Projektspecifikation Barn och unga som anhörig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektspecifikation Barn och unga som anhörig"

Transkript

1 Tjänsteskrivelse Handläggare: Johanna Karlsson FHN Folkhälsonämnden Projektspecifikation Barn och unga som anhörig Sammanfattning Folkhälsomyndigheten har beviljat folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors kommuner medel för att under 2015 samordna ett regionalt utvecklingsarbete för stöd till barn och unga i familjer med missbruk och psykisk ohälsa. En projektspecifikation är sammanställd för det regionala utvecklingsarbetet. Syftet med projektet är att skapa ett systematiskt, långsiktigt och hållbart arbetssätt för kommuner, region och idéburna organisationer där barnperspektivet genomsyrar och tillämpas inom arbetet med familjer med psykisk ohälsa och/eller missbruk. Huvudmålet är att stöd till barn och föräldrar ska ges genom ett välfungerande arbetssätt. Arbetssättet ska medföra att barn med risk att fara illa identifieras och därmed ska få snabbt och adekvat stöd. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 20 maj 2015 Projektspecifikation; Barn och unga som anhörig - Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och psykisk ohälsa i Örebro län. Bakgrund Barn i familjer med missbruk och psykisk ohälsa löper en stor risk att själva utveckla fysiska och psykiska problem/sjukdom och problemen tenderar att öka med stigande ålder. Resultaten av flera undersökningar visar att barn och unga som växer upp i en familj med missbruk och/eller psykisk ohälsa har en ökad risk för en rad olika problem i framtiden. Det är därför av största vikt att barn i familjer med missbruk och psykisk ohälsa uppmärksammas och erbjuds snabbt och adekvat stöd. Folkhälsomyndigheten har beviljat folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors kommuner kronor för att under 2015 samordna ett regionalt utvecklingsarbete för stöd till barn och unga i familjer med

2 (3) missbruk och psykisk ohälsa. Pengarna är avsatta för att genomföra en analys av verksamheters behov av kompetenshöjning och stöd i arbetet med att utveckla arbetssätt och rutiner för att upptäcka och erbjuda stöd till barn och unga i familjer med missbruk och psykisk ohälsa samt för att analysera förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbetssätt. Folkhälsomyndigheten avser även att avsätta ett preliminärt belopp på kronor per år för 2016 och 2017 för utformning av en långsiktig plan, genomförande av kompetenshöjande aktiviteter, implementeringen av nya arbetssätt och rutiner samt utvärdering. Detta förutsätter att Folkhälsomyndigheten beviljar medel för 2016 och Beskrivning av ärendet En projektspecifikation för projektet tagits fram. Specifikationen redogör projektets bakgrund, syfte, mål och arbetsinnehåll. Syftet med projektet är att skapa ett systematiskt, långsiktigt och hållbart arbetssätt för kommuner, landsting och idéburna organisationer där barnperspektivet genomsyrar och tillämpas inom arbetet med familjer med psykisk ohälsa och missbruk. Huvudmålet är att stöd till barn och föräldrar ska ges genom ett välfungerande arbetssätt. Arbetssättet ska medföra att barn med risk att fara illa identifieras och därmed ska få snabbt och adekvat stöd. Folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors kommuner är ägare och politiskt ansvarig för projektet. Arbetssättet i projektet är processinriktat och de aktiviteter som ska göras är: Kartläggning och analys via enkäter och intervjuer med nyckelpersoner, analys av; styrdokument, organisationsstukturer och förändringsbenägenhet i organisationerna. Genom detta identifieras förutsättningar, hinder och utmaningar i arbetet. En långsiktig plan utformas i samverkan med inblandade organisationer utifrån önskemål och behov som framkommer. En utvärderingsplan tas fram i samråd med Örebro universitet. Den inledande analysfasen leder till prioriterade aktiviteter. Överväganden I projektspecifikationen har vissa avgränsningar gjorts, vilket kan övervägas innan beslut om att godkänna specifikationen. Projektet är riktat till organisationer och verksamheter som arbetar med stöd till barn, unga och föräldrar där missbruk och/eller psykisk ohälsa förekommer i familjen. Brukarperspektiv på ett välfungerande stöd kommer att inkluderas främst genom tidigare undersökningar och studier. Projektet fokuserar på att upptäcka barn via verksamheter för föräldrar med missbruk och/eller psykisk ohälsa. Fokus är även att utveckla

3 (3) möjligheten att erbjuda barn som upptäcks ett snabbt och adekvat stöd genom stödverksamhet. Konsekvensbeskrivning Sociala/kulturella konsekvenser Projektspecifikation innebär en struktur och plan i utvecklingsarbetet för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa. Detta leder till att man kan uppnå projektets mål samt utveckla ett hållbart och långsiktigt arbete i verksamheter där barn och unga som anhöriga upptäcks och erbjuds snabbt och adekvat stöd. Detta minskar risken för psykiska och fysiska besvär i senare ålder, vilket främjar för en social hållbarhet. Ekologiska konsekvenser Godkännande av projektspecifikationen innebär ingen påverkan på den ekologiska hållbarheten, då projektet berör barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa. Ekonomiska konsekvenser Projektet Barn och unga som anhörig innebär en ekonomisk investering i barn och ungas psykiska hälsa och utveckling. Folkhälsomyndigheten har beviljat medel för projektet, vilket innebär en utveckling av verksamheter samt att resurser frigörs så att kvalitén på verksamheten ökar. Utvecklingsarbete för ett välfungerande arbetssätt som är hållbart och långsiktigt bör även utgöra en positiv påverkan på medarbetarnas hälsa, vilket behåller medarbetare med goda kompetenser inom området. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner projektspecifikationen Barn och unga som anhörig - Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och psykisk ohälsa i Örebro län. Ulrika Lundgren Förvaltningschef Johanna Karlsson Folkhälsoutvecklare Expedieras till Folkhälsomyndigheten för kännedom Kommunfullmäktige i Karlskoga, för kännedom Kommunfullmäktige i Degerfors, för kännedom

4 FHN Handläggare: Johanna Karlsson, Folkhälsoförvaltningen 1 (23) PROJEKTSPECIFIKATION Barn och unga som anhörig - Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och psykisk ohälsa i Örebro län Projektägare: Ulrika Lundgren Projektansvarig: Cecilia Ljung Projektledare: Johanna Karlsson Tidsperiod: Revideras vid behov POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

5 2 (23) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Översikt Bakgrund till projektet Projektets syfte Projektmål Projektresultat Tid och kostnad Intressentsituation Projektets omfattning Krav och förväntningar Avgränsningar Beskrivning av projektresultatet Projektstrategier Framgångsfaktorer Riskhantering Valda strategier Planer Arbetets innehåll Beroenden Uppskattning av ledtid och resursåtgång Tidplan Budget Projektorganisation Kommunikation och informationsspridning Kommunikationsplan Ändringshantering Utvärderingsplan Överlämning av projektresultatet och avslutning...15 Referenslista...16

6 3 (23) 1 Översikt 1.1 Bakgrund till projektet Goda uppväxtvillkor är avgörande för den framtida folkhälsan. Att investera i insatser som främjar barn och ungas hälsa och som skapar jämlika uppväxtvillkor är således av stor vikt för den framtida samhällsoch folkhälsoutveckling [1]. Barn och ungas hälsa är inte enbart en långsiktig investering där barndomen och ungdomsåren bara kan ses som en transportsträcka till vuxenlivet. Barn har även rätt till goda uppväxtvillkor där varje individ har rätt till bästa uppnåeliga hälsa [2]. Barn i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa löper en stor risk att själva utveckla fysiska och psykiska problem/sjukdom där problemen tenderar att öka med stigande ålder [3]. Det finns flera kunskapsöversikter i området där riskerna för dessa barn sammanställts [4, 5, 6, 7]. Resultaten visar att barn och unga som växer upp i en familj med missbruk och/eller psykisk ohälsa har en ökad risk för en rad olika problem i framtiden. Det är dock avgörande hur kombinationen av riskoch skyddsfaktorer ser ut för det enskilda barnet. Barn och unga med missbruk i familjen Barn som växer upp i familjer med missbruk kan visa upp olika grader av problem och tecken på missförhållande. Barn till föräldrar med alkoholmissbruk löper även ökad risk för egna alkoholproblem. Symtom som depressivitet, ängslighet och beteendestörningar förekommer hos en del barn till missbrukare medan andra klarar sig bra både som barn och vuxna. En rad olika faktorer i omgivningen påverkar hur det går för barnen. I detta är social stöd från andra vuxna en stark skyddsfaktor [6]. Föräldrars riskbruk och missbruk av alkohol utgör en riskfaktor för negativa hälsoeffekter på barnens hälsa. Om denna risk kombineras med andra mindre gynnsamma förhållanden i familjen, exempelvis psykisk sjukdom, kan riskerna växelverka och därmed förstärka varandra. Detta talar för att frågan rör stora grupper av barn. Förutom att försöka minska riskbruk och missbruk av alkohol bland vuxna, är det ändamålsenligt att erbjuda alla barn tillgång till insatser som minskar risken för hälsoproblem då de är utsatta för olika former av påfrestningar [6]. Barn och unga med psykisk ohälsa i familjen Långt ifrån alla barn som växer upp med en psykiskt sjuk förälder utvecklar egen psykiskt ohälsa. Samtidigt har forskning visat att det finns ett starkt samband mellan psykisk sjukdom hos förälder och psykisk ohälsa hos barn [8, 9]. Liksom i andra situationer är det kombinationen av risk- och skyddsfaktorer som avgör vilka konsekvenser psykiska problem hos föräldrar kan få för barnen. Den andra föräldern, samspelet i

7 4 (23) familjen och förutsättningar i omgivningen har stor betydelse, liksom barnets egen personlighet och sårbarhet. En riskfaktor behöver inte vara avgörande, men flera riskfaktorer förstärker varandra. Ju fler problem det är i familjen, desto större kan konsekvenserna bli [9]. Stöd till barn Missbruk och/eller psykisk ohälsa i familjen utgör således en riskfaktor för barn och ungas utveckling och hälsa. För att minska riskfaktorerna kring barn och unga där missbruk och/eller psykisk ohälsa finns i familjen krävs det att samhället skapar goda möjligheter för en god utveckling där andra vuxna utgör ett socialt stöd, vilket bör ses som en stark skyddsfaktor [10, 11]. Det är därför av största vikt att barn som lever i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa uppmärksammas och att deras rättigheter och behov av hjälp och stöd tillgodoses. Det kan handla om stöd från professionella eller informella nätverk [12]. Sedan mitten på 90-talet har det genomförts utbildningssatsningar och försök till att starta nätverk för att stödja barn och unga som lever i familjer med missbruk, beroende och psykisk ohälsa. Regionförbundet Örebro och Länsstyrelsen Örebro län har sedan 2008 varit strategisk drivande för att hålla frågan levande och stödjer ett regionalt nätverk för barngruppsledare och barnombud som jobbar med stöd till barn och unga med missbruk och/eller psykisk ohälsa i familjen. Arbetet har skett i nära samverkan med Örebro läns landsting och länets 12 kommuner. Det finns sedan många år en regional arbetsgrupp som administrerar arbetet. Från och med 1 januari 2015 Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro har gått samman och bildat Region Örebro län. Inom organisationernas arbete med att stödja barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa finns dock särskilda utmaningar som kräver en långsiktig lösning. Barngruppsledarna, barnombuden och andra personer som är utsedda att bevaka barnperspektivet uttrycker att vissa verksamheter har brist på tid, brist på stöd från ledning, brist på kunskap och brist på verktyg för att bedriva ett verkningsfullt arbete. Detta trots att det finns starkt stöd för att barns situation ska uppmärksammas och att stöd ska erbjudas, bland annat i Barnkonventionen (artikel 3), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2g och patientsäkerhetslagen 6 kap. 5 ) och Socialtjänstlagen (5 kap. 1 ). En annan utmaning i arbetet med att stödja barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa är att det saknas samordning i arbetet. Det saknas också samordning vad gäller kompetensutveckling, implementeringsstöd och utvärdering.

8 5 (23) Sammanfattningsvis är barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa en viktig grupp att arbeta med för att förebygga ohälsa och främja en god utveckling samt för att upprätthålla barnets rättigheter. Att uppmärksamma barns behov och ge det stöd som behövs kan både förbättra situationen här och nu och förebygga senare negativa konsekvenser. Många insatser görs på området, men arbetet måste stärkas för att bli långsiktigt och hållbart. Det finns ett stort behov av att samordna och utveckla de insatser som offentlig och idéburen verksamhet bedriver för att på bästa sätt utnyttja de resurser som finns. Regeringens strategi för ANDT-arbetet (prop. 2010/11:47) belyser och efterfrågar insatser inom detta område utifrån tidigare nämnda behov. Att barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd utgör ett av ANDT-strategins prioriterade målområden. Detta målområde ligger till grund för ansökan, beslut om medel samt arbetet inom projektet Barn och unga som anhörig. Projektets relation till folkhälsoarbetet i Karlskoga och Degerfors Projektet Barn och unga som anhörig fokuserar på barnets bästa och barns rätt till goda och jämlika uppväxtvillkor. Folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar för förverkligandet av kommunernas politiska mål inom dessa områden. Fokusering på jämlikhet i hälsa och barns rättigheter är en del i arbetet med att förverkliga mål och budget Projektets syfte Att skapa ett systematiskt, långsiktigt och hållbart arbetssätt för kommuner, landsting och idéburna organisationer där barnperspektivet genomsyrar och tillämpas inom arbetet med familjer med psykisk ohälsa och/eller missbruk. 2 Projektmål Huvudmål Stöd till barn och föräldrar ska ges genom ett välfungerande arbetssätt. Arbetssättet ska medföra att barn med risk att fara illa identifieras och därmed ska få snabbt och adekvat stöd. 2.1 Projektresultat Delmål 1: Genomföra en kartläggning och analys av verksamheters behov av kompetenshöjning och stöd i arbetet med att utveckla arbetssätt

9 6 (23) och rutiner för att upptäcka och erbjuda stöd till barn och unga i familjer med missbruk och psykisk ohälsa. Delmål 2: Analys av förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbetssätt för att upptäcka och erbjuda stöd till barn och unga i familjer med missbruk och psykisk ohälsa Delmål 3: Skapa en långsiktig plan utifrån analysen. Planen ska innehålla SMARTa mål (Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidsbundet), prioriterade aktiviteter, plan för implementering, plan för vidmakthållande samt en utvärderingsplan. Delmål 4: Att arbeta utifrån den utarbetade planen från delmål 3, vilken kan komma att innebära kompetenshöjande aktiviteter och att stödja och handleda verksamheter i implementeringen att påbörja nya arbetssätt och rutiner. 2.2 Tid och kostnad Folkhälsomyndigheten har beviljat folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors kommuner kronor för att under 2015 samordna ett regionalt utvecklingsarbete för stöd till barn och unga i familjer med missbruk och psykisk ohälsa. Pengarna är avsatta för att genomföra en analys av verksamheters behov av kompetenshöjning och stöd i arbetet med att utveckla arbetssätt och rutiner för att upptäcka och erbjuda stöd till barn och unga i familjer med missbruk och psykisk ohälsa samt för att analysera förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbetssätt. Folkhälsomyndigheten avser även att avsätta ett preliminärt belopp på kronor per år för 2016 och 2017 för utformning av en långsiktig plan, genomförande av kompetenshöjande aktiviteter, stöd vid implementering av nya arbetssätt och rutiner samt utvärdering. Detta förutsättningar att Folkhälsomyndigheten beviljar medel för 2016 och Under förutsättning att Folkhälsomyndigheten beviljar medel för år 2016 och 2017 kommer projektet att pågå under åren med en tidsomfattning på 50 % av heltid. Tidsram för de olika delmålen ses nedan. Huvudmålet ska vara uppnått december 2017 Delresultatmål 1 och 2 ska vara uppnått december 2015 Delresultatmål 3 ska vara uppnått december 2016 Delresultatmål 4 ska vara uppnått december 2017

10 7 (23) 3 Intressentsituation Projektet bygger på delaktighet, inflytande och samverkan mellan samtliga aktörer. Aktuella intressenter presenteras nedan. Folkhälsomyndighetens ekonomiska insats i projektet gör dem till en betydande intressent och kommer att informeras om projektets utveckling i form av kontinuerlig kommunikation med handläggare för ärendet ( ) samt via återrapportering, ekonomisk redovisning, budgetprognos, ansökan om medel och slutrapportering. Folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors kommuner är en intressent då de är ägare och politiskt ansvarig för projektet. Den regionala arbetsgruppen (i tidsplanen kallad nätverk för barn) som består av representanter från Region Örebro län, Länsstyrelsen Örebro län, Örebro kommun och Karlskoga och Degerfors kommuner, har samverkat vid framtagandet av projektansökan och kommer tillsammans med Karlskoga och Degerfors kommuner att driva projektet. Detta sker genom att representanterna i arbetsgruppen utgör projektets referensgrupp. De olika aktörer som representeras i gruppen är därmed intressenter av projektet. Personal och ledning i verksamheter som ger stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa kommer påverka och påverkas av projektet, vilket gör dem till intressenter. 4 Projektets omfattning 4.1 Krav och förväntningar Krav på rapportering till Folkhälsomyndigheten: Återrapportering och ekonomisk redovisning genomförs varje år samt slutrapportering och utvärdering, vilket sker vid slutfasen av projekt Rapportering till Karlskoga och Degerfors kommuners folkhälsonämnd för pröva och godkänna planer och rapporter som utarbetats av projektledaren. Rapportering till kommunfullmäktige i Karlskoga och kommunfullmäktige i Degerfors kommunfullmäktige för kännedom. Projektet ska ske i samverkan med den regionala referensgruppen samt med projektets styrgrupp.

11 8 (23) Krav på arbetssätt PDCA-cykeln kommer att användas som arbetsmodell i projektet. Cykeln består av fyra steg Plan, Do, Check, Act och utgör en metod inom för systematiskt förbättringsarbete och förändringsarbete. PDCA-cykeln illusteras nedan. Plan/Planera - Identifiera problemet, analysera problemet samt föreslå en eller flera lösningar. Identifiera viktiga parametrar och planera lösningarna. Do/Göra - Genomför lösningen. Gör en stabil process och samla mätvärden. Check/Studera - Samla in och utvärdera data. Om lösningen är bra gå vidare till Agera annars åter till Planera. Bedöm om förändringen var en förbättring. Act/Agera - Implementera och standardisera lösningen. Åter till Planera för att ständigt förbättra processen. Inför förändringen som ny standard. 4.2 Avgränsningar Projektet pågår under 3 år Samordnartjänst för projektet omfattar 50 % av heltid. Projektet utgår från folkhälsoförvaltningen i Karlskoga och Degerfors kommuner som utgör den samordnande rollen. Detta görs i samverkan med en regional referensgrupp som består av representanter från Örebro kommun, Karlskoga och Degerfors kommuner, Region Örebro län och Länsstyrelsen Örebro län. Projektet är riktat till organisationer och verksamheter som arbetar med stöd till barn, unga och föräldrar där missbruk och/eller psykisk ohälsa förekommer i familjen. Projektet är avgränsat till Örebro län.

12 9 (23) Projektet fokuserar på att upptäcka barn via verksamheter för föräldrar med missbruk och/eller psykisk ohälsa. Fokus är även att utveckla möjligheten att erbjuda barn som upptäcks ett snabbt och adekvat stöd genom stödverksamhet. Nätverket för barngruppsledare och barnombud utgör grunden i kartläggningen av verksamheter. Detta kan kompletteras om fler verksamheter identifieras som relevanta för projektets syfte och mål. Brukarperspektiv på ett välfungerande stöd kommer att inkluderas främst genom tidigare undersökningar och studier. Ansökan till och beslut från Folkhälsomyndigheten avgränsar och styr projektet. 4.3 Beskrivning av projektresultatet Mätbara resultat för huvudmålet: Det finns ett välfungerande arbetssätt för att identifiera familjer med missbruk och psykisk ohälsa, vilket bör resultera i att fler barn uppmärksammas och fler familjer får det stöd de behöver. Mätbart delresultatmål 1: Att det finns en sammanställning och analys av verksamheters behov av kompetenshöjning och stöd. Mätbart delresultatmål 2: Att det finns en sammanställning och analys av verksamheters förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbetssätt. Mätbart delresultatmål 3: Att det finns en långsiktig plan. Mätbara delresultatmål 4: Eftersom det är en del av projektet att ta fram en långsiktig plan för arbetet går det i nuläget endast att resonera om mätbara delresultatmål. Dessa skulle kunna handla om hur många verksamheter som deltar i kompetenshöjande aktiviteter, hur många som handleds i arbetet, hur många som arbetar utifrån checklistor för att uppmärksamma barn och vilka rutiner som finns vid personalomsättningar. 5 Projektstrategier 5.1 Framgångsfaktorer För att projektet ska vara så effektivt och lyckat som möjligt är en god förankring av projektet hos aktörerna betydelsefullt. För att kunna genomföra en lyckad förankring hos aktörerna är det viktigt att ha vissa utgångspunkter i åtanke. För att projektet ska utvecklas är det viktigt att skapa ett ömsesidigt förtroende och ärlighet bland samtliga samarbetspartners. Genom att söka efter gemensamma grunder, behov

13 10 (23) och intressen samt jobba för effektiv kommunikation där alla involveras på lika villkor i förändringsarbetet, skapas förutsättningar för en lyckad förändringsprocess [13]. Idag finns redan etablerade nätverk med syfte att ge stöd till barn som far illa, vilket skapar goda förutsättningar för en lyckas förändringsprocess. För att hålla barnperspektivet levande inom arbetet för familjer med missbruk och psykisk ohälsa och för att skapa arbetssätt som blir systematiska, långsiktiga och hållbara räcker det inte att välja en framgångsrik metod för att stödja barn och unga eller deras familjer. Det krävs också kunskap om förändringsarbete och implementering [14]. Förutsättningarna för att lyckas med ett förändringsarbete ökar väsentligt om arbetet inleds med en väl genomförd analys av de förutsättningar som finns inom organisationerna samt vilket behov av stöd som finns hos de professionella och ideella som arbetar med frågorna. Implementering är något som kommer att ingå som en del i projektet. Att ge stöd i förankring av arbetssätt, metoder och rutiner innan projekttiden är slut bidrar till ett hållbart och långsiktigt arbete med stöd till barn som far illa och utgör därmed en central och prioriterad del. Framgångsfaktorer för projektet är även en kontinuerlig dokumentation från start till avslut samt att föra en dialog med och mellan aktuella aktörer. 5.2 Riskhantering Då en effektiv kommunikation ses som en framgångsfaktor är bristande kommunikation en risk i projektet. Bristande delaktighet samt förändringar inom projektets ledning och referensgrupp ses även som en risk som kan leda till svårigheter för en effektiv kommunikation samt svårigheter för att genomföra planerade insatser, vilket leder till att målen inte uppnås. Genom att prioritera kontinuerlig informationsspridning, diskussion, avstämning och återkoppling av arbetet till inblandade minskar denna risk, vilket ses som viktigt för projektets framgång. En risk är även olika förväntningar på projektet, vilket det kan avhjälpas med information, tydlighet och avgränsningar där projektplanen utgör det styrande dokumentet. Även verksamheternas olika behov kan ses som en risk, vilket därför bör hanteras och diskuteras vid kartläggning, utformning av långsiktig plan samt implementering. En annan risk är att projektet beviljas medel för ett år i taget. Detta utgör en risk för att projektets mål inte ska uppfyllas om Folkhälsomyndigheten inte beviljar medel för 2016 och/eller 2017.

14 11 (23) Att föra en kontinuerlig dokumentation, noggrant följa Folkhälsomyndighetens beslut samt att återrapportering sker enligt anvisningar ses som viktigt del för att minska denna risk. 5.3 Valda strategier Tydlig kommunikation i referensgruppen genom avstämning, diskussion och återkoppling. Även tydlig kommunikation med verksamheter och aktörer som blir inblandade i projektet. Kontinuerlig dokumentation. Följa beslut från Folkhälsomyndigheten samt genomföra återrapportering till Folkhälsomyndighet och Folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors kommuner. Tydliga roller, ansvar och arbetsstruktur. 6 Planer 6.1 Arbetets innehåll Utveckla projektspecifikation En projektplan ska utformas i samråd med den regionala referensgruppen. Denna ska godkännas av den regionala referensgruppen samt prövas och godkännas av folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors kommuner. Projektspecifikationen utgör styrdokument och stöd för utvecklingsarbetet. Kartlägga och fastställa behov av kompetenshöjning och stöd Genom att utgå från de regionala nätverken för barngruppsledare och barnombud ska aktörer inom kommun, landsting och idéburna organisationer identifieras. För att fastställa behov av kompetenshöjning och stöd kommer en enkät skickas ut till berörda verksamheter. Intervjuer kommer även genomföras med utvalda nyckelpersoner för att få en mer ingående förståelse av situationen. Tänkt resultat: Att det ska finns en sammanställning och analys av verksamheters behov av kompetenshöjning och stöd. Identifiera och sammanställ förutsättningar och hinder utifrån kartläggning och analys Identifiera vilka förutsättningar som finns för att arbetet ska bli långsiktigt och hållbart samt identifiera hinder och utmaningar i arbetet. Detta kan ske genom olika former av kunskapsinhämtning genom enkätundersökning, intervjuer med nyckelpersoner, dialogforum, analys av styrdokument och organisationsstukturer samt analys av förändringsbenägenhet i de olika organisationerna. Efter sammanställning och analys kommer ett dialogseminarium att

15 12 (23) genomföras, vilket ska behandla kartläggningens resultat. Detta för att stämma av med berörda samt skapa möjlighet att komplettera den befintliga sammanställningen vid behov. Tänkt resultat: Att det finns en kartläggning där viktiga utvecklingsområden är identifierade för att skapa ett långsiktigt och hållbart arbetssätt. Dialogseminarium När kartläggning av behov, förutsättningar och hinder har sammanställts och analyserats kommer ett dialogseminarium hållas där berörda bjuds in. Seminariets syfte är att återkoppla resultatet samt skapa en möjlighet att utöka sammanställningen vid behov. Utformning av långsiktig plan En plan ska utformas i samverkan med de inblandade organisationerna. Planen ska innehålla SMARTa mål (Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidsbundet), prioriterade aktiviteter, plan för implementering, plan för vidmakthållande samt en utvärderingsplan. De kan komma att ske på en rad olika sätt utifrån de önskemål och behov som framkommer i analysen. Förhållningssättet i utvecklingsarbetet är att involvera berörda parter och arbetssättet är processinriktat samt på sikt implementera arbetet i ordinarie styrning. Tänkt resultat: Att det finns en långsiktig plan för ett hållbart regionalt arbete Genomföra kompetenshöjande och utvecklande aktiviteter Vilka aktiviteter som ska genomföras kommer att identifieras och prioriteras i analysfasen. Det skulle kunna innebära utbilda i metoder för att uppmärksamma barn, metoder för att hjälpa föräldrarna att se barnens styrkor och sårbarheter (t.ex. Föra barnen på tal) eller metoder för att involverar hela familjen i behandlingsarbetet. Det skulle också kunna innefatta utbildning i implementering för att få till ett framgångsrikt förändringsarbete. Tänkt resultat: Eftersom det är en del av projektet att ta fram en plan för arbetet går det i nuläget endast att resonera om mätbara delresultatmål. Dessa skulle kunna handla om hur många verksamheter som deltar i kompetenshöjande aktiviteter, hur många som handleds i arbetet, hur många som arbetar utifrån checklistor för att uppmärksamma barn och vilka rutiner som finns vid personalomsättningar. Implementering Implementering är något som kommer att ingå som en del i projektet för att skapa ett långsiktigt och hållbart arbete som fortgår då projektet är avslutat. En väl genomförd implementering i alla led är av stor vikt för att det regionala arbetet inte bygger på vissa eldsjälar utan är väl förankrat i verksamheter och organisationer som är berörda. Att ge stöd i

16 13 (23) förankring av nya arbetssätt, metoder och rutiner innan projekttiden är slut utgör därmed en central och prioriterad del. Den grundläggande analysfasen av projektet ger goda förutsättningar för att denna implementering ska lyckas då behoven och förutsättningarna ska kartläggas. Utvärdering och uppföljning En utvärderingsplan kommer att tas fram i samverkan med ett universitet eller FoU-verksamhet. Utvärdering och uppföljning ses som en viktig del i projektet för att dels kunna se vad projektet har resulterat i, dels för att utvärdera processen för framtida arbete. Skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte En annan aktivitet som verksamheterna redan gett uttryck för är behovet av att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Analysen får utvisa i vilken form detta ska ske. Tänkt resultat: ökade möjligheter för erfarenhetsutbyte, vilket kan resultera i effektiv och långsiktig samverkan. Utveckla befintliga arbetsrutiner och checklistor Verksamheterna har hittills också uttryckt ett behov av att systematisera arbetet med att fråga om anhöriga barn, vuxna och andra viktiga personer i det inofficiella nätverket. Det skulle kunna handla om att utveckla befintliga dokumentationssystem så att de innefattar frågeställningar om detta. Tänkt resultat: Barn och unga i familjer med missbruk och psykisk ohälsa ska synliggöras och uppmärksammas lättare. Syftet med aktiviteten är också att ett barnperspektiv ska genomsyras i alla verksamheter som är i kontakt med barn, unga och vuxna i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa. 6.2 Beroenden Projektspecifikationen utformas först och kan revideras under projektets gång. Utformning av utvärderingsplan sker i samråd med Örebro universitet under projektets första år. Delmålen är beroende av varandra och ska därför genomföras i kronologisk ordning, med undantag från delmål 1 och 2 som genomförs samtidigt. Delmål 1 och 2 ska genomföras under första året, delmål 3 ska genomföras under andra året och delmål 4, implementering samt utvärdering genomförs under tredje och sista året. 6.3 Uppskattning av ledtid och resursåtgång Se bilaga 1.

17 14 (23) 6.4 Tidplan Se bilaga 2. 7 Budget Budget 2015: : - Preliminär budget 2016: : - Preliminär budget 2017: :- För mer ingående budgetbeskrivning se bilaga 3. 8 Projektorganisation Den regionala arbetsgruppen har tillfrågat folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors om att vara ansvarig politisk nämnd för projektet. Folkhälsonämnden har godkänt detta och därmed tagit beslut om att skicka ansökan till Folkhälsomyndigheten, vilket har beviljats medel för Folkhälsonämnden ska pröva och godkänna planer och rapporter som utarbetats av projektledaren. Projektägare: Ulrika Lundgren, förvaltningschef för folkhälsoförvaltningen i Karlskoga och Degerfors kommuner. Projektansvarig: Cecilia Ljung, folkhälsostrateg i Karlskoga och Degerfors kommuner. Styrgrupp: projektägare, projektansvarig, ANDT-samordnare Länsstyrelsen samt övergripande förvaltningschefer för psykiatri och socialtjänsten. Projektledare: vid uppstart Johanna Karlsson, fr.o.m. oktober 2015 Ida Broman. Referensgrupp: Representanter från Karlskoga och Degerfors kommuner, Örebro kommun, Region Örebro län och Länsstyrelsen Örebro län. Samtliga beslut ska förankras med projektledare och projektägare. Projektägaren avgör om beslut ska diskuteras med styrgruppen. Projektledaren ansvarar för att projektet drivs och genomförs enligt mål, budget, tidsplan och angivna direktiv samt att rapportering och ansökan om medel till Folkhälsomyndigheten sker i utsatt tid.

18 15 (23) 9 Kommunikation och informationsspridning 9.1 Kommunikationsplan God kommunikation och samverkan utgör grunden för ett välfungerande arbete i projektet. Kommunikationen i projektet ska genomsyras av trovärdighet, öppenhet och effektivitet för att åstadkomma en effektiv och trovärdig kommunikation. E-post, nätverksträffar och Karlskoga och Degerfors hemsidan och intranät utgör de huvudsakliga kommunikationskanalerna i projektet. Via dessa kanaler sprids information om arbetet och resultatet kontinuerligt. Kommunikationen i projektet sker i samverkan med folkhälsoförvaltningens kommunikatör. 9.2 Ändringshantering Rapporter och planer som utarbetas av projektledaren ska godkännas av den regionala referensgruppen. Eventuella tillägg och ändringar under beredningsfasen beslutas av förvaltningschefen. Rapporter och planer godkänns och beslutas av folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors. 10 Utvärderingsplan Folkhälsomyndigheten rekommenderar en samverkan med ett universitet vid utformning och genomförande av utvärderingsplan. En väl utförd utvärdering för att tydligt kunna se vad projektet har gett för resultat förväntas av folkhälsomyndigheten. Därför ses en väl utförd utvärderingsplan och utvärdering som en viktig del i projektet. Utformning av utvärderingsplan sker i samråd med Örebro universitet under Överlämning av projektresultatet och avslutning Projektet avslutas med en slutrapport över projektets arbete och resultat. Rapporten ska godkännas och överlämnas av den regionala referensgruppen till politisk hantering. Slutrapporten ska godkännas och överlämnas till intern förvaltande mottagare, vilket är folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors kommuner. Folkhälsonämnden överlämnar slutrapporten till kommunfullmäktige i båda kommunerna för kännedom. Slutrapport och ekonomisk redovisning överlämnas därefter till Folkhälsomyndigheten.

19 16 (23) Referenslista 1. Regeringen (2008). En förnyad folkhälsopolitik. (Skr. 2007/08:111). 2. United Nations (1989). Convention on the Rights of the Child. 3. Leifman, Raninen, Sundelin (2014). Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn. CAN, rapport Socialstyrelsen (2009). Barn och unga i familjer med missbruk - Vägledning för socialtjänst och andra aktörer. 5. Rehnman, J. & Andrée Löfholm, C. (2009). Insatser till barn och unga som lever i familjer med missbruks- eller beroendeproblem en kunskapsöversikt. Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete. 6. Statens folkhälsoinstitut (2008). Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem. Omfattning och analys. 7. Tinnfält, A., Eriksson, C., & Brunnberg, E. (2011). Adolescent Children of Alcoholics on Disclosure, Support, and Assessment of Trustworthy Adults. Child Adolesc Soc Work J, 28: Socialstyrelsen (2001). Folkhälsorapporten (Artikelnr: ) 9. Östman, M. (2010). Vetenskaplig översikt om barn till personer med psykisk sjukdom. Appendix till Psykiatri Skånes Policyprogram för att beakta behov hos barn till psykiskt sjuka föräldrar. 10. Östman, M. & Eidevall, L. (2005). Illuminating patients with children up to 18 years of age a 1-day-inventory study in a psychiatric service. Nordic journal of psychiatry. 59(5): PubMed PMID: Epub 2006/06/08. eng. 11. Östman, M. & Hansson, L. (2002). Children in families with a severely mentally ill member. Prevalence and needs for support. Social psychiatry and psychiatric epidemiology. 37(5): PubMed PMID: Epub 2002/07/11. eng. 12. Socialstyrelsen (2013). Barn som anhöriga: Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider. Lund: Studentlitteratur. 13. Bremberg, S. & Eriksson, L. (red) (2010). Investera i barns hälsa. (1. uppl.) Stockholm: Gothia.

20 17 (23) 14. Helmen-Borge, A-I (2005). Resiliens: risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur. 15. Regeringen (2010). En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopings- och tobakspolitiken. (Prop. 2010/11:47) 16. Parmander, M. (2005). Från idé till verklig förändring: att planera, genomföra och utvärdera förändringsprojekt i kommun och landsting. Lund: Studentlitteratur. 17. Fixsen, D. L., Blase, K. A., Timbers, G. D., & Wolf, M. M. (2001). In search of program implementation: 792 replications of the Teaching- Family Model. In G. A. Bernfeld, D. P. Farrington & A. W. Leschied (Eds.), Offender rehabilitation in practice: Implementing and evaluating effective programs (pp ). London: Wiley.

21 18 (23) Bilaga 1. PRIORITERADE AKTIVITETER VIKTIGA FAKTORER ANSVAR UPPFÖLJNING NÄR Vilken/vilka aktiviteter ska genomföras? Avsatta resurser t.ex. tid/pengar. Vem ansvarar för aktiviteten? Hur ska aktiviteten följas upp? När ska uppföljning ske? Utveckla projektspecifikation Mars-maj 2015 Samordnartjänst 50 % Samordnare i samråd med den regionala referensgruppen och folkhälsoförvaltningen i Karlskoga och Degerfors kommuner Projektspecifikationen ska godkännas av den regionala referensgruppen och fastställas av folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors kommuner Uppföljning sker i maj 2015 Delmål 1& 2 Identifiera och kartlägg förutsättningar och hinder samt behov av kompetenshöjning och stöd. Detta sker via intervjuer, enkät och analys av styrdokument April-oktober 2015 Samordnartjänst 50 % Relevanta frågor formuleras tillsammans med referensgruppen Nyckelpersoner identifieras tillsammans med den regionala referensgruppen. Därefter används snöbollsmetoden för att identifiera fler personer som bör intervjuas Resultatet sammanställs och analyseras Uppföljning av sammanställning sker i form av ett dialogseminarium med berörda Uppföljning sker i dec 2015 Delmålen ska vara uppnådda dec 2015 Delmål 1 & 2 Sammanställ och analysera behov av kompetenshöjning och stöd samt förutsättningar och hinder Delmål 3 Utformning av utvärderingsplan Delmål 3 Utformning av långsiktig plan Juni-november 2015 Samordnartjänst 50 % April-juni 2015 Samordnartjänst 50 % i samråd med Örebro universitet Januari-juni 2016 Samordnartjänst 50 % Intervjuerna, enkäten och analys av styrdokument genomförs av projektledare Projektledaren sammanställer och analyserar Den regionala referensgruppen finns som stöd Projektledare är ansvarig för utformning av utvärderingsplanen Detta sker i samråd med Örebro universitet Projektledare ansvarar för utformningen av en långsiktig plan Planen ska utformas i samverkan med inblandade organisationer Uppföljning av sammanställning sker i form av ett dialogforum med berörda Uppföljning sker i den regionala referensgruppen samt rapporteras till folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors kommuner Uppföljning sker i den regionala referensgruppen samt rapporteras till folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors kommuner Uppföljning sker även i samråd med inblandade organisationer Uppföljning sker i dec 2015 Delmålet ska vara uppnått dec 2015 Uppföljning av utv. plan sker under 2015 och ska vara fatsställd dec 2016 Uppföljning av planen sker under 2017 Delmålet ska vara uppnått dec 2016

22 19 (23) PRIORITERADE AKTIVITETER VIKTIGA FAKTORER ANSVAR UPPFÖLJNING NÄR Vilken/vilka aktiviteter ska genomföras? Avsatta resurser t.ex. tid/pengar. Vem ansvarar för aktiviteten? Hur ska aktiviteten följas upp? När ska uppföljning ske? Skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte Utveckla befintliga arbetsrutiner och checklistor Delmål 4 Identifiera och genomföra kompetenshöjande och utvecklande aktiviteter Januari-juli 2016 Samordnartjänst 50 % Augusti-december 2016 Samordnartjänst 50 % Identifiering sker kontinuerligt i projektet med extra fokus januari-mars Därefter genomförs de prioriterade aktiviteterna Projektledaren ansvarar för processarbetet i samverkan med den regionala referensgruppen Projektledaren ansvarar för processarbetet i samverkan med den regionala referensgruppen Utveckling av befintliga rutiner och checklistor sker i samverkan med inblandade organisationer Projektledaren identifierar och genomför prioriterade aktiviteter i samverkan med den regionala referensgruppen Uppföljning sker i den regionala referensgruppen samt hos folkhälsoförvaltningen i Karlskoga och Degerfors kommuner Uppföljning sker i den regionala referensgruppen samt hos folkhälsoförvaltningen i Karlskoga och Degerfors kommuner Uppföljning sker även i samråd med inblandade organisationer Uppföljning sker i den regionala referensgruppen samt hos folkhälsoförvaltningen i Karlskoga och Degerfors kommuner Uppföljning sker under 2017 Uppnått dec 2017 Uppföljning sker under 2017 Uppnått dec 2017 Uppföljning sker under 2017 Delmålet ska vara uppnått dec 2017 Implementering och förankring av arbetssätt, metoder och rutiner Samordnartjänst 50 % Sker kontinuerligt genom projektet och är en prioriterad process under 2017 Projektledaren ansvarar för implementeringsverktyg i samverkan med den regionala referensgruppen Uppföljning sker i den regionala referensgruppen samt hos folkhälsoförvaltningen i Karlskoga och Degerfors kommuner Uppföljning sker under 2017 Uppnått dec 2017 Utvärdering Samordnartjänst 50 % Augustinovember 2017 Underlag för utvärdering sker kontinuerligt under projektet Projektledaren ansvarar för utvärderingen i samråd med Örebro universitet Uppföljning sker i den regionala referensgruppen samt rapporteras till folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors kommuner Uppnått dec 2017 Återkopplas i samband med slutrapportering. Kostnad för processtöd från Örebro universitet ryms i budget

23 20 (23) PRIORITERADE AKTIVITETER VIKTIGA FAKTORER ANSVAR UPPFÖLJNING NÄR Vilken/vilka aktiviteter ska genomföras? Årlig återrapportering och ekonomisk redovisning Avsatta resurser t.ex. tid/pengar. Januari-februari varje år Rapportering ska skickas till Folkhälsomyndigheten senast 28 februari Vem ansvarar för aktiviteten? Projektledaren ansvarar för rapportering i samråd med den regionala referensgruppen Hur ska aktiviteten följas upp? Den regionala referensgruppen ska godkänna samtliga rapporter Folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors kommuner ska granska och godkänna samtliga rapporteringar. Folkhälsonämnden sänder slutrapport till kommunfullmäktige i båda kommunerna för kännedom När ska uppföljning ske? Uppnått 28 februari varje år Uppföljning av rapporteringar genomförs av Folkhälsomyndigheten

24 21 (23) Bilaga 2.

25 22 (23)

26 23 (23) Bilaga 3. Budget 2015 Kostnader Samordnartjänst på 50 % (inkl. PO, semester, ersättning) Datainsamling, utbildning, processtöd, konferenser Administrativa kostnader, kontorsmaterial Belopp : : : - Summa kostnader : - Peliminär budget 2016 Kostnader Samordnartjänst på 50 % (inkl. PO, semester, ersättning) Datainsamling, utbildning, processtöd, konferenser Administrativa kostnader, kontorsmaterial Belopp : : : - Summa kostnader : - Peliminär budget 2017 Kostnader Samordnartjänst på 50 % (inkl. PO, semester, ersättning) Datainsamling, utbildning, processtöd, konferenser Administrativa kostnader, kontorsmaterial Belopp : : : - Summa kostnader : -

Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga

Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Tjänsteskrivelse 2014-04-01 Handläggare: Julia Åhlgren 2013.0097 Folkhälsonämnden Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Sammanfattning Med utgångspunkt i Karlskoga kommunfullmäktiges

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Förhandsinbjudan till regional folkhälsokonferens 2013

Förhandsinbjudan till regional folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2012-10-23 Handläggare: Cecilia Ljung Förhandsinbjudan till regional folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning I folkhälsoplan för Örebro län står att länets fortsatta folkhälsoarbete ska

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel

Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel Tjänsteskrivelse 2014-04-15 Handläggare: Josefin Sejnelid FHN 2013.0073 Folkhälsonämnden c:\temp\jsed9j7ace.doc Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Nöjd Kund Index av måltid inom skola

Nöjd Kund Index av måltid inom skola Tjänsteskrivelse 2013-05-16 Handläggare: Sofie Norén FHN 2012.0082 Folkhälsonämnden Nöjd Kund Index av måltid inom skola Sammanfattning 2012 uppnåddes Nöjd Kund Index (NKI) 39 för matgästerna i skolan,

Läs mer

Uppföljning Nöjd Kund Index städning skola

Uppföljning Nöjd Kund Index städning skola Handläggare: Sofie Norén Tjänsteskrivelse 2013-05-16 FHN 2012.0079 Folkhälsonämnden Uppföljning Nöjd Kund Index städning skola Sammanfattning Inför årsredovisningen 2012 mättes hur nöjda brukarna är i

Läs mer

Slutrapport folkhälsonämndens visualiseringsprojekt 2014-2015

Slutrapport folkhälsonämndens visualiseringsprojekt 2014-2015 Tjänsteskrivelse 2015-03-20 Handläggare: Lena Edlund FHN 2014.0082 Folkhälsonämnden Slutrapport folkhälsonämndens visualiseringsprojekt 2014-2015 Sammanfattning Projektet har handlat om att skapa nya kanaler

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola

Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola Tjänsteskrivelse 2014-02-03 Handläggare: Liz Silvergrund Elfsberg FHN 2012.0082 Folkhälsonämnden Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola Sammanfattning Enligt protokoll från FHN

Läs mer

Projektredovisning av Möckelngymnasiet caféverksamhet

Projektredovisning av Möckelngymnasiet caféverksamhet Handläggare: Birgitta Spens, Folkhälsoförvaltningen Projektredovisning av Möckelngymnasiet caféverksamhet Bakgrund Gymnasienämnden för Karlskoga och Degerfors kommuner har beviljats medel från Specialpedagogiska

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO Tjänsteskrivelse 2013-04-29 KFN 2013.0046 Handläggare: Per Sjöberg Dansprojekt Sammanfattning Dansprojektet har rönt stor uppmärksamhet när projektet presenterades nyligen i Örebro. Projektets syfte är

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Ärende 8. Motion om att alla barn upp till 18 års ålder ska få glasögon gratis

Ärende 8. Motion om att alla barn upp till 18 års ålder ska få glasögon gratis Ärende 8 Motion om att alla barn upp till 18 års ålder ska få glasögon gratis Protokollsutdrag Socialnämnden Sammanträdesdatum 2012-09-10 SN 100 SN 2012.0167 Yttrande avseende motion om att alla barn upp

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Tjänsteskrivelse 2014-11-11 Handläggare: Camilla Jern Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta en arbetsmiljöplan för nämndens verksamhet.

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Arbetsmiljöplan, Folkhälsonämnden 2014

Arbetsmiljöplan, Folkhälsonämnden 2014 Tjänsteskrivelse 2013-11-16 Handläggare: Emmy Andersson FHN 2013.0086 Folkhälsonämnden Arbetsmiljöplan, Folkhälsonämnden 2014 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Yttrande avseende motion om Mina timmar

Yttrande avseende motion om Mina timmar Tjänsteskrivelse 1 (6) 2014-08-13 SN 2014.0118 Handläggare: Elisabeth Sedeborn Socialnämnden Yttrande avseende motion om Mina timmar Sammanfattning Ulla Averås, Nya moderaterna, har inkommit med en motion

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet. Projektnamn: Projekt 11 - Ekonomistyrning och budgetering

Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet. Projektnamn: Projekt 11 - Ekonomistyrning och budgetering Region Skåne Koncernstab Centrum för verksamhetsplanering och analys Ingrid Bengtsson-Rijavec 044 309 33 91 Ingrid.Bengtsson-Rijavec@skane.se Direktiv 2008-03-25 Dnr Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2012 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Godkända av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion

Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Tjänsteskrivelse 2013-05-14 Handläggare: Madelene Lagerlöf, Ulrika Lundgren FHN 2013.0017 Folkhälsonämnd Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Sammanfattning Kristdemokraterna föreslår i en motion

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014

Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014 Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014 Inledning Socialstyrelsen har i uppdrag att under perioden 2011-2014 i samråd med Statens Folkhälsoinstitut (FHI) och Sveriges Kommuner

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

Ärende 16. Projekt IT-Guide

Ärende 16. Projekt IT-Guide Ärende 16 Projekt IT-Guide Tjänsteskrivelse 2015-05-18 KS 2014.0295 Handläggare: Kommunstyrelsen Rapport om möjligheten att införa konceptet IT- Guide i Karlskoga och förslag till provperiod i projektform

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan

Projektplan med kommunikationsplan Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Remissvar - motion om att skapa ett ungdomens hus

Remissvar - motion om att skapa ett ungdomens hus Tjänsteskrivelse 2013-04-22 KFN 2013.0035 Handläggare: Maria Motin Kultur- och föreningsnämnden Remissvar - motion om att skapa ett ungdomens hus Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden har beretts

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT NEBULOSA 1

PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT NEBULOSA 1 1 (8) FRITIDSFÖRVALTNINGEN PROJEKTPLAN Utgåva 1 Nova Ungdomens Hus 2007-04-27 Beteckning P-1 Tellusvägen 19 186 86 VALLENTUNA TELEFON vx 08-587 851 00 FAX 08-587 851 00 ewa.bylin@vallentuna.se Handläggare:

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824 Kommunkontoret Projektplan 1 (8) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Anna-Karin Poussart 046-359 42 37 anna-karin.poussart@lund.se Kommunstyrelsens miljö- och häsloutskott Förslag till

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

SMÅKOMMUNPROJEKTET BD & AC-LÄN 2012-2014 FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER

SMÅKOMMUNPROJEKTET BD & AC-LÄN 2012-2014 FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER VÄSTERBOTTEN: NORSJÖ SORSELE MALÅ NORRBOTTEN: ARVIDSJAUR ARJEPLOG i samarbete med Polismyndigheterna och Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten Konferens

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Handlingsplan för implementering av finskt förvaltningsområde inom socialförvaltningens verksamhetsområde

Handlingsplan för implementering av finskt förvaltningsområde inom socialförvaltningens verksamhetsområde Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-11-03 SN 2012.0244 Handläggare: Socialnämnden Handlingsplan för implementering av finskt förvaltningsområde inom socialförvaltningens verksamhetsområde Sammanfattning 2010 trädde

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Uppstartkonferens 26 februari 2014

Uppstartkonferens 26 februari 2014 Uppstartkonferens 26 februari 2014 Presentation av nationell utvecklingssatsning samt en länsgemensam strategi och utvecklingsplan Tillsammans i länet ska vi förstärka brukarnas delaktighet och inflytande

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld Folkhälsomyndigheten, 2014 Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Förenklad förstudie och samarbetsförslag

Förenklad förstudie och samarbetsförslag Tjänsteskrivelse -02-21 KFN 2013.0096 Handläggare: Annelie Henriksson Förenklad förstudie och samarbetsförslag Sammanfattning Arbetet med införande av e-arkiv i Karlskoga kommun har påbörjats under hösten

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet.

Folkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet. 1 2 3 Folkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet. Medlen kan sökas av idéburna organisationer, kommuner,

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Information om samhällsstöd på 1177.se

Information om samhällsstöd på 1177.se Information om samhällsstöd på 1177.se Stockholms läns delprojekt i projektet Socialtjänsten på 1177 Vårdguiden Projektplan Stockholm, 2014-05-06 Innehåll 1. Godkännande av projektplan...4 2. Grundläggande

Läs mer

Beslutsprocessen - Kommunfullmäktiges investeringsbeslut Fastighetsägare - Konstnärlig utsmyckning

Beslutsprocessen - Kommunfullmäktiges investeringsbeslut Fastighetsägare - Konstnärlig utsmyckning Tjänsteskrivelse 2015-02-18 KFN 2015.0033 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Remissyttrande - Investeringspolicy Sammanfattning Kultur- och föreningenämnden har beretts tillfälle att

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Slutrapportering 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

Slutrapportering 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan a Slutrapportering 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan Sökande: Skaraborgs kommunalförbund Insats (rubrik): Systematisk

Läs mer