Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga

Transkript

1 Tjänsteskrivelse Handläggare: Julia Åhlgren Folkhälsonämnden Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Sammanfattning Med utgångspunkt i Karlskoga kommunfullmäktiges beslut att jämförelser inom kommunen och med andra kommuner ska utvecklas har Karlskoga och Degerfors kommuner genom folkhälsonämnden startat ett jämförelsenätverk. Inom ramen för jämförelsenätverket har Karlskoga och Degerfors kommuner genom folkhälsonämnden ansökt och beviljats medel av Socialdepartementet för att göra en fördjupning i arbetet med indikatorer, nyckeltal, jämförelse och analys inom området ekonomisk utsatthet bland barn och unga. En projektspecifikation har därför tagits fram vilket redogör projektets bakgrund, syfte, mål och arbetsinnehåll. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 1 april Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Bakgrund I takt med en allt mer ansträngande ekonomi för den offentliga sektorn ökar kraven på att tilldelade medel används till rätt saker och på ett effektivt sätt. För att kunna mäta och utvärdera hur väl arbetet lyckats krävs det bra sätt att mäta kvalitet inom områdena folkhälsa och barnkonvention. Kommunfullmäktige i Karlskoga har beslutat (KF , , ) att jämförelser inom kommunen och med andra kommuner ska utvecklas och breddas. Det är viktigt för de politiska nämnderna att kunna jämföra sig med varandra. Man ska sträva efter att använda sig av styrmått och måttenheter som är etablerade, så att jämförbarhet är möjlig. c:\temp\eann9hlcun.doc Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut i Karlskoga har Karlskoga och Degerfors kommuner genom folkhälsonämnden startat ett jämförelsenätverk Att mäta det omätbara inom folkhälsa och barnkonvention där ett antal kommuner, landsting, myndigheter, universitet, regioner och idrottsförbund ingår. Syftet med nätverket är att POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFA WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

2 2 (4) utveckla gemensamma indikatorer, jämförelser och nyckeltal inom området folkhälsa och barnkonventionen Inom ramen för jämförelsenätverket har Karlskoga och Degerfors kommuner genom folkhälsonämnden ansökt och beviljats medel ( ) av Socialdepartementet för att göra en fördjupning i arbetet med indikatorer, nyckeltal, jämförelse och analys inom området ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Beskrivning av ärende Med utgångspunkt i beviljande av medel och beslut att utveckla indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn och unga har en projektspecifikation för projektet tagits fram. Specifikationen redogör projektets bakgrund, syfte, mål och arbetsinnehåll. Konsekvensbeskrivning Godkännande av projektspecifikation innebär en struktur och plan för utvecklingsarbetet med indikatorer inom området ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Detta leder till att man kan uppnå projektets mål samt följa och minska utveckling av ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Därmed minska risken för psykiska och fysiska besvär i senare ålder, vilket främjar för en social hållbarhet. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner projektspecifikationen Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Julia Åhlgren Folkhälsoutvecklare Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Kommunstyrelsen Karlskoga

3 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen Godkännande av projektspecifikation innebär en struktur för arbetet med indikatorer vilket leder till att man kan uppnå målet att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn och unga samt att beslut och åtgärder ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Dialog och inflytande Projektspecifikations arbetsinnehåll med indikatorer berörs av att barn och unga svarar på enkäter/ frågor för insamling av data vilket är en form av dialog och påverkansmöjlighet. Folkhälsa Barn som lever under knappa ekonomiska förhållanden löper ökad risk för att drabbas av såväl psykiska som fysiska besvär. Projektspecifikationens utvecklingsarbete avseende indikatorer som rör ekonomiskt utsatthet bland barn och unga gör att man bättre följa utvecklingen och på så sätt arbeta för att minska den ekonomiska utsattheten. Jämlikhet och social rättvisa Projektspecifikationens arbetsinnehåll gällande utveckling av indikatorer utgår bland annat ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter där artikel 2 säger att alla barn har samma rättigheter och lika värde och ingen får diskrimineras oavsett exempelvis kön, ålder och etnicitet. Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall Biologisk mångfald Energi Konsumtion

4 Bilaga Transporter Vatten, luft och mark Ekonomiska Kommunens ekonomi För att utföra projektet, projektspecifikationen och dess arbetsinnehåll har medel beviljats externt av regeringen vilket gör att beslutet inte innebär en extra kostnad för kommunen. Kostnadseffektivitet Projektspecifikationens utvecklingsarbete avseende indikatorer som rör ekonomiskt utsatthet bland barn och unga gör att man bättre kan följa utvecklingen och på så sätt arbeta för att minska den ekonomiska utsattheten. Därmed minskar risken för psykiska och fysiska besvär bland barn och unga vilket innebär en ekonomisk besparing avseende exempelvis hälsovård. Tillväxt

5 Julia Åhlgren, Folkhälsoförvaltningen (10) PROJEKTSPECIFIKATION Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Projektansvarig: Ulrika Lundgren Projektledare: Julia Åhlgren Tidsperiod: Revideras vid behov POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFA WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

6 2 (10) Innehåll 1. Översikt Bakgrund till projektet Styrdokument Projektets syfte Projektmål Projektresultat Tid och kostnader Intressesituation Projektets omfattning Avgränsningar Krav på arbetssätt och organisation Projektstrategier Framgångsfaktorer Riskhantering och strategier Planer Arbetets innehåll Övergripande tidplan Budget Projektorganisation Roller ansvar och befogenheter Kommunikations och informationsspridning Kommunikationsplan Projektplats Ändringshantering Överlämning av projektresultat och avslutning... 10

7 3 (10) 1. Översikt 1.1 Bakgrund till projektet I takt med en allt mer ansträngande ekonomi för den offentliga sektorn ökar kraven på att tilldelade medel används till rätt saker och på ett effektivt sätt. För att kunna mäta och utvärdera hur väl arbetet lyckats krävs det bra sätt att mäta kvalitet inom områdena folkhälsa och barnkonvention. Det har också blivit allt viktigare att kunna jämföra sig med andra kommuner utifrån dessa kvalitetsmått. Kommunfullmäktige i Karlskoga har beslutat (KF , , ) att jämförelser inom kommunen och med andra kommuner ska utvecklas och breddas. Det är viktigt för de politiska nämnderna att kunna jämföra sig med varandra. Man ska sträva efter att använda sig av styrmått och måttenheter som är etablerade, så att jämförbarhet är möjlig. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut i Karlskoga har Karlskoga och Degerfors kommuner genom folkhälsonämnden startat ett jämförelsenätverk Att mäta det omätbara inom folkhälsa och barnkonvention där ett antal kommuner, landsting, myndigheter, universitet, regioner och idrottsförbund ingår. Gemensamt för deltagarna i nätverket är att man aktivt arbetar med strategiskt barnrättsarbete, folkhälsoarbete och kvalitetsarbete. De behov som finns inom nätverket är bland annat att hitta gemensamma indikatorer för mätning, att få överblick av vilken data som finns och var man hittar dem samt en struktur för detta. Nätverket har beslutat att samverka under åren med syfte att utveckla gemensamma indikatorer, jämförelser och nyckeltal inom området folkhälsa och barnkonventionen. Inom ramen för jämförelsenätverket har Karlskoga och Degerfors kommuner genom folkhälsonämnden ansökt och beviljats medel av Socialdepartementet för att göra en fördjupning i arbetet med indikatorer, nyckeltal, jämförelse och analys inom området ekonomisk utsatthet bland barn och unga. 1.2 Styrdokument Den gemensamma folkhälsonämnd och - förvaltning i Karlskoga och Degerfors kommuner verkar för att skapa god och jämlik hälsa för alla medborgare. Barn och unga är prioriterad målgrupp. Grundpelare för arbetet är nationella och regional riktlinjer, FN:s konvention om barnets rättigheter samt det samverkansavtal Karlskoga och Degerfors kommuner har med Örebro läns landsting. Folkhälsoarbetet i Karlskoga och Degerfors utgår ifrån en kommunövergripande folkhälsopolitisk policy (KF ) och en barn- och ungdomspolitisk policy för Karlskoga och Degerfors (KF KGA och DFS KF ). Utifrån dessa policys har kommunspecifika folkhälsoplaner utformats där prioriterade målområden

8 4 (10) är; delaktighet och inflytande, ekonomiska och sociala förutsättningar, barn och ungas uppväxtvillkor samt alkohol, narkotika, dopning och tobak. FN:s konvention om barnets rättigheter samt Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop.2009/10:232) är grundpelare i folkhälsoarbetet och i detta projekt. Särskilt berörs projektet av artikel 2, 3 och 27 i konventionen vilka säger att alla barn har samma rättigheter och lika värde och ingen får diskrimineras, barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn samt att varje barn har rätt till skälig levnadsstandard. Alla barn har idag inte samma möjligheter som de flesta barn i Sverige. Enligt Rädda Barnens senaste rapport levde barn år 2011 i fattigdom, vilket är ungefär 12 procent av alla barn i Sverige (Rädda Barnen, Årsrapport 2013 ). Med ett utvecklingsarbete avseende indikatorer som rör ekonomiskt utsatthet bland barn och unga kan man bättre följa utvecklingen och på så sätt arbeta för att minska den ekonomiska utsattheten. 1.2 Projektets syfte Syftet med projektet är att inom ramen för jämförelsenätverket samt inom kommunerna Karlskoga och Degerfors utveckla, prioritera och pröva indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn och unga. 2. Projektmål Projektets övergripande mål är att utgå från de två prioriterade områdena i barnrättstrategin som innebär att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn och unga samt att beslut och åtgärder ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. 2.1 Projektresultat Projektets mål är: 1. Att de framtagna och prioriterade indikatorerna för ekonomisk utsatthet bland barn och unga ska samspela, hänga ihop och kunna användas i praktiken, styrmodeller och i jämförelser med andra. 2. Att på lokal nivå pröva indikationerna i välfärds/barnbokslut eller liknande. 3. Att på nationell, regional och lokal nivå implementera och sprida resultat i befintliga kanaler genom beprövade metoder.

9 5 (10) 2.2 Tid och kostnader Regeringen har beviljat Karlskoga kommun (folkhälsonämnden Karlskoga och Degerfors) kronor för att under 2014 utveckla indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn. Regeringen avser även att avsätta kronor för år 2015, under förutsättning att riksdagen beviljar medel för ändamålet. Under förutsättning att riksdagen beviljar medel för år 2015 kommer projektet att pågå under åren och tidsomfattningen är 50 %. En redovisning av projektets arbete under första året ska vara regeringskansliet tillhanda (Socialdepartermentet) senast den 19 december En ekonomisk redovisning ska senast den 10 mars 2015 lämnas till kammarkollegiet. Medel som inte utnyttjas under 2014 senast den 10 mars 2015 återbetalas till kammarkollegiet. 3 Intressesituation Projektet bygger på samverkan och delaktighet och inflytande bland samtliga aktörer. Se nedan. Socialdepartementets ekonomiska insats i projektet (S2014/8614/FST) gör dem till en betydande intressent och kommer att informeras om projektets utveckling i form av de rapporter som ska lämnas in till dem. Kommunfullmäktige i Karlskoga som beslutat att starta kommunjämförelser, Karlskoga och Degerfors gemensamma folkhälsonämnd samt övriga nämnder i kommunen är intressenter. Deltagande kommuner, landsting, intresseorganisationer, myndigheter, universitet, regioner och idrottsförbund i jämförelsenätverket är intressenter. Dessa är: Västerås stad, Sydnärkes folkhälsoteam, Borlänge kommun, Sigtuna kommun, Örebro kommun, Folkhälsoteamet norra Örebro län, Haninge kommun, Gävle kommun, Kungsbacka kommun, Örebro läns landsting, Landstinget i Sörmland, Landstinget i Värmland, Ungdomsstyrelsen, Barnombudsmannen, Sveriges kommuner och landsting, Regionförbundet i Örebro, Örebro läns idrottsförbund, Handelshögskolan Örebro universitet 4 Projektets omfattning 4.1 Avgränsningar En avgränsning inom projektet är inriktningen ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Med barn enligt FN:s konvention menas varje människa under 18 år, benämningen unga har lagts till för att representera den övre åldern enligt FN:s definition av barn. En annan avgränsning är att projektet utgår från Karlskoga och Degerfors kommuner som har en samordnande roll för jämförelsenätverket men där både nationella, regionala och lokala aktörer ingår.

10 6 (10) En tredje avgränsning är att projektetiden är två år samt att projektledaren är anställd på 50 %. 4.2 Krav på arbetssätt och organisation PDCA-hjulet kommer att användas som arbetsmodell i projektet. Hjulet är ett systematiskt verktyg för förbättring och förändring och innefattar stegen Plan, Do, Check, Act, vilket illusteras nedan. 1. Plan- Planera Vad är syftet? Vad skall göras? Vilka data skall samlas in? 2. Do-Utför/Testa Genomför Dokumentera problem Börja analysera data 4. Act-Agera Vilka förändringar bör göras? Hur gå vidare? Nya mål 3. Check- Analysera Slutför analysen Jämför resultaten med planeringssyften 5 Projektstrategier 5.1 Framgångsfaktorer För att projektet ska ge resultat krävs en god förankring och kommunikation med politik och ledning i kommunerna. Framgångsfaktorer för projektet är även en kontinuerlig dokumentation från start till avslut, samt dialog med och mellan jämförelsenätverkets aktörer. 5.2 Riskhantering och strategier Med hänsyn till ovanstående framgångsfaktorer utgör bristande kommunikation en risk i projektet både intern och externt. Återkommande avstämning, diskussion och återkoppling är därför en viktig del för att minska denna risk. En annan risk är att beviljande av medel sker för ett år i taget vilket ses som en risk för planerade aktiviteter och resultat. Vilket i sin tur skulle kunna leda till att målen inte uppfylls. Att noggrant följa Socialdepartementets och kommunernas beslut och att återrapportering sker enligt anvisningar ses därför som en viktig del för att minska denna risk.

11 7 (10) 6 Planer 6.1 Arbetets innehåll. Projektets innehåll är ett processarbete och bygger på samarbete med nätverket. Innehållet kommer därför att utvecklas och byggas på under arbetets gång. Arbetet kommer genomföras systematiskt i nätverksform och tillsammans med referensgrupp*. Utveckla indikatorer För utveckling av indikatorer inom området ekonomisk utsatthet bland barn och unga kommer en sammanställning av indikatorer och en struktur till förstudie att arbetas fram. Sammanställningen syftar till att redogöra vilka indikatorer och variabler som finns, i vilken utsträckning de är ned- och uppbrytbara* och var man kan hitta dem. Strukturen till förstudie ses som ett verktyg för att skapa gemensamma definitioner, jämförelser och mätningar. I denna del ingår även att prioritera indikatorer. Analys En del i projekets arbetsinnehåll är en fördjupning inom analys då siffror i mål och styrmått behöver kombineras med ord för att få en stark betydelse. Pröva indikatorer Prioriterade indikatorer kommer att prövas i barnbokslut/välfärdsbokslut eller motsvarande. Utvalda indikatorer kommer också föreslå prövas i jämförelsenätverkets lokala/regionala barnbokslut/välfärdsbokslut. Implementering och spridning För implementering och spridning kommer befintliga nätverk att nyttjas, så som samverkansparterna i nätverket, lokalt anknutna folkhälsokonferenser och Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Metod för implementering kommer att utarbetas under projektiden, förslagsvis kommer metoden kollegial granskning att användas. Utvärdering Utvärdering kommer att ske löpande under projektet. Val av metoder kommer därför att utarbetas under projektiden. Förslagsvis kommer utvärdering att ske på olika insatser och med olika val av metoder, exempelvis webbenkät samt genom kollegialgranskning. *Referensgrupp består av deltagare från Jämförelsenätverket. *Med uppbrytbar menas från lokal till nationell.

12 8 (10) 6.2 Övergripande tidplan Projektet har en övergripande tidsplan för åren Se nedan. Projektplan Verksamhetsrapport regeringskansliet 19 dec Utveckla indikatorer Analys Konf. Barnfatt igdom Pres. Nämnd 19 apr Jfm nätverk 20 maj Folkhälso konferens Jfm nätverk 27 nov Pres. Nämnd 10 dec Ekonomisk redovisning Slutrapport Pröva indikatorer Implementering och spridning Utvärdering Jfm. nätverk Jfm. nätverk Jfm. nätverk Folkhälso konferens Pres. nämnd 7 Budget Budget avser tiden Projektledare Dokumentation Utvärdering Tryckkostnader/grafisk design Konsultarvoden Spridning av resultat Övrigt kr kr kr kr kr kr kr Summa (SEK)

13 9 (10) 8 Projektorganisation 8.1 Roller ansvar och befogenheter Folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors är politisk ansvarig nämnd för projektet. Folkhälsonämnden ska pröva och godkänna de planer och rapporter som utarbetats av projektledaren. Projektansvarig och ytterst ansvarig för projektet är Ulrika Lundgren, förvaltningschef för folkhälsoförvaltningen. Projektledare är Julia Åhlgren, anställd av folkhälsoförvaltningen. Projektledaren kommer att arbeta halvtid med projektet och ansvarar för att projektet drivs och genomförs enligt angivna direktiv, mål, budget och tidplan samt att rapportering till Socialdepartementet sker i utsatt tid. Jämförelsenätverket där ett antal kommuner, landsting, myndigheter, universitet, regioner och idrottsförbund ingår är en referensgrupp för projektet. 9 Kommunikations och informationsspridning 9.1 Kommunikationsplan Projektet bygger på samverkan och därför är en god kommunikation grunden för ett väl fungerande arbete. Utgångspunkt för kommunikationen är folkhälsonämndens kommunikationsplan ( ). Under arbetets gång kommer olika media att användas samt Karlskoga och Degerfors kommunikationskanaler. Hemsidan kommer att användas för att kontinuerligt sprida både information om arbetet och resultat. Att sprida resultat, ge god insikt och skapa intresse för arbetet är viktigt för att nå målen. Arbetet kommer därför att spridas både lokalt, regionalt och nationellt. Synliggörande av resultaten kommer bidra till kommunernas och parternas socialt hållbara utveckling. För att sprida resultaten kommer befintliga nätverk att nyttjas, så som samverkansparterna i nätverket, jämförelsenätverk, via lokalt anknutna folkhälsokonferenser och Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. 9.2 Projektplats Den lokala projektplatsen är folkhälsoförvaltningens kontor på Skrantahöjdsvägen 35 i Karlskoga. 9.3 Ändringshantering Folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors ska pröva och godkänna de planer och rapporter som utarbetats av projektledaren. Ändringar och tillägg i projektet beslutas av förvaltningschef.

14 10 (10) 10. Överlämning av projektresultat och avslutning Projektet avslutas med en slutrapport om projektets arbete och resultat. Rapporten ska beslutas av Karlskoga och Degerfors folkhälsonämnd samt lämnas till Socialdepartementet tillsammans med en ekonomisk redovisning.