OMSLAGSBILDEN. Foto: Camilla Svensk

Transkript

1

2 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. OMSLAGSBILDEN Doktorander studerar cancerceller Iryna Kolosenko och Per Johnsson är doktorander vid institutionen för onkologipatologi där de ingår i professor och prefekt Dan Grandérs forskargrupp inom experimentell cancerforskning. Forskarna strävar bland annat efter att bättre förstå hur cancerläkemedel fungerar på molekylär nivå och varför vissa cancertumörer är okänsliga för läkemedlen. Med ökad kunskap skulle fler patienter kunna få en mer adekvat behandling och slippa onödiga biverkningar. Foto: Camilla Svensk

3 ÅRSREDOVISNING 2011 (Dnr 330/ ) Innehållsförteckning Karolinska Institutet i korthet under år Väsentliga uppgifter... 6 Karolinska Institutets organisation KIs utbildning och forskning Rektor om år Verksamhetens resultat INTERN STYRNING OCH KONTROLL UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Mål Utbildningsutbudet Studenterna Utbildningsuppdraget Internationalisering utbildning på grundnivå och avancerad nivå Kvalitet utbildning på grundnivå och avancerad nivå Likabehandling utbildning på grundnivå och avancerad nivå Särskilda åtaganden Övrigt Ekonomisk redovisning FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Forskning Utbildning på forskarnivå Internationalisering forskning och utbildning på forskarnivå Ekonomisk redovisning SAMVERKAN INTERNATIONALISERING KVALITET LIKABEHANDLING HÅLLBAR UTVECKLING PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Personalredovisning Redovisning av kompetensförsörjning INFRASTRUKTUR Infrastruktur strategi

4 Lokalförsörjning FINANSIELL REDOVISNING Intäkter Kostnader Kapitalförändring Utfall i jämförelse mot prognos Kapitalförvaltning Fonder Stiftelser Resultaträkning (tkr) Balansräkning (tkr) Balansräkning (tkr) Redovisningsprinciper Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr) Noter (tkr) KONSISTORIET Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen Bilaga: Kostnader för prestationer Tabellbilaga (13 tabeller) I tabellerna i denna årsredovisning förekommer decimalavrundningar som gör att summeringar med mera inte synes stämma. Källdata för ekonomiska tabeller är ur ekonomisystemet Agresso. 4

5 Karolinska Institutet i korthet under år 2011 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsprogram med antal examina Yrkesexamen Arbetsterapeut 59 Audionom 14 Barnmorska 55 Biomedicinsk analytiker 41 Logoped 32 Läkare 260 Optiker 42 Psykoterapeut 15 Röntgensjuksköterska 38 Sjukgymnast 91 Sjuksköterska 298 Specialistsjuksköterska 403 Tandhygienist 37 Tandläkare 67 Tandtekniker 14 Generell examen Högskoleexamen 0 Kandidatexamen 547 Magisterexamen 150 Masterexamen 73 Magister med ämnesbredd 3 Totalt (antal individer 1 888) KI anordnar vidare fristående kurser för fortbildning och vidareutbildning Totalt helårsstudenter och helårsprestationer 304 inresande och 169 utresande studenter inom utbytesprogram Forskning och utbildning på forskarnivå publikationer inkl övriga (2010) aktiva forskarstuderande ( 10% aktiv.) 349 avlagda doktorsexamina och 14 licentiatexamina Kapitalförvaltning (marknadsvärde) 272 mnkr i fondförvaltning mnkr i stiftelseförvaltning Personal anställda (helårsarbetskrafter) varav: 347 professorer (26%) 172 universitetslektorer (58%) 165 forskarassistenter (52%) 166 universitetsadjunkter (75%) 741 forskare (54%) 544 doktorander med anställning (64%) lab- och teknisk personal (71%) 972 administrativ personal (83%) Anm: Andelen kvinnor anges inom parentes. Totalt antal kvinnor: (65% ) Finansiering Totalt mnkr varav: direkta statliga anslag 654 forskningsråd 342 övriga statliga myndigheter 711 svenska stiftelser och organisationer 201 svenska företag 518 kommuner och landsting 444 utländska finansiärer, varav EU stiftelser och organisationer - 83 företag 66 finansiella intäkter Lokaler Totalt kvm Kostnad 586 mnkr 5

6 Väsentliga uppgifter Utbildning och forskning Antal helårsstudenter Kostnad per helårsstudent, tkr * Antal helårsprestationer Kostnad per helårsprestation, tkr * Antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 10 Antal nyantagna doktorander andel kvinnor 61% 62% 61% 60% 62% andel män 39% 38% 39% 40% 38% Antal doktorander totalt 10% aktivitet andel kvinnor 62% 62% 61% 61% 61% andel män 38% 38% 39% 39% 39% Antal doktorander med dokt.anställning (årsarb.) Antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (netto) 2,56 2,05 2,38 2,19 2,72 Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (netto) 4,21 4,21 3,94 3,83 3,65 Antal doktorsexamina Antal licentiatexamina Antal refereegranskade vetenskapliga publikationer ** Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr *** Personal Antal årsarbetskrafter Medelantal anställda Antal lärare totalt (årsarb.) andel kvinnor 47% 46% 47% 48% 47% andel män 53% 54% 53% 52% 53% Antal disputerade lärare (årsarb.) andel kvinnor 41% 40% 38% 38% 34% andel män 59% 60% 62% 62% 66% Antal professorer (årsarb.) andel kvinnor 26% 24% 21% 20% 18% andel män 74% 76% 79% 80% 82% Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) andel anslag (%) 87% 89% 89% 89% 87% andel externa intäkter (%) 13% 11% 11% 11% 13% Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) andel anslag (%) 37% 36% 33% 36% 37% andel externa intäkter (%) 63% 64% 67% 64% 63% Kostnader totalt (mnkr) andel personal 53% 52% 53% 51% 51% andel lokaler 11% 11% 12% 12% 12% Lokalkostnader 2 per kvm (kr) Balansomslutning (mnkr), varav oförbrukade bidrag årets kapitalförändring myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) varav dotterbolag (KI-Holding AB) Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. 2 Enligt resultaträkningen. * Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen. ** Mått anges ej på grund av att eftersläpning i registrering inte ger en rättvisande bild av utvecklingen. Även siffrorna för har justerats på grund av nämnda eftersläpning i registrering. Påverkar även kostnad per publikation. *** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget. 6

7 Karolinska Institutets organisation 2011 KI Campus Solna Institutionen för cell- och molekylärbiologi (CMB) Institutionen för fysiologi och farmakologi Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) Institutet för miljömedicin (IMM) Institutionen för neurovetenskap KI vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Danderyds sjukhus Institutionen för folkhälsovetenskap Institutionen för klinisk neurovetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Institutionen för kvinnors och barns hälsa Institutionen för medicin, Solna Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Institutionen för onkologi-patologi KI Campus Huddinge med Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge och Södersjukhuset Institutionen för biovetenskaper och näringslära Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Institutionen för laboratoriemedicin Institutionen för medicin, Huddinge Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Institutionen för odontologi 7

8 KIs utbildning och forskning 2011 DANDERYDS SJUKHUS 189 helårsstudenter 33 mnkr forskning 31 helårsarbetskrafter CAMPUS SOLNA helårsstudenter mnkr forskning helårsarbetskrafter KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET helårsstudenter mnkr forskning helårsarbetskrafter SÖDERSJUKHUSET 226 helårsstudenter 39 mnkr forskning 44 helårsarbetskrafter CAMPUS HUDDINGE med Karolinska universitetssjukhuset helårsstudenter 850 mnkr forskning helårsarbetskrafter Forskning avser omslutning exklusive lokaler och ALF-medel. 8

9 Rektor om år 2011 Framtiden Karolinska Institutet (KI) har under 2011 befäst sin position som nationellt och internationellt ledande inom medicinsk forskning. Universitetets forskare har rönt framgångar genom att erhålla hårt konkurrensutsatta forskningsanslag från European Research Council. Ett flertal medicinska genombrott har också publicerats i de främsta vetenskapliga tidskrifterna. För att KI ska kunna möta den ökade internationella konkurrensen och behålla sin position som ett av världens ledande medicinska universitet ställs dock höga krav på kvalitetssäkring av såväl forskning som utbildning. Genom en fortsatt kraftfull internationell förankring kan KI fortsätta att vara ledande inom ett flertal områden och på så sätt uppfylla målet att förbättra människors hälsa. Hälso- och sjukvården i vår region förändras i snabb takt och kommer att domineras av en mångfald av vårdaktörer och ökade valmöjligheter för befolkningen. För att garantera att forskning och utbildning inte tappar i konkurrenskraft måste KI och Stockholms läns landsting (SLL) därför hitta nya sätt att samverka. En åldrande befolkning i kombination med ökad globalisering medför också ett förändrat sjukdomspanorama. Denna utveckling gör att KI förutspår stora möjligheter men också utmaningar inom forskning, utbildning och innovationer. Ett år av kvalitetsutvärderingar Kvalitetsutvärderingar är ett mycket viktigt instrument för bedömning av verksamheten. En extern utvärdering av universitetets kvalitetsarbete har genomförts på KIs eget initiativ. Rekommendationerna berörde övergripande områden som relationen mellan forskning och utbildning, samarbetet med SLL samt forskarutbildningens utbildningsinslag. Den externa utvärderingen har varit positiv för det fortsatta kvalitetsarbetet. För första gången har KI också genomfört en omfattande extern utvärdering av universitetets forskning. Resultatet visar att mer än var tredje forskargrupp vid KI bedöms som enastående eller excellent. Utvärderingen, kallad ERA External Research Assessment har genomförts av internationellt ledande forskare och kommer att ligga till grund för strategisk planering och utveckling av universitetet under de närmaste åren. Högskoleverket utvärderar för närvarande de flesta av KIs medellånga vårdutbildningar och resultaten väntas under Utvärderingarna av KIs största utbildningar, läkar- respektive sjuksköterskeprogrammet, startar först Satsningar i forskningens och utbildningens infrastruktur Nya byggnader inger framtidstro. De byggs för att tillgodose framtidens behov av gränsöverskridande utbildning, forskning och samverkan och är del i visionen att göra Stockholmsregionen internationellt ledande inom dessa områden. Under året har KI tillsammans med SLL planerat för det nya universitetssjukhuset som börjar ta form. Nu syns också konturerna av aulan som ska stå färdig Nästa år påbörjas dessutom bygget av Biomedicum som kommer att bli ett av världens största laboratorier. Det internationella universitetet Under hela KIs historia har de internationella kontakterna varit betydelsefulla. Detta avspeglar sig bland annat i KIs publikationer där 60 procent sker i samarbete med forskare i andra länder. Under året har ett fördjupat avtal slutits med Mayo Clinic i USA. Avtalet omfattar numera både forskning, utbildning och innovation. Dessutom utökas forskningssamarbetet till områden som regenerativ medicin, neurodegenerativa sjukdomar och psykiatri, samt utbyte som även involverar den administrativa personalen. KI har också fördjupat samarbetet med Makerere University i Uganda. Forskningsutbyte bedrivs inom exempelvis malaria, tuberkulos och mikrobiologi. Så här långt har cirka 30 doktorander examinerats, det största antalet inom KIs program av detta slag. En delegation från KI besökte i september Beijing och Shanghai. Besöket fick mycket uppmärksamhet i Kina. KIs ledning träffade tre kinesiska ministrar; hälsoministern, forskningsministern och utbildningsministern. När den kinesiska forskningsministern senare under året besökte KI undertecknades ett Letter of Intent med Jiatong University Medical School i syfte att upprätta ett Center for Translation Research i Shanghai. Det samverkande universitetet KIs samverkan med SLL har handlat om det nya universitetssjukhuset och diskussioner om hur forskning och utbildning också i fortsättningen kan integreras i vården. Den ökade privatiseringen, mångfalden av vårdgivare och vårdvalet ställer specifika och ökade krav på upphandlingar av vård och uppföljning av verksamheten. Karolinska Development (KD) introducerades under året på Stockholmsbörsen. Det stora 9

10 intresset från investerare innebär ett erkännande för KIs innovationssystem som är unikt i Sverige. KI deltog för tredje gången i arrangemanget Forskning och hälsa. Syftet är att öka allmänhetens intresse för forskning och visa på vikten av att ge blod, bli organdonator och delta i forskningsstudier. Verksamheten vid SciLifeLab har fortsatt att växa under året. Visionen är att det ska bli ett av världens ledande centra för forskning inom molekylär biovetenskap med inriktning på hälsa och miljö. De fyra samverkande universiteten äskar gemensamt medel för att kunna permanenta verksamheten. LifeGene Datainspektionen beslutade i slutet av 2011 att den insamling av forskningsdata som görs i projektet LifeGene strider mot personuppgiftslagen. KI har överklagat beslutet och kommer att verka för en förändrad lagstiftning som möjliggör fortsatt verksamhet av biobanker såsom LifeGene. Större donationer Fundraising verksamheten har, efter avslutandet av kampanjen Genombrott för livet 2010, gått in i en ny fas där kontaktytorna mot potentiella donatorer och samverkansparterners har breddats. Flera stora donationer till KIs forskning har också kommit in under året. Donationer har blivit en permanent del av forskningsfinansieringen vid KI. Studenterna är länken till framtiden Studenterna är navet i vår verksamhet. De är de som ska föra stafettpinnen vidare och driva utvecklingen av både medicinsk forskning, vård och undervisning framåt. Karolinska Institutet har idag helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå fördelade på 38 program och helårsstudenter i utbildning på forskarnivå. Utbildningar av högsta kvalitet och en innovativ och kreativ studiemiljö är den bästa garanten för att KI också i framtiden ska kunna genomföra banbrytande forskning i världsklass och driva en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. Jag vill rikta ett varmt tack till studenter, administratörer, lärare och forskare. Ni har alla bidragit till att Karolinska Institutet är vad det är idag ett ledande medicinskt universitet i världen. Harriet Wallberg-Henriksson Rektor Karolinska Institutets uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. Visionen är att KI ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området. 10

11 Verksamhetens resultat Förordning om årsredovisning och budgetunderlag Enligt 3 kap. 1 förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat. Lärosätenas instruktion Högskolelagen Av regleringsbrevet för universitet och högskolor för 2011 framgår att övergripande mål för universitets och högskolors verksamhet finns i högskolelagen. Av högskolelagen framgår att utbildning, som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet respektive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete är de två huvuduppgifterna för universitet och högskolor. Därutöver ingår det i lärosätenas uppgifter att samverka med det omgivande samhället, att informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat, tillkomna vid lärosätet, kommer till nytta. Verksamheten ska vidare bland annat drivas på ett sådant sätt att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning, att hög kvalitet nås i verksamheten, att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt, att hållbar utveckling främjas i verksamheten, att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas och att verksamheten främjar förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. Dessutom ska studenterna ges rätt att utöva inflytande över utbildningen och lärosätena aktivt främja och bredda rekryteringen. Strategi 2012 KI har i december 2009 fastställt en utvecklingsstrategi för : Uppdraget är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. Visionen är att KI ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området. Med dessa utgångspunkter formuleras i strategin KIs värdegrunder och sju utmaningar. Se vidare: Det är utifrån mål och återrapporteringskrav i nämnda dokument som denna årsredovisning är uppbyggd. Vid årsskiftet 2011/2012 har KI lämnat in ett underlag till regeringen, Förutsättningar för forskning, utbildning och innovationer, som underlag för den kommande forskningspropositionen. Den utgör också ett underlag för KIs kommande strategi för de närmaste åren. I särskild bilaga redovisas lärosätenas arbete med att utveckla mått som beskriver kostnader per prestation i enlighet med kraven i Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. 11

12 INTERN STYRNING OCH KONTROLL KI omfattas av förordning (2007: 603) om intern styrning och kontroll. Regelverket ger en ram för en pågående och långsiktig intern process att genomföra och leva upp till kraven på verksamheten på ett riskmedvetet sätt samt nå målen för uppsatta strategier. Årets arbete har utgått från tidigare beslutade regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI samt handlingsplanen för åren 2010 och I enlighet med handlingsplanen ska en omfattande riskanalys göras vart tredje år där en revidering görs mellanliggande år. Utifrån en reviderad riskanalys för år 2011 har därmed sammanhängande kontrollåtgärder beslutats av Konsistoriet den 19 december Utgångspunkten för riskanalysarbetet har varit KIs uppdrag i enlighet med högskolelag- och förordning, regleringsbrev samt universitetets utvecklingsstrategi för åren 2010 till Därutöver har väsentliga iakttagelser i samband med intern och extern revision beaktats. I den av Konsistoriet fastställda riskanalysen för år 2011 har tio riskområden identifierats där ett särskilt behov av riktade kontrollåtgärder föreligger, nämligen; i samarbetet mellan KI och SLL; hot och sabotage mot djuranläggningar; utbildningens prioritet; integrering av forskning och utbildning; klargörande av pedagogiskt inslag i utbildningen på forskarnivå samt tekniska plattformar för utbildningen. Arbetet med utveckling av KIs informationssäkerhet och IT har fortsatt under året med förberedelser för implementering av ramverk för informationssäkerhet och rekrytering av informationssäkerhetsansvarig efter årsskiftet. Utifrån Konsistoriets tidigare beslut om KIs organisationsplan den 22 december 2010 har former för att förbättra samordningen av strategiska frågor i ledningsgruppen utvecklats. Under året har tidigare beslutade kontrollåtgärder följts upp under februari och december månad där väsenliga resultat redovisats för Konsistoriet. Riksrevisionen har tidigare lämnat revisionsrapporter innehållande iakttagelser kring informationssäkerheten och upphandlingsprocessen vid KI. I enlighet med beslut den 11 april 2011 har Konsistoriet kontinuerligt informerats om pågående och planerade åtgärder avseende informationssäkerheten vid KI. Riktlinjer för informationssäkerhet har fastställts den 2 maj 2011 och ett projekt är initierat för införande av ett ramverk för informationssäkerhet. Under året har arbetet fortsatt för att stärka den interna styrningen och kontrollen för att säkerställa att lagen om offentlig upphandling följs. KI konstaterar dock att ett fortsatt utvecklingsarbete krävs, vilket också Riksrevisionen påtalar i sin revisionsrapport. KI behöver framför allt genomföra förändringar avseende hur inköp och upphandling organiseras, där dagens decentraliserade organisation försvårar kontroll och upprätthållande av tillräcklig kompetens inom området. Därutöver har Datainspektionen i beslut den 16 december 2011 angett att insamling av personuppgifter i forskningsprojektet Life Gene strider mot personuppgiftslagen. KI har överklagat Datainspektionens beslut och menar att de rättsliga förutsättningarna bör utredas för att möjliggöra framtida medicinsk forskning. Det är KIs bedömning att många av tidigare beslutade kontrollåtgärder är återkommande och långsiktiga. Ett arbete har initierats under hösten med syfte att effektivisera, kvalitetssäkra och integrera processen kring den interna styrningen och kontrollen samt verksamhetsplanering och uppföljning. Resultatet av detta arbete är ännu för tidigt att redovisa. Mot bakgrund av fastställd riskanalys och utfört samt planerat arbete med beslutade kontrollåtgärder, gör Konsistoriet i årsredovisningen bedömningen att den interna styrningen och kontrollen vid KI är betryggande. 12

13 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ KI har ett brett utbildningsutbud och erbjuder 15 nybörjarprogram, 23 påbyggnadsprogram och närmare 150 fristående kurser. Antalet helårsstudenter (hst) uppgick 2011 till totalt 5 815, vilket är en ökning jämfört med 2010 (5 524). Arbetet med att se över och koncentrera KIs utbildningsutbud har under 2011 fortsatt detta i syfte att öka den andel av utbildning som ges på avancerad nivå samt att ytterligare förstärka kopplingen mellan utbildning och forskning. Mål Högskolelagen Högskolans uppgift är att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig grund samt på beprövad erfarenhet. Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. I högskolornas verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Strategi 2012 KI ska kvalitetssäkra utbildningen och lyfta fram lärandet, bland annat genom att se över och anpassa utbildningsutbudet så att en ökad andel utbildning ges på avancerad nivå inom områden som svarar mot KIs profil med avseende på starka forskningsområden. förstärka den verksamhetsförlagda utbildningen genom att inrätta fler kliniska adjungeringar och förenade anställningar samt genom att höja de kliniska handledarnas akademiska och pedagogiska kompetens. KI ska som studie- och arbetsplats präglas av gott ledarskap, medarbetarskap, delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre. Utbildningsutbudet Karolinska Institutet är unikt i Sverige med avseende på det breda och i stort sett heltäckande utbildningsutbudet inom medicin och hälso- och sjukvård. KI har under 2011 genomfört utbildning 13

14 inom 39 olika programutbildningar samt utannonserat närmare 150 fristående kurser. Tyngdpunkten i utbudet ligger på utbildningar som leder till en yrkesexamen. Fördelning mellan program som leder till yrkesexamen, program som leder till generell examen samt fristående kurser* (inklusive kurser avräknade mot tilläggsanslaget) Antal hst % Antal hst % Antal hst % Antal hst % Generell examen nybörjare Generell examen påbyggnad Yrkesexamen nybörjare Yrkesexamen påbyggnad Fristående kurser Summa * Redovisade helårsstudenter avser utfall i Ladok. Enligt den utbildningsstrategi som fastställts för åren ska KIs utbildningsutbud vara fördelat på procent nybörjarprogram, 20 procent påbyggnadsprogram på avancerad nivå samt 5 10 procent fristående kurser. För att öka andelen utbildning på avancerad nivå och stärka kopplingen mellan utbildning och forskning pågår ett långsiktigt arbete med utbildningsutbudet. I arbetet ingår att ta fram nya områden för bland annat magister- och masterutbildningar men även att minska eller förändra det befintliga utbudet där det är nödvändigt. År 2011 startade ett nytt magisterprogram i arbete och hälsa med tre olika inriktningar; företagssköterska, ergonomi samt beteendevetenskap. Under året fattades även beslut om att 2012 starta två nya specialistsjuksköterskeprogram, att omorganisera ett av de existerande masterprogrammen till en gemensam examen med Stockholms universitet samt att ställa in antagning till två nybörjarprogram som ett första led i att avveckla av dessa program. Fördelningen mellan de olika typerna av program och kurser har under 2011 varit liknande som 2010, cirka 70 procent nybörjarprogram, 18 procent påbyggnadsprogram samt 12 procent fristående kurser. Antalet fristående kurser har under 2011 varit fler än 2010, då det tillfälligt funnits utrymme för detta. Andelen kurser på avancerad nivå har ökat från 37 till 39 procent jämfört med Detta kan bland annat förklaras med den pågående utbyggnaden av de långa yrkesprogrammen till läkare, tandläkare och logoped samt den fortsatta ökningen av magister- och masterprogram. Kursers fördelning på grundnivå respektive avancerad nivå* (inklusive kurser avräknade mot tilläggsanslaget) Hst % Hst % Hst % Hst % Grundnivå Avancerad nivå Ej klassificerad Summa * Redovisade helårsstudenter avser utfall i Ladok. Legitimationskurs för optiker KI har under 2011 inte haft någon antagning till legitimationskurs för optiker. Den senaste antagningen skedde höstterminen 2008 och kursen avslutades vårterminen

15 Studenterna Sökande Generellt sett har KIs program ett högt söktryck. Söktrycket har dock minskat något 2011 jämfört med Minskningen av antalet behöriga förstahandssökande till nybörjarprogram är knappt åtta procent (om man bortser från sjuksköterskeprogrammet som inte hade full antagning 2010), vilket är lite mer än den nationella nedgången på tre procent. De tre program som har högst söktryck på KI hör till de som även har högst söktryck nationellt; läkarprogrammet, psykologprogrammet och sjukgymnastprogrammet. Antalet behöriga förstahandssökande till påbyggnadsprogram har ökat från till Bland dessa utbildningar finns några med ett mycket högt söktryck som till exempel barnmorskeprogrammet och vissa av specialistsjuksköterskeprogrammens inriktningar. Den största skillnaden jämfört med 2010 är det minskade söktrycket till magister- och masterprogrammen som beror på införandet av studieavgifter. Antalet behöriga förstahandssökanden i de internationella antagningsomgångarna har minskat kraftigt. En viss ökning har emellertid märkts i de nationella sökomgångarna vilket lett till att den totala minskningen på dessa program inte blivit så stor som befarat. Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande)* Platser Sök/ plats Platser Sök/ plats Platser Sök/ plats Platser Nybörjarprogram , , , ,6 Påbyggnadsprogram (ej magister/master) 549 3, , , ,1 Magister-/masterprogram 255 1, , , ,9 Sök/ plats Totalt , , , ,8 * En fullständig redovisning av antal behöriga förstahandssökande till KIs program återfinns i tabellbilagan, tabell 2. Breddad rekrytering KI har en fortsatt sned studentsammansättning avseende föräldrarnas utbildningsnivå. Enligt Högskoleverket skulle 23 procent av studenterna ha högutbildade föräldrar för att motsvara fördelningen i befolkningen (i åldern 19 till 34 år). På KI var andelen studenter med högutbildade föräldrar 2010 dock 44 procent (för 2011 saknas uppgifter). Arbetet för att bredda rekrytering handlar till stor del om att synliggöra KIs utbildningar för grupper av människor som inte är tillräckligt representerade på KIs utbildningar. Till exempel medverkar KI vid Rekryteringsbasaren på Kulturhuset i Stockholm. Basaren fungerar som en mötesplats mellan arbetsgivare och arbetssökande samt mellan utbildningsanordnare och potentiella studenter. Vidare har KI under året fortsatt att samarbeta med Tensta Ross gymnasium, Solna gymnasium och Huddingegymnasiet. En ny aktivitet för året var att bjuda in årskurs 1 och 2 från dessa skolor till en halvdag på KI med föreläsningar och information om högskolestudier. KI erbjuder också möjligheten att skugga en student. Arbetet med breddad rekrytering handlar också om att skapa förutsättningar för alla KIstudenter att klara sin utbildning. KI har därför en språkverkstad som både håller i seminarier kring vetenskapligt skrivande och ger enskilt språkstöd. Dessutom anordnar KI våga tala -kurser som vänder sig till studenter som har problem med muntliga framställningar inför större grupper. Utvärderingen visar att kurserna är till god hjälp för deltagarna. KI är också aktiva deltagare i det nationella nätverket för breddad rekrytering Include. Under 2011 stod KI värd för en av Includes nätverksträffar som hade temat studenter med funktionshinder. 15

16 Åldersfördelning I tabellerna nedan redovisas åldersfördelningen bland nybörjare på nybörjarprogram och påbyggnadsprogram. Efter att ha varit relativt konstant under perioden , steg andelen nybörjare under 24 år markant mellan 2009 och 2010, för att 2011 återgå till ungefär samma nivåer som tidigare år. Andelen studenter över 35 år minskade i motsvarande utsträckning mellan 2009 och 2010 (se tabell 4 i tabellbilagan). Återgången till tidigare års åldersfördelning är något förvånande mot bakgrund av de nya antagnings- och urvalsgrunderna som infördes Åldersfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 35 år år 24 år 30% 20% 10% 0% Åldersfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 35 år år 24 år 20% 10% 0% Studentinflytande Studentmedverkan är en viktig del i KIs berednings- och beslutsprocesser. Studenter på samtliga nivåer har möjlighet till inflytande i alla KIs beredande och beslutande organ, inklusive KIs ledningsgrupp. 16

17 KI anser att en stark studentrepresentation är extra viktig i organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor. För beslutförhet i dessa organ krävs därför att minst en studentrepresentant är närvarande förutsatt att studentrepresentant finns utsedd. I de interna verksamhetsstyrelserna och Konsistoriet är könsfördelningen relativt jämn 40 procent kvinnor men inte representativ för studentpopulationen vid KI som till 73 procent består av kvinnor (andel av hst). I programnämnderna, som har det övergripande ansvaret för utbildningarna, är könsfördelningen mer representativ. Totalt sett utgör andelen kvinnor i ovan nämnda organ cirka 63 procent, vilket är sex procentenheter lägre än När det gäller att främja studentinflytande anordnar KI årligen utbildning för studenter aktiva inom KIs beslutande och beredande organ. Syftet är att ge studenterna kunskap om gällande lagar och förordningar samt om KIs organisations- och beslutsstruktur. KI erbjuder vidare den fristående kursen Entreprenöriella verktyg för effektivt påverkansarbete inom styrelser och kommittéer. KI har även avtal med de två kårerna vid lärosätet rörande deras ansvar för till exempel utbildningsbevakning. I avtalet ingår finansieringsstöd, bland annat för ett studentombud och ett doktorandombud. Utbildningsuppdraget Nya högskoleplatser Karolinska Institutet tilldelades 450 nya utbildningsplatser för perioden Dessa platser var ett välkommet tillskott. Dock har KI inte fullt ut kunnat utnyttja dem under året. Det beror dels på effekterna av de inställda programtillfällena på sjuksköterskeprogrammet (på grund av förlorad examensrätt), dels på den specifika utbildningsstruktur KI har med en stor andel programutbildningar som ofta innehåller verksamhetsförlagda delar som innebär att det är svårt att snabbt ändra dimensioneringen. Utbudsökningen 2011, liksom 2010, bestod därför främst av fristående kurser. De senaste åren har ett stort antal nya fristående kurser tagits fram, av vilka många kommer att erbjudas även läsåret 2012/2013. Större delen av dessa kurser vänder sig till yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård. Helårsstudenter och helårsprestationer Antalet helårsstudenter uppgick 2011 till och antalet helårsprestationer till inom ramen för takbeloppet (det statliga anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå). Utöver takbeloppet har KI, liksom tidigare år, erhållit ett tilläggsanslag (2:55 ap. 11) på drygt 6 mnkr. Inom ramen för detta anslag uppgick antalet helårsstudenter till 72 och antalet helårsprestationer till 44. Årets utfall jämfört med takbeloppet för 2011 är något högre än tidigare prognos. Resultatet för 2011 ligger 28,2 mnkr under takbeloppet efter ersättning för helårsprestationer från december 2010 och inklusive tilläggsanslaget. Antalet helårsstudenter har ökat med nästan 300 jämfört med 2010, men detta räcker inte för att nå takbeloppet, som med anledning av de 450 utbildningsplatserna är högre även Den främsta anledningen till underskottet är effekterna av att KI i december 2008 förlorade rätten att utfärda sjuksköterskeexamen. För att minska effekterna av den inställda sjuksköterskeutbildningen har vissa ökningar gjorts på program men framför allt har ökningar gjorts på fristående kurser. Antalet helårsstudenter på fristående kurser har ökat med 23 procent jämfört med

18 Magister och master 7% Övriga påbyggnadsprogram 2% Spec sjuksköt. progr. (påbyggn.) 8% Fristående kurs 12% Helårsstudenter vid KI år 2011 (totalt 5 815*) Läkarprogrammet 26% Sjukgymnastprogrammet 6% Biomedicinska analytikerprogrammet 3% Övriga nybörjarprogram 11% Arbetsterapeutprogrammet 4% Tandläkarprogrammet 7% Psykologprogrammet 4% Sjuksköterskeprogrammet inkl. röntgen 10% * Inklusive tilläggsanslag 2:55 ap. 11. Ersättning för HST och HPR inom takbeloppet inklusive tilläggsanslaget, , tkr Takbelopp Ersättning, inkl. decemberprestationer Under takbelopp Anm: HST = helårstudent och HPR = helårsprestationer Den beräknade ersättningen för årets verksamhet uppgår till tkr exklusive tilläggsanslaget. Tillsammans med prestationerna från december 2010 på 646 tkr kommer anslaget för 2011 därmed att belastas med tkr. Detta ger ett utgående anslagssparande som uppgår till tkr, varav tkr är över 10 procent av takbeloppet. Inom ramen för tilläggsanslaget uppgår ersättningen till tkr. Inga prestationer finns från december 2010 varför detta anslag kommer att belastas med tkr för Detta ger ett utgående anslagssparande på 311 tkr. KIs totala anslagssparande uppgår därmed till tkr. Utvecklingen av antal helårsstudenter och helårsprestationer inom olika utbildningsområden illustreras i diagrammet på nästa sida. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 7 i tabellbilagan. 18

19 7 000 Helårsstudenter och helårsprestationer per utbildningsområde , inkl. tilläggsanslaget Medicin Odontologi Vårdvetenskap Naturvetenskap, teknik Humaniora, samhällsvetenskap 0 hst hpr hst hpr hst hpr hst hpr Antagning till psykologprogrammet Psykologprogrammet på KI startade höstterminen 2007 med 40 platser. I både regleringsbrevet för 2009 och regleringsbrevet för 2010 tilldelades KI ytterligare 15 nybörjarplatser (7,5 helårsstudenter), vilket gör att planerat antal nybörjarplatser är 70. Höstterminen 2011 registrerades 89 studenter på termin 1 på psykologprogrammet. Nybörjare och helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet Läkarprogrammet utökades senast 2009 med 29 platser. Planerat antal nybörjare 2011 uppgick därmed till totalt 306. En ökning med sex platser är aviserad för Tandläkarprogrammet utökades senast 2009 med tio nybörjarplatser till totalt 85 platser. Antal nybörjare (registrerade på termin 1) och helårsstudenter på läkarprogrammet jämfört med plan enligt konsistoriebeslut Plan Utfall Plan Nybörjare Helårsstudenter Antal nybörjare (registrerade på termin 1) och helårsstudenter på tandläkarprogrammet jämfört med plan enligt konsistoriebeslut Plan Utfall Plan Nybörjare Helårsstudenter

20 Examina Det totala antalet utfärdade examina har ökat i jämförelse med 2010, från till Under året har den första examen utfärdats i det nya huvudområdet medicinsk pedagogik (magisterexamen). Den tillfälliga ökningen som gjordes av antalet platser på specialistsjuksköterskeutbildningarna 2009 syns nu i ökningen av antalet examina, 403 jämfört med 362 för Antal examina inom respektive utbildningsprogram framgår av tabell 8 i tabellbilagan. Antal examina Examen Yrkesexamen Generell examen Totalt antal examina Totalt antal individer Uppdragsverksamhet Inom KI ansvarar Avdelningen för uppdragsutbildning vid universitetsförvaltningen för samordning och förmedling av uppdragsutbildning. Avdelningens uppgift är att fungera som brygga mellan omvärlden och KI. Intäkterna för uppdragsutbildning uppgick 2011 till 68,6 mnkr och för beställd utbildning 6,3 mnkr. Utländska 10% Uppdragsverksamhet fördelad på finansiär Totalt 74,9 mnkr år 2011 Övriga statliga myndigheter 14% Svenska företag 21% Organisationer och stiftelser 3% Kommuner och landsting 42% Universitet och högskolor 10% Mnkr Utveckling uppdragsverksamhet

21 Uppdragsutbildningens omfattning har ökat såväl vad gäller intäkter som antal helårsstudenter i jämförelse med Ökning har skett inom flera ämnesområden. Ökningen av antalet helårsprestationer förklaras dock även av att flera kurser som påbörjades under 2010 avslutades under Socialstyrelsen har fortsatt varit en stor uppdragsgivare under 2011 framför allt inom psykiatrisatsningen. Även Centrum för primärvårdsforskning har varit en stor uppdragsgivare när det gäller kurser i psykiatri och psykoterapi. Helårsstudenter och helårsprestationer i uppdragsutbildning Helårsstudenter Helårsprestationer Studieavgifter för tredjelandsstudenter Karolinska Institutet antog 94 studieavgiftsskyldiga studenter till program och kurser höstterminen 2011 via antagningssystemet NyA. KI antog även två studieavgiftsskyldiga sökande i lokal antagning. Tjugofyra av de antagna betalade studieavgiften. Antalet helårsstudenter uppgick till 10,2 och antalet helårsprestationer till 8,0. Tjugotvå av de 24 betalande var studenter på KIs fem internationella masterprogram övriga två på kurser. Elva av de antagna masterstudenterna hade helt stipendium och elva studenter var betalande. Andelen studieavgiftsskyldiga tredjelandsstudenter på KIs masterprogram uppgick till 27 procent av de internationella masterstudenterna (totalt 81 platser) och 14 procent av det totala antalet studenter på masterprogram. Kostnaderna för den studieavgiftsfinansierade verksamheten uppgick för helåret 2011 till knappt 4,2 mnkr, varav 0,9 mnkr består av ersättning till kursgivande institutioner. Övriga kostnader består av administration och marknadsföringsinsatser. Kostnaderna avser hela Intäkterna, som endast avser höstterminen, uppgick till 2,2 mnkr och består av inbetalda studieavgifter samt interna och externa stipendier. De KI-interna stipendierna uppgår till 0,5 mnkr av intäkterna. Resultatet för 2011 är knappt -2 mnkr (de interna stipendierna ej medräknade). KI betraktar studieavgiftsverksamheten som en viktig strategisk satsning, där full kostnadstäckning ska uppnås på sikt. Samarbetet med Migrationsverket har fungerat tillfredsställande. Inga nya strategiska avtal med anledning av studieavgifter har ingåtts med universitet utanför EU-/EES-området. KI hade 89 tredjelandsstudenter inom ramen för utbytesavtal under 2011, att jämföra med 73 föregående år. Internationalisering utbildning på grundnivå och avancerad nivå Internationalisering av utbildningsprogrammen har under året bedrivits i enlighet med Handlingsplan för internationalisering av utbildningar på grund- och avancerad nivå Övergripande mål i denna plan är att KIs utbildningar ska möjliggöra internationella erfarenheter och ge kompetens för arbete såväl i mångkulturella miljöer som på en internationell arbetsmarknad. KI ska även vara en attraktiv studiedestination för internationella studenter. Utbildningen vid KI ska också ge kunskaper och insikter om internationella förhållanden inom det aktuella yrkes- /ämnesområdet och mångfalden i det svenska samhället. Under året har informationsträffar om lärarutbyten och studentutbyten genomförts och kursutbudet på engelska har utökats. Vidare har ett antal kontaktresor genomförts, både inom Erasmus- och Linnaeus-Palmeprogrammet. Kurser i att undervisa på engelska ges för KIs lärare och i år har åtta lärare utnyttjat den möjligheten. Inom ramen för KIs Uganda-satsning har en kurs i Educational leadership givits i samarbete 21

22 med Makerere University. KI har arbetat för att öka antalet lärarutbyten genom att intensifiera informationen både på webbar och i tryckt form. Antalet utresande lärare har ökat under året, mycket tack vare det uppskattade programmet Mobilitet för lärare och studenter Utresande lärare inom utbytesprogram (antal) Erasmus Nordplus Linnaeus-Palme Mobilitet för lärare och stud. på högskola 5 29 Totalt Inresande lärare inom utbytesavtal (antal) Erasmus Nordplus Bilaterala avtal 3 Linnaeus-Palme Totalt Sextiosex procent av de utresande och 73 procent av de inresande lärarna under 2011 var kvinnor. Antalet inresande studenter har ökat under året, framför allt genom ett ökat antal studenter inom Erasmusprogrammet samt från Afrika tack vare Linnaeus-Palmesamarbeten. För att kunna fortsätta studentutbytet med Uganda efter att Linnaeus-Palmefinansieringen upphört har interna medel och alumnimedel tillskjutits. Den obalans mellan antalet inresande och antalet utresande studenter som funnits sedan tidigare kvarstår. Antalet utresande studenter har minskat efter förra årets uppgång. Att KI inte hade någon antagning till sjuksköterskeprogrammet under tre terminer är en av de möjliga orsakerna bakom denna nedgång. Till samtliga världsdelar har antalet utresande minskat eller varit i stort sett konstant förutom till Nordamerika där en uppgång kan noteras. Ett femtontal studenter har gjort datainsamling utomlands inför examensarbete och finns inte representerade i nedanstående tabeller. Antal Studentutbyte inom utbytesprogram Inresande 304 Utresande

23 Utresande studenter inom utbytesprogram 2011, totalt 169 Övriga utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet 10% 4% Arbetsterapeutprogrammet 7% Biomedicinprogrammet 13% Läkarprogrammet 48% Sjukgymnastprogrammet 6% Tandläkarprogrammet 8% Röntgensjuksköterskeprogr 4% Under hösten välkomnades de första betalande studenterna och i samband med detta utvecklades mottagningen till att omfatta alla internationella studenter. Alla dessa erbjuds en introduktionsvecka, med intensivkurs i svenska och gemensam information. Andra aktiviteter under året inkluderade ett studiebesök för våra partneruniversitet om Stockholm som studiedestination. Detta arrangerades tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Vidare anordnades ett tioårsjubileum för att fira ett av KIs samarbeten med Universiteit Leiden i Nederländerna i vilket ett femtiotal personer deltog. Kvalitet utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ny kursvärderingsenkät KI beslutade under 2011 att införa en ny målrelaterad kursvärderingsenkät som ska användas vid varje kurstillfälle. Enkätens utformning syftar till att spegla studenternas självskattade lärande utifrån fastställda kursmål. Regelbunden användning av enkäten möjliggör jämförelser mellan olika kurstillfällen inom ett program samt mellan olika terminer och program. Det insamlade materialet kommer att utgöra ett viktigt underlag för det fortsatta kvalitets- och förbättringsarbetet på KIs program och kurser. För att en kursvärdering ska räknas som genomförd ska en sammanställning av resultat och information om eventuella åtgärder återföras till studenterna senast en månad efter genomförd kurs samt återrapporteras till studenter i början av nästkommande kurs. Det har inom KI arbetats intensivt med att utveckla återkopplingen till studenterna. Högskoleverkets utvärderingar Examina på grundnivå och avancerad nivå inom åtta av KIs huvudområden har ingått i de första två omgångarna av Högskoleverkets kvalitetsutvärdering vilket innebär att sammanlagt 15 självvärderingar har tagits fram på Högskoleverkets begäran. Beslut från Högskoleverket väntas under våren 2012 och resultatet av utvärderingen kommer att användas i KIs interna kvalitetsarbete vid framtagande av planer för kvalitetsutveckling. Vidare har Högskoleverket, inom ramen för sin granskning av kurser som inte specifikt omfattats av kursfordringarna för någon examen, utvärderat en av KIs fristående kurser Populärvetenskaplig kommunikation, 7,5 hp. Högskoleverkets bedömning är att kursen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 23

24 Insatser för att stärka lärarnas pedagogiska kompetens och studenternas lärande Samtliga utbildningsprogram inom KI har under 2011 utvecklat en pedagogisk profil som ska implementeras under Syftet är att tydliggöra hur de olika kurserna inom ett och samma program har en gemensam pedagogisk profil samt en klar progression. Pedagogiska kurser, workshops, konferenser Inom KI finns flera pedagogiska stödfunktioner som har ett särskilt uppdrag att stödja lärares och handledares kompetensutveckling. År 2011 gavs elva olika kurser i högskolepedagogik för KIs lärare, varav den enskilt största är Högskolepedagogik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning med nästan 140 deltagare. Antalet verksamma lärare inom KIs utbildningar som genomgått högskolepedagogisk utbildning under 2011 är 357 (totalt 385 deltagare vissa har gått flera kurser). Som framgår av tabellen har en viss minskning skett jämfört med 2009 och En anledning till detta kan vara att en kurs som skulle ges under höstterminen blev framflyttad. Deltagare i högskolepedagogiska kurser Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Utöver kursverksamheten har även andra former av pedagogisk kompetenshöjning erbjudits. KI har genomfört ett antal workshops som stödjer arbetet med virtuella patienter i framför allt läkarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen. För första gången har också en workshop för undervisning av internationella studenter erbjudits KIs lärare. I KIs utbildningskongress 2011, som hade temat Bedömning av kvalitet från kunskap till kompetens, deltog 225 personer. Flertalet kom från KI och SLL men konferensen hade också ett antal externa deltagare. Under året anordnade KI i samarbete med Sveriges universitets- och högskoleförbund för första gången en konferens om att leda högre utbildning. Konferensen hade 209 deltagare från 34 lärosäten i Sverige. KIs årliga lärardag 2011 hade temat Framtidens lärandemiljöer och lockade 89 lärare. KIs institutioner genomför också egna lärarforum, seminarier, internat och workshops. Exempel på teman är studentaktiverande undervisning, nätbaserat lärande och interprofessionellt lärande. Pedagogiska projektmedel, priser och akademier/nätverk KI delar varje år ut ett pedagogiskt pris på 100 tkr till enskilda lärare, lärarlag eller administrativ personal som genomfört betydande pedagogiskt utvecklings- eller förnyelsearbete inom KIs utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Vidare delas ett årligt pris på 50 tkr ut till en vårdenhet i länet som genomfört särskilda insatser för att höja utbildningskvaliteten för studenterna. Vid KI avsätts också varje år projektmedel för att stimulera till kreativitet och entreprenörskap i utvecklingen av pedagogiska tillämpningar. Under 2011 beviljades åtta projekt sammanlagt knappt 1 mnkr. KI/SLL utlyser därutöver ALF-projektmedel för pedagogiskt inriktade forsknings- och utvecklingsprojekt i de reguljära vårdutbildningar som KI och övriga högskolor i Stockholm bedriver inom landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation. Under 2011 beviljades elva projekt sammanlagt 8 mnkr fördelat över tre år. Under 2011 utsågs sju ledamöter i KIs nyinrättade pedagogiska akademi efter en extern sakkunnigprövning. Syftet med den pedagogiska akademin är att belöna goda, ambitiösa och pedagogiskt medvetna lärare samt skapa ett nätverk av pedagogiskt sakkunniga. 24

25 Kartläggning av lärarnas kompetens Under 2011 fortsatte KI det arbete som påbörjades 2010 med att genomföra enkätundersökningar om lärarnas vetenskapliga och pedagogiska kompetens. Inom KI har man under året skapat olika former av bemanningsverktyg. Verktygen används för att säkerställa en adekvat och kompetent bemanning på KIs utbildningar. Utveckling av lärandemiljöer KI fortsatte under året arbetet med projektet Framtidens lärandemiljöer som är ett samarbete med SLL. Syftet är att skapa såväl formella som informella lärandemiljöer inom hälso- och sjukvårdens utbildningar. De första informella miljöerna har påbörjats och beräknas vara klara i februari Projektering har inletts för ytterligare två informella miljöer. Dessa baseras på konceptet Hemma utanför hemmet. Likabehandling utbildning på grundnivå och avancerad nivå Könsfördelning av studenter på grundnivå och avancerad nivå De flesta av KIs utbildningsprogram på grundnivå och på avancerad nivå har en sned könsfördelning, där män utgör en minoritet. En del av utbildningsprogrammen har bara ett fåtal procent män. De program som har jämnast fördelning är biomedicinprogrammet, läkarprogrammet och tandläkarprogrammet. Några större skillnader jämfört med tidigare år föreligger inte. Det är svårt att påverka könsbundna utbildningsval och en liknande könsfördelning återfinns också vid andra lärosäten med vårdutbildningar och i den arbetsmarknad studenterna möter efter examen. Trots dessa svårigheter är det en viktig fråga för KI att arbeta med. Genom att i sin marknadsföring alltid ha representanter för båda könen, arbetar KI för att förändra situationen. Under 2011 har KI dessutom haft en särskild satsning tillsammans med AIK fotboll för att ta reda på hur unga män ser på maskulinitet kopplat till utbildningsval. Det visade sig att dessa unga män visserligen kunde tänka sig ett vårdyrke men att de var rädda för att framstå som omanliga inför andra och de var dessutom oroliga över att inte passa in på en kommande arbetsmarknad. Se vidare avsnittet Likabehandling. Könsfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2011 Arbetsterapeut- Audionom- Biomedicin- Biomedicinsk analytiker- Folkhälsovetenskap- Logoped- Läkar- Optiker- Psykolog- Röntgensjuksköterske- Sjukgymnast- Sjuksköterske- Tandhygienist- Tandläkar- Tandtekniker- Nybörjarprogram totalt 0% 20% 40% 60% 80% 100% Män Kvinnor 25

26 Karolinska Institutet ska enligt regleringsbrevet driva en tandvårdscentral i anslutning till tandläkarutbildningen. Tandvårdscentralen ska tillgodose såväl utbildningens behov som behovet av klinisk odontologisk forskning och utvecklingsarbete. Verksamheten omfattar såväl barn- som vuxentandvård. Vården som ges vid tandvårdscentralen omfattar allt från rådgivning till avancerad specialistvård. Till verksamheten finns stödfunktioner kopplade. Under 2011 omfattade verksamheten cirka patientbesök. Anslagsposten för tandvårdscentralen var tkr och totalkostnaden tkr. KI fördelar utöver det anvisade anslaget vissa ytterligare medel till verksamheten. Könsfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2011 Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet Spec.sjuksköterske- Progr. i odont. profylaktik Magisterprogram Masterprogram Påbyggn. program totalt 0% 20% 40% 60% 80% 100% Män Kvinnor Likabehandlingsperspektiv i undervisningen Under året har den treåriga särskilda satsningen Hållbar organisation för likabehandling vid KI (Holk) avslutats. Syftet med Holk har varit att höja lärarnas kompetens inom likabehandling. Inom projektet genomfördes en kartläggning av lärarnas kunskaper och om graden av likabehandlingsperspektiv i utbildningarna. Kartläggningen visade brister i lärarnas kunskaper om likabehandling. Vidare framgår i den studentbarometer som KI genomfört att studenterna inte upplever att de får likabehandlingsperspektiven tillräckligt belysta under utbildningen. Utifrån lärarkartläggningens resultat genomfördes under 2011 en stor satsning på kompetensutveckling för verksamma i utbildningsprogrammen. Syftet är att likabehandlingsperspektivet ska genomsyra undervisningen. Arbetet med att implementera likabehandlingsperspektiv i utbildningarna måste därför fortsätta att utvecklas. Inom ramen för det kontinuerliga förebyggande likabehandlingsarbetet har seminarier och föreläsningar om likabehandlingsperspektiv i utbildning samt om diskriminering och trakasserier genomförts. Målet är att skapa en bättre studiemiljö och skapa förutsättningar för viktiga diskussioner om studenternas kommande patientmöten. Under 2011 har cirka 275 studenter och lärare deltagit i seminarier av detta slag. En annan likabehandlingssatsning är att styrelsen för utbildning tillsammans med SLL årligen utlyser pedagogiska projektmedel där likabehandling är en av de kategorier som man kan erhålla medel för. Särskilda åtaganden Tandvårdscentral Optikermottagning Karolinska Institutet får i anslutning till optikerutbildningen driva en optikermottagning. Optikermottagningen är den klinik där studenterna exponeras för det kliniska arbetet. Kliniken har en patientgenomströmning på nära patienter per år. 26

27 Kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare från tredje land KI har tillsammans med Lunds universitet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet fått i uppdrag att anordna kompletterande utbildning omfattande högst 120 högskolepoäng (hp) för personer med avslutad läkar-, tandläkar- eller sjuksköterskeutbildning från tredje land. KI samordnar utbildningsinsatserna. Kompletterande utbildning för läkare Den kompletterande utbildningen för läkare omfattar ett års heltidsstudier (60 hp), varav 30 hp utgörs av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Utbildningen bygger på studenternas tidigare kunskaper och erfarenheter och stor vikt läggs vid att studenterna ska kunna integrera sina kunskaper och färdigheter i ett svenskt sjukvårdssammanhang. Inga förändringar i upplägget av utbildningen har gjorts i jämförelse med föregående år. Av de 20 studenter som antogs höstterminen 2010, har nio genomgått utbildningen med godkänt resultat och nio slutat efter att ha klarat TULE-provet, vilket innebär att 18 av 20 studenter är klara för AT. Återstående två saknar endast resultat på den integrerade slutexaminationen. I ansökningsomgången höstterminen 2011 fanns 83 behöriga varav 20 antogs. Samtliga antagna är kvar i utbildningen. Antalet helårsstudenter var på vårterminen 8,6 och på höstterminen 9. Intäkterna per helårsstudent är 234,6 tkr. Cirka 38 procent av dessa medel användes för VFU, 26 procent för undervisning, cirka två procent för antagning på institutionsnivå och för planering och kursadministration cirka 15 procent. Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av overhead. Antagningen på central nivå är samordnad mellan lärosätena och de merkostnader som detta innebär (extra antagningsomgång) uppgår till knappt 30 tkr. Inför antagningen höstterminen 2010 togs behörighetskravet på genomfört TULE-prov bort. Detta har inneburit fler behöriga sökande. Erfarenheterna av de ändrade behörighetskraven är att ett större underlag för urval resulterat i att antagna studenter bättre bedöms klara sina studier. Kompletterande utbildning för sjuksköterskor Den kompletterande utbildningen för sjuksköterskor omfattar ett års heltidsstudier (60 hp). Teoretiska studier varvas med verksamhetsförlagda delar. Tjugofyra hp utgörs av VFU inom medicinsk, kirurgisk eller geriatrisk vård, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Inga förändringar i upplägget av utbildningen har gjorts i jämförelse med föregående år. Av de 24 studenter som antogs höstterminen 2010 har 16 under året genomgått utbildningen med godkänt resultat. Två avbröt studierna redan under höstterminen 2010 och sex har under höstterminen 2011 genomgått examinationer för att uppnå godkänt resultat. I antagningen till höstterminen 2011 fanns 28 behöriga sökande som samtliga antogs. Av dessa påbörjade 26 sina studier. En person har därefter begärt studieuppehåll på grund av graviditet och en har avbrutit studierna av personliga skäl. Antalet helårsstudenter var på vårterminen 11,5 och på höstterminen 11,7. Intäkterna per helårsstudent är 130,3 tkr. Cirka 20 procent av dessa medel används för planering, 36 procent för undervisning och 19 procent för VFU. Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av hyra och overhead. Eftersom samtliga behöriga sökande som önskade gå utbildningen erbjöds utbildningsplats, behövde inget urval göras och det har därför inte uppstått några antagningskostnader på institutionsnivå. Antagningen på central nivå är samordnad mellan lärosätena och de merkostnader som detta innebär (extra antagningsomgång) uppgår till knappt 30 tkr. KI kan liksom tidigare år konstatera att goda kunskaper i svenska är av största vikt för att klara utbildningen. Kompletterande utbildning för tandläkare Den kompletterande utbildningen för tandläkare omfattar ett års heltidsstudier (60 hp) och består av såväl teori som klinisk färdighetsträning. 27

28 Av de 16 studenter som påbörjade sina studier höstterminen 2010, har elva genomgått utbildningen med godkänt resultat inom ordinarie studietid. Av resterande fem har två slutat efter att ha klarat Socialstyrelsens kunskapsprov och erhållit praktikplats. En har avslutat studierna med godkänt resultat under höstterminen 2011 och en blir klar under januari Den sista studenten fortsätter studierna för att nå godkänt resultat. Av 60 behöriga sökande höstterminen 2011 antogs 16 personer. En har därefter gjort studieuppehåll på grund av graviditet. Antalet helårsstudenter var på vårterminen 8,6 och på höstterminen 7,2. En viktig erfarenhet från första utbildningsomgången är att de flesta studenterna har mycket lite kunskap inom oral radiologi, endodonti och protetik och att de har svårigheter med svenska språket. Studenternas kliniska kunskaper och erfarenheter skiljer sig avsevärt från de kliniska krav som ställs för godkänd utbildning och därmed för svensk tandläkarlegitimation. Det har inneburit hårt arbete för studenterna och omfattande krav på den kliniska handledningen. Intäkterna per helårsstudent är 299,7 tkr. Cirka fyra procent av dessa medel används för planering, två procent för antagning, 32 procent för undervisning och cirka 42 procent för VFU. Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av hyra och overhead. Antagningen på central nivå är samordnad mellan lärosätena och de merkostnader som detta innebär (extra antagningsomgång) uppgår till knappt 30 tkr. Uppföljning av kompletterande utbildning KI följer kontinuerligt upp studenterna på de kompletterande utbildningarna, detta för att kunna göra individuella anpassningar i utbildningen i den utsträckning som det är ekonomiskt möjligt. KI avser vidare att göra en uppföljning av hur det har gått för de studenter som examinerats från den kompletterande utbildningen. Övrigt Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning KI har erhållit knappt 1,6 mnkr (2:55 ap. 9) för att utveckla klinisk utbildning och forskning. Behovet av att utveckla klinisk utbildning har fortsatt bedömts som särskilt stora då VFU utgör en väsentlig del i flertalet av KIs utbildningsprogram. KI beslutade därför att medlen även för år 2011 ska användas för den verksamhet som Centrum för klinisk utbildning (CKU) bedriver. CKU är en del av samverksansorganisationen mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting (SLL) och dessutom en gemensam satsning tillsammans med Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets Högskola och Sophiahemmet Högskola. CKU utgör en länk mellan lärosätena och hälso- och sjukvården (SLL) men även mellan lärosätena och kommuner samt privata aktörer. CKU har ett övergripande och samordnande ansvar för KIs verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Aktiviteter som genomförs är interprofessionella och riktar sig till lärare/handledare inom både basvetenskaplig och klinisk utbildning i syfte att stödja samsyn och integrering såväl inom som mellan utbildningsprogram. Under året har ett flertal workshops och seminarier hållits som lärare och handledare såväl med som utan formell anknytning till universitet/högskolor deltagit i. Aktiviteterna utgör en viktig kanal för information, reflektion och dialog om lärande i kliniska miljöer. Dessa aktiviteter bildar nu grunden i den lärarakademi som startade i slutet av Andra viktiga verksamheter som prioriterats under året är medverkan i uppbyggandet av de nyinrättade Akademiska Vårdcentralerna. För utvärdering av VFU har ett instrument baserat på kvalitetsindikatorer tagits fram och testats. Vidare har studerandeprocessen i den kliniska utbildningen kartlagts i samverkan med lärosäten och vårdverksamheter. CKU har även medverkat vid utarbetande av riktlinjer för logistik och fördelning av verksamhetsförlagda utbildningsplatser i länet samt i vidareutveckling av riktlinjer och uppföljning av kvalitet på de kliniska utbildningsenheterna. Slutligen har CKU medverkat i införandet av e-tjänstekort för studenter i VFU. 28

29 Ekonomisk redovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå I nedanstående tabell redovisas intäkts- och kostnadsutvecklingen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Anslagsintäkterna är redovisade inklusive ALF-anslaget. Se vidare kommentarer under finansiell redovisning. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr Intäkter Anslag 754,1 759,2 754,0 805,5 Avgifter och andra ersättningar 87,5 84,9 83,9 100,0 Bidrag 8,3 8,8 12,7 20,6 Finansiella intäkter 0,1 0,0 0,1 0,1 Summa intäkter 850,0 852,9 850,7 926,2 Kostnader Personal 404,2 420,3 434,0 488,2 Lokaler 101,4 100,5 99,6 99,0 Övriga driftskostnader 287,3 304,4 295,1 318,1 Finansiella kostnader 0,3 0,2 0,2 0,3 Avskrivningar 25,6 23,6 23,3 17,9 Summa kostnader 818,8 849,0 852,1 923,5 Transfereringar Medel från staten 9,8 4,2 4,3 7,3 Medel från myndigheter 0,0 1,9 0,0 0,0 Lämnade bidrag -9,8-6,1-4,3-7,3 Kapitalförändring Årets 31,2 3,9-1,4 2,6 Balanserad (IB) 102,7 134,1 137,9 136,5 Totalt (UB) 134,1 137,9 136,5 139,1 29

30 Uppdelning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå mellan anslagsfinansierad, beställd av andra lärosäten och övrig uppdragsutbildning redovisas nedan. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr Anslagsfin. Avgiftsfin. utbildning Utbildning Beställd utb Uppdragsutb Totalt Intäkter Anslag 805,5 0,0 0,0 805,5 Avgifter 25,1 6,3 68,6 100,0 Bidrag 20,5 0,0 0,1 20,6 Finansiella intäkter 0,1 0,0 0,0 0,1 S:a intäkter 851,2 6,3 68,7 926,2 Kostnader Personal 466,3 5,1 16,8 488,2 Lokaler 73,6 0,4 25,0 99,0 Övriga driftskostnader 293,3 0,5 24,3 318,1 Finansiella kostnader 0,3 0,0 0,0 0,3 Avskrivningar 15,3 0,0 2,6 17,9 S:a kostnader 848,8 6,1 68,7 923,5 Kapitalförändring Årets 2,4 0,2 0,0 2,6 Balanserad (IB) 123,0 4,4 9,1 136,5 Total (UB) 125,4 4,6 9,2 139,2 Ofördelade intäkter och kostnader Resultatet från andelar i dotterföretag och intresseföretag samt uppbördsverksamhet är inte fördelat på verksamhetsgrenar, se vidare resultaträkning under avsnittet Finansiell redovisning. 30

31 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Forskningen vid KI omfattar cirka forskare inom totalt cirka 500 grupper medan antalet aktiva studenter för utbildning på forskarnivå utgör cirka personer vid utgången av år Verksamheten bedrivs i samverkan med SLL vilket utgör en nyckelfaktor för att kunna foga samman forskningen och utbildningen på forskarnivå med den kliniska verksamheten där forskningsresultaten ska komma den enskilde patienten till del. Forskning Högskolelagen I högskolornas verksamhet ska vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. För forskningen ska som allmänna principer gälla att 1. forskningsproblem får fritt väljas, 2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. forskningsresultat får fritt publiceras. Strategi 2012 Bedriva medicinsk forskning av hög kvalitet i ett internationellt perspektiv. Nya forskningsrön några exempel Som medicinskt universitet bedriver KI forskning inom ett brett spektrum av ämnen rörande alla typer av sjukdomar och på alla nivåer från den rent experimentella laboratorieforskningen över kartläggning av de stora folksjukdomarna till den mer patientnära behandlingsforskningen. Här följer ett urval av de nya rön som publicerats vetenskapligt under det gångna året. Framgångsrik operation För första gången har en konstgjord luftstrupe bevuxen med patientens egna stamceller transplanterats in i en svårt cancersjuk patient (Lancet november). Den framgångsrika operationen, som var möjlig efter långt kunskapsinhämtande inom transplantationsmedicin, stamcellsforskning och medicinteknik, väcker hopp om vidare utveckling av transplantationer utan donator och den därmed följande avstötningsrisken. Prostatacancer Två stora studier som jämför olika behandlingsstrategier vid prostatacancer har publicerats (New England Journal of Medicine maj; Lancet Oncology sept). Dessa visar att fler män överlever sin cancer efter operation än i den grupp där man valt att avvakta, men också att operation ger mer besvär med urinläckage och impotens. Ytterligare genvarianter som är kopplade till ökad risk för prostatacancer har påvisats. Denna kunskap är angelägen för att kunna förbättra träffsäkerheten vid provtagning och diagnostik (Nature Genetics juli). Bröstcancer Forskare vid KI har medverkat i ett flertal multinationella samarbeten för förbättrade behandlingar av bröstcancer, som klarlagt effekter och biverkningar av olika läkemedel, använda ensamma eller i kombination, och till olika undergrupper av patienter (Journal of Clinical Oncology januari och juli; Lancet Oncology juni; Lancet juli och december). Att en större täthet i bröstvävnaden, som synliggörs vid mammografi, har samband med ökad risk för cancer har kunnat kopplas till en viss genvariant (Nature Genetics februari). Man har också 31

32 visat att många kvinnor som fått diagnosen bröstcancer avlider av helt andra sjukdomar (Journal of Clinical Oncology september). Det gäller framför allt kvinnor som var äldre vid diagnostillfället och de där cancern inte hunnit sprida sig till lymfkörtlarna. Malignt melanom En prövning av operationsmetoder vid malignt melanom har visat att två centimeters marginal runt ett tumörområde i huden är lika säkert som att operera bort ett större område (Lancet oktober). KI-forskare har även medverkat i större studier där flera nya genvarianter kopplade till malignt melanom har identifierats (Nature Genetics november). Blodcancer Flera cancerformer kan uppkomma i celler i de blodbildande organen och forskning på både experimentell och klinisk nivå pågår. Där har man exempelvis kunnat visa att nära släktingar till patienter med akut leukemi eller dess förstadium inte löper högre risk att drabbas av sjukdomen (Journal of Clinical Oncology december), en ökad risk kan däremot vara förknippad med en långvarig stimulering av immunförsvaret genom en tidigare infektion eller autoimmun sjukdom (Journal of Clinical Oncology juni). Bättre behandlingsmetoder har presenterats, både med läkemedel mot kronisk myeloisk leukemi och genom förfinad celltransplantation vid multipelt myelom (Journal of Clinical Oncology maj respektive juni). Cancersignaler Mycket av cancerforskningen sker på cellnivå liksom på molekylär nivå och flera studier har kunnat presentera ny kunskap om signaler och regleringsmekanismer som driver tumörtillväxt och som därför skulle kunna manipuleras för att stoppa en cancerutveckling (Science augusti; Nature Chemical Biology oktober; Nature Medicine november). Arvsanlagen En studie om en av livets mest fundamentala processer, hur kromosomens kopiering går till i detalj, har gett ny kunskap om denna process (Nature mars). En ny metod har också utvecklats som gör det möjligt att räkna individuella molekyler av DNA och RNA, vilken kan användas vid exempelvis mer exakta studier av cancercellers inre reglering (Nature Methods november). En ny ärftlig sjukdom som leder till svår utvecklingsförsening och leverpåverkan, och dess bakomliggande orsak, har upptäckts (American Journal of Human Genetics september). De två sistnämnda studierna är exempel på forskning som möjliggjorts genom satsningen på Science for Life Laboratory i Stockholm. Fetma Ny kunskap att fetma, diabetes och blodfettsrubbningar kan förknippas med störningar i fettcellernas funktion kan ge nya möjligheter till behandling (Nature september). Multipel skleros Inom ett internationellt forskarlag har nya genetiska varianter identifierats som är kopplade till multipel skleros (MS), vilket lett till ny förståelse för biologin bakom denna mycket handikappande neurologiska sjukdom (Nature augusti). Ett starkt samband mellan skiftarbete i tidig ålder och senare insjuknande i MS har visats och kan troligen förklaras med de störningar i melatoninutsöndring och inflammationssvar som förändrad dygnsrytm för med sig (Annals of Neurology oktober). Gynekologi Genom ett nordiskt samarbete har man visat att operation av framfall, som är ett vanligt sjukdomstillstånd bland kvinnor efter barnafödande, där ett syntetiskt nät opereras in, ger bättre resultat än traditionell kirurgi (New England Journal of Medicine maj). En studie av kvinnor med poly- 32

33 cystiskt ovariesyndrom visade att de löper hög risk att drabbas av komplikationer under en graviditet och denna grupp bör därför följas upp extra noga (British Medical Journal oktober). Epilepsi Kvinnor som medicinerar för epilepsi löper en ökad risk för att missbildningar ska uppstå under en graviditet och en studie har nu kunnat visa hur val av läkemedel och doseringen kan minska den risken (Lancet Neurology juni). Att epilepsi skulle leda till en ökad våldsbenägenhet har kunnat avskrivas, däremot finns ett samband mellan tidigare hjärnskada orsakad av våld mot huvudet och senare risk för våldsbrott (PLoS Medicine december). Nervceller Inom KIs starka stamcellsforskning har ny kunskap presenterats om hur utvecklingen av hjärnans celler är kontrollerad av dopamin och olika transkriptionsfaktorer (Cell Stem Cell april och juni). Man har också tagit fram helt ny kunskap om den ärrbildning som uppstår runt en ryggmärgsskada, kunskap som öppnar för nya möjligheter att laga skadad nervvävnad (Science juli). Aktivering av nervsystemets immunceller, så kallade mikroglia, kan ha betydelse vid utvecklingen av neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson och Alzheimer. En aktuell studie visar hur vissa signalämnen är inblandade i denna aktivering och följaktligen skulle kunna vara en tänkbar måltavla för en skyddande bromsmedicin (Nature mars). Dyslexi Dyslexi har fått en möjlig neurobiologisk förklaring då en av de gener som ligger bakom har visat sig reglera funktionen hos de utskott, cilier, hos hjärnans nervceller som är viktiga för cellernas kommunikation och förflyttning (PLoS One juni). Kognition och psykiatri Flera uppmärksammade studier, där synintryck manipulerats, har berört hur vi uppfattar vår kropp som hel, vår egen och även i förhållande till omvärlden (PLoS One februari och maj). Exakt var i hjärnan dessa intryck styrs har visats med MR-teknik (Current Biology juni). KI har deltagit i stora internationella studier av den genetiska bakgrunden till schizofreni och bipolär sjukdom (Nature Genetics, september) och en experimentell råttmodell för framtida prövningar av antidepressiva läkemedel har presenterats (Molecular Psychiatry januari). Diabetes Inom diabetesforskningen har man visat att frisättningen av insulin inte står under direkt kontroll av nerver, som man tidigare trott. Därmed har hela anatomin i bukspottskörteln ritats om (Cell Metabolism juli). En ny komponent i mitokondrien, som kallas cellens kraftverk, har upptäckts som kan få betydelse för vår förståelse av åldersassocierade sjukdomar (Cell Metabolism maj). Nya rön att mitokondriens funktion påverkas positivt av ämnet nitrat förklarar en del av nyttan med att äta grönsaker som sallad, spenat och rödbetor (Cell Metabolism februari). Hjärtsvikt En jämförande studie av två läkemedel mot hjärtsvikt kunde påvisa en skillnad i överlevnad, resultat som kan omsättas i förbättrade behandlingsrutiner (Journal of American Medical Association januari). Hjärtklaffar, som idag opereras bort vid allvarliga tillstånd av förkalkning, har visats sig vara känsliga för anti-inflammatoriska läkemedel som därmed skulle kunna utgöra en framtida ickeinvasiv behandlingsmetod (Circulation, mars). 33

34 Kvalitet i forskning Mått på vetenskaplig produktion bibliometri KI använder bibliometri för mätning av forskningsresultatens spridning och genomslagskraft. Bibliometri är tillämpningen av matematiska och statistiska metoder på artiklar, böcker och andra kommunikationsmedia. Redovisade data 1 ska ses över en längre tidsperiod. Antal publikationer är ett grovt mått på vetenskaplig produktion och kan variera bland annat på grund av publiceringsmönster inom olika discipliner. Staplarna i figuren representerar publikationer med någon adress som kan anknytas till KI. Siffrorna för antal publikationer grundas på publikationsår. Eftersom databasen uppdateras med en viss eftersläpning finns vid tidpunkten för årsredovisningen inte en fullständig uppgift för det senaste året. För att ge en rättvisande bild av utvecklingen redovisas därför inte uppgifter för En mer fullständig bild av den vetenskapliga produktionen kan erhållas vid en jämförelse över en längre tidsperiod. KI väljer att göra jämförelsen mellan åren 2001 och Under denna period har den totala produktionen av publikationer ökat med 39 procent. Enbart räknat på vetenskapliga artiklar och reviewartiklar är ökningen 29 procent. Antal publikationer Antal Other Letter Editorial Material Meeting Abstract Review Article Grad 1,75 1,50 Fältnormerad citeringsgrad KI 1,25 1,00 0, Världsgenomsnitt 1 Certain data included herein are derived from the Web of Science prepared by THOMSON REUTERS, Inc. (Thomson ), Philadelphia, Pennsylvania, USA: Copyright THOMSON REUTERS All rights reserved. 34

35 Den fältnormerade citeringsgraden speglar en artikels citeringsgrad jämfört med citeringsgraden för publikationer av samma slag, det vill säga av samma dokumenttyp, från samma år och inom samma ämne. En enskild artikels indikator blir 1 om den är citerad lika många gånger som medelciteringen för liknande artiklar. I ovanstående diagram visas medelvärdet av den fältnormerade citeringsgraden för alla artiklar från KI per år. Mellan åren 2005 och 2010 har KIs värde ökat från 1,38 till 1,61. Utvecklingen under åren visar en relativt stabil nivå där KI håller sin position jämfört med omvärlden. Publikationer från 2011 har ännu fått ganska få citeringar och kan därför inte anses utgöra stabila och tillförlitliga resultat och har med anledning av detta exkluderats från ovanstående figur. KIs färdplan för forskning KIs färdplan för forskning i samarbete med SLL har fortsatt att vara vägledande för KIs forskning. Genom riktade insatser inom fem områden ges möjlighet att stärka både den kliniska och den mer basala forskningen. Totalt beräknas totalt cirka 200 mnkr satsas inom ramen för färdplanen. Tematiska centrumbildningar Totalt åtta multidisciplinära, translationella tematiska centra har inrättats där framgångsrika grupper inom olika biomedicinska områden samlas. Utvärdering kommer att ske efter att verksamheten pågått i tre år, det vill säga budgetåret Identifiera och rekrytera nya forskarkrafter Målet är att agera aktivt för att berika mångfalden och konkurrenskraften genom att identifiera och rekrytera forskarkrafter inom viktiga områden, som också är ledande företrädare för sina ämnen. Detta sker bland annat genom inrättande av strategiska professurer som normalt erhåller centrala anslag under en femårsperiod. Resursstöd till särskilt framstående professorer Resursstöd utgår till 45 särskilt framstående professorer (så kallade DPA, Distinguished Professors Award) med 3,5 mnkr vardera under en femårsperiod. Stärka corefaciliteter och infrastruktur Genom att stärka corefaciliteter och infrastruktur görs avancerade teknikplattformar tillgängliga för alla forskare. Stödja yngre forskare KI har ett program för återkommande utlysningar av medel för anställning av seniora forskare i två år, på nivån direkt efter forskarassistent. Programmet omfattar 15 anställningar. I ett annat program utlyses medel för anställning av post-doc i två år. En ytterligare satsning på mellannivå avser fem helfinansierade anställningar som forskarassistent i fyra år. Elektroniska laboratorieböcker Ett system för elektroniska laboratorieböcker, KI-ELN (ELN = Electronic Laboratory Notebook) är under uppbyggnad. Syftet är att kunna erbjuda alla forskare ett gemensamt system för att dokumentera forskningen på ett säkert och effektivt sätt. Antalet användare uppgår till cirka 700 forskare fördelade på runt 90 olika forskargrupper. KI- ELN innebär klara förbättringar för användarna i form av bättre sökbarhet, enhetliga rutiner, trygghet och överblick. Extern kvalitetsutvärdering av forskningen (ERA) Den externa utvärderingen av KIs forskning (ERA: External Research Assessment) som slutfördes under 2011 syftade till att identifiera och lyfta fram förslag till förbättringar och utveckling av för- 35

36 utsättningarna för forskning. Utvärderingen genomfördes av paneler inom nio breda vetenskapliga områden med totalt 78 internationella experter. Utvärderingen gjordes på nivån forskargrupp/motsvarande. Panelerna träffade även prefekterna. Totalt 561 intervjuer (501 konstellationer/forskargrupper) genomfördes under panelernas fyra dagar långa platsbesök som ägde rum i mars och april Individuella rapporter färdigställdes på plats liksom panelernas egna övergripande slutsatser. Experternas slutsatser kommer att ingå i KIs strategiarbete. Bland synpunkterna framkom att många forskargrupper arbetar isolerat vilket hämmar kvalitetsutvecklingen. Det finns fall av otydligt akademiskt ledarskap särskilt i svaga forskningsmiljöer. Karriärmöjligheterna för unga forskare behöver stärkas. Uppföljningen på konstellationsnivå har skett genom att dekanus för forskning träffat samtliga prefekter och gått igenom de enskilda svaren. Den lokala akademiska ledningen har fått beskriva vilka åtgärder som ska tas i spåren av utvärderingen och uppföljning kommer att ske under hösten En tredjedel av de bedömda konstellationerna klassades som excellent eller outstanding. Dessa grupper var genomgående större än övriga vilket leder till slutsatsen att minst hälften av alla forskare arbetar i miljöer som håller världsklass. Något mindre än en femtedel av alla konstellationer betygsattes som insufficient eller poor. För att underlätta analys, diskussion och fortsatt utvecklingsarbete har de 33 rekommendationerna i experternas utvärderingsrapport delats upp i åtta kategorier: KIs styrbarhet; rensa i den interna begreppsfloran; situationen för unga forskare; KIs utbildning på forskarnivå; den kliniska forskningens villkor; utbildningen; internationella kontakter samt lyssna på omvärlden. Organisation av försöksdjursverksamheten En väl fungerande, tydlig och centralt förankrad organisation för försöksdjursverksamheten är en viktig kvalitetsfråga för att kunna driva forskning under trygga förhållanden. Alla strategiska frågor för KI och SLL inom försöksdjursområdet behandlas i ett nytt akademiskt ledningsorgan, Försöksdjursnämnden. Den operativa verksamheten inom KI samlas i en organisatorisk enhet för komparativ medicin. Denna enhet har hand om alla delar av verksamheten som rör försöksdjur i forskningen på KI och ger service och vägledning till forskare, doktorander och andra anställda. I komparativ medicin ingår en veterinärenhet som erbjuder veterinärservice, en utbildningsenhet som erbjuder kurser i försöksdjursvetenskap samt olika servicefaciliteter med försöksdjursbaserad verksamhet. Likabehandling forskning För att uppnå en jämnare könsfördelning bland lärare och forskare samt främja jämställdhet och lika villkor har följande åtgärder genomförts under Vid anställningsförfaranden av exempelvis professorer och universitetslektorer ska rekryteringsgrupperna ange såväl kvinnor som män bland tänkbara kandidater för utlysta anställningar samt aktivt söka upp tänkbara kandidater. Särskild vikt ska läggas vid att få sökande av underrepresenterat kön. Rekryteringsutskottets ledamöter har under året deltagit i en utbildning avseende kompetensbaserad rekrytering. Denna utbildning syftar till att vid varje rekrytering utgå från vilken kompetens som söks och bedöma om denna finns hos den sökande. Ett processorienterat arbetssätt som utgår ifrån en sådan kompetensbaserad rekrytering minskar risken för att ovidkommande faktorer såsom kön och könsöverskridande identitet, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder kommer att spela roll vid en rekrytering. Sedan 2006 har ett antal anställningar utlysts inom områden där det finns vetenskapligt välmeriterade kvinnor. Under 2011 anställdes ytterligare två personer inom ramen för satsningen och hittills har 17 anställningar som universitetslektor utlysts och 19 personer har anställts. Tolv kvinnor och fyra män har anställts som professorer medan två kvinnor och en man har anställts som lektorer, vilket innebär att 74 procent av anställningarna har gått till kvinnor. År 2010 tilldelades KI medel från Delegationen för jämställdhet i högskolan för jämställdhetsprojektet Mentor4Equality, ett projekt som syftar till att inhämta mer kunskap kring mekanis- 36

37 mer och strukturer som motverkar jämställdhet vid KI. Kunskapen kommer att ligga till grund för främjande åtgärder inom likabehandlingsområdet. Projektet riktar sig till doktorander och doktorer fram till fem år efter disputation som erbjuds att delta i mentorskapsprogram. Planering och rekrytering av adepter och mentorer har skett under Projektet fortlöper fram till Forskningsfinansiering KIs omslutning avseende forskningen är oförändrad sedan budgetåret Jämfört med år 2008 är ökningen dock 24,1 procent. Ökningstakten är något högre för statsanslaget (25,8 procent) än för de externa medlen (23,2 procent). Den oförändrade nivån för de externa anslagen totalt sett hänger delvis ihop med ändrad redovisningsprincip för Se vidare avsnittet finansiell redovisning. Anslag från svenska företag och utländska finansiärer har minskat med cirka 13 procent medan medel från forskningsråden dock fortsätter att öka, totalt med 50 procent sedan Det speglar KIs allt högre andel i fråga om tilldelade anslag av olika typer i den nationella konkurrensen mellan de medicinska fakulteterna. Mnkr Utveckling forskningsmedel Externa Statliga Intäkter forskning totalt , mnkr Finansiär Förändring Stiftelser och organisationer ,2% Utländska finansiärer (se nedan) ,0% Forskningsråd ,6% Kommuner och landsting ,0% Övriga statliga ,6% Svenska företag ,8% Egna medel ,4% Finansiella intäkter ,2% Summa externa medel ,1% Statsanslag ,1% Totalt ,1% Andel extern finansiering 64% 67% 64% 63% 37

38 Intäkter utländska finansiärer , mnkr Förändring EU ,1% Stiftelser och organisationer ,3% Företag ,7% Summa ,0% Europeiska Unionen KI har behållit ställningen som största mottagare av EU-forskningsanslag bland svenska universitet och som en av de absolut största mottagarna i Europa inom området health. Forskningsbidragen till KI från EU har minskat något jämfört med tidigare år. Detta kan förklaras av att utlysningarna på senare år har minskat i bredd avseende ämnesområden, och i vissa för KI viktiga områden, såsom cancer, helt uteblivit under ansökningsåren Ytterligare förklaring till bidragsminskningen är effekten av ny princip för hantering av stipendier, som påverkar med -10,5 mnkr. Intäkterna under 2011 från EU uppgick till 224,1 mnkr. Mnkr ,4 138,8 Intäkter från EU ,2 185,7 172,5 235,2 232,9 224, Ramprogrammen (FP6 & FP7) KIs deltagande i FP6 under 2011 uppgick till 15 projekt varav två som koordinator. Alla KIs kvarvarande FP6-projekt avslutas i början av KI har deltagit i 222 FP7-projekt under året (varav 29 Marie Curie Fellowships och 20 ERC Grants). För 31 av dessa FP7-projekt är KI koordinator. European Research Council (ERC) ERC är en av de fyra delarna i FP7. Anslagen delas ut till enskilda forskare/forskargrupper där endast excellence gäller som urvalskriterium. KI har nio löpande ERC Advanced Grants och elva Starting Grants. Intäkterna under 2011 för forskningsbidrag från ERC uppgick till 40,6 mnkr. Innovative Medicines Initiative (IMI) IMI, som är EU-kommissionens och läkemedelsindustrins gemensamma satsning för stöd till framtagande av läkemedel startade KI deltar som partner i elva pågående IMI-projekt, varav ett projekt som koordinator. Folkhälsoprogrammet EUs Folkhälsoprogram förvaltas av DG SANCO i Luxembourg. Under 2011 deltog KI i två projekt, i båda som koordinator. 38

39 Antal EU-projekt * Totalt antal projekt varav koordinator** * Antal pågående projekt inom FP6, FP7 och Folkhälsoprogrammet. FP7-projekt som är beviljade men ännu ej startat finns inte med i siffrorna. ** ERC projekt är inte inkluderade. Amerikanska forskningsbidrag KI är en av de största europeiska mottagarna av amerikanska forskningsbidrag. KIs intäkter från amerikanska finansiärer för år 2011 uppgick till 44 mnkr varav 22 mnkr från National Institutes of Health (NIH) som är KIs viktigaste samarbetspartner utanför Europa. Bidraget från NIH har minskat kraftigt (-44 procent) i och med att ett antal större projekt avslutats. KI har under 2011, förutom från NIH, också erhållit amerikanska statliga medel från Agency for Healthcare Research and Quality, Employee Benefits Security Administration, US Army och National Science Foundation inom totalt 60 forskningsprojekt där KI koordinerat 13. Förutom de federala medlen utgör amerikanska ideella organisationer och privata stiftelser viktiga aktörer i fråga om möjlighet att erhålla forskningsbidrag. Intäkterna från denna grupp uppgick 2011 till 22 mnkr. Medel till strategiska forskningsområden KI har etablerat nationella forskningssatsningar inom sex strategiska forskningsområden (SFO): diabetes, neurovetenskap, vårdvetenskap, cancer, epidemiologi samt stamceller/regenerativ medicin. Varje SFO-område strävar efter att utveckla starka forskningsmiljöer genom att genomföra rekryteringsprogram för yngre och seniora forskare, organisera konkurrenskraftiga infrastrukturer och öka mobiliteten mellan preklinisk och klinisk forskning samt industri. De strategiska forskningsmedlen KI erhöll 2011 uppgick till tkr. Under året har tkr förbrukats inom de sex SFO-områden som KI ansvarar för, vilket påverkar årets kapitalförändring positivt med tkr. Ingående balans från föregående år uppgår till tkr. Detta ger en utgående balans 2011 om tkr. Utvecklingen av SFO-miljöerna och synergieffekter med andra strategiska satsningar ger KI en stark bas för att skapa internationellt ledande forskningsprofiler inom respektive område. Totalt har tkr utbetalats till samarbetspartners fördelat på tkr från SFO diabetes till Umeå Universitet, tkr från SFO Neurovetenskap till Umeå universitet och 641 tkr till KTH samt tkr från SFO vårdvetenskap till Umeå universitet. KI medverkar i ytterligare två SFO-satsningar inom molekylär biovetenskap, (Science for Life Laboratory) och inom E-vetenskap. SciLifeLab är en kraftsamlig av resurser från KI, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Etableringen av SciLifeLab har gett forskare på KI unika möjligheter att i sin närhet genomföra teknikkrävande och storskaliga forskningsprojekt med inriktning på studier om geners och proteiners funktion. SciLifeLab möjliggör att forskare inom KI och övriga Sverige får tillgång till de moderna tekniker och instrument som dagens snabba teknologiska utveckling skapar. SciLifeLab inkluderar högklassiga avbildningsmöjligheter för att studera cellulära händelseförlopp. SciLifeLab har under 2011 anslutit en proteinproduktionsenhet The Protein Science Facility till sin resursportfölj och arbetar med att i framtiden skapa naturliga samarbetsplattformar med flera nationella infrastrukturer, främst CBCS och BBMRI.se (se nedan under Medel till strategiska infrastrukturer). 39

40 Strategiska forskningsområden (SFO) där KI är huvudsökande, tkr Intäkter Cancer Diabetes Epidemiologi Neurovetenskap Stamceller och regenerativ medicin Vårdforskning Totalt Anslag* Summa intäkter Kostnader Personal varav ind. kostnader Övriga driftkostnader Summa kostnader Saldo Totala anslagsmedel varav: KI Umeå universitet KTH 641 Strategiska forskningsområden (SFO) där KI är medsökande, tkr Intäkter Molekylär biovetenskap E-vetenskap Totalt Anslag Övriga intäkter Samfinansiering Summa intäkter Kostnader Personal varav ind. kostnader Övriga driftkostnader Summa kostnader Saldo Utöver den direkta statliga finansieringen till KIs SFO tillkommer annan finansiering till forskning som har en nära anknytning till dessa områden. Det gäller medel som KI avsätter i strategiska resurser (66 mnkr) samt medel från olika externa finansiärer bland andra Vetenskapsrådet och Cancerfonden. Denna forskning, som förstärker KIs SFO, har uppskattats till ca 520 mnkr. Medel till strategiska infrastrukturer KI fick under 2010 i uppdrag av Vetenskapsrådet (VR) att etablera två nationella infrastrukturer, båda finansierades av VR och med strategiska resurser från KI. Kemisk Biologi (Chemical Biology Consortium Sweden, CBCS) har som uppgift att erbjuda forskare storskaliga bindningsstudier av kemiska molekyler till olika målproteiner. Initialt bygger infrastrukturen på ett samarbete av befintliga forskningsmiljöer i Stockholm, Uppsala och Umeå. Genom en gåva har Biovitrum (nu Swedish Orphan Biovitrum) donerat ett större bibliotek av kemiska molekyler vilket nu ingår i CBCS resurser. Den andra infrastrukturen, Svensk Nationell Forskningsinfrastruktur för Biobank- 40

41 ning och Analys av Biologiska Prover (Biobanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden, BBMRI.se), syftar till att skapa en nationell standard för insamling av biobanksprover samt kostnadseffektiva möjligheter till långtidsförvaring och analyser av prover. BBMRI.se stöds av samtliga medicinska universitet i Sverige och infrastrukturella resurser kommer att etableras på olika platser i landet. Båda infrastrukturerna har administrativ hemvist vid KI. Respektive verksamhet leds av en styrelse. Övrig redovisning Karolinska Institutets Folkhälsoakademi (KFA) Karolinska Institutets Folkhälsoakademi (KFA) bildades i januari 2009, genom ett uppdrag från SLL att ta över verksamheten inom dåvarande Centrum för folkhälsa. Det nuvarande avtalet mellan KI och SLL hävs den 31 mars Folkhälsoakademien återgår därmed till SLL. Syftet med verksamheten har varit att främja folkhälsan genom att samordna och bidra till utveckling av folkhälsovetenskaplig forskning, utbildning och strategiskt folkhälsoarbete. Överflyttningen har inte lett till en sådan utveckling av verksamheten som båda parter hade hoppats på. Organisationsförändringen berör omkring 180 personer som samtliga kommer att erbjudas plats i den nya organisationen inom SLL. International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF) INCF inrättades av OECD i augusti 2005, med syftet att utveckla området neuroinformatik (databaser och datorbaserad modellering) för att möjliggöra en utveckling av olika typer av standarder och annan infrastruktur. Neuroinformatik är en separat del av bioinformatiken som har stor betydelse för utvecklingen av kunskapen om nervsystemets funktion och dess sjukdomar inom det psykiatriska och neurologiska området. INCF har 16 medlemsländer i Europa, Nordamerika och Asien, och finansieras genom medlemsavgifter relaterade till ländernas investeringar i forskning och utveckling (rörelsekapital för 2011 är 18,6 mnkr). Sekretariatet har tolv anställda, huvudsakligen disputerade forskare. KI ställer lokaler och administrativ service till INCFs förfogande. INCF har under 2011 arbetat genom följande programområden: Digital Brain Atlasing; Ontologies for Neural Structures; Multi-scale modeling; och Standards for Datasharing. Det övergripande syftet med programmen är att skapa standarder och interoperabilitet inom neuroinformatiken. Mer än 150 internationellt ledande forskare, främst från medlemsländerna, är involverade i programmen och har administrativt stöd från Sekretariatet. Under 2011 har utveckling av en internationell cyberinfrastruktur för neuroinformatik också startats i syfte att öka tillgängligheten av produkter och tjänster som utvecklats inom INCFs program. 41

42 Utbildning på forskarnivå Högskolelagen Utbildning på forskarnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på forskarnivå ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. Strategi 2012 Stärka utbildningen på forskarnivå så att den hävdar sig väl i en ökande global konkurrens. En stor andel (cirka en tredjedel) av studenterna vid KI är doktorander. Det totala antalet aktiva forskarstuderande uppgår till cirka personer. Av landets doktorander inom medicin, odontologi och farmaci är för år 2010 drygt 40 procent inskrivna vid KI. Andelen examina är ungefär lika stor. Inom hela det svenska högskolesystemet står KI för cirka 14 procent av alla examina. Volym och examen Antalet nyantagna forskarstuderande har minskat med cirka nio procent och närmar sig nu nivån för år 2007 efter en tillfällig högsta nivå år Totala antalet aktiva studerande har ökat med 2,7 procent. Sedan budgetåret 2002 har de forskarstuderande vid KI ökat med cirka sju procent, medan omslutningen under samma period har ökat med 61 procent. Denna stabilitet i fråga om antalet forskarstuderande kan jämföras med ökningen av gruppen forskarsassistenter, 102 procent respektive forskare, 44 procent. Antalet examina har sedan år 2002 ökat med 17 procent. För år 2011 är antalet, liksom för de nyantagna doktoranderna tillbaka på 2007 års nivå. Utbildning på forskarnivå; nyantagna, registrerade, examina Nyantagna forskarstuderande varav licentiander Forskarstuderande (aktiva 10%) Licentiatexamen Doktorsexamen varav tidigare licentiatexamen

43 Antal Aktiva doktorander vid KI Män Kvinnor Totalt Antal 400 Antal disputationer vid KI Män Kvinnor Totalt Nettostudietid Sedan år 2006 har nettostudietiden ökat med 20 procent och ligger nu strax över den förväntade tiden om fyra år. Främsta orsaken till detta är bättre uppföljning av individuella studieplaner och skärpta registreringsrutiner. Nettostudietiden för licentiatexamen är i stort sett oförändrad sedan Det är i detta fall fråga om ett litet antal individer, vilket utgör en viktig förklaring till variationerna mellan åren under den redovisade perioden. 4,00 År Nettostudietid, utbildning på forskarnivå Disp 3,00 2,00 Lic 1,00 0,

44 Studiefinansiering År 2010 innebar en omfördelning i fråga om andelen extern finansiering i förhållande till anslagsmedel. Denna trend har fortsatt Andelen externa medel har sedan 2008 sjunkit från 75 procent till 64 procent, med motsvarade ökning för anslagsmedlen. En orsak till detta kan vara den relativa ökning av statliga anslagsmedel som skett under perioden. Andelen utbildningsbidrag i förhållande till anställning som doktorand ligger stabil kring 78 procent. Studiefinansiering Finansieringsform tkr % tkr % tkr % tkr % Anställning som doktorand Utbildningsbidrag Summa varav anslagsmedel varav externa medel Kostnader för utbildning på forskarnivå Genomsnittskostnaden för en doktorand med anställning/utbildningsbidrag kan beräknas till tkr för 2011 enligt nedan. En närmare beskrivning finns i bilaga: Kostnader för prestationer. Uppgifterna bygger till en del på antaganden varför kostnaden ska ses som ungefärlig. Den överensstämmer dock relativt väl med den beräkning som gjordes vid vissa lärosäten 2001 på uppdrag av regeringen, om hänsyn tas till ökningar av prisindex sedan dess. Kostnad per prestation för doktorander Tkr Handledarkostnad Lön 151 Drift 46 Lokaler 25 Avskrivningar 8 Delsumma 230 Doktorandkostnad Lön/utbildningsbidrag 341 Drift 237 Lokaler 130 Avskrivningar 42 Delsumma 750 Indirekta kostnader på lön och drift 181 Total kostnad Könsfördelning doktorander Könsfördelningen bland nyantagna, aktiva och examinerade doktorander befinner sig nära det så kallade jämställdhetsintervallet (40 60 procent). Denna fördelning har varit relativt konstant under de senaste tio åren var 62 procent kvinnor och 38 procent män bland de aktiva doktoranderna. Bland nyantagna till utbildning på forskarnivå var andelen kvinnor 61 procent (totalt 409 personer). Kvinnor utgjorde 63 procent av samtliga examinerade under året (totalt 363 personer). Bland dem som antogs med licentiatexamen som mål utgjorde kvinnorna en majoritet. Andelen doktorander som antas med licentiatexamen som mål har dock minskat under de senaste åren och ligger i förhållande till antagning till doktorsexamen på en låg nivå (tre procent av samtli- 44

45 ga nyantagna 2011 jämfört med fyra procent 2010). Bland de som avlade licentiatexamen var 93 procent kvinnor (totalt 14 personer). Andel kvinnor i utbildning på forskarnivå (%) Nyantagna forskarstuderande varav licentiander Forskarstuderande (aktiva 10%) Licentiatexamen Doktorsexamen Det är dock inte förvånande att kvinnor är i majoritet bland nyantagna, aktiva och examinerade doktorander, då rekryteringen till utbildning på forskarnivå till stor del görs bland studenter från utbildningar på grundnivå och avancerad nivå där kvinnor är i majoritet. Liknande könsfördelning återfinns också bland doktorander inom liknande forskningsområden vid andra svenska lärosäten. Kvalitet utbildning på forskarnivå Rekrytering av doktorander KI verkar för att öka andelen doktorander som rekryteras i konkurrens. Ett transparent rekryteringsförfarande leder till att eventuella brister gällande lika villkor för sökande lättare kan upptäckas. Under 2011 infördes ett obligatorium att utlysa doktorandplatser för de handledare som tilldelas särskilda konkurrensutsatta medel för studiefinansiering, så kallade KID-anslag. Det har även anordnats tre seminarier om doktorandrekrytering för rekryterande personal i syfte att öka kunskapen om rekryteringsprocessen. Bland annat har frågor om urvalsförfarande, intervjuteknik och diskriminering diskuterats. Under året har ett 60-tal doktorandplatser utlysts via KI jobb-portalen. Handledarutbildning Handledarna har en av nyckelrollerna i utbildning på forskarnivå. För att utveckla forskarhandledarnas kompetens och stärka deras förmåga att hantera olika situationer relaterade till handledarrollen arrangerar KI kurser och andra aktiviteter. Sammanlagt erbjuder KI fyra olika kurser för forskarhandledare, varav en är webbaserad. Under året genomfördes för första gången en ny kurs för handledare med inriktning mot ledarskap och gruppdynamik. Utöver kurserna arrangeras också lunchseminarier med olika teman för forskarhandledare. Uppföljning av doktoranders syn på utbildningen Sedan 2007 har KI skickat ut en enkät till samtliga doktorander inför disputation och licentiatexamen. Enkäten syftar både till att samla in information om hur KIs doktorander upplever sin utbildning och få underlag till hur utbildningen kan förbättras. Enkäten sammanställs årligen. Svarsfrekvensen vid 2010 års undersökning var 71 procent. Resultaten visar att cirka 90 procent av doktoranderna är helt eller delvis nöjda med sin tid som doktorander vid KI. Omkring tre fjärdedelar av doktoranderna skulle rekommendera sin huvudhandledare till presumtiva doktorander. KI har under hösten 2011 beslutat att införa ytterligare en enkät. Den nya enkäten, som kallas Mid Poll, ska besvaras av doktorander som har genomfört halva utbildningen. Syftet med enkäten är att undersöka lärandet i utbildning på forskarnivå för att synliggöra och vid behov förbättra de pedagogiska momenten i utbildningen. Förändrad antagningsprocess för obligatoriska kurser på forskarnivå KI beslutade att genomföra en central antagning höstterminen 2011 till de obligatoriska allmänvetenskapliga baskurserna som ingår i utbildning på forskarnivå. Genom att de sökande blev ombedda att rangordna sina val förväntas antal sena avhopp vid kursstarten våren 2012 att minska. 45

46 Detta förväntas leda till ett bättre resursutnyttjande av kursplatser samt att doktoranderna kommer att kunna läsa de allmänvetenskapliga baskurserna tidigare under utbildningen. Alumnundersökning av forskarexaminerade 2003/2004 samt 2007/2008 Hösten 2011 genomförde KI tillsammans med de medicinska fakulteterna vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund och Umeå en alumnundersökning. Undersökningen, Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden, riktade sig till personer som avlade doktorsexamen läsåren 2003/2004 samt 2007/2008 och genomfördes av Statistiska centralbyrån. Resultaten, som avser samtliga deltagande fakulteter, visar att 86 procent hade arbete under mätveckan. Bland dessa arbetade drygt 40 procent inom universitet och högskola, en tredjedel inom landsting och cirka 15 procent inom privat sektor. En liten del arbetade inom annan statlig sektor eller kommun. Två tredjedelar svarade att det formellt krävdes en doktorsexamen för de arbetsuppgifter man hade under mätveckan. Drygt 40 procent av alla forskarexaminerade har som huvudsökande erhållit forskningsanslag efter doktorsexamen och något mindre än hälften har varit anställda som post-doc eller haft postdoktoralt stipendium. Bland de verksamma inom universitet och högskola uppger 88 procent att forskning ingår i arbetsuppgifterna. Mer än 90 procent är nöjda med sin utbildning på forskarnivå och tre av fyra har svarat att de fick god handledning under utbildningen. Likabehandling utbildning på forskarnivå Sedan 2010 har ett moment om likabehandling ingått i den obligatoriska introduktionen för samtliga nyantagna doktorander. Under 2011 genomgick 474 doktorander kursen. Inom handledarutbildningen, som är obligatorisk för nya handledare, finns moment om jämställdhetsfrågor och likabehandling. Under 2011 genomgick 180 handledare utbildningen. Kursen ges både på svenska och på engelska. Dessutom genomfördes en workshop i maj kring hantering av trakasserier, diskriminering och kränkande särbehandling. Målgruppen var institutionernas studierektorer för forskarutbildning. Bland utbudet av kurser på forskarnivå under 2011 innehöll fem kurser genus- eller andra likabehandlingsperspektiv. Internationalisering forskning och utbildning på forskarnivå Högskolelagen Högskolorna bör i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Internationella samarbeten och avtal inom forskning och utbildning på forskarnivå En stor del av KIs forskning och sampublikationer sker i samarbete med partners runt om i världen. Till största delen sker interaktioner mellan enskilda forskare och forskargrupper utan avtal som reglerar samarbetet. I vissa fall finns dock behov av att stärka strategiska forskningsområden och utbildningssamarbeten genom formella samarbetsavtal med målsättningen att skapa stabila och starka band mellan partnerinstitutionerna. Under 2011 tecknades övergripande avsiktsförklaringar eller avtal om samarbeten inom forskning och/eller utbildning på forskarnivå med bland andra RIKEN (Japan), Center for drug research and development (Kanada), University of Toronto (Kanada), National Office of Science and 46

47 Technology Award (NOSTA, Kina), Shanghai Jiao Tong University School of Medicine (Kina), Makerere University (Uganda), Mayo Clinic (USA) samt Baylor College of Medicine (USA). Internationalisering av utbildning på forskarnivå Drygt 30 procent av KIs doktorander 2011 hade en grundläggande examen på högskolenivå från ett utländskt universitet. De flesta av dessa är så kallade free-movers, men många doktorander genomför utbildningen inom ramen för de formella avtal om utbildning på forskarnivå som ingåtts med universitet och forskningsinstitut i andra länder. Under 2011 deltog KI i formella samarbeten om utbildning på forskarnivå med ett stort antal lärosäten och forskningsinstitut i bland annat Finland, Japan, Kina, Laos, Ryssland, Singapore, Uganda, Ukraina, USA och Vietnam. Några av dessa samarbeten syftar till en så kallad double degree, där doktoranden antas vid två universiteten och erhåller en dubbel examen, det vill säga en examen från respektive universitet. KI hade 2011 avtal om double degree med Helsingfors universitet i Finland, Makerere University i Uganda samt Nanyang Technological University och National University of Singapore. Under 2011 tecknades dessutom avtal för doktorander inom Programmet för livslångt lärande/erasmus med bland annat University of Edinburgh, Skottland, och University of Warmia and Mazuri, Polen. Erasmus Mundus Erasmus Mundus är ett EU-finansierat samarbets- och mobilitetsprogram inom högre utbildning. Verksamheten bedrivs i konsortier med minst tre deltagande europeiska universitet och ofta utomeuropeiska partners. KI medverkade under 2011 i bland annat tre program inom partnerskap riktat mot Sydafrika, Indien respektive mot en sammanslutning av länder i Latinamerika. Karolinska International Research and Training Committee (KIRT) KIRT-kommittén har under många år verkat för att initiera och driva samarbeten med institutioner i låg- och medelinkomstländer. Under 2011 bedrevs verksamhet med institutioner i Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Vietnam, Laos, Latinamerika och Uganda, finansierade av Sida och Svenska Institutet. 47

48 Ekonomisk redovisning Verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå redovisas inklusive ALF-anslag och kapitalförvaltning. Se vidare kommentarer under finansiell redovisning. Forskning och utbildning på forskarnivå totalt (inkl kapitalförvaltning), mnkr Intäkter Anslag 1 296, , , ,1 Avgifter och andra ersättningar 496,3 750,2 696,8 671,3 Bidrag 1 718, , , ,6 Finansiella intäkter 114,9 24,9 29,1 65,6 Summa intäkter 3 625, , , ,6 Kostnader Personal 1 786, , , ,5 Lokaler 401,4 452,2 465,0 486,7 Övriga driftkostnader 1 136, , , ,7 Finansiella kostnader 66,7-13,5 7,4 28,3 Avskrivningar 115,2 120,4 134,1 157,2 Summa kostnader 3 506, , , ,4 Transfereringar Medel från staten 0,0 0,0 6,1 13,2 Medel från myndigheter 26,8 24,9 20,9 29,6 Medel från övriga 27,2 20,0 35,5 82,9 Lämnade bidrag -54,0-44,9-62,5-125,7 Kapitalförändring Årets 119,0 141,7 260,2 150,2 Balanserad (IB) 292,4 411,1 552,9 813,1 Totalt (UB) 411,1 552,8 813,1 963,3 Samfinansiering I de fall externa bidragsfinansiärer inte ger full finansiering till forskningsprojekt, har KI att samfinansiera med andra medel så att projektet får full kostnadstäckning. Under året har anslagsmedel använts för samfinansiering av bidragsfinansierad forskning med 53,8 mnkr (39 mnkr) vilket motsvarar cirka tre procent (två procent) av den totala bidragsfinansieringen. Samfinansiering sker efter beslut av rektor eller prefekt vid respektive institution. Ofördelade intäkter och kostnader Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag samt uppbördsverksamhet är inte fördelat på verksamhetsgrenar, se vidare resultaträkning under finansiell redovisning. 48

49 SAMVERKAN Högskolelagen I högskolans uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Strategi 2012 KIs utbildning och forskning ska samverka i ett ömsesidigt utbyte av kunskap och erfarenhet och kännetecknas av ett starkt samhällsansvar. En viktig del av samarbetet är överföring av forskningsresultat till medicinska tillämpningar i vården. Integrationen mellan vården, forskningen och utbildningen ska förbättras. KI och Stockholms läns landsting har gemensamt beslutat om en färdplan för utveckling av forskningen. Även KIs innovationsverksamhet spelar en betydande roll som en brygga mellan forskningsmiljön och läkemedels- samt medicinteknisk industri. KI har ett omfattande samarbete med lärosäten, myndigheter, företag och organisationer över hela världen. Denna samverkan är en förutsättning för att vara ett framgångsrikt universitet. KI är den största akademiska samarbetspartnern i Sverige för forskare i andra länder. Den enskilt största samarbetsparten till KI är Stockholms läns landsting (SLL), som möjliggör omfattande klinisk forskning och utbildning. KI har även ett nära samarbete med flera för verksamheten viktiga myndigheter. Vissa av dem är samlokaliserade med KI, till exempel Smittskyddsinstitutet och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, ECDC. Forskare vid KI medverkade 2011 i 222 EU-projekt av vilka 31 leddes från KI. Två betydande samverkansprojekt som etablerats under 2011 är BBMRI, en nationell satsning på effektivt och systematiskt sparande av patientprover som ger förutsättningar för en bättre hälso- och sjukvård samt CBCS Chemical Biology Consortium Sweden, en satsning på en nationell infrastruktur för kemisk biologi vid KI. Nedan följer fördjupad information om samverkan med SLL, kunskapsspridning till allmänheten samt innovation och samverkan med näringslivet. Mer om forskningssamverkan finns att läsa i avsnittet Forskning och utbildning på forskarnivå; om uppdragsutbildning i avsnittet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå; om adjungerade tjänster i avsnittet Personal och kompetensförsörjning. Samverkan med Stockholms läns landsting KIs och SLL gemensamma målsättning för samverkan inom forskning och utbildning är att bedriva forskning som kommer framtidens patienter till nytta, utbilda hälso- sjukvårdens personal, utveckla sjukvården genom att implementera nya forskningsresultat och i samarbete med industrin utveckla och pröva nya läkemedel och medicinteknisk utrustning med ambitionen att Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft inom sjukvård och forskning ska stärkas liksom näringslivets tillväxt. I juni 2011 fastställde landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting en framtidsplan för inriktningen av den framtida hälso- och sjukvården i Stockholms län. Planen innebär en omfattande omstrukturering av hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen, vilket i sin tur ger förändrade förutsättningar för KIs forskning och utbildning. Genomförandet av framtidsplanen kräver en mer intensifierad samverkan mellan KI och SLL; en samverkan som sker på alla relevanta organisatoriska nivåer. Samverkan för fördelning av FoUU-resurser Samverkan för fördelning av FoUU-resurser (forskning, utbildning och utveckling) organiseras inom samverkansorganisationen KI/SLL. På ledningsnivån finns ledningsgruppen KI/SLL och tre samverkansorgan för forskning, utbildning och infrastruktur. På verksamhetsnivån organiseras 49

50 samverkan i partsammansatta FoUU-grupper. Budgeten bereds till stor del i Forskningsstrategiska kommittén, styrelsen för utbildning och Infrastrukturrådet inför ledningsgruppens KI/SLL samlade förslag till FoUU-budget avseende de landstingförvaltade FoUU-medlen. Forskningsstrategiska kommittén (FSK) utarbetade 2008 en övergripande långsiktig färdplan med målsättningen att höja kvaliteten på den medicinska forskningen och vården. I färdplanen ingår satsningar på tematiska centrumbildningar, identifiera och rekrytera nya forskarkrafter, resursstöd till särskilt framstående professorer, stärka corefaciliteter samt stödja yngre forskare. Under 2011 introducerade FSK en ny satsning; utlysning av medel för ett särskilt stöd riktat till läkare under specialiseringstjänstgöringen (ST). Stödet ska användas till klinisk medicinsk forskning som bidrar till att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården. Samverkan mellan KI, SLL och andra utbildningsanordnare i Stockholm har utvecklats genom samarbetet inom Centrum för klinisk utbildning (CKU). Det utgör en länk mellan lärosätena och hälso- och sjukvården (SLL) men även mellan lärosätena och kommuner samt privata aktörer. Se vidare avsnittet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Inom ramen för Infrastrukturrådets utvecklingsarbete har lärandemiljöprojektet Future Learning Environments How Space Impacts on Learning fortsatt. Se vidare avsnittet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Genom Infrastrukturrådets initiativ undertecknade KI och SLL i december 2011 ett samarbetsavtal för ett kvalitetsregistercentrum i Stockholm, som innebär en betydande satsning på utveckling och användning av kvalitetsregister i hälso- och sjukvård och forskning. Kvalitetsregistercentrum Stockholms främsta uppgifter är att stödja registerhållare att utveckla kvalitetsregister så att de blir ett stöd i mötet mellan vårdpersonal och patienter och att data från registren kan generera ny kunskap genom forskning. Nedan redovisas utvecklingen av de medel för FoUU som förvaltas av SLL. Utveckling av ALF-, SLL- och externa medel (mnkr) Intäkter ALF-medel 527,5 531,3 542,2 562,7 566,6 SLL-medel 950,3 979, , ,4 983,9 Externa medel 192,4 220,5 269,2 177,2 308,5 Summa intäkter 1 670, , , , ,0 Källa: redovisning ifrån SLL I enlighet med regleringsbrevet har Karolinska Institutet lämnat uppgift till Utbildningsdepartementet om fördelningen av 2011 års ALF-ersättning enligt följande: Personalkostnader 63,0 procent Lokalkostnader 15,5 procent, Övriga kostnader 21,5 procent. Uppgiften är lämnad av Stockholms läns landsting. Karolinska Institutets folkhälsoakademi Under hösten beslutades att ett nytt avtal mellan KI och SLL ska tecknas som för tillbaka verksamheten vid Karolinska Institutets folkhälsoakademi till Stockholms läns landsting. Se vidare avsnittet om forskning och utbildning på forskarnivå. Kunskapsspridning till allmänheten KIs samverkan med samhället i övrigt sker också genom att sprida den kunskap som skapas vid lärosätet till offentlig sektor, näringsliv och allmänhet. Det sker genom till exempel spridning av forskningsrön som KIs forskare publicerar i vetenskapliga tidskrifter till medierna och därigenom till en bredare allmänhet. 50

51 KI omnämns i nyhetsartiklar och nyhetsinslag i etermedia i stor omfattning, både i Sverige och utomlands. I genomsnitt förekommer nyhetsinslag med anknytning till KI cirka 800 gånger per månad i svenska medier, när man räknar samman rikspress, lokalpress, veckopress, nyhetswebb och etermedia. KIs medarbetare bidrar till att kommunicera vetenskapligt baserad kunskap till allmänheten genom att till exempel skriva böcker, hålla föredrag för olika grupper och vara tillgängliga för journalister med expertkommentarer, både avseende den egna forskningen och annan forskning inom det egna fältet. Under 2011 har KI aktivt medverkat i ett stort antal mässor, konferenser och offentliga marknadsföringsaktiviteter som till exempel Svenska Läkaresällskapets medicinska riksstämma och Nordens största hälsomässa, Allt för hälsan, där 29 forskare från KI föreläste. Under ForskarFredag, som i Sverige koordineras av föreningen Vetenskap & Allmänhet, bidrog många forskare från KI till att få fler unga människor att bli intresserade av vetenskap genom prova på-aktiviteter, föreläsningar med mera. Närmare ungdomar besökte ForskarFredag i Stockholm. I samarbete med Stockholms läns landsting och Karolinska Universitetssjukhuset arrangerade KI Forskning & Hälsa, en heldag i Kungsträdgården där allmänheten erbjöds att bland annat testa sin hälsa och lyssna på föreläsningar. I samarbete med Kamratposten delade KI ut Lilla Medicinpriset för andra gången Inom detta projekt får barn och unga lära sig mer om medicinsk vetenskap och prova på att forska tillsammans med doktorander och forskare på KI. Tävlingen engagerade cirka 700 barn och ungdomar från hela landet. Under året startade det EU-finansierade kommunikationsprojektet CommHERE som koordineras från KI. Syftet är att öka och systematisera kommunikationen kring resultaten från EUs forskningsprojekt inom medicin och hälsa till en bredare europeisk allmänhet. För att öka doktoranders och studenters aktivitet i medierna har KI erbjudit en kurs i populärvetenskaplig kommunikation, där studenterna har tränats i intervjuteknik, skrivande och kritisk granskning. Praktik inom nyhetsmedia ingår. Informationsavdelningen deltar även i andra kortare kurser i populärvetenskaplig kommunikation riktade till doktorander och seniora forskare. Stiftelsen Flemingsberg Science Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun har bildat stiftelsen Flemingsberg Science i syfte att stödja utvecklingen av Flemingsbergsområdet som forsknings- och utbildningsmiljö. Mot bakgrund av den omfattande verksamhet som KI bedriver på Campus Huddinge (Flemingsbergsområdet) är nämnda satsning synnerligen välkommen. KI har därför beslutat stödja stiftelsens verksamhet med 1 mnkr per år genom ett extra resurstillskott till Stiftelsen Stockholms Science City i vilken KI sedan länge är involverat. Stiftelsen Stockholm Science City ger genom sin breda verksamhet över länet ett stöd till Stiftelsen Flemingsberg Science med motsvarande belopp. Genom sin medverkan i Stiftelsen Stockholm Science City har KI bedömt sig ha legal grund för detta stöd. För att vinna klarhet i frågan avser emellertid KI att hos regeringen ansöka om tillstånd för att fortsättningsvis utge detta stöd. Innovation och samverkan med näringsliv En betydande del av forskningen vid KI sker i nära samarbete med företag, både svenska och utländska. Det ger betydande kunskapsutbyte och är samtidigt en finansieringskälla. Under 2011 finansierades forskning vid KI med 250 mnkr från företag, varav 79 mnkr från företag baserade utomlands. KI hade i oktober adjungerade professorer varav 42 delfinansierade av SLL. KI erbjuder också uppdragsutbildning som under 2011 uppgick till 69 mnkr, varav en dryg fjärdedel för uppdragsgivare inom näringslivet. KI har utvecklat ett innovationssystem för att fånga upp idéer på ett tidigt stadium, erbjuda samverkansmöjligheter och bistå med utveckling till bolag för den kommersiella marknaden. Sy- 51

52 stemet har fem aktörer med organisatoriska hemvister både inom och utanför universitetet (se tabell nedan). Unit for Bioentrepreneurship Innovationskontoret Karolinska Institutet Innovations AB Karolinska Institutet Science Park AB Karolinska Development AB Huvudsaklig uppgift Forskning och undervisning i entreprenörskap Stöd för näringslivssamverkan, information och vägledning för forskare i innovationsfrågor Inkubator. Stöd vid kommersialisering och bolagisering. Licensiering. Mogna bolag säljs till marknadsaktörer, bland andra Karolinska Development Tillhandahåller lokaler, installationer och Facility Management för life science bolag Investmentbolag med företagsportfölj, där flera har ursprung i KI Innovations AB Organisatorisk hemvist/ ägarskap Institutionen LIME, KI Universitetsförvaltningen, KI Karolinska Institutet Holding AB, KIHAB Karolinska Institutet Holding AB, KIHAB Börsnoterat aktiebolag. KIHAB är näst största ägare Tabell över aktörer inom KI Innovationssystem. (Observera att life science avser här hela sektorn med läkemedel, bioteknik, medicinteknik och hälsorelaterade tjänster). Utbildning och forskning inom innovation och entreprenörskap Enheten för bioentreprenörskap, UBE, är en akademisk enhet vid Karolinska Institutet med fokus på utbildning, utveckling och forskning inom området innovation och entreprenörskap. Under året har UBEs kurser haft 184 deltagande studenter (varav 22 doktorander) uppdelade på fyra enstaka kurser och sex kurser inom det egna masterprogrammet i bioentreprenörskap. Vid dessa kurser har 20 företag fått praktiska frågeställningar utredda av masterstudenter. Under 2011 beviljades enheten medel från Tillväxtverket som stöd för att ta fram en modell för införande av träning i entreprenörskap och företagande i samtliga utbildningar. Servicefunktion för idérådgivning och näringslivssamverkan KI erbjuder stöd till forskare och studenter med innovativa idéer och/eller med önskemål om samverkan med näringslivet. Även företag som söker akademisk partner kan få vägledning. Verksamheten finns inom den akademiska enheten Innovationskontoret som öppnade den 1 november 2010 och som till hälften finansieras av KI och till hälften av särskilda, statliga medel. Under 2011 har 105 ärenden hanterats vid Innovationskontoret av vilka 82 rör allmän idérådgivning i tidig fas och 23 rör industrisamverkan kring etablerad forskning vid KI. Informationsaktiviteter vid mässor, välkomstdagar, events och institutionsbesök har direkt nått över personer. Under året har Innovationskontoret byggt en ny webbplats och använt sociala medier (Facebook, Twitter och LinkedIn) för informationsspridning. KIs inkubator för kommersiella projekt KI har en inkubator med kommersiell rådgivning och projektledning i form av Karolinska Institutet Innovations AB (ofta kallat KIAB). Här utvärderas forskningsbaserade idéer från forskare vid KI och andra forskningsinstitut i Norden. KI Innovations AB har under 2011 utvärderat 80 idéer och hade vid årsskiftet 15 aktiva projekt. Ett nytt bolag har bildats under Vidare har en licensaffär och en IP-försäljning genomförts. KI Innovations AB deltar i Innovationsbrons program Business Incubation for Growth. KI Innovations AB har sedan starten 1996 utvärderat drygt idéer och gått vidare i projektform med cirka 10 procent av dessa. Av de projekt som accepterats in i verksamheten sedan starten har ett 40-tal start-up-bolag bildats samt ett 30-tal licensaffärer slutits. I dessa projekt har totalt drygt 100 patentansökningar inlämnats av KI Innovations AB. 52

53 KIs företagspark KI har en företagspark, Karolinska Institutet Science Park AB. I december 2011 fanns 65 företag i parken med sammanlagt 580 anställda. Kontaktskapande verksamheter pågår för de företag som finns i KI Science Park. Anslag har erhållits från EU för att utveckla mervärden för företagen i parken. Medlen ska användas till att utveckla och genomföra ett mentorprogram, att bygga en plattform där företagen kan presentera sig för presumtiva investerare och uppköpare samt en manual för hur man tar fram läkemedel på ett effektivt sätt. Under 2011 påbörjades byggandet av det tredje ovala huset invid Campus Solna. År 2009 var uthyrningskapaciteten kvm vilket ökade till kvm 2011 och beräknas till kvm år KI Science Park arrangerade seminarieaktiviteter med totalt 649 deltagare under Under 2011 arrangerades också en gemensam idétävling med innovationssystemets aktörer och SLL innovation som räknade in över 260 bidrag. KI Science Park vid Campus Solna. Huset högst upp i bild är under byggnation Karolinska Development AB ett börsnoterat investmentbolag Karolinska Development skapar värde för såväl investerare som patienter och forskare genom att utveckla innovationer fra n världsledande forskning till produkter som kan säljas eller utlicensieras med hög avkastning. Portföljen som per 31 december 2011 bestod av 34 projekt varav 12 i klinisk utveckling är särskilt starkt inom områdena cancer, dermatologi, inflammation, hjärtkärlsjukdomar, kvinnohälsa och sjukdomar som drabbar centrala nervsystemet. Karolinska Developments aktie är sedan april 2011 noterad på NASDAQ OMX Stockholm. I samband med börsintroduktionen genomfördes en nyemission som tillförde bolaget drygt 600 mnkr efter emissionskostnader. Karolinska Developments affärsmodell är att selektera de kommersiellt mest attraktiva medicinska innovationerna, utveckla innovationer till det stadium där den största avkastningen pa investeringen kan uppnås samt kommersialisera innovationer genom försäljning av företag eller utlicensiering av produkter. Detta kommer att resultera i kontantbetalningar, milstolpsersättningar och royalties. Karolinska Developments flexibla exitstrategi möjliggör att projekt kan avyttras i den utvecklingsfas där bolaget får störst avkastning på investerat kapital, vanligtvis då fas II-studier har visat att läkemedlet har avsedd effekt på patienter vilket är ett viktigt värdehöjande steg. Genom ett avtal med Karolinska Institutet Innovations AB, har Karolinska Development företrädesrätt att investera i ett stort flöde av medicinska innovationer. Sedan starten 2003 har Karolinska Development, genom KI Innovations AB, utvärderat över tidiga utvecklingsprojekt inom Karolinska Institutet och andra ledande universitet i Norden. Karolinska Institutet Holding AB Karolinska Institutet Holding AB, KIHAB, äger, försäljer och förvaltar aktier och andelar i projektoch tjänstebolag vars syfte är att kommersiellt exploatera projekt och kunskaper från KI så att kunnande och forskningsresultat kommer till tillämpning. KIHAB har fem helägda aktiva dotterbolag. Dessa är Karolinska Institutet Innovations AB, Karolinska Institutet Science Park AB, Karolinska Institutet Health Management AB, Karolinska Institutet University Press AB och University Accommodation Center AB. 53