SKOLFRAMGÅNG I DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET

Transkript

1 SKOLFRAMGÅNG I DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET ANNA LUND, DOCENT I SOCIOLOGI, STOCKHOLMS UNIVERSITET STEFAN LUND, DOCENT I PEDAGOGIK, LINNÉUNIVERSITETET

2 GRUNDLÄGGANDE PROBLEMATIK generellt försämrade skolprestationer o kad spridning mellan ho g- och lågpresterande elever betydande skillnader mellan fickors och pojkars skolresultat o kade skillnader i skolprestationer mellan elever med olika social och etnisk bakgrund o kad skolsegregation och försämrad likvärdighet. EN UTVECKLING SOM INTE STÄMMER ÖVERENS MED: Skollag, och läroplanens målbeskrivningar om likvärdighet, inkludering, kompensatoriskt arbete Majoritetsandelen av befolkningens syn på hur det borde vara i skolan.

3 BILDER OM DET MÅNGKULTURELLA Betoningen av olikhet Bygger på att olikhet är något självklart gott som ska tillvaratas och ses som en tillgång. Svenskhet som norm, vi och dem, studier av hur olika maktstrukturer och en reglering av minoritetselever; etnifiering, rasifiering. Om rasism. Mindre intressant inom denna forskningsinriktning är hur samhället ska hållas samman. Betoningen av likhet skolan är en universell institution som ska värna demokratiska värden. I detta perspektiv utgör utvecklingen av olika typer av religiösa friskolor, skolprofilering etc. ett hot mot skolans universella uppdrag. Mångkulturell inkorporering bygger på medmänsklighet och solidaritet för den andre. Jag känner dig inte men jag respekterar dig av princip. Individens rätt till autonomi har förvisso alltid varit osäker men fundamentalt sammanflätad med en känsla av att alla individer hör till samma mänsklighet buren av gemensamma solidaritetskänslor för såväl det olika som det gemensamma.

4 VÅRA DATA 2 enkäter n= ca 1000 elever Ca 50 intervjuer av elever som tycker att det har gått bättre för dem nu än i grundskolan Intervjuer med samtliga skolledare på 11 skolor 5 Fallstudier = etnografi och intervjuer (lärare/elever), friskolor och kommunala skolor, högskoleförberedande och yrkesförberedande program

5 REKTORER, RYKTE OCH ETNISK BAKGRUND Samtliga har ett gemensamt mål: skolframgång för alla elever! Men olika strategier 1) Behålla samma typ av elever Strategi: alla är elever, krav på assimilation, begränsning av platser 2) Få andra elever att ha fel elever påverkar skolans inre miljö negativt. Strategi: marknadsföring, nedläggning, omstrukturering av program 3) Vi har de elever vi har! Strategi: fokus på resultat i kombination med pedagogiska stödstrukturer, nivågruppering, Kosmopolitisk skola

6 SKOLFRAMGÅNG: VAD HAR VI LÄRT OSS? Över hälften av eleverna vi studerat menar att det går bättre för dem i gymnasieskolan än i grundskolan En stor majoritet av de faktorer som dessa elever säger påverkat deras skolframgång är icke kognitiva, vilket innebär att skolan kan göra skillnad En stor andel av eleverna med migrationserfarenheter lever med ett dubbelt kulturellt medvetande och skolkulturens förmåga att möta och hantera detta har stor betydelse för skolframgång Lärare och skolkultur har väsentlig betydelse för elevernas skolframgång Särskilt viktigt: tydliga kunskapsmål, erkännande av eleven som en tillgång i skolan, lärares respekt för, uppmuntran av och förväntningar på elever, samt att ge utrymme för eleverna att själva uttrycka sina tankar kring sig själva och sin omvärld

7 ATT LÄRA SÅ ATT MAN LÄR SIG ATT MAN KAN KAN LÄRA SIG Tilltro till skolan som institution Tilltro till skolmiljön som en plats för vertikalt lärande Tilltro till skolmiljön som en plats för horisontellt lärande Tilltro till skolmiljön som en plats för erkännande Tilltro till skolmiljön som en plats för mångkulturell inkorporering

8 TILLTRO TILL SKOLAN SOM INSTITUTION Skolnärvaro: att eleverna är i skolan och på lektioner Övertygelse om vikten av skolframgång: att eleven förstår bra skolresultat som något viktigt

9 TILLTRO TILL SKOLMILJÖN SOM EN PLATS FÖR VERTIKALT LÄRANDE tillskriven förmåga att lära: att läraren visar att denne tror på elevens förmåga att lära tydliga kunskapsmål: att eleven vet vad hen ska kunna motiverande lärare: att möta energigivande och stödjande lärare upptäcka förmåga till lärande: att elever upptäcker sin egen förmåga att lära

10 TILLTRO TILL SKOLMILJÖN SOM EN PLATS FÖR HORISONTELLT LÄRANDE diskussioner för lärande: att eleven är delaktig i intressanta och utvecklande diskussioner i klassrummet skolarbete som legitimt samtalsämne: att samtal om skolarbete elever emellan utgör en skolvardagens normalitet

11 TILLTRO TILL SKOLMILJÖN SOM EN PLATS FÖR ERKÄNNANDE erkännande från lärare: att eleven känner sig respekterad av sina lärare och elever som den individ denne upplever sig vara eller vilja bli empati från lärare: att elever upplever att läraren bryr sig om hur eleven mår erkännande från andra elever: att det är möjligt att slappna av och vara sig själv bland andra på skolan självtillit: att får erkännande från lärare och andra elever innebär att hen kan känna tillit till sig själv

12 TILLTRO TILL SKOLMILJÖN SOM EN PLATS FÖR MÅNGKULTURELL INKORPORERING mångfaldig kulturell tillhörighet: att som elev uppleva en självklar känsla av tillhörighet till den egna skolan gränsöverskridande interaktion: att det finns ett umga nge mellan elever med olika kulturella tillhörigheter i skolans vardag som upplevs gemensam deliberativt samtalsklimat: att lärare uppmuntrar elever att säga vad de tycker och tänker

13 DET KOGNITIVAS ICKE-KOGNITIVA BEROENDE Endast en av de femton elementära formerna är renodlat kognitiv till sin karaktär, nämligen det vi kallar upptäckt förmåga till lärande

14 SÄRSKILT BETYDELSEFULLT FÖR ELEVER MED MIGRATIONSERFARENHETER mångfaldig kulturell tillhörighet: att som elev uppleva en självklar känsla av tillhörighet till den egna skolan gränsöverskridande umgänge: att det finns ett umgänge mellan elever med olika kulturella tillhörigheter i skolans vardag som upplevs gemensam deliberativt skolklimat: att lärare uppmuntrar elever att säga vad de tycker och tänker tillskriven förmåga till lärande: att eleven känner att läraren tror att eleven kan lära sig

15 SÄRSKILT BETYDELSEFULLT FÖR ELEVER MED MIGRATIONSERFARENHETER tydliga kunskapsmål: att eleven vet vad det är man ska kunna diskussioner för lärande: att eleven upplever intressanta diskussioner i klassrummet skolarbete som legitimt samtalsämne: att samtal om skolarbete elever emellan utgör en skolvardagens normalitet övertygelse om vikten av skolframgång: att eleven förstår bra skolresultat som något viktigt

16 SJU SLUTSATSER Det kognitiva är beroende av det icke-kognitiva Att en dubbel kulturell tillhörighet oftast är närvarande för elever med migrationserfarenheter Skolframgångens elementära former är lika viktiga för alla elever! Oavsett kulturell bakgrund Risk för negativa självrepresentationer och medföljande självteorier är hög för elever med migrationserfarenheter Att elever med migrationserfarenheter riskerar den onda och inte den goda cirkelns möjligheter! Målet är en skola där man kan vara olika med varandra det vill säga att bygga en skolkultur för mångkulturell inkorporering. Vi har därmed ett svar på vilken av rektorernas olika strategier som är mest framgångsrik!

17 VAD SKA UNDVIKAS OM VI VILL BEDRIVA EN UNDERVISNING SOM LEDER TILL SKOLFRAMGÅNG? Föreställa oss att utbildningssystemet är likvärdigt öppet för alla (meritokrati) Föreställa oss att alla barn och unga i skolan enbart är elever (blind för olikhet) Föreställa oss att en skolkultur som eftersträvar assimilation passar alla (kulturella konflikter) Att ha lågt ställda förväntningar på elever med migrationserfarenheter Föreställa oss att lösningen på utebliven skolframgång är andra elever

18