Återrapport av uppdrag att utreda möjliga åtgärder för att öka andelen behöriga lärare på skolor med hög social vikt

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr GSN 2017/ Barn- och utbildningsförvaltningen Lars-Erik Nordin Epost: lars-erik.nordin@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Återrapport av uppdrag att utreda möjliga åtgärder för att öka andelen behöriga Förslag till beslut Grundskolenämnden godkänner återrapport av uppdrag att utreda möjliga åtgärder för att öka andelen behöriga. Ärendebeskrivning Grundskolenämnden har den 21 februari beslutat att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjliga åtgärder för att öka andelen behöriga. Barn- och utbildningsförvaltningen har utifrån uppdraget tagit fram en rapport kring åtgärder för att öka andelen behöriga lärare på skolor med hög social vikt. Utgångspunkten i rapporten är det underlag som låg till grund för det tidigare uppdraget att utreda skolornas arbete för att alla elever ska nå kunskapsmålen (dnr GSN 2017/ ), kompletterat med aktuell forskning på området, Skolinspektionens rapport Lärarresurser att verka för likvärdighet i utbildningen och samtal med rektorer och fackliga representanter som bedömts ha goda kunskaper om utredningens frågeställning. Bilagor lärare på skolor med hög social vikt, daterad Utredning av uppdrag om skolornas arbete för att alla elever ska nå kunskapsmålen (Dnr GSN 2017/ )

2 Rapport om åtgärder för att öka andelen behöriga lärare på skolor med hög social vikt Återrapport till grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Västerås Lars-Erik Nordin

3 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar och utgångpunkter för uppdraget En framgångsrik skola har lättare att rekrytera och behålla behöriga lärare Samförstånd och samordning på framgångsrika skolor ORGANISERING AV LEDNINGSFUNKTIONER ORGANISERINGEN AV LÄRARNAS ARBETE ORGANISERINGEN AV UNDERVISNINGEN SAMMANFATTNING AV DE FRAMGÅNGSRIKA SKOLORNA Intresseskillnader och särordning på icke framgångsrika skolor ORGANISERING AV LEDNINGSFUNKTIONER ORGANISERINGEN AV LÄRARNAS ARBETE ORGANISERINGEN AV UNDERVISNINGEN SAMMANFATTNING AV DE ICKE FRAMGÅNGSRIKA SKOLORNA Skolinspektionens rapport, Lärarresurser- att verka för likvärdighet i utbildningen (2017) Skolinspektionen bedömer att huvudmännen främst behöver utveckla kvaliteten inom följande områden; Hur ser olika aktörer inom skolan på hur man ska få fler lärare att söka till skolor med hög social vikt? Samtal med representant för Lärarnas Riksförbund Samtal med representant för Lärarförbundet Samtal med två grundskolerektorer om hur vi får fler behöriga lärare till skolor med hög social vikt SAMTAL SAMTAL Slutsatser Vilka framgångsfaktorer framträder i utredningen? LÖN? REKRYTERING/SKOLANS ATTRAKTIONSKRAFT? RESURSFÖRDELNING? STÖD OCH SAMSYN I ETT TOP DOWN PERSPEKTIV? Förslag till åtgärder för att öka andelen behöriga lärare till skolor med hög social vikt ÅTGÄRDER PÅ KORT SIKT ÅTGÄRDER PÅ LÅNG SIKT Fortsatt utvecklingsarbete verksamhetsledning grundskola

4 6.1. På kort sikt På lång sikt NÄMNDENS ROLL I DET FORTSATTA ARBETET Uppföljning av andelen lärare med legitimation och behörighet på skolor med hög social vikt

5 1. Förutsättningar och utgångpunkter för uppdraget Grundskolenämnden har den 21 februari bland annat beslutat att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjliga åtgärder för att öka andelen behöriga. Utgångspunkten i rapporten är det underlag som låg till grund för det tidigare uppdraget (Utredning av uppdrag om skolornas arbete för att alla elever ska nå kunskapsmålen, Dnr GSN 2017/ ), kompletterat med aktuell forskning på området, skolinspektionens rapport och samtal med rektorer och fackliga representanter som bedöms ha goda kunskaper om utredningens frågeställning. 2. En framgångsrik skola har lättare att rekrytera och behålla behöriga lärare Lärare väljer att söka sig till framgångsrika skolor. Dessa skolor har en bra arbetsmiljö och i övrigt goda förutsättningar för att det ska gå att göra ett bra arbete som lärare. Ett led i det långsiktiga rekryteringsarbetet blir då att skapa förutsättningar för att skolor med hög social vikt blir framgångsrika. Boken Att organisera för skolframgång strategier för en likvärdig skola (Jarl, Blossing & Andersson) Natur och Kultur 2017 ger en fördjupad förståelsen för hur man får fler behöriga lärare att söka till skolor med hög social vikt. Forskarna har under en period på år följt fyra framgångsrika skolor och fyra icke framgångsrika skolor med avseende på meritvärden. De framgångsrika skolorna hade en kontinuerligt positiv resultatutveckling under tidsperioden , medan de icke framgångsrika skolorna hade en kontinuerligt negativ resultatutveckling under samma period. Urvalet är de skolor som har ökat, respektive minskat sina meritvärden mest i Sverige under denna 14 års period. Forskarna har ambitionen att kunna uttala sig om vad som kan förklara att elever på en del skolor får bättre resultat än på andra skolor. Ett grundantagande i studien är att det finns skillnader mellan framgångsrika och icke framgångsrika skolor med avseende på hur verksamheten är organiserad. 4

6 Som organisationer betraktat, menar forskarna, består skolor dels av formella strukturer men också av informella normer och värden. Forskarna refererar till March & Olsen (1989) Som menar att organisationer bärs upp av olika regelsystem eller institutioner och att dess medlemmars beteenden till stor del styrs av de institutioner som är förhärskande inom organisationen. Enligt denna logik styrs inte medlemmarnas agerande enbart av egenintressen och olika nyttokalkyler. I stället sänder organisationens institution ut signaler om vad som är ett lämpligt beteende givet den kultur och den situation som individen befinner sig i. Forskarna tar med sig två antaganden från den sociologiska nyinstitutionalismen in i den empiriska delen av studien. Dels utgår de från att skolorna har specifika organisatoriska karaktärer som växer fram gradvis i interaktion med dess medlemmar. Dels utgår de från att deras organisatoriska karaktär har betydelse för hur lärare och rektorer agerar i olika situationer och för hur de förhåller sig till sin yrkespraktik, vilket sker genom att de sänder ut olika signaler om vad som är ett lämpligt sätt att agera. Här följer en sammanfattning av vad som kännetecknar framgångsrika respektive icke framgångsrika skolor. (Jarl, Blossing &Andersson) Natur och Kultur Samförstånd och samordning på framgångsrika skolor ORGANISERING AV LEDNINGSFUNKTIONER Målinriktad ledning Stabiliteten i den målinriktade ledningen har upprätthållits genom att ledningspersonerna varit kvar under lång tid på sina skolor. Kollektiv organisering av ledningen Ledarskapet utövas i samtliga fall också av fler än skolledarna. Det uttrycks i att det är ett öppet klimat som innebär att alla lärarna tar ansvar för att dela med sig av sina idéer för att förbättra verksamheten. Målinriktad ledning på förvaltningsnivå På samma sätt som den institutionella profilen kan benämnas samförstånd och samordning på skolnivå, kan forskarna se att detta också verkar gälla på 5

7 förvaltningsnivå. Under den period som forskarna har studerat har det blivit allt vanligare att skolledarna har samlats i grupp för att föra samtal om hur det lokala skolförbättringsarbetet kan organiseras ORGANISERINGEN AV LÄRARNAS ARBETE Samarbete med fokus på undervisning Lärarna samarbetar och det finns tydliga regler för samarbetet, till exempel i form av gemensam planeringstid, strukturer med två lärare som undervisar i samma klass eller genom att ledare i olika arbetslag har ett särskilt ansvar för att se till att undervisningen står i fokus ORGANISERINGEN AV UNDERVISNINGEN Höga förväntningar på eleverna Det kommer bland annat till uttryck genom återkommande samtal om målen, genom krav på eleverna att genomföra uppgifter och pröva nya sätt att lära. Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper Skolorna har olika system för att på ett systematiskt sätt kartlägga elevernas kunskaper och färdigheter. Anpassning av undervisningen Undervisningen kännetecknas av en tydlig anpassning till elevernas behov och förutsättningar. Skolorna låter undervisningen ske i elevernas tjänst för att främja deras lärande. Lärarledarskap i klassrummet Lärarna utövar ett tydligt ledarskap i klassrummet. En lärarstyrd undervisning i helklass SAMMANFATTNING AV DE FRAMGÅNGSRIKA SKOLORNA Tydliga normer som betonar vikten av samarbete. Samarbetet är centralt för att åstadkomma goda lärandemiljöer för eleverna. Gemensamma mer grundläggande föreställningar om vad uppdraget går ut på: Att sätta elevernas lärande i fokus. 6

8 Att som lärare ta ett tydligt ansvar för elevernas kunskapsutveckling. Bestående regler för hur verksamheten i olika avseenden ska organiseras: En tydlig struktur i arbetslagens arbetsformer. En tydlig struktur om vilka former som samarbetet mellan lärarna ska följa. De omständigheter som råder i de framgångsrika skolorna har betydelse för lärarnas och rektorernas arbete och skapar sammantaget en verksamhet där elevernas lärande och kunskapsutveckling är navet som allting kretsar kring Intresseskillnader och särordning på icke framgångsrika skolor ORGANISERING AV LEDNINGSFUNKTIONER Frekvent förändrad ledning Ledarna och ledningsfunktionerna är inte stabila över tid utan förändras. Tre av de fyra skolorna har bytt rektorer vid återkommande tillfällen och inte sällan i för skolans utveckling kritiska lägen. Implementeringsinriktad förvaltning/styrelse Kännetecknande för relationen mellan skolorna och förvaltningen är brist på stöd, men även osäkerhet vad gäller kontinuitet. En otrygg relation till förvaltningen skapar osäkerhet för både skolledning och lärarna ORGANISERINGEN AV LÄRARNAS ARBETE Individuellt, alternativt självgrupperat lärararbete Den huvudsakliga rutinen bland lärarna är att lösa saker som rör undervisningen på egen hand. Den gemensamma bild som lärarna och ledningen har är att lärarna själva ska klara av sin klass och sin undervisning ORGANISERINGEN AV UNDERVISNINGEN Fokus på annat än elevernas resultatutveckling På dessa skolor har det saknats en aktiv diskussion om resultatutvecklingen. Uppfattningen att skolans resultat är avhängigt eleverna 7

9 Lärarna och skolledningen härleder sin skolas negativa resultat till skolans elevsammansättning. En fungerande struktur med en systematisk testning och uppföljning av elevernas grundläggande kunskaper, som finns på de framgångsrika skolorna, saknas helt på de icke framgångsrika skolorna SAMMANFATTNING AV DE ICKE FRAMGÅNGSRIKA SKOLORNA Det har över tid funnits föränderlighet i ledningen och en frånvaro, och/eller felfokusering från förvaltningen /styrelsen. Lärarnas arbete har varit grupp- eller individorienterat och undervisningen har betraktats som den individuella lärarens angelägenhet. Eleverna har setts som ansvariga för undervisningens kvalitét och man har inte prioriterat att övervaka elevernas resultatutveckling. Det har inte heller funnits beständiga regler som präglat verksamheterna som till exempel organisationskartor och tydliga arbetsbeskrivningar. Snarare är en avsaknad av sådana en gemensam nämnare. Det har funnits normer i form av rutiner och arbetssätt, såväl föreställningar som varit rådande på skolorna; Medarbetarna förväntar sig föränderliga omständigheter och utgår från att skolan inte kommer att etablera några stöttande strukturer. Individuella tillvägagångssätt är rutinmässiga och så har det varit länge. Att individuellt, med liten eller ingen samverkan med sina kollegor, klara av att ta hand om sin egen klass är således både den praktik som lärarna förväntas behärska, men också det förhållningssätt som de själva tolkar som en bra strategi för att genomföra sin uppgift. Den rådande uppfattningen är att vissa elever vill och kan följa undervisningen medan andra inte kan det. Det blir eleven och möjligtvis läraren som har bekymmer, men inte skolan. 8

10 3. Skolinspektionens rapport, Lärarresurser- att verka för likvärdighet i utbildningen (2017) Skolinspektionen skriver i sin rapport att granskningen framför allt visar att huvudmännen behöver vara mer aktiva i att attrahera behöriga och erfarna lärare till skolor med svåra förutsättningar, eller på andra sätt förstärka skolor som behöver det med personella pedagogiska resurser. Lärare söker till skolor de är intresserade av vilket gör det viktigt att arbeta med stimulerande insatser för att attrahera fler behöriga lärare och till exempel förstelärare att söka till dessa skolor Skolinspektionen bedömer att huvudmännen främst behöver utveckla kvaliteten inom följande områden; I högre grad utveckla strategier för att öka förutsättningarna för rektorer i skolor med svåra förutsättningar att attrahera och behålla behöriga och erfarna lärare. Detta kan ske genom aktiva insatser som att stimulera lärare att söka till vissa skolor. Rapporten hävdar att rektorer endast i begränsad omfattning kan använda lön som incitament för att locka särskild lärarkompetens till skolan. Däremot ges många exempel på andra sätt att attrahera eller behålla lärare. Bland annat genom; Att sprida bilden av att skolan är utvecklingsinriktad och att det råder ett gott arbetsklimat. Att skapa bra arbetslag och att lärarna kan vara delaktiga i skolans processer. Att renodla läraruppdraget genom att det finns annan personal som tar hand om administration och andra kringaktiviteter lyfts också fram. Att ta emot lärarstudenter, vilket ger möjlighet att rekrytera nya lärare och kompetensutveckla de som är handledare. Att sprida en positiv bild av skolan 9

11 Att personalen talar väl om skolan och tar hand om vikarier på ett bra sätt. Utveckla arbetet med att planera och fördela lärarresurser så att till exempel förstelärare i högre grad fördelas utifrån elevernas förutsättningar och behov. För skolor med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar ger den kompensatoriska resursfördelningen inte bara möjligheter till större personaltäthet utan ger även rektorerna större möjlighet att flexibelt anpassa verksamheten, inklusive användningen av lärarresursen efter elevernas förutsättningar och behov. Till exempel tvålärarsystem eller ett team av tre lärare som ansvarar för undervisningen i två eller flera klasser eller en årskurs. I dialog med rektorerna aktivt följa upp hur tilldelade resurser, inklusive lärarresurserna, används och hur denna användning påverkar elevernas utveckling och lärande. Huvudmännen behöver mer aktivt i dialog med rektorerna beröra frågorna om lärarresurser som en del i sin uppföljning och analys. Detta för att kunna identifiera utvecklingsområden på huvudmannanivå men också för att få en bättre bild av rektorernas planering och utnyttjande av lärarresurserna. Det är särskilt viktigt att kunna identifiera behov av att stärka lärarresurserna på skolor med svåra förutsättningar. 4. Hur ser olika aktörer inom skolan på hur man ska få fler lärare att söka till skolor med hög social vikt? 4.1. Samtal med representant för Lärarnas Riksförbund Frågor som alltid är aktuella vid rekryteringar är; Lön Gruppstorlekar 10

12 Undervisningstid Vilken typ av skola det är. o På skolor med hög social vikt och skolor med låg social vikt skiljer sig de utmaningar som läraren ställs inför så det handlar mycket om vilka utmaningar jag som lärare helst vill möta. Viktigt för skolor med hög social vikt? LR tror på att två lärare i klassrummet skulle göra tjänsterna mer attraktiva. Även ett system med heltidsmentorer som provats på gymnasiekolor i Linköping skulle göra lärarjobbet attraktivare. Lärarrollen skulle då bli mer renodlad och en stor arbetsuppgift i skolor med hög social vikt skulle avlastas lärarna. Det är också viktigt med individuell kompetensutveckling för att göra varje lärare bättre rustad att möta elever med särskilda behov de har i just sin elevgrupp. LR menar att det är viktigt att få tillbaka de lärare som slutat. För att lyckas med det så måste arbetsmiljön för lärare förbättras. Låt lärarna fokusera på kärnuppdraget, förbättra arbetsmiljön genom två lärarsystem och heltidsmentorer Samtal med representant för Lärarförbundet Det finns många lärare som brinner för arbetet men inte har den kompetens som krävs för att möta elever med särskilda behov. Till exempel har många av de barn som kommer nyanlända till Sverige nu krigsskador. Det behövs ett förstärkt stöd ute på skolorna för att möta de behov dessa barn har. Viktigt för skolor med hög social vikt? Lärarna ska ha en lön som gör det mödan värt Två lärare i klassrummet Viktigt med andra kompetenser på skolan som kan komplettera och stötta lärarna så att lärarna får vara lärare. Viktigt med en tydlig struktur och bra organisation på skolan. o Gemensam tid för reflektion över dagen så att det går att lämna jobbet på jobbet innan man går hem. Gör en bedömning om personlig lämplighet vid anställningsintervjun. 11

13 Systemet med heltidsmentorer på F-6 tror inte Lärarförbundet på. Där är det viktigt att klassläraren också är mentor Samtal med två grundskolerektorer om hur vi får fler behöriga lärare till skolor med hög social vikt SAMTAL Jag har inte haft det svårare än andra att rekrytera lärare. Jag har haft en hög andel behöriga lärare på skolan, men det är samma problem överallt när det gäller bristen på lärare i framför allt övningsämnena. Hur har du lyckats rekrytera och behålla lärarna? Jag har försökt skapa en organisation som stöttar lärarna i deras dagliga arbete. Det gäller gruppstorlekar och resurser i klassrummet. Jag har varit lyhörd och löst saker i dialog och skapat en öppenhet och gemensam syn på elevernas och lärarnas behov. På organisationsnivå har jag duktiga lärare som teamledare/al-ledare som kan diskutera skolans uppdrag på ett övergripande sätt. Alla arbetslagen har samma uppgifter att ta ansvar för. Vid rekrytering är det viktigt att hitta de lärare som har ett intresse och ett engagemang för de här eleverna. Som vill göra skillnad. Det handlar alltså mycket om personlig lämplighet för att arbeta på en skola med hög social vikt. Det är också viktigt att vid rekrytering vara tydlig med att lärarjobbet på den här skolan är utmanande med många elever med särskilda behov. Belöningen är många föräldrar som är mycket positiva till skolan och sätter stort värde på det arbete som skolan gör. Det som kompenserar/ stöder lärarens arbete med utmaningarna är; En bra organisation Ett tydligt stöd i vardagsarbetet En dialog om verksamhetsnära frågor 12

14 Vad är det som huvudmannen behöver vara tydlig med, eller förbättra? På övergripande nivå är det viktigt att det finns samma grundinställning uppifrån och ned i organisationen. Att det finns en samsyn om vad som är viktigt att satsa på och att satsningarna utgår från skolans behov av stöd. Inte hänga ut skolor på olika sätt till exempel med betygsstatistik som inte ger en rättvisande bild av det arbete som lärare och rektor lägger ner på skolan och de resultat som man faktiskt uppnår på skolan. Att värdera mjuka värden mer. Viktigt att det finns förståelse från den centrala ledningens sida för den komplicerade situation som råder på skolan, med många språk och kulturer bland annat. När det gäller att rekrytera lärare från andra kommuner kan lön ha en viss betydelse. Men när det gäller rekrytering inom kommunen är vikten av att lärarna på skolan pratar väl om sin arbetsplats absolut avgörande. Det är ett stort nätverk som skapas av all personal på en skola, och vad de förmedlar för bild av skolan är avgörande för vilka som vill söka jobben som erbjuds. Men det behöver absolut tas ett bättre helhetsgrepp för lönesättning. Det behöver skjutas till mer pengar till alla lärare. Möjligheter till fortbildning som fyller uttalade behov hos lärarna för att de bättre ska kunna möta elevernas behov är också viktigt. Den politiska nivån behöver bli tydlig med att de värderar arbete genom; Lön Fortbildning Friskvård Behovsrelaterade resurser Att ge en positiv bild i och gentemot media av dessa skolor SAMTAL Vilka lärare söker till skolan? Drivkrafterna för de lärare som jobbar på en skola med hög social vikt är att möta och klara av tuffa elevärenden. Att möta föräldrar som utmanar och känslan av att kunna göra skillnad. Känslan av att vara behövd. Pulsen - jobbet blir aldrig tråkigt. 13

15 Det inre arbetet är det som på lång sikt skapar en äkta och bra bild av skolan. Det vi gör för varje enskild elev hur vi möter föräldrars krav och elevers behov. Det handlar också om hur vi skapar en riktigt god lärandemiljö för eleverna, genom att ge oss tid till reflektion och erfarenhetsutbyte inom skolan. Satsningen på utbildningen Specialpedagogik för lärande som omfattar samtliga lärare under hela läsåret är ett mycket bra exempel på hur vi kan få gemensam tid för den viktiga reflektionen och därmed en bred kompetenshöjning i hela lärarlaget. Det tar längre tid och kräver hårt arbete och tydligt fokus att satsa mycket energi på det inre lärandet, men det ger en bättre effekt än den mer ytliga och kanske mer tillrättalagda marknadsföringen utåt. Nöjda elever och föräldrar är våra bästa ambassadörer. Intresset för andra människor måste vara äkta. Jag vill verkligen hitta din grej och hjälpa dig över målsnöret. Det innebär att antingen blir man kvar länge på skolan eller också slutar man snabbt då utmaningarna inte stämde med förväntningarna. Rektors roll? Som skolledare måste jag se till att det är en bra arbetssituation för alla. Vi behöver också ha en gemensam bild av hur skolan ser ut. Vilka utmaningar som finns och hur vi ska möta dem. Nyckelorden för det är delaktighet, öppenhet och prestigelöshet. Det är viktigt att vara ärlig i sin interaktion med sina medarbetare och eller kollegor. Personalen behöver hela tiden kompetensutvecklas med kollegialt lärande, specialpedagogik för lärande till exempel. Stöd från den centrala organisationen? Politiken behöver dela skolans bild av vilka utmaningar och behov som finns på skolan. Sedan behöver de ha förståelsen och viljan att stötta skolan med de utmaningar den har. Elever i skolor med hög social vikt kostar mera än elever i en skola med låg social vikt. Trots extra ekonomiskt stöd når en del av eleverna ändå inte målen. Har omfördelningen av pengar varit tillräckligt stor då? Att nå hög måluppfyllelse och få budget i balans går inte alltid ihop. Det skulle behövas en tätare dialog med nämnden för att öka deras förståelse för vilka behov som finns på dessa skolor. 14

16 Det finns redan en god kompetens bland de lärare som jobbar på skolor med hög social vikt. De har också de rätta drivkrafterna för sitt arbete. Viktigt då att stötta rektorerna i sitt arbete att skapa en god arbetsmiljö/lärandemiljö för alla både lärare och elever på de här skolorna. Huvudmännen behöver mer aktivt i dialog med rektorerna beröra frågorna om lärarresurser som en del i sin uppföljning och analys. Detta för att kunna identifiera utvecklingsområden på huvudmannanivå men också för att få en bättre bild av rektorernas planering och utnyttjande av lärarresurserna. För att kunna identifiera behov av att stärka lärarresurserna på skolor med svåra förutsättningar är detta särskilt viktigt. 5. Slutsatser 5.1. Vilka framgångsfaktorer framträder i utredningen? LÖN? Lön kan ha en viss betydelse, men är inte avgörande när det gäller rekrytering av lärare till skolor med hög social vikt enligt Skolinspektionen. En av rektorerna gjorde den distinktionen att lönen vid intern rekrytering inom kommunen inte har någon större betydelse, men däremot vid rekrytering av lärare från andra kommuner är lönen viktigare. De fackliga företrädarna har lönen som en generellt viktig del i rekryteringen, men ser även andra insatser som verkningsfulla för dessa skolor REKRYTERING/SKOLANS ATTRAKTIONSKRAFT? En absolut avgörande faktor för hur väl en skola ska lyckas med sitt rekryteringsarbete är skolans attraktionskraft. Vad som kännetecknar en skola med hög attraktionskraft beskrivs väl i kapitlet Samförstånd och samordning på framgångsrika skolor. Att organisera för skolframgång strategier för en likvärdig skola (Jarl, Blossing & Andersson) Natur och Kultur Den beskrivningen överensstämmer väl med Skolverkets resultat och vad som framkommer i samtalen med rektorerna. De fackliga representanterna är i viss mån inne på samma resonemang. Rektorerna menar också att det är viktigt att ta hänsyn till lärares personliga lämplighet. Vissa lärare brinner för den här elevgruppen och vill göra skillnad. De har också strategier och erfarenheter att möt de utmaningar som detta innebär. 15

17 RESURSFÖRDELNING? När de gäller resursfördelningen är Skolinspektionens rapport tydlig med att den inte bara ska ge rektorerna möjlighet till större personaltäthet utan också ge rektorerna större möjlighet att flexibelt anpassa verksamheten. Därför är det viktigt att huvudman följer upp den beslutade resursfördelning, skolornas organisering av resurserna och de resultat de genererar STÖD OCH SAMSYN I ETT TOP DOWN PERSPEKTIV? För förståelse och samsyn behövs en dialog mellan huvudman och rektorer i större utsträckning än vad som nu sker. Något som diskuteras både i Skolinspektionens rapport och i beskrivningen av en framgångsrik skola (Jarl, Blossing & Andersson). Denna bild delas också av rektorerna då de i samtalen efterlyser mer dialog med huvudman för en samsyn när det gäller vilka insatser som behöver göras Förslag till åtgärder för att öka andelen behöriga lärare till skolor med hög social vikt För de rektorer som jag samtalat med har arbetet som rektor kännetecknats av många av de kriterier som kännetecknar en framgångsrik skola. Men de har upplevt att samsynen med huvudman har saknats på avgörande punkter. Rektorer behöver lära av varandra, ta del av varandras kunskaper och erfarenheter. Det behövs också en dialog mellan huvudman och rektorer i större utsträckning än vad som nu sker. För att informations- och erfarenhetsutbytet ska vara möjligt behövs en medveten satsning på att skapa forum för dialog och samverkan. Men också en medvetenhet om tiden som en begränsad resurs och vad det kräver i prioriteringar för att kunna fokusera på kärnuppdraget ÅTGÄRDER PÅ KORT SIKT Stöd till rektorerna Regelbundna dialogforum med huvudman om verksamhetsfrågor rörande resursanvändning. Syfte: Att skapa ökad förståelse och ge de riktade insatserna utifrån verksamhetens behov. 16

18 Regelbundna dialogforum för rektorsgruppen. Syfte: Att skapa kollegialt lärande, erfarenhetsutbyte och möjlighet för rektorerna att stödja varandra i frågor om hur elevers behov av stöd och behov av förstärkta resurser skall tillgodoses. Då behöver det också finnas ett reellt utrymme för att finansiera dessa stödinsatser. Som huvudman ta ansvar för en tydlig långsiktig planering i dialog med VC och rektorerna där utrymmet ges till uppföljning av måluppfyllelse, resursanvändning, kompetensutveckling och rekrytering som underlag för nya beslut om resurstilldelning. Syfte: Att underlätta för rektorerna att hålla fokus på kärnuppdraget Samla och sprid de goda berättelserna om dessa skolor. Lyft fram det som fungerar i kontakten med media och allmänheten. Det ska vara allas ansvar och uppdrag från huvudman till varje enskild personal på skolan. Rekrytering Syfte: Att öka skolornas attraktionskraft. Lyft fram och betona dessa skolors profiler och utmaningar på ett positivt sätt. Syfte: Att öka skolornas attraktionskraft. Kompetensutveckling Betona vikten av och gör det möjligt för individuell och kollektiv kompetensutveckling på dessa skolor som en möjlighet att bättre kunna möta elevernas behov och tillsätta extra medel till detta. Syften: Att bättre kunna möta elevernas behov. Att öka skolornas attraktionskraft. Att få fler lärare att stanna kvar på skolorna ÅTGÄRDER PÅ LÅNG SIKT Att arbeta med och förankra kunskaperna om vad som kännetecknar en framgångsrik skola och succesivt implementera denna samsyn och samverkan i hela organisationen. 17

19 Syfte; Att verka för en stabil och målinriktad ledning på respektive skola. Att ledarskapet på respektive skola utövas av fler än rektor. Tex arbetsalgsledare, förstelärare och genom att alla lärare tar ansvar för att förbättra verksamheten. Att ledarskapet på förvaltningsnivå också präglas av samförstånd och samverkan för att i dialog med skolledarna organisera skolförbättringsarbetet. Att stödja rektorerna i deras organisering av lärarnas arbete så att det präglas av; o samarbete med fokus på undervisning, o höga förväntningar på eleverna o kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper o Anpassning av undervisningen efter elevers behov o Ett tydligt lärarledarskap i klassrummet 6. Fortsatt utvecklingsarbete verksamhetsledning grundskola 6.1. På kort sikt Utveckla de dialogforum för rektorsgruppen som redan finns. Syfte: Att skapa kollegialt lärande, erfarenhetsutbyte och möjlighet för rektorerna att stödja varandra i frågor om hur elevers behov av stöd och behov av förstärkta resurser skall tillgodoses. På ledarforum och respektive skola arbeta med att medvetet samla och sprida de goda berättelserna om våra kommunala skolor med fokus på dem med hög social vikt. Lyfta fram det som fungerar i kontakten med media och allmänheten. Det ska vara allas ansvar och uppdrag från huvudman till varje enskild personal på skolan. Syfte: Att öka skolornas attraktionskraft. 18

20 Att i det fortsatta rekryteringsarbetet ännu tydligare lyfta fram och betona dessa skolors profiler och utmaningar på ett positivt sätt. Syfte: Att öka skolornas attraktionskraft. Göra en översyn av vilka behov av individuell och kollektiv kompetensutveckling som behövs på dessa skolor för att bättre kunna möta elevernas behov. Återrapportera till nämnd om det behöver tillsättas extra medel till detta. Syften: Att bättre kunna möta elevernas behov. Att öka skolornas attraktionskraft. Att få fler lärare att stanna kvar på skolorna På lång sikt Att genom det utvecklade dialogforumet för rektorerna arbeta med och förankra kunskaperna om vad som kännetecknar en framgångsrik skola och succesivt implementera denna samsyn och samverkan i hela organisationen. Syfte: Enligt punkterna ovan under rubriken Åtgärder på lång sikt NÄMNDENS ROLL I DET FORTSATTA ARBETET Stöd till rektorerna Som huvudman hålla regelbundna dialogforum med rektorerna om verksamhetsfrågor rörande resursanvändning. Syfte: Att skapa ökad förståelse och ge de riktade insatserna utifrån verksamhetens behov. Som huvudman ta ansvar för en tydlig långsiktig planering i dialog med verksamhetschefer och rektorerna där utrymmet ges till uppföljning av måluppfyllelse, resursanvändning, kompetensutveckling och rekrytering som underlag för nya beslut om resurstilldelning. Syfte: Att underlätta för rektorerna att hålla fokus på kärnuppdraget. 19

21 7. Uppföljning av andelen lärare med legitimation och behörighet på skolor med hög social vikt Grundskolans verksamhetsplan kommer att kompletteras med en indikator, under den kritiska framgångsfaktorn Rätt kvalitet, för att följa upp andelen lärare med legitimation och behörighet på skolor med hög social vikt. Uppföljningen kommer att göras två gånger per år. Detta kommer även att redovisas i samband med delårsrapporteringen och verksamhetsberättelsen. 20

22 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (6) Diarienr GSN 2017/ Barn- och utbildningsförvaltningen Stina Edqvist Epost: stina.edqvist@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Tjänsteutlåtande - Återrapport av uppdrag om skolornas arbete för att alla elever ska nå kunskapsmålen Förslag till beslut 1. Grundskolenämnden godkänner återrapporten av uppdraget om skolornas arbete för att alla elever ska nå kunskapsmålen. 2. Grundskolenämnden ger barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjliga åtgärder för att öka andelen behöriga. Rapport ska lämnas senast juni Ärendebeskrivning Grundskolenämnden har givit förvaltningen i uppdrag att i en rapport som beskriver hur skolor med låg respektive hög social vikt arbetar pedagogiskt för att alla elever minst når kunskapskraven i alla ämnen. Intervjuer har därför genomförts med ett urval av rektorer och medarbetare. Samtliga rektorer som intervjuats lyfter fram att de ser budgeten som en helhet, en gemensam påse pengar, där det inte är möjligt att särskilja vilka kostnader som täcks av medlen för social vikt och vilka som täcks av grundtilldelning och övrig tilldelning. Det gör att det är svårt att utvärdera effekterna av dessa resurser. Medlen är heller inte särskilt kända bland medarbetarna. Alla de intervjuade kunde dock beskriva hur man på skolan arbetade för att alla elever ska nå kunskapskraven och hur dessa arbetssätt förankrades i forskning och alla framhöll att resurser fördelas utifrån behov. Särskilt betonades arbetet med uppföljning av elevers kunskaper, utformning av insatser och uppföljning av insatser som sker i elevhälsoteamen på varje skola. Det finns inget som tyder på att skolor med hög social vikt arbetar på ett sätt och skolor med låg social vikt arbetar på ett annat sätt, utan likheterna är större än skillnaderna, även om arbetssätten anpassas till elevernas behov på varje skola. Beslutsmotivering Bakgrund, syfte och metod Grundskolenämnden beslutade i september 2016 att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att återkomma med en rapport som

23 SYSADM Datum Diarienr GSN 2017/ Sida 2 (6) beskriver hur skolor med låg respektive hög social vikt arbetar pedagogiskt för att alla elever minst når kunskapskraven i alla ämnen. Förvaltningen skulle återkomma med en delrapport i november 2016 och en slutrapport i januari Förvaltningen har tagit hjälp av Servicepartner för att ta fram ett rapportunderlag. I underlaget beskrivs dels fakta om social vikt, dels redovisas intervjuer med rektorer för sex skolor om hur de tänker kring och använder medlen för social vikt. Dessutom har sammanlagt nio medarbetare på fem olika skolor intervjuats för att ge sin bild av den sociala vikten. Utöver detta har ytterligare tio nyckelpersoner intervjuats som referensunderlag, däribland en rektor (Fredriksbergsskolan). De frågeställningar som belyses är följande: - Används tilldelade resurser på sätt som är effektiva för att nå goda skolresultat enligt forskningen? - Förekommer det att medel utifrån social vikt används för att skapa skolans grundläggande organisation, snarare än som riktade tillägg i syfte att uppväga skillnader i elevers förutsättningar? Detta bör särskilt belysas på skolor med vikande elevunderlag. - Vilka arbetssätt används för att alla elever ska nå minst kunskapskraven i alla ämnen? Har arbetssättet och användningen av medlen för social vikt lett till olika resultat för de olika skolorna? De sex skolor som valdes ut till undersökningen är tre med låg social vikt, Hamreskolan, Irstaskolan och Viksängskolan, och tre med hög social vikt, Vallbyskolan, Pettersbergsskola och Skiljeboskolan. I varje kategori finns en F-5/6-skola, en F-9-skola och en 6-9-skola. Det finns både skolor som går med ekonomiskt överskott och skolor med underskott. Beskrivningar av social vikt Social vikt är ett mått på skolans elevsammansättning, och används för att fördela resurser till skolor utifrån detta. Måttet har beräknats på olika sätt, beroende på vilka parametrar som ingår och hur dessa viktas i förhållande till varandra. I dagsläget används ett mått som till allra största delen beror på elevernas föräldrars utbildningsnivå, även om utländsk bakgrund också spelar in i mindre utsträckning. Västerås har valt dessa två faktorer utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Föräldrarnas utbildningsbakgrund är den faktor som forskning oftast tillmäter störst betydelse för elevernas möjlighet att lyckas. Måttet normeras så att genomsnittet för Västerås alltid blir 100 (index). Skolor med många elever med högutbildade föräldrar får då en låg social vikt (under 100) och skolor med få elever med högutbildade föräldrar får en hög social vikt (över 100). Ersättning för nyanlända elever infördes som egen ersättning Då överfördes medel från sociala vikten till denna ersättning. Tidigare utgjorde bakgrundsfaktorn född utomlands 30 procent vid beräkningen av social vikt i grundskolan. Förändringen genomfördes dels för att få snabbare genomslag då nyanlända elever börjar eller slutar, dels för att behoven av särskilda insatser är betydligt större för nyanlända elever än för utrikes födda elever som vistats länge i Sverige.

24 SYSADM Datum Diarienr GSN 2017/ Sida 3 (6) Totalt avsätter grundskolenämnden 112,1 miljoner kronor att fördelas utifrån social vikt under Alla skolor får del av dessa medel, men beloppen varierar knappt 700 kronor per elev (avser en fristående skola, lägst ersättning till en kommunal skola är knappt kr per elev) till över kr per elev. Utöver de belopp som riktas till skolorna, avsätts medel till Enheten för didaktik och ämnesutveckling samt Inkluderingsteam. De enheterna riktar sedan stöd till de skolor som har behov av detta. Redovisning av resultat Hur ser skolorna på resursfördelningen och medlen för social vikt? Vad används medlen för social vikt till? Samtliga rektorer som intervjuats lyfter fram att de ser budgeten som en helhet, en gemensam påse pengar, där det inte är möjligt att särskilja vilka kostnader som täcks av medlen för social vikt och vilka som täcks av grundtilldelning och övrig tilldelning. De lyfter också fram att medlen för social vikt används för skolans grundläggande bemanning med lärare och annan nödvändig personal. Social vikt är inte heller något som kommuniceras till medarbetare, en bild som bekräftas av de medarbetare som varit intervjuade. Flera rektorer lyfter fram att den nuvarande grundtilldelningen är för låg för att den ska räcka till de insatser och den organisation som de anser behövs. Synpunkten kommer både från skolor med stora underskott och från skolor med ekonomiska överskott. En rektor uttrycker det: Vi jobbar på att få pengarna att räcka istället för att jobba mer pedagogiskt. De medel som fördelas utifrån social vikt är därför nödvändiga för att skolan ska kunna fullgöra sitt uppdrag, enligt rektorerna. Både skolor med hög och låg social vikt lyfter fram svårigheter att få pengarna att räcka när man inte kan ha effektiva gruppstorlekar, exempelvis på grund av få elever per årskurs på högstadiet eller på grund av att det måste finnas platser för elever i förberedelseklasser. Det är dock ingen av de intervjuade som kritiserar den nuvarande fördelningsmodellens utformning, utan den som nämner modellens utformning anser att den är rättvis problemet anses vara den totala tilldelningen är för liten. Däremot påpekar en rektor på en skola med hög social vikt att hen har ett resultatkrav som gör hen uppfattar att skolan inte får behålla alla medel för social vikt. På två skolor, båda med hög social vikt, specificerar rektorn vad medlen används till. Den ena nämner små grupper och lägre undervisningstid för pedagoger för att lärare ska ha mer tid att samtala med elever och göra individuella anpassningar. Den andra rektorn har förstärkt skolan med extra lärare i svenska och svenska som andraspråk, ökad tjänstgöringsgrad för skolsköterska samt en speciallärare. Övriga har också fått svara på frågan om vad de skulle ta bort om de inte fick några medel alls utifrån social vikt. Några svarade att de då skulle ta bort stöd- och extraresurser, trots att de ansåg att de skulle påverka måluppfyllelsen negativt. En annan skulle ta bort systemet med stora klasser med två lärare i varje klass och försöka få fler elever att gå i särskilda undervisningsgrupper. Flera uttrycker att det skulle få allvarliga konsekvenser om medel för social vikt togs bort, och en säger att det skulle vara omöjligt att då leva upp till skollagens krav. Inga djupare

25 SYSADM Datum Diarienr GSN 2017/ Sida 4 (6) resonemang förs kring möjligheterna till alternativa sätt att organisera undervisningen. Däremot framhåller flera av rektorerna att måluppfyllelsen påverkas av arbetssättet och rätt kompetenser, inte bara av tillgången på resurser. Vilka effekter ger medlen för social vikt? Hur arbetar skolorna för att alla elever som nå kunskapskraven? Eftersom skolorna i de flesta fall inte har tydliggjort vilka insatser som resurserna utifrån social vikt används till, är det svårt att utvärdera effekterna av dessa resurser. Även där resurserna är tydligare specificerade är det en forskningsuppgift att undersöka om det är just dessa insatser och inte skolans övriga resurser och arbetssätt som bidrar till resultaten. Däremot beskriver rektorer och medarbetare hur de arbetar för att alla elever ska nå målen. De är även tydliga med att arbetssätt och insatser anpassas utifrån elevernas behov för att stödja deras kunskapsutveckling. En framgångfaktor som många rektorer och medarbetare lyfter är värdet av en tydlig organisation, väl strukturerat elevhälsoarbete och tydliga och genomarbetade rutiner. Elevhälsoarbetet som bedrivs i elevhälsoteam beskrivs av många som ett nav i arbetet med att följa upp elevers resultat och närvaro och att ta fram insatser vid behov. De flesta rektorer och medarbetare anser att elevhälsoarbetet på skolan är välstrukturerat med väl fungerande rutiner. En rektor uttrycker det: Vi har inte råd att inte följa upp kontinuerligt. Det finns skillnader i vilken vikt rektorer lägger vid kunskapsresultat i form av betyg. En av dem menar att betygen är ett dåligt sätt att mäta kunskapsnivå och utveckling. Istället följer skolan elevers progression utifrån målen i läroplanen. Några rektorer betonar värdet av att arbeta med tydliga mål och åtgärder, göra en systematisk analys av nuläget och ha regelbundna uppföljningar av skolans arbete i stort, inte bara på individnivå. En rektor beskriver att skolan arbetar systematiskt med kunskapsuppföljningar, att man fyra gånger per år gör egna mätningar utifrån ett formulär och analyserar resultaten. På konferenser tar man upp och diskuterar måluppfyllese och värden i skolenkäten. Flera av de intervjuade nämner hur viktigt det är med en gemensam kultur och gemensamma synsätt, som gör att det finns en samsyn bland medarbetarna. En rektor betonar delaktighet bland medarbetarna och en annan delaktighet bland eleverna. Ett par rektorer framhäver hur viktigt det är att ha höga förväntningar på eleverna. En rektor beskriver hur medarbetarna på skolan är öppna för samarbete med varandra och att alla är beredda att ständigt förändra sina arbetssätt för att anpassa sig till elevernas antal, sammansättning och behov. Bland de konkreta arbetssätt som de intervjuade uppfattar som effektiva finns språkutvecklande arbetssätt i syfte att stödja eleverna i deras begreppsförståelse för att kunna tillgodogöra sig kunskaper, IKT, kollegialt lärande, tidiga insatser och kontinuerliga uppföljningar. Ett par intervjuade nämner inte specifika arbetssätt, utan uttrycker enbart att de anser att de har fungerande och effektiva arbetssätt. Ytterligare ett arbetssätt som lyfts fram är goda relationer med och höga förväntningar på föräldrar. En rektor beskriver hur man arbetar med stora klasser om elever med två lärare och i de lägre årskurserna en extra resurs. Det finns inget som tyder på att skolor med hög social vikt arbetar på ett sätt och skolor med låg social vikt

26 SYSADM Datum Diarienr GSN 2017/ Sida 5 (6) arbetar på ett annat sätt, utan likheterna är större än skillnaderna, även om arbetssätten anpassas till elevernas behov på varje skola. De intervjuade fick en fråga om hur de förankrar sina val av arbetssätt i forskning. Exempel som nämns är: - Stöd från utvecklingsledare, enheten för didaktik och ämnesutveckling eller inkluderingsteam i att förmedla aktuell forskning - Litteraturstudier och studiecirklar - Deltagande i forskningsprojekt och andra utvecklingsprojekt baseras på forskning, såsom läslyft och mattelyft - Kollegialt lärande - Drivande förstelärare - Kurser Ytterligare en faktor som beskrivs som viktig för måluppfyllelsen på skolan är medarbetarna. Det är dock olika egenskaper som framhålls av olika intervjupersoner. Några av de intervjuade tar upp värdet av engagerade medarbetare och ledare, några vikten av lärare med hög kunskapsnivå och några nämner medarbetare med särskild kompetens (exempelvis social kompetens, språklig/kulturell kompetens eller specialpedagogisk kompetens). Positiva egenskaper som nämns är nytänkande, öppenhet för samarbete och stolthet. Ett par av de intervjuade lyfter fram vikten av att ha en god blandning av olika åldrar, kön och erfarenheter bland medarbetarna. Och en rektor menar att det är viktigt att även ha roligt på jobbet. Flera av rektorerna uttrycker att de har dålig kunskap om de centrala stödresurserna i form av enheten för didaktik och ämnesutveckling, inkluderingsteam och central elevhälsa, och vilka möjligheter de har att få stöd från dem. Forskning Information om aktuell forskning om framgångsfaktorer för elever som kommer från hem med låg utbildningsnivå har inhämtats från dels barn- och utbildningsförvaltningens vetenskapliga expert, dels grundskolans utvecklingsledare och kvalitetscontroller. Några områden lyfts särskilt fram: Dialog med föräldrarna är väldigt viktigt för dessa elever. Det kan exempelvis röra sig om hur föräldrarna kan stimulera läsning och språkutveckling genom högläsning eller vilka möjligheter som finns för eleven att få en fysisk studiemiljö och studiero i hemmet. Lärares kompetens och arbetssätt är mycket viktigt. Det handlar exempelvis om att ha ett språkutvecklande arbetssätt för att stödja elevernas begreppsförståelse och att hjälpa eleverna att utveckla sin studieteknik. Undervisning och diskussion i helklass är ofta ett bättre stöd för dessa elever än självstudier, som kräver mycket tydliga instruktioner och stöd. Eleverna behöver få mer tid med pedagoger för att dels utveckla sina kunskaper, dels se skolan i ett sammanhang. Studier visar dock att resursförstärkningar ger större effekt om de används för att stödja utvecklingen av lärarnas professionella kompetens än för att minska klasstorleken eller öka lärartätheten. Den professionella kompetensen är dels ämnes- och didaktikkompetens, dels relationskompetens, dels regelledningskompetens (så att studiero kan skapas). När det gäller formell kompetens i form av

27 SYSADM Datum Diarienr GSN 2017/ Sida 6 (6) lärarlegitimation och behörighet kan vi notera att Västerås kommunala skolorna med hög social vikt ofta har färre behöriga lärare än skolor med låg social vikt. Inför höstterminen 2016 gjordes dock en omfördelning av förstelärartjänster, så att fler av dessa hamnade på skolor med hög social vikt. Ytterligare framgångsfaktorer för elever från studieovana hem är att se till att dessa elever kan få goda förebilder och stärka deras framtidstro, bland annat genom att lyfta fram elevernas styrkor. För elever med psykosociala problem behöver skola jobba särskilt med detta. Eleverna kan behöva olika former av efterskolaktiviteter, såsom extra lektioner eller läxläsning. I Västerås har skolor med hög social vikt en lägre andel elever som går på fritids än skolor med låg social vikt, vilket innebär att de eleverna inte får del av den pedagogiska verksamhet som bedrivs där. Slutsatser/rekommendationer - Det finns stöd för nuvarande fördelningsmodell för social vikt hos de intervjuade, även om de anser att grundbeloppets storlek är ett bekymmer. Det är dock svårt att utvärdera social vikt skilt från grundbeloppet och nämndens resultatkrav på varje enhet, eftersom rektor vanligen hanterar sin budget som en helhet. Rektor utgår i planering från den enskilda elevens behov, snarare än elevens bakgrund, vilket är i enlighet med skollagen. - Det finns fördelar och nackdelar med en explicit budgetering och uppföljning av medlen för social vikt. Fördelen blir att det blir lättare att rikta insatser. Nackdelen är forskning visar att många av de viktigaste insatserna för elever med hög social vikt utgår från vad som sker i klassrummet, där den viktigaste faktorn är lärarens kompetens. Detta är mycket svårt att skilja från grunduppdraget. - Alla skolor följer upp elevernas kunskapsutveckling och gör insatser efter diskussioner i elevhälsoteam. Alla skolor arbetar på olika sätt för en forskningsbaserad undervisning. - Behov av ökade möjligheter till fritidsvistelse för fler barn bör diskuteras i grundskolenämndens planeringsunderlag för , då det är en politiskt, strategisk och ekonomisk fråga. - Det är viktigt att lärartjänsterna på skolor med hög social vikt görs mer attraktiva för att öka andelen behöriga lärare där, exempelvis genom översyn av arbetsmiljö, organisation och lönenivåer. Förvaltningen bör därför få i uppdrag att undersöka erfarenheter, utvärderingar och forskning av vilka åtgärder som har bäst effekt. - Nämnden bör fortsatt stödja det utvecklingsarbete som bedrivs för att ha en forskningsbaserad undervisning, exempelvis genom kollegialt lärande. Särskild vikt bör läggas vid behov för elever som kommer från hem med låg utbildningsnivå.