Lust att leda i lust och leda om tillit och tillförsikt

Transkript

1 Lust att leda i lust och leda om tillit och tillförsikt Torbjörn Sandén Åbo Akademi Centret för livslångt lärande

2 Centret för livslångt lärande Fortbildning Rektorsutbildning Öppen högskolutbildning Regionala utvecklingsprojekt Vasa Språkundervisning Åbo 2

3 Åbo Akademi 4 fakulteter 4000 studerande 1200 personal Nordisk profil Åbo Akademi 1640 Åbo Akademi Uppsala 1477 Tartu 1632 Lund

4 Finlandssvenskarna finlandssvenskar (5,6 % av befolkningen i Finland) Åland är ett enspråkigt svenskt landskap med självstyrelse där det bor personer. Positivt: Finlandssvenskarna föder i dag fler barn i medeltal än vad hela befolkningen gör. Dock har emigrationen till Sverige igen ökat och fler och fler söker jobb också i Norge. fler barn i tvåspråkiga familjer registreras som svenskspråkiga och går i svensk skola. Negativt: språkstrider, minoritetsproblematik

5 Riksdagsval CENTERN 49 mandat (21 %) SANNFINLÄDARNA mandat (18,2 %) SAMLINGSPARTIET mandat (17,6 %) SDP 34 mandat (16,5 %) 40 GRÖNA 15 mandat (8,5 %) 30 VF 12 mandat (7,1 %) SFP 20 9 mandat (4,9) KD 5 mandat (3,5 %) 10 Övriga 1 mandat (0,6 %) 0 5

6 Asylsökande Sverige Norge Danmark Finland

7 UTBILDNING I FINLAND grunden för Finlands välfärd kompetens är Finlands främsta tillgång under de senaste åren har finländska ungdomars kunnande försämrats i senaste PISA undersökningen har finländarnas matematiska färdigheter försvagats näst mest bland OECD-länderna det har skett förändringar i de ungas livsstil och tankevärld, attityder som har en negativ inverkan på inlärningen har blivit starkare och andra aktiviteter konkurrerar med skolan om de ungas uppmärksamhet UBS (2015). Framtidens grundskola

8 Reformlogik Reformlogik Förbättra MOTIVATIONEN Mångsidiga INSATSER KUNNANDE och KOMPETENS Framtidens grundskola Reformpaket Nya grunder för läroplanen 2014 Skolans verksamhetskultur Principen om närskola Ekonomiska resurser Inlärning och pedagogik Ledning Lärarnas arbetstid Lärarnas utbildning och fortbildning Utvärdering och uppföljning Ny läroplan Fortbildning av lärare och rektorer Alla skolor får en tutorlärare (7,5 milj.) Nyaste forskningen ska stöda skolornas utveckling (8 milj.) Lärarutbildningen förnyas (7 milj.) Kommunala utvecklingsplaner Nationella projekt och nätverk (Ex. Fyren) Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande

9 Tre teman Bilden av skolan Vad är viktigt? Vilka signaler sänder skolan ut om vad som är betydelsefullt? Tillit och tillförsikt

10 Bilden av skolan - ryktet Vare sig vi vill det eller inte skapar folk en bild av vår skolor på basis av sina personliga erfarenheter samt kommunikationen om och från oss vårt rykte skapas i vilket fall som helst. Den avgörande frågan lyder: Försöker vi själva som organisation behärska processen som skapar vårt rykte i omgivningens ögon eller låter vi andra definiera det? Jouni Heinonen,

11 Bilden av skolan i sverige Fyra påståenden: 1. Skolan i Sverige har ett gott rykte 2. Skolan i Sverige har ett dåligt rykte 3. Skolan i Sverige är bättre än sitt rykte 4. Skolan i Sverige är sämre än sitt rykte

12 - Den offentliga bilden + - Den offentliga bilden + - Verkligheten + Ryktesfällan (sämre än sitt rykte) Ett gott rykte Problem i verksamheten (Dåligt rykte) Kommunikationsproblem (Bättre än sitt rykte) - Verkligheten + Lars Rosenblad, kommunikationskonsult,

13 Den mediala bilden Universiteten kan bli nästa krisområde i utbildnings- Sverige. SvD Så djup är den svenska skolans kris Nationalekonomen Jonas Vlachos ger en mörk bild av den svenska skolan. Betygssystemet, kommunaliseringen och marknadskrafterna verkar alla åt fel håll. Forskning och framsteg Pisa 2012: Finländska ungas kunskapsnivå har sjunkit Genomsnittet för finländska ungas matematiska färdigheter var på tolfte plats bland de 65 deltagarna. 2003, då matematik senast var huvudområde, kom Finland på andra plats. Det nationella genomsnittet för matematik har sjunkit betydligt jämfört med undersökningen Även läskunnigheten och de naturvetenskapliga färdigheterna har blivit klart svagare. Pressrelease

14 Ur spår Sverige! Nu kör Norge om i flera internationella kunskapsmätningar. Lärarnas tidning

15 Hur é läget? - Det är fullt upp? - Fy fan! - Man kan int nå annat än skratt arbetsdagar kvar i år, 213 till pension - Allt é åt helvete! - Har du ett ledigt jobb? Men givetvis också: Toppen! Intressant! Givande! Spännande!

16

17 Bilden av skolan några slutsatser Att skapa en bra bild av verksamheten/bygga ett gott rykte skall vara centralt för all kommunikation Verksamheten skapar ryktet; det du gör, det du säger, det andra säger om dig Kommunikationen kan förbättra eller försämra ryktet Ryktesrisker; dåliga resultat, mobbning, problem med fastigheten, missnöjd personal Ryktet blir allt viktigare; jfr sociala medier, konkurrens osv Skolans kärnbudskap: Vad är det som är viktigt av det som är viktigt?

18 Identitet De karaktäristiska drag hos en organisation som är centrala, urskiljande och varaktiga (Albert & Whettens,1985) det vi är Jfr Konkurrerande synsätt: den sociala identiteten, den önskade identiteten, yrkesidentiteten, den lokala identiteten, företagsidentiteten 18

19 LÄRARE ÄR DEN MEST NÖJDA YRKESKÅREN I FINLAND KÄLLA: FORSKNINGSINSTITUTET EPSI RATING

20 Talis 2013 Lärarna och rektorerna tycker om sitt arbete och respekten för lärande är hög i vårt samhälle (57 % av lärarna) Sverige (5 %), Estland (14 %), Danmark (18 %), Norge (31 %). De goda sidorna i lärarskapet överväger hos 95 % av lärarna i Finland. De är nöjda med vad de gör i skolan (95 %) och njuter av sitt arbete (91 %). De rekommenderar sin skola som en bra arbetsplats (88 %) och om de fick besluta på nytt skulle de fortfarande välja läraryrket (85 %). Klasstorleken har inte någon större betydelse för lärarnas tillfredsställelse med arbetet i Finland

21 VAD ÄR VIKTIGT I SKOLAN? Vilka signaler sänder skolan ut på vad som är betydelsefullt? Vilken är skolans målstruktur?

22 En målstruktur som i huvudsak fokuserar på lärande sätter kunskap, förståelse och individuell förbättring i förgrunden. Centralt blir då att eleverna lär sig, ständigt utvecklas och försöker göra sitt bästa. En prestationsorienterad målstruktur däremot lägger vikt vid elevernas resultat och jämförelser mellan skolor. Betydelsefullt blir då att eleven har framgång i prov och att eleverna i jämförelser med andra skolor lyckas väl. Skaalvik och Skaalvik (2009) Kan dessa två synsätt kombineras? I så fall hur skulle ni beskriva: En målstruktur med lärande, resultat och välmående i fokus

23 Vad är viktigt för rektor? Och vad är viktigt för lärarna? Att göra ett gott jobb? Bli uppskattad som lärare/ledare Lön för mödan Utmaningar och variation Att kunna påverka, makt Osv

24 OCH VAD TÄNKER LÄRARNA? 1. Vad eller vilka beteenden, handlingar hos mig som rektor skulle avsevärt underlätta ditt arbete som lärare? Med utgångspunkt i era svar tre slutsatser: Vad borde en rektor således ägna sin tid åt

25 När förtroendet tryter Exemplet England Fyra av tio nya lärare slutar inom ett år (Weale, S., 2015) Fusk har visat sig vara utbrett i brittiska skolor och universitet (Adams, 2015a Förlorad generation av barn som berövats skolidrotten (Knights, 2015) Mer än skolbarn undervisas av obehöriga lärare (Wintour, 2014) Riktlinjer för att förbättra skolor hade ingen effekt (Adams, 2015 b)

26 När eleverna börjar i gymnasiet är de flesta vana vid att gå in och ut genom klassrummet under lektionstid utan att fråga läraren, prata i telefon, störa och tjafsa med läraren och andra, surfa på Jag är läraren som har gett upp Jag har under 30 år arbetat som gymnasielärare på olika tekniska program, men i somras gav jag upp. Nu vill jag förklara varför, skriver Per Kedland. Svenska dagbladet 27 september

27 Forskning om rektorer i Finland 80 % av rektorerna känner sig överbelastade 50 % vill byta jobb (70 % i en Holländsk undersökning, 2005) Elevvården upplevs särskilt belastande Uppdraget och uppgiften är oklar. Rektorn ägnar sig minst åt pedagogiskt ledarskap 70 % av rektorerna upplever att de gör saker som andra yrkesgrupper borde sköta. Rektorer i små skolor upplever en särskild belastning och ser sig mer som lärare än ledare. Vuohijoki T. O. (2006). Pitää vain selviytyä. Mäkelä, A. (2007). Mitä rehtorit todella tekvät Sandén, T. (2007). Lust att leda i lust och leda

28 Nicholas Barnard (2000) rapporterar i en artikel i TES, London Times Educational Supplement från Warwickshire, ett distrikt med 250 skolor, 40 % av rektorskåren hade besökt läkaren och 30 procent åt mediciner. 20 % hade allvarliga sjukdomssymtom såsom högt blodtryck, sömnproblem, depressioner, bulimi, magproblem, muskelproblem och hudsjukdomar. 20 % drack för mycket, 15 % hade alkoholproblem. Mer än 50 % av rektorerna uppgav att familjen led p.g.a. för mycket stress 25 % av de tillfrågade sökte ett mindre stressande jobb. Vissa rektorer jobbade 70 timmar i veckan. Warwickshire hade valts ut eftersom det ansågs vara ett välfungerande skoldistrikt

29 VARFÖR BLIR MAN ÖVERHUVUDTAGET REKTOR? Trygghet 5 % Slumpen 15 % Uppmuntran 20 % Självförverklig ande 60 % Sandén, T. (2007). Lust att leda i lust och leda

30 Slumpartade händelser Man kan inte kalla det motivation precis. Mina kolleger vilka jag jobbade med de två första åren slutade, den ena sjukpensionerades och den andra slutade helt och hållet med lärararbetet. Jag var den enda läraren kvar i skolan. (jag brukar säga: på fel plats vid fel tid ) (R26). Sandén, T. (2007). Lust att leda i lust och leda

31 Mera tid!

32 Tillit och Tillförsikt Förtroende för, hoppfullhet, förtröstan, tro på eller tilltro till en gynnsam utveckling

33 Massflykten från det personliga ansvaret Rika direktörer skyller sina optionsklipp på styrelsen Eleverna skyller sina dåliga betyg på lärarna eller skolan Föräldrar till snattande barn skyller på dålig övervakning från skolans sida Invandrare som begår brott skyller på rasism Folk som inte klarar lånen skyller på bankerna (det är för lätt att låna) Heberlein, A. (2008)

34 Rika direktörer skyller sina optionsklipp på styrelsen Eleverna skyller sina dåliga betyg på lärarna eller skolan Föräldrar till snattande barn skyller på dålig övervakning från skolans sida Invandrare som begår brott skyller på rasism Folk som inte klarar lånen skyller på bankerna (det är för lätt att låna) Heberlein, A. (2008)

35 Brukar du skylla ifrån dig? Tycker du att andra skyller ifrån sig? Aldrig Sällan Ofta Andra? Du? Alltid Hämtad från

36 The 2015 Legatum Prosperity Index Ekonomi, Företagsamhet och möjligheter, Styrelse, Utbildning, Hälsa, Trygghet och säkerhet, Personlig frihet, Socialt kapital

37 Norge och Sverige bland Europas mest konkurrenskraftiga länder

38 Hur gick det så här? Elevhälsan är viktigt för goda resultat. Ett av de centrala målen på er skola för verksamhetsåret 2016 var att genom olika insatser förbättra elevernas välmående. För ändmålet har skolan fått rejält med projektmedel. Då du för tillfället blickar tillbaka, funderar på er satsning och de resultat detta ledde till kan du konstatera att utfallet var t.o.m. bättre än du kunnat ana. Utgå från dina erfarenheter av skolan och dess vardag och fundera över följande: Vad var det som hände? Vad var orsaken till att det gick så bra som det gick? Då du för tillfället blickar tillbaka, funderar på er satsning och de resultat detta ledde till kan du konstatera att projektet egentligen aldrig kom igång. I ärlighetens namn var utfallet lika med noll. Utgå från dina erfarenheter av skolan och dess vardag och fundera över följande: Vad var det som hände? Vad var orsaken till att det hela gick åt skogen?

39 Tillit Förenande för de flesta finländska skolreformer som genomförts efter 1970 och framåt är att de mycket mer haft tillit och förtroende som byggelement framom övervakning och kontroll (Sahlberg, 2008)

40 Den nationella utbildningspolitiken stöder kvalitativ offentlig utbildning för alla oberoende av inkomst 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Ideal Real difference

41 Kapitelrubriker i en bok om Tillit Red. Fink, D. Australia- halfway to anywhere Canada - at the tipping point Finland - trust under pressure Lithuania - faster than history, slower than a lifetime Sweden a post modern cocktail England - reform in a hurry USA - and the pendulum swings

42 Sannolikheten för att en skola med hög tillitsfaktor förbättrar sin testresultat är tre gånger större än i en skola med låg tillitsfaktor (Bryk, Schneider, 2002, s.111)

43 Entreprenören = tillvaratar kreativiteten, kommer ständigt med idéer, gillar förändring Administratören = Planerar, inför rutiner, ser till att verksamheten flyter Producenten = Ser till att det händer, omsätter i konkret verksamhet Integreraren = värnar om de mänskliga dimensionerna, uppmuntrar samarbete Blomstring (PAEi) Ungdom (paei) Mognad (PAeI) Aristrokrati (paei) Tidig byråkrati (pa-i) E= entreprenören A= administratören P= producenten I= integreraren Barndom (PaEi) Byråkrati (-A--) Idé (paei) Baby (Paei) En organisations uppgång och fall Död Ichak Adizes,

44 Hemsida: Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi /Sandén 44