Hur skapar vi framgångsrika skolor?

Transkript

1 Hur skapar vi framgångsrika skolor? Maria Jarl Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Göteborgs universitet Utbildningspolitisk hearing, Nacka 27 april, 2018

2

3 Fyra punkter 1. Vilka frågor ville vi får svar på? 2. Hur genomförde vi studien? 3. Vilka resultat kom vi fram till? 4. Vad betyder resultaten? Slutsatser?

4 Bakgrunden till studien (1) Kunskapsresultaten har försämrats, resultatskillnaderna mellan enskilda skolor har ökat Bilden av skolan domineras av en skola i kris och de fallande kunskapsresultaten står i fokus Nyckeln till en djupare förståelse för hur svensk skola kan stärkas ligger i att studera hur skolor bedriver och organiserar sin verksamhet

5 Den internationella forskningen om skolframgång dominerades länge av idén om att resultatskillnaderna kunde förklaras med elevfaktorer Växande intresse för skolans självständiga betydelse Forskning om skoleffektivitet och forskning om skolförbättring Systematiska jämförelser saknas

6 Vår studie (2) Vi studerar skolor som lokala organisationer Vi gör jämförelser mellan framgångsrika och icke framgångsrika skolor Vi studerar hur skolorna har organiserat sin verksamhet under en längre tidsperiod (från 2013/2014 och år bakåt i tiden) Med utgångspunkt i det nyinstitutionella perspektivet antar vi att skolor utvecklar specifika institutionella profiler

7 Skolor har valts mot bakgrund av deras resultatutveckling under perioden (medelvärdesförändring i meritvärde) Kontrollerade för elevens migrationsbakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå (plus kompletterande test avseende risk för betygsinflation) Kompletterande information om skolorna från Skolinspektionen, media, hemsidor i syfte att validera den statistiska analysen och att identifiera jämförbara par av skolor

8 Storstadsområden Positiv resultatutveckling Aspskolan + 1,75 Bokskolan + 1,44 Icke storstadsområden Cikoriaskolan + 2,07 Daggrosskolan + 1,82 Negativ resultatutveckling Ekskolan 1,81 Fläderskolan 1,16 Granskolan 1,46 Hasselskolan 1,32

9 119 intervjuer med rektorer och lärare samt förvaltningschefer/motsvarande Kartlagt den interna organisationen: ledningsfunktioner, lärares arbete, undervisningen Identifierat kvaliteter som beskriver drag i organiseringen av verksamheten som vi tolkar som specifika för skolorna i den aktuella gruppen Analyserat skolornas institutionella profiler

10 De framgångsrika skolorna (3) På de framgångsrika skolorna är ledningen målinriktad och kollektiv, det vill säga utövas av många i kollegiet, och den sker i dialog med förvaltningsledningen Kvaliteter: Målinriktad ledning; Kollektiv organisering av ledningen; Målinriktad ledning på förvaltningsnivå

11 På de framgångsrika skolorna kännetecknas lärarnas arbete av samarbete och deltagande i kritisk och öppen diskussion Kvaliteter: Samarbete med fokus på undervisning

12 På de framgångsrika skolorna bedrivs undervisningen utifrån höga förväntningarna på eleverna och anpassas efter vad man aktivt har tagit reda på om elevernas förutsättningar och tidigare resultat Kvaliteter: Höga förväntningar på eleverna; Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper; Anpassning av undervisningen; Lärarledarskap i klassrummet

13 Sammanfattningsvis kännetecknas de framgångsrika skolorna av samordning och samförstånd Den institutionella profilen är baserad på gemensamma normer om samarbete och stöd mellan kollegor och på gemensamma föreställningar om att elevernas lärande och resultat står i fokus, men reglerna kan variera (till omfattning och innehåll)

14 De icke framgångsrika skolorna (3) På de icke framgångsrika skolorna är ledningen i ständig förändring med en stor omsättning på rektorer och det saknas en välfungerande dialog med förvaltningsledningen Kvaliteter: Frekvent förändrad ledning; Implementeringsinriktad förvaltning/styrelse

15 På de icke framgångsrika skolorna arbetar lärarna till största delen ensamma men ibland tillsammans med några få kollegor eller tillsammans i mindre grupper Kvaliteter: Individuellt, alternativt självgrupperat lärararbete

16 På de icke framgångsrika skolorna är det mycket annat som tar fokus vid sidan av undervisningen och elevernas resultatutveckling och man lägger stort ansvar på eleverna själva för hur det går i skolan Kvaliteter: Fokus på annat än elevernas resultatutveckling; Uppfattningen att elevernas resultat är avhängigt eleverna

17 Sammanfattningsvis kännetecknas de icke framgångsrika skolorna av intresseskillnader och särordning Den institutionella profilen kännetecknas av gemensamma normer om att ta ansvar för det egna klassrummet och sitt eget arbete och av olika föreställningar om lärarnas och verksamhetens uppdrag och tydliga och bestående regler saknas

18 Jämförelsen Vi ser tydliga skillnader mellan de två typerna av skolor Skillnaderna har dessutom funnits under lång tid, i båda typerna av skolor beskriver man verksamheten på ungefär samma sätt under den period vi studerat På de framgångsrika skolorna berättar man om en eller flera medarbetare som har stakat ut en färdriktning, att man har identifierat mål för verksamheten som har kunnat vara styrande för hur den organiserats

19 Vi ser en samvariation men kan vi också tala om ett samband mellan verksamhetens organisering och elevresultaten? Hur gestaltar sig lärandemiljön för eleverna

20 Elevernas lärmiljö på framgångsrika skolor: Eleverna möts av höga förväntningar, från lärare och rektorer. De vet vad som väntas av dem, såväl i lärandesituationen som i sociala sammanhang. De möts av liknande undervisningsupplägg över årskurs- och ämnesgränser. Elevernas utmaningar och möjligheter i lärandet är kända av fler i lärarkollektivet än dem de möter i klassrummet. Sammantaget skapar det en en stabilitet och kontinuitet i elevernas lärandemiljö som är gynnsam för lärandet.

21 Elevernas lärmiljö på icke framgångsrika skolor: Eleverna möts av olika förväntningar från olika lärare. Undervisningsmiljöerna skiljer sig åt över stadie- och ämnesgränserna. De möts inte av samma höga förväntningar på vad de kan prestera och de kan inte vara förvissade om att deras utmaningar och möjligheter är kända av fler i personalen än dem de dagligen möter. De skapar en splittrad lärandemiljö där stort ansvar läggs på den enskilda eleven.

22 Går resultaten att överföra till andra skolor? (4) Diskussion om studiens trovärdighet och generaliserbarhet Skulle det kunna vara tvärtom om, dvs att skillnaderna i elevresultaten påverkar hur verksamheten i skolan är organiserad? Finns det några andra förklaringsfaktorer som vi inte har uppmärksammat? Lärarkompetens? Elevsammansättning? Har vi definierat skolframgång på ett bra sätt?

23 Vid tiden för studiens genomförande tillhörde skolorna i studien de skolor i landet som hade den mest positiva respektive negativa resultatutvecklingen Då systematiska jämförelser saknades var det viktigt att studera ytterpunkterna, men det är troligt att liknande drag finns på andra skolor (närmare mittpunkten) Mer forskning behövs!

24 Implikationer (4) Vad kan rektorer och lärare göra? Lär känna verksamhetens lokala förutsättningar Kartlägg resultat och förutsättningar för elevernas lärande Kartlägg lärares och rektorers förmåga att samarbeta och driva förändringsarbete Det går att förändra etablerade normer men behövs hjälp utifrån?

25 Vad kan huvudmännen göra? Tillhandhåller huvudmannen rätt förutsättningar? Lärarrekrytering: vad betyder den ökade rörligheten bland lärare och skolledare i sammanhanget? Stänga skolor som inte fungerar?

26 Till sist Tilltron till sina och kollegornas möjligheter att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande på framgångsrika skolor måste lyftas fram Men våga också diskutera varför det finns skolor där elevernas lärande och kunskapsutveckling inte är i fokus för verksamheten Politiskt initierade reformer på bekostnad av kontinuerligt samtal om professionens huvuduppgifter?