, Lindqvist, G. & Nilholm, C. (2013) Studie 3:SENCOs- vanguards or in vain? Journal of Research in Special Educational Needs. 13, no 3, Lindqvist, G. (2013) Studie 4:Promoting inclusion? inclusive and effective head teachers descriptions of their work. European Journal of Special Needs Education Lindqvist, G. & Nilholm, C. (2013)

8 Delstudie 1 En enkät till all pedagogisk personal, december februari av 1297 personer svarade (72,5 %) Statistical Package for the Social Sciences SPSS 16 Förskollärare, barnskötare, assistenter, fritidspedagoger, klasslärare, speciallärare, specialpedagoger, ämneslärare, talpedagog, studie- och yrkesvalslärare, resurslärare

9 Anledningar till att barn är i behov av särskilt stöd Vanligt Ovanligt Skolans mål är för svåra för dessa elever 59,6 % 23,5 % Barnet har individuella brister 81,0 % 10,7 % Förskolan/Skolan är dåligt anpassad för att hantera olikheter 64,3 % 30,6 % Barnen har brister i hemmiljön 68,9 % 22,2 % Vissa lärare har brister 34,3 % 49,0 % Vissa grupper/klasser fungerar dåligt 53,5 % 35,9 %

10 Jämförande studie sex yrkesgrupper Förskollärare (199) Assistenter (56) Speciallärare (22) Specialpedagoger (35) Klasslärare (147) Ämneslärare (123) Urval: Funktioner Arbetsuppgifter Utbildningsnivå Åldersnivå 1-16 år

11 Vilken grupp ska ha störst inflytande över det pedagogiska innehållet för barn i behov av särskilt stöd? 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% Förskollärare/ Klasslärare/Mentor Speciallärare/ Specialpedagog 0,00%

12 Medicinsk diagnos bör ha betydelse för att få särskilt stöd

13 Vad ska specialpedagoger arbeta med? Special education Supervising School development Documentation Pupil welfare Special teachers 92,0% 64,0% 16,0% 84,0% 60,0% Subject teachers 92,9% 64,3% 7,1% 61,9% 60,7% Class teachers 94,7% 75,0% 15,8% 67,1% 53,9% SENCO's 72,5% 97,5% 77,5% 95,0% 77,5% Assistants 91,9% 87,1% 14,5% 45,2% 45,2% Preschool teachers 71,6% 95,6% 20,0% 60,0% 25,6%

14 Delstudie 2 Rektorer i förskola och skola Rektorer ansvariga för grundskola eller för förskola och grundskola (29) Rektorer ansvariga för förskola (16) Web-enkät, maj-juni % svarsfrekvens SPSS 17

15 Anledningar till att barn är i behov av särskilt stöd

16 Medicinsk diagnos bör ha betydelse för att få särskilt stöd

17 Den grupp som ska ha störst inflytande över det pedagogiska innehållet för barn i behov av särskilt stöd Special educators Preschool teacher/ class teacher/mentor 0 All leaders Leaders in compulsory school Leaders in preschool

18 Vad ska specialpedagogerna arbeta med?

19 Delstudie 3 De två tidigare enkäterna Nationell enkät från 2006 till samtliga kommunala skolchefer (N=290) 90,3 % svarsfrekvens (Nilholm m.fl. 2007) Undersöker olika gruppers syn på specialpedagogens arbete och roll

20 Specialpedagogers uppgifter som har ökat under de senaste fem åren enligt skolchefer och grundskolerektorer

21 Specialpedagogers uppgifter som har minskat under de senaste fem åren enligt skolchefer och grundskolerektorer

22 Vad ska specialpedagogen arbeta med? Special education Supervising School development Documenta tion Pupil welfare work Educational leaders 49% 99% 58% 96% 67% Special teachers 92% 64% 16% 84% 60% Subject teachers 93% 64% 7% 62% 61% Class teachers 95% 75% 16% 67% 54% Assistants 92% 87% 15% 45% 45% Preschool teachers 72% 96% 20% 60% 26%

23 Vad ska specialpedagogen arbeta med? 100 SENCOs views concerning their work Special education Supervising staff Schooldevelopment Documentation Pupil welfare

24 Delstudie 4 Intervjustudie med 5 rektorer Januari 2012 Urval genom enkät 2 Rektorer som arbetar inkluderande och effektivt Rektorer utvalda utifrån inkluderande kriterier Rektorer som leder skolor med relativt goda resultat Rektorers uttalade strategier kring hur de leder framgångsrika och inkluderande skolor

25 Kriterier: Urval från studie 2 1) Medicinsk diagnos bör ej ha betydelse för särskilt stöd 2) Eleverna ska inte undervisas mer än 50 % utanför klassrummet under en skoldag 3) Särskilda grupper utanför klassrummet är inte eftersträvansvärt 4) Lärares brister kan vara orsak till att elever är i behov av särskilt stöd 5) Grupper/klasser fungerar dåligt kan vara orsak till att elever är i behov av särskilt stöd 6) Specialpedagogen ska arbeta med organisationsutveckling

26 Urval effektiva och inkluderande rektorer Skolor med relativt goda resultat Nationella prov - betyg SALSA värde Bakgrundsfaktorer (föräldrars utbildningsnivå och etnisk bakgrund) SCB, kommunens fördelningsresurs, ekonomiavdelningen Urval av två skolchefer Intervjuerna i sig en urvalsprocess

27 Resultat- strategier rektorerna säger sig använda Kommunicerar och driver skolan utifrån sina visioner Skapar förutsättningar för kommunikation, goda relationer och tillit bland personalen Skapar möjligheter för personalen att öka sin kompetens Utövar sitt pedagogiska ledarskap och tar aktiv del i skolans verksamhet Har ett helhetsperspektiv på elever i behov av särskilt stöd (t.ex. fördelar ledarskapet, kontakter och leder möten) Utvärderar lösningar och resultat regelbundet Distribuerar resurser så att skolans elever har möjlighet att nå målen

28 Lösningar för elever i behov av särskilt stöd som värderas högt av rektorerna Stöd ges inom klassens ram Lärare förses med en bred repertoar för att möta olikhet i klassrummet Utvärdering av stöd och aktiviteter som sker i klassrummet Specialpedagoger är väsentliga när det gäller att stötta läraren i dennes arbete Fler lärare och färre assistenter i klassrummen Möjligheter för arbetslagen att organisera passande lösningar och aktiviteter för lärande

29 Highlights Rektorerna poängterar att lösningarna företrädesvis ska vara flexibla och anpassade efter den enskilde elevens behov Rektorernas definitioner av inkludering varierar trots noggrann urvalsprocess för att hitta inkluderande rektorer Rektorerna välkomnar styrning från staten genom t.ex krav på accountability

30 Alla lärares ansvar Lgr 11 Styrdokument Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (s.4) Lärare ska stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter (s.9) Lpfö 98 Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar (s.5)

31 Rektorns och Specialpedagogens ansvar Skollagen 2010: kap. 8 Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Specialpedagog står inte med i några styrdokument (specialpedagogisk kompetens i elevhälsoteamen) Andra yrkesgrupper står klart definierade

32 Undantag från idén om En skola för alla? 1,4 % av eleverna går i grundsärskola 8 specialskolor (SPSM) Särskild undervisningsgrupp Anpassad studiegång 2,3-3,1 % av alla svenska elever går i någon form av segregerande verksamhet hela eller delar av sin skoldag (Nilholm m.fl., 2007) Formuleringar i styrdokumenten samt ett decentraliserat skolsystem gör att kommuner, skolor, arbetslag och individuella aktörer ges stort tolkningsutrymme (Lindqvist, 2013)

33 Teoretiska utgångspunkter Kritisk pragmatism Kan användas när komplexa fenomen studeras. Olika aspekter av fenomen avtäcks och belyses. Privilegierade strukturer kan identifieras, läsas, tolkas, kritiseras, accepteras, förkastas och modifieras. (Cherryholmes, 1988, 1999)

34 Teoretiska utgångspunkter Skolan styrs som en maskinbyråkrati och befolkas av professionella (professionsbyråkrati) som är löst sammansatta (loosely coupled). De professionella har en viss repertoar och standardiserade undervisningsformer. När elevens behov inte möter lärarens standardiserade repertoar blir eleven i behov av särskilt stöd och satt i specialpedagogiska åtgärder (pigeon holing). Specialpedagogiken utgör ett parallellsystem (dual system) till det allmänna skolsystemet vilket innebär att det allmänna skolsystemet inte behöver förändras när osäkerhet och anomalier uppstår i systemet (Skrtic, 1991,1995).

35 Teoretiska utgångspunkter Division of expert labor. Yrkesgrupper är beroende av varandra och professioner förändras över tid och i olika kulturer. Professioner för en ständig kamp och förhandlar om vem som ska ha den rättsliga kontrollen/legitimitet (jurisdictional control) över ex. arbete, kunskap, klienter och handlingar. Who has control of what, when and who? (Abbott,1988)

36 Relationellt perspektiv Relationellt perspektiv har används för att undersöka personalens syn i relation till inkludering (Persson, 1998, Emanuelsson m.fl. 2001)

37 Inkludering Inkludering är en process, att uppnå full inkludering kan vara svårt (Booth, 2000) Inkludering kan innebära att olikhet ses som en tillgång (Ainscow & Sandill, 2010, Lindqvist & Nilholm, 2013) Inkludering kan ses som comunity-based. Gruppen är i fokus (Ainscow and Sandill, 2010)

38 Inkludering Idén om inkludering bygger på ideologiska föreställningar. Begreppet inkludering finns inte i de viktigaste styrdokumenten för svensk skola (Göransson et al, 2011) Begreppet kan kopplas till värden som att eleverna ska utveckla respekt för grundläggande demokratiska värden och visa tolerans (Nilholm, 2012) Av olika skäl har idén om inkludering visat sig svår att förverkliga (Nilholm, 2012) Att identifiera ett inkluderande klassrum/skola kan vara komplicerat (Lindqvist & Nilholm, 2013)

39 Diskussion i relation till teorier Genom de teoretiska ansatserna kan svaren från de olika yrkesgrupperna tolkas, förklaras och förstås Specialpedagogiken som ett parallellsystem till det allmänna skolsystemet. Handikapp och specialundervisning används som artefakter när osäkerhet och anomalier uppstår i det allmänna skolsystemet. pigeon-holing-process (Skrtic, 1991) Begreppet specialpedagog är i sig problematiskt. Det indikerar att det allmänna skolsystemet inte kan ta hand om alla barn (Skrtic, 1991, Lindqvist, 2013). Vad var tanken när regeringen skapade en ny yrkesgrupp? Vad har konsekvenserna blivit? Hur utvärderas effekterna? Nu ytterligare en nygammal yrkesgrupp Speciallärare. (Evetts, 2011, 2013)

40 Diskussion i relation till teorier Det finns olika föreställningar om vad specialpedagoger ska arbete med. Vilken jurisdictional control har specialpedagogen? (Abbott, 1988). Who should do what to whom? Deltagarnas svar kan spegla specialpedagogiska traditioner, styrdokumentens vaga och tvetydiga texter samt systemets tvetydighet. Personal lämnas att tolka styrdokument och sedan realisera policy-texterna i praktisk handling. Personal genomkorsas av olika politiska ideologier och retorik, dolda agendor och förgivettagna antagandena (Cherryholmes, 1988, 1999)

41 Diskussion i relation till teorier Olika perspektiv behöver belysas och dilemman bör diskuteras på olika nivåer i utbildningssystemet. Diskussioner bör föras kring vilka möjliga konsekvenser perspektiven kan få för verksamheter i förskolor och skolor. Diskussioner bör föras kring möjliga konsekvenserna av användandet av skolan som politiska arena (exempelvis reformarbete)

42 Konsekvenser för barn/elever i behov av särskilt stöd?