POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

Transkript

1 Tjänsteskrivelse KFN Handläggare: Per Sjöberg Dansprojekt Sammanfattning Dansprojektet har rönt stor uppmärksamhet när projektet presenterades nyligen i Örebro. Projektets syfte är att minska graden av ohälsa, framförallt från flickor, och analyser har visat goda resultat. När det gäller ungdomar kan det vara en utmaning att finna lämpliga insatser som kan upplevas lustfyllda och skapa motivation till fysisk aktivitet. Dans är ett eempel som visar god effekt på unga flickor vad gäller självskattat hälsa, psykosomatiska symtom och kostnadsaffektivitet. Beslutsunderlag Projektbeskrivning 23 april 2013 Kultur- och föreningsförvaltningens tjänsteskrivelse, 29 april 2013 Bakgrund Karlskoga kommun bedriver bra, aktuell verksamhet inom kulturskolan samt inom folkhälsoenheten. Gemensamt för kulturskola och folkhälsoenhet är också att man vill utveckla verksamhet och metoder och hitta nya vägar i samverkan, för en god och jämlik hälsa och en socialt/kulturellt hållbar kommun. Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting angående det lokala folkhälsoarbetet för perioden Detta innebär en nystart och utveckling av det lokala samarbetet för kommunernas folkhälsoarbete. Ett prioriterat utvecklingsområde i avtalet om lokalt folkhälsoarbete är ungdomars psykiska ohälsa. c:\temp\psjg978cv8.doc Den psykiska ohälsan bland unga flickor är alarmerande hög. Nedstämdhet och kroppsliga besvär förekommer dubbelt så ofta bland flickor som bland pojkar oavsett skolår. Vanliga besvär som huvudvärk och magont är kopplade till depression och psykisk sjukdom senare i livet, samt är också förenat med en känsla av utanförskap och nedsatt POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering kfn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Bo TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Centralplan MALMÖ

2 <!Skapat_datum> 2 (4) självkänsla. Flickor med dessa problem tenderar falla mellan stolarna då de anses för friska för BUP men ändå är i behov av mer stöd än vad skolhälsovården kan erbjuda. Flickor i tonåren som upplever stress och är fysisk inaktiva är den grupp som löper störst risk att utveckla smärttillstånd. Då kulturskolan och folkhälsoförvaltningen har ett gemensamt intresse i att samverka kring ungdomar med syfte att utveckla och pröva dansen som metod som förbättring av ungas psykiska och fysiska hälsa. Förebilden för dansprojektet är ett forskningsprojekt i Örebro Dansprojektet, är en randomiserad kontrollerad interventionsstudie från Örebro som nyligen publicerats i JAMA Pediatrics och som rönt stor uppmärksamhet. Huvudsyftet var att utvärdera hälsoeffekten och kostnadseffektiveten i att komplettera skolhälsovård med dans för flickor år som har återkommande psykosomatiska besvär och/eller upplevd stress eller nedstämdhet. Analyser visar att de flickor som ingick i interventionsgrupp förbättrade den självskattade hälsan mer än kontrollgruppen. Den positiva effekten uppkom vid interventionens slut och kvarstod även 4 och 12 månader efteråt. Resultaten visar även en signifikant minskning av sömnproblem, trötthet och psykosomatiska symptom. Men främst bevisas de hälsoekonomiska vinster som projektet uppvisar. Kostnaden för dansen ligger långt under gränsvärdet för vad man är beredd att betala för ökad livskvalitet (räknat i vunna levnadsår). Kostnadseffektiviteten ligger i besparingar för skolhälsovård (minskat antal besök) + ökad livskvalitet i kombination med interventionens låga omkostnader. Detta är helt enkelt en billig insats som kan ge stora effekter. Beskrivning av ärendet Folkhälsoförvaltningen och kultur och föreningsförvaltningen ska påbörja ett projekt för att tillsammans utforma en metod med dans för att stärka ungdomars psykiska hälsa i Karlskoga. Arbetet planeras under sen vår och fram till terminstart hösten Under veckorna har folkhälsoförvaltningen ett antal ferieungdomar som har uppdraget att ta fram en idé på hur de vill att danskurserna ska genomföras samt hur vi ska nå ut med information och nå rätt målgrupp. Detta görs samtidigt som ungdomarna provar på olika dansstilar och metoder för hälsa. Folkhälsoenheten satsar på att utbilda två personer i det koncept som forskningsprojektet tagit fram och med utgångspunkt från detta och befintlig kompetens inom kulturskola och folkhälsoenhet kommer dansprojektet byggas upp.

3 <!Skapat_datum> 3 (4) Konsekvensbeskrivning Då danskursen med utgångspunkt från forskningsprojektet och feriearbetet inte är genomfört kan projektspecifikationen ej färdigställas förrän tidigast i juli. Det innebär att bifogad projektspecifikation kommer utvecklas och tydliggöras ytterligare i samverkan folkhälsoenhet och kulturskola. Då det är ett samverkansprojekt kommer samma projektspecifikation tas upp för beslut i både kultur och föreningsnämnden och folkhälsonämnden. Kultur- och föreningsförvaltningens förslag till beslut Kultur- och föreningsnämnden beslutar att godkänna Dansprojektet Per Sjöberg Kulturchef Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Epedieras till Folkhälsonämnden för kännedom

4 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella Barnkonventionen Dialog och inflytande Folkhälsa Jämlikhet och social rättvisa Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa en positiv påverkan Ekologiska Avfall Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark Ekonomiska Kommunens ekonomi ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Kostnadseffektivitet Tillvät

5 1 (10) ARBETSUNDERLAG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! PROJEKTSPECIFIKATION Dansprojektet läsår 2013/2014

6 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Översikt Bakgrund till projektet Projektets syfte 2 2 Projektmål Projektresultat Tid och kostnad 3 3 Intressentsituation 3 4 Projektets omfattning Krav på projektresultat Avgränsningar 4 5 Projektstrategier Framgångsfaktorer Riskhantering och strategier 4 6 Planer Arbetets innehåll samt övergripande tidplan Tidplan för mötesplanering 6 7 Budget 6 8 Projektorganisation Roller, ansvar och befogenheter 6 9 Kommunikation och informationsspridning Kommunikationsplan Projektplats Ändringshantering 9 10 Överlämning av projektresultat och avslutning 9 11 Bilaga 10

7 3 (10) 1 Översikt 1.1 Bakgrund till projektet Karlskoga kommun bedriver bra, aktuell verksamhet inom kulturskolan samt inom folkhälsoenheten. Gemensamt för kulturskola och folkhälsoenhet är också att man vill utveckla verksamhet och metoder och hitta nya vägar i samverkan, för en god och jämlik hälsa och en socialt/kulturellt hållbar kommun. Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting angående det lokala folkhälsoarbetet för perioden Detta innebär en nystart och utveckling av det lokala samarbetet för kommunernas folkhälsoarbete. I Kulturplanen för Örebro Läns Landsting, , finns bla. följande utvecklingsområde angivet: Landstinget ingår i det nationella nätverk Kultur i vården och flera satsningar har gjorts för att utveckla området. Här finns en stor utvecklingspotential som kopplar samman flera av landstingets ansvarsområden. Landstinget har deltagit i EU-projekt Healthy regionswhen wellbeing creates economic growth, där se regioner inom EU har samarbetat för att hitta hälsofrämjade insatser som är till nytta för samhället i stort. Som en del i detta pågår ett forskningsprojekt om hur dans påverkar flickor med psykiska problem. Ett prioriterat utvecklingsområde i avtalet om lokalt folkhälsoarbete är ungdomars psykiska ohälsa. Psykisk ohälsa Den psykiska ohälsan bland unga flickor är alarmerande hög. Nedstämdhet och kroppsliga besvär förekommer dubbelt så ofta bland flickor som bland pojkar oavsett skolår. Vanliga besvär som huvudvärk och magont är kopplade till depression och psykisk sjukdom senare i livet, samt är också förenat med en känsla av utanförskap och nedsatt självkänsla. Flickor med dessa problem tenderar falla mellan stolarna då de anses för friska för BUP men ändå är i behov av mer stöd än vad skolhälsovården kan erbjuda. Flickor i tonåren som upplever stress och är fysisk inaktiva är den grupp som löper störst risk att utveckla smärttillstånd.

8 4 (10) Fysisk aktivitet Forskning visar att fysisk aktivitet kan förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga. Aktiviteter som individanpassas kan ge positiva tankar och känslor öka tilltron till sin förmåga att klara problem stärka självkänsla hos ungdomar ge en bättre relation till föräldrarna och minska användning av droger bättre skolprestationer Dans som insats för ungdomar?

9 5 (10) Socialstyrelsen understryker vikten av att strategier vidtas för att förbättra den psykiska hälsan hos unga. Det är viktigt att interventioner i fysisk aktivitet är anpassade efter målgruppens intresse för att öka motivation för fortsatt regelbunden fysisk aktivitet för att understryka vikten av lustfylldhet i rörelse en positiv upplevelse kan stärka deltagarnas engagemang, självkänsla och attityd till sin kropp. Karlskoga kommuns dansprojekt bygger på det forskningsprojekt som genomförts vid Örebro universitet och Örebro läns landsting. Forskningsprojektet i Örebro Dansprojektet, är en randomiserad kontrollerad interventionsstudie från Örebro som nyligen publicerats i JAMA Pediatrics och som rönt stor uppmärksamhet. Huvudsyftet var att utvärdera hälsoeffekten och kostnadseffektiveten i att komplettera skolhälsovård med dans för flickor år som har återkommande psykosomatiska besvär och/eller upplevd stress eller nedstämdhet. Ingen förkunskap i dans krävdes. Totalt 171 flickor rekryterades med hjälp av skolhälsovården i Örebro kommun. Dansen utövades 75 minuter två ggr i veckan efter skoltid, och temat varierade från afrikansk dans och showjazz till hip hop. Fokus låg på att lyfta fram flickornas resurser genom att uppmuntra rörelseglädje och inte prestation. Intentionen var att erbjuda ett tillfälle att uppleva kroppen på ett positivt sätt, inte att öva till en show i slutet av terminen. Denna kravlöshet var tydligt uttalad från studiestart och visade sig bli en nyckel till framgång. Totalt 92 % av flickorna upplevde dansen som positiv. Trots en lång interventionstid på 8 månader var närvaron god; 67 % av flickorna deltog % av det totala antalet tillfällen. Analyser visar att de flickor som ingick i interventionsgrupp förbättrade den självskattade hälsan mer än kontrollgruppen. Den positiva effekten uppkom vid interventionens slut och kvarstod även 4 och 12 månader efteråt. Resultaten visar även en signifikant minskning av sömnproblem, trötthet och psykosomatiska symptom. Men främst bevisas de hälsoekonomiska vinster som projektet uppvisar. Kostnaden för dansen ligger långt under gränsvärdet för vad man är beredd att betala för ökad livskvalitet (räknat i vunna levnadsår). Kostnadseffektiviteten ligger i besparingar för skolhälsovård (minskat antal besök) + ökad livskvalitet i kombination med interventionens låga omkostnader. Detta är helt enkelt en billig insats som kan ge stora effekter. Möjliga orsaker till att konceptet visat sig så framgångsrikt: 1. Intervjuer visar att flickorna uppskattade dansens tydliga fokus på rörelseglädje, inte på prestation. De såg dansen som en fristad från vardagens högt satta krav på sig själv genom att den inte skulle bedömas. 2. Medbestämmande och kreativitet. 3. Efterfrågan. Dans är en av de mest populära aktiviteterna bland unga flickor och det finns en tendens i Sverige att flickor inte får göra det de

10 6 (10) önskar på idrottslektionerna i samma utsträckning som pojkar. (Bollsporter ligger på plats nr 1 när aktiviteter som utförs rangordnas, dans på plats nr 7). 4. Dans kan vara ett stöd i att förbättra kroppskännedom och kroppsuppfattning. 5. Den sociala aspekten är central. Aktiviteter i grupp minskar känsla av utanförskap. Möjligheten att få nya vänner kan påverka intresse för regelbundet deltagande. Slutsats När det gäller ungdomar kan det vara en utmaning att finna lämpliga insatser som kan upplevas lustfyllda och skapa motivation till fysisk aktivitet. Dans är ett eempel som visar god effekt på unga flickor vad gäller självskattad hälsa, psykosomatiska symtom och kostnadseffektivitet. Delaktighet och inflytande en viktig utgångspunkt i Karlskogas dansutvecklingsarbete Projektet inleds med att en grupp ungdomar utvecklar kommande dansutbildning och jobbar fram möjliga vägar till spridning som sitt sommarjobb under veckorna Ungdomarna ska få en grundläggande kunskap i folkhälsa och barnkonvention för att sedan kunna vara delaktiga i framtagandet av hur en danskurs ska utformas, utifrån deras perspektiv. Och hur vi ska nå ungdomar och få dem att komma. Ungdomarna kommer givetvis även att fylla sina veckor med egen dans och inspiration. Resultatet av ungdomarnas arbete förväntas bli en del i upplägget av kommande dansprojekt. 1.2 Projektets syfte Syftet med projektet är att i samverkan mellan folkhälsoenheten och kulturskolan utveckla dansen som metod som förbättring av ungas psykiska och fysiska hälsa. 2 Projektmål 2.1 Projektresultat Projektets deltagande ungdomar ska öka sin självskattade hälsa och öka känsla av sammanhang Projektets deltagare deltar 50 % av alla danstillfällen eller mer 2.2 Tid och kostnad Projektet pågår under läsåret 2013/2014 och prioriteras som en ordinarie del i arbetet.

11 7 (10) Kostnaden ingår som en del i folkhälsoenhetens arbete utifrån lokalt folkhälsoarbete och för kulturskolans del som en del av ordinarie verksamhet. Kostnaden för kulturskolan ingår som en del av ordinarie verksamhet. 3 Intressentsituation Projektet genomförs i samverkan mellan folkhälsoförvaltningen och kultur och utbildningsförvaltningen som utförare. Samverkansaktörer i projektet är elevhälsan, barn och ungdomsmedicinmottagningen, barn och ungdomspsykiatrin, fritidsgårdarna, Örebro läns idrottsförbund samt Örebro läns bildningsförbund. 4 Projektets omfattning 4.1 Krav på projektresultat Se punkt Avgränsningar 5 Projektstrategier 5.1 Framgångsfaktorer Samverkan, tydlig arbetsfördelning/roller, ta vara på varje verksamhets specifika kompetens. 5.2 Riskhantering och strategier 6 Planer 6.1 Arbetets innehåll samt övergripande tidplan (revideras vid behov) Mars Förankringsmöte kulturskolan och folkhälsoförvaltningen Mars Ansökan om feriearbetare för dansutveckling April Intervjuer av feriearbetare för dansutveckling April Förankringsmöte kulturskolan och folkhälsoförvaltningen April Genomförande av dansutbildning Maj Start planering av samverkansarbetet mellan folkhälsoenhet och kulturskolan Maj Förankringsmöte med samverkansaktörer Projektspecifikation färdigställes Vecka Feriearbete dans September Uppstart dansprojekt ht oktober Folkhälsa i fokus årets folkhälsokonferens med dansföreläsning som en del i programmet December Uppföljning dansprojekt ht 2013

12 8 (10) Maj Uppföljning 2, dansprojekt vt Tidplan för mötesplanering (revideras vid behov) Regelbundna avstämningsmöten bestäms inför projektstart. 7 Budget Arbetet ungas psykiska hälsa ligger inom ramen för det ordinarie folkhälsoarbetet utifrån samverkansavtal om lokalt folkhälsoarbete. Budget för projektet tas fram inför projektstart för att kunna vara en del i en socioekonomisk beräkning. 8 Projektorganisation 8.1 Roller, ansvar och befogenheter Folkhälsonämnden och kultur- och föreningsnämnden är gemensamt ansvariga för dansprojektet. Ansvariga tjänstemän är förvaltningschefer på respektive förvaltning samt folkhälsostrateg och kulturchef. Arbetsgrupp består av folkhälsoenheten och danspedagoger vid folkhälsoförvaltningen respektive kulturskolan. Samverkan med verksamheter och organisationer som arbetar med ungdomar är en viktig del i arbetet. De viktigaste nu kartlagda samverkansparterna är; Elevhälsan, barn och ungdomsmedicinmottagningen, barn och ungdomspsykiatrin, fritidsgårdarna, Örebro läns idrottsförbund samt Örebro läns bildningsförbund. 9 Kommunikation och informationsspridning 9.1 Kommunikationsplan Kommunikationsplan tas fram inför projektets start vid terminsstart ht Ändringshantering Ändringar och tillägg i projektet av större karaktär ska beslutas av folkhälso- och kultur och föreningsnämnden eller förvaltningschefer beroende på frågans karaktär. Mindre ändringar i det operativa arbetet beslutas direkt av projektledaren i samråd med projektansvarig.

13 9 (10) 10 Överlämning av projektresultat och avslutning Projektets resultat mäts efter genomfört läsår 2013, samt efter vårterminens slut Resultatet presenteras för Kultur och utbildningsnämnden samt för Folkhälsonämnden. Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Folkhälsostrateg Per Sjöberg Kultur och föreningsförvaltningen Kulturchef

14 10 (10) 11 Bilaga Artikel, Influencing Self-rated Health Among Adolescent Girls With Dance Intervention