ÅRSREDOVISNING Innehållsförteckning. (Dnr 412/ ) UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING...

Transkript

1

2

3 ÅRSREDOVISNING 2008 (Dnr 412/ ) Innehållsförteckning Karolinska Institutet i korthet under år Väsentliga uppgifter...6 Karolinska Institutets organisation KIs utbildning och forskning Rektor om år UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Mål och måluppfyllelse...11 Utbildningsutbudet...12 Studenterna...14 Utbildningsuppdraget resultat och måluppfyllelse...18 Särskilda åtaganden...24 Övrigt...25 Ekonomisk redovisning...25 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Forskning...30 Särskild redovisning...37 Forskarutbildning...40 Ekonomisk redovisning...43 KVALITET Grundläggande högskoleutbildning...47 Forskning o forskarutbildning...51 Forskarutbildning...53 ARBETET MED INTERN STYRNING OCH KONTROLL Processen utvecklas nu vidare...56 INTERNATIONALISERING Internationalisering av utbildningsprogrammen på grundnivå och avancerad nivå...57 Redovisning av arbetet med internationell rekrytering av så kallade freemovers...60 Forskning

4 Forskarutbildning...65 LIKABEHANDLING KIs nya organisation för likabehandlingsarbete...68 SAMVERKAN INOM RAMEN FÖR ALF-AVTALET Ny samverkansorganisation...73 Gemensamma prioriteringar och fördelning av ALF-medlen...74 UNDER 2008 AV KONSISTORIET BESLUTADE SAMARBETEN MED ANDRA LÄROSÄTEN PERSONAL LOKALER Lokalförsörjning...84 KAPITALFÖRVALTNING Bakgrund...87 Fonder...87 Stiftelser...90 FINANSIELL REDOVISNING Intäkter...91 Kostnader...92 Kapitalförändring...93 Utfall i jämförelse mot prognos...94 Resultaträkning...96 Balansräkning...97 Redovisning anslag och inkomsttitel...99 Finansieringsanalys Redovisningsprinciper Noter KONSISTORIET Ersättningar till Karolinska Institutets styrelse (konsistoriet) år 2008 samt uppgift om övriga uppdrag Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen Tabellbilagor (14 tabeller) Medicinska Föreningens kommentarer till Karolinska Institutets årsredovisning

5 Karolinska Institutet i korthet under år 2008 Utbildning på grund- och avancerad nivå Utbildningsprogram med antal examina Yrkesexamen Arbetsterapeut 59 Audionom 11 Barnmorska 62 Biomedicinsk analytiker 43 Logoped 9 Läkare 249 Optiker 48 Psykoterapeut 20 Röntgensjuksköterska 28 Sjukgymnast 115 Sjuksköterska 384 Specialistsjuksköterska 345 Tandhygienist 40 Tandläkare 59 Tandtekniker 9 Generell examen Högskoleexamen 4 Kandidatexamen 360 Magisterexamina 149 Magister med ämnesbredd 61 Totalt (antal individer 1 744) KI anordnar vidare fristående kurser för fortbildning och vidareutbildning Totalt helårsstudenter och helårsprestationer 251 inresande och 179 utresande studenter inom utbytesprogram Forskning och utbildning på forskarnivå publikationer (2007) aktiva forskarstuderande ( 10% aktiv.) 352 avlagda doktorsexamina och 15 licentiatexamina Kapitalförvaltning 264 mnkr i donationsmedel mnkr i anknutna stiftelser Personal anställda (helårsarbetskrafter) varav: 316 professorer (21%) 136 universitetslektorer (50%) 90 forskarassistenter (59%) 224 universitetsadjunkter (83%) 683 forskare (48%) 522 doktorander med anställning (67%) 772 lab- och teknisk personal (80%) 835 administrativ personal (79%) Anm: Andelen kvinnor anges inom ( ). Totalt antal kvinnor: (65% ) Finansiering Totalt mnkr varav: direkta statliga anslag 437 forskningsråd 222 övriga statliga myndigheter 642 svenska stiftelser och organisationer 203 svenska företag 361 kommuner och landsting 446 utländska finansiärer, varav EU stiftelser och organisationer - 99 företag 115 finansiella intäkter Lokaler Totalt kvm Kostnad 503 mnkr 5

6 Väsentliga uppgifter Grundutbildning och forskarutbildning Antal hst inkl. uppdragsutbildning (exkl beställd utb) andel kvinnor 76% 76% 77% 77% 78% andel män 24% 24% 23% 23% 22% Antal hpr inkl. uppdragsutbildning (exkl beställd utb) Antal nyantagna doktorander andel kvinnor 60% 62% 59% 61% 62% andel män 40% 38% 41% 39% 38% Antal doktorander totalt 10% aktivitet andel kvinnor 61% 61% 60% 61% 61% andel män 39% 39% 40% 39% 39% Antal doktorander med dokt.anställning (årsarb.) Antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) Antal doktorsexamina Antal licentiatexamina Personal Antal årsarbetskrafter Medelantal anställda Personal; lärare 1 Antal lärare totalt (årsarb.) andel kvinnor 49% 47% 46% 46% 47% andel män 51% 53% 54% 54% 53% Antal disputerade lärare (årsarb.) andel kvinnor 38% 35% 33% 33% 31% andel män 62% 65% 67% 67% 69% Antal professorer (årsarb.) andel kvinnor 21% 18% 17% 17% 17% andel män 79% 82% 83% 83% 83% Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav Grundutbildning (mnkr) andel anslag 89% 87% 84% 86% 85% andel externa intäkter 11% 13% 16% 14% 15% Forskning och forskarutbildning (mnkr) andel anslag 36% 37% 37% 38% 38% andel externa intäkter 64% 63% 63% 62% 62% Kostnader totalt (mnkr) andel personal 51% 51% 52% 51% 50% andel lokaler 12% 12% 12% 12% 13% Lokalkostnader 2 per kvm (kr) Balansomslutning (mnkr), varav oförbrukade bidrag årets kapitalförändring myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) varav dotterbolag (KI-Holding AB) Definition enligt högskoleförordningen Enligt resultaträkningen 2 6

7 Karolinska Institutets organisation 2008 (Internrevision) KI Campus Solna Institutionen för cell- och molekylärbiologi (CMB) Institutionen för fysiologi och farmakologi Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) Institutet för miljömedicin (IMM) Institutionen för neurovetenskap KI vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Danderyds sjukhus Institutionen för folkhälsovetenskap Institutionen för klinisk neurovetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Institutionen för kvinnors och barns hälsa Institutionen för medicin, Solna Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Institutionen för onkologi-patologi KI Campus Huddinge med Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge och Södersjukhuset Institutionen för biovetenskaper och näringslära Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Institutionen för laboratoriemedicin Institutionen för medicin, Huddinge Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Institutionen för odontologi 7

8 KIs utbildning och forskning 2008 DANDERYDS SJUKHUS 120 helårsstudenter 28 mnkr forskning 29 helårsarbetskrafter CAMPUS SOLNA 916 helårsstudenter 937 mnkr forskning helårsarbetskrafter KAROLINSKA UNIVERSI- TETSSJUKHUSET helårsstudenter 902 mnkr forskning 936 helårsarbetskrafter SÖDERSJUKHUSET 183 helårsstudenter 31 mnkr forskning 34 helårsarbetskrafter CAMPUS HUDDINGE med Karolinska universitetssjukhuset helårsstudenter 765 mnkr forskning helårsarbetskrafter Forskning avser omslutning exklusive lokaler och ALF-medel. 8

9 Rektor om år 2008 På stadig grund i en föränderlig värld I tider av ekonomisk turbulens är risken stor att enbart kortsiktiga perspektiv får utrymme i planering och strategiskt tänkande. Men universitetens roll i ett samhälle är att höja sig över dessa dagsaktuella frågor; att fokusera på utveckling över tid och en god återväxt av kompetent arbetskraft. Vid Karolinska Institutet (KI) utbildas både morgondagens vårdpersonal och morgondagens ledare inom hela det biomedicinska fältet. Här föds embryon till de innovationer och upptäckter som på tio, tjugo års sikt kan växa till starka företag i ett blomstrande svenskt näringsliv. Karolinska Institutet måste stå stadigt även när det råder osäkerhet i samhället i övrigt och det gör vi också! Ny samverkansorganisation med Stockholms läns landsting (SLL) I januari sjösattes den nya samverkansorganisationen med Landstinget. Avsikten är att nå strategisk samordning och gemensamt resursutnyttjande och därmed högre kvalitet i såväl vården av patienten som i utbildning och forskning. Samverkan leds av KI/SLL ledningsgrupp. Inom utbildningen är Styrelsen för utbildning samverkansorgan och inom forskningen sker samarbetet inom den nybildade Forskningsstrategiska kommittén. Vidare finns ett Infrastrukturråd samt ett Centrum för klinisk utbildning (CKU) som har det samordnande ansvaret för den kliniska utbildningen. Inom ramen för KIs samarbete med landstinget kommer Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) i Solna att utgöra en viktig plattform för den kliniska forskningen och utbildningen. Planeringen av detta nya universitetssjukhus gick in i en intensivare period i och med att Landstinget i april beslutade om att det ska uppföras och där KI också deltar i planeringsarbetet. Donationer I början av året kunde vi tillkännage att vår fundraisingkampanj varit mycket framgångsrik och att redan närmare 600 miljoner kronor inkommit i donationer. Målet är en miljard kronor Den största donationen kommer från Familjen Erling-Perssons stiftelse för en aula. Övriga donationer kommer från AFA Försäkring (LifeGene), Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse (LifeGene), stiftelsen Jochnick Foundation (den friska hjärnans åldrande), läkemedelsföretaget Meda AB (inflammatoriska sjukdomar), samt Barbro och Bernard Oshers stiftelser (Osher centrum för integrativ medicin). Vi är mycket tacksamma över den givmildhet och det förtroende som donatorerna visar KI. Innovationer Inom ramen för Karolinska Institutet Innovation System står vi som universitet bakom bildandet av Karolinska Development AB som är ett av Nordens största riskkapitalbolag. Satsningen offentliggjordes i början av februari och har blivit över förväntan väl mottagen av marknaden. I december inkom det tusende projektförslaget till vårt innovationssystem i syfte att kunna kommersialisera en vetenskaplig upptäckt till samhällets nytta. Förändringar och satsningar Flera utredningar har kommit eller väntas komma med förslag om viktiga förändringar inom universitetssfären. Jag tänker bland annat på autonomiutredningen om självständigare lärosäten, utredningen om den kliniska forskningen, resursutredningen (ny resursfördelning), befattningsutredningen och utredningen om kårobligatoriet. För KIs del är forsknings- och innovationspropositionen mycket glädjande. Den är unik genom det stora resurstillskott som till- 9

10 förs lärosätena och att för första gången konkurrensutsätts det statliga anslaget för forskning. Vidare fokuserar regeringen på några strategiska områden där svensk forskning är konkurrenskraftig: medicin, teknik och klimat. Problem inom sjuksköterskeutbildningen Vid utvärdering av program och ämnen 2006 inom medicin och vård ifrågasatte Högskoleverket examensrätten för KIs sjuksköterskeprogram. Extra resurser avsattes för att åtgärda bristerna men vid en förnyad granskning bedömde dock Högskoleverket att insatserna inte var tillräckliga och beslutade i december att återkalla rätten för KI att utfärda examen. Jag tillsatte omedelbart en arbetsgrupp för att åtgärda bristerna och målet är att återfå examensrätten så att antagning kan göras från och med höstterminen Bredden av utbildningar är en av KIs styrkor och ska fortsatt vara så. Vi kan bara konstatera och beklaga att KI inte nådde ända fram med förändringsarbetet. De åtgärder vi nu sätter in ska inte bara leda till att vi återfår examensrätten utan även lägga grunden för en modern sjuksköterskeutbildning i den akademiska och kliniska frontlinjen. Under tiden ska vi på bästa sätt ta hand om de studenter som berörs och se till att de får ta del av det förändringsarbete som nu pågår. Det ska framhållas att indragningen av examensrätten inte gäller utbildning till specialistsjuksköterska. KI kommer att satsa än mer på dessa utbildningar. Folkhälsa Under året har vi planerat för övertagandet av större delen av SLLs tidigare Centrum för folkhälsa vid årsskiftet 2008/2009. Tillsammans med den forskning och utbildning som finns inom folkhälsoområdet vid KI kommer en ny folkhälsoorganisation att bildas: Karolinska Institutets Folkhälsoakademi. Målet är att den ska ha en sådan ämnesmässig bredd och kvalitet att den räknas till de främsta i världen. De nya medarbetarna hälsas välkomna. Verksamhet och ekonomi Inom grundutbildningen når prestationerna inte fullt upp till det så kallade takbeloppet inom anslaget. Förklaringen går inte att finna i minskad efterfrågan. KI har ett fortsatt högt söktryck, utan nedgången beror främst på förändringar av vissa utbildningar vilket får effekter som inte förutsågs och att avhoppen av olika skäl blivit högre än planerat. För kommande år räknar KI med att utnyttja anslaget fullt ut. KI fortsätter med en hög examination inom forskarutbildningen. Under året disputerade 352 doktorander (345 examina 2007). Omsättningen ökade totalt med sju procent till miljoner kronor, vilket främst beror på en ökning av forskningsbidrag med 11 procent till miljoner kronor. Värt att notera är att intäkter från Vetenskapsrådet ökat med 23 procent till 361 miljoner kronor och intäkter från EU med 15 procent till 214 miljoner kronor jämfört med Resultatet uppgick till +164 miljoner kronor, varav KI Holding AB +14 miljoner kronor. Det är mot den bakgrunden jag ser framtiden an med stor tillförsikt och att vi har den kraft som behövs för att ta oss an de utmaningar som väntar. Jag vill tacka alla medarbetare, studenter och övriga som på olika sätt bidrar till Karolinska Institutets verksamhet. Harriet Wallberg-Henriksson Rektor 10

11 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Vid KI är det Styrelsen för utbildning som på uppdrag från konsistoriet har det övergripande ansvaret för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Under styrelsen finns 20 programnämnder som ansvarar för planering och kvalitetsuppföljning av programutbildningar. Under 2008 har inga större förändringar skett när det gäller dimensionering. Beslut om dimensionering och avvägning mellan program och fristående kurser styrs till betydande del av arbetsmarknadens behov, vilket i KIs fall till stor del är sjukvårdens behov. Bristen på arbetskraft inom ett antal av de yrkeskategorier som KI utbildar, har gjort att programutbildningarna fortsatt har prioriterats framför fristående kurser under Under året har KI tilldelats ytterligare nybörjarplatser inom läkarutbildningen, vilket KI ser som viktigt och nödvändigt för att tillgodose behoven av utbildade läkare. Utvecklingen av arbetsformer för den nya samarbetsorganisationen mellan KI och Stockholms läns landsting, som trädde i kraft 1 januari 2008, pågick under hela året, och flera projekt har startats i syfte att stärka kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen. Mål och måluppfyllelse Generella mål enligt regleringsbrev och sammanfattning av måluppfyllelse Verksamheten vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt hög kvalitet. Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften i grundläggande högskoleutbildning ska förbättras. När det gäller kvalitetsarbetet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå har framförallt två områden prioriterats, dels det fortsatta arbetet med att anpassa utbildningarna till den högskoleförordning som trädde i kraft 2007, dels arbetet med att åtgärda de kvalitetsbrister som framkom i Högskoleverkets utvärderingar av sjuksköterskeprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammen. När det gäller specialistsjuksköterskeprogrammet har kvalitetsarbetet varit framgångsrikt, då Högskoleverket vid sin förnyade granskning fann att kvaliteten i utbildningarna nu är tillfredsställande. Däremot nådde KI inte ända fram när det gäller att åtgärda kvalitetsbristerna i sjuksköterskeprogrammet, varför Högskoleverket i december beslutade att återkalla rätten för KI att utfärda sjuksköterskeexamen. Universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. KI bedriver ett intensivt och systematiskt internationaliseringsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Arbetet utgår ifrån en fastställd handlingsplan. De kvantitativa målen i planen innefattar såväl ett ökat studentutbyte som lärarutbyte och av de kvalitativa målen framgår bland annat att internationaliseringsarbetet ska utvärderas och kvalitetssäkras. 11

12 Antalet utresande lärare har ökat markant sedan förra året medan antalet inresande lärare ligger på ungefär samma nivå som Under 2008 har antalet utresande studenter minskat något medan antalet inresande studenter ökat något. Som en del av utvärderingsarbetet har en enkätstudie riktad till före detta studenter som under sin studietid inte deltog i utlandsstudier genomförts. För att attrahera så kallade freemover-studenter erbjuder KI fyra magister-/masterprogram och ett fåtal kurser på engelska. Rekryteringen sker genom såväl gängse kanaler till exempel ki.se och studera.nu som genom särskilda informationsinsatser. För att marknadsföra svensk högre utbildning utanför Sverige, deltar KI i ett nationellt lärosätessamarbete som samordnas av Svenska institutet. Enligt statistik från Högskoleverket har antalet inresande freemover-studenter vid KI minskat något i jämförelse med föregående läsår. Emellertid beror detta inte på minskat söktryck utan på att KI inte haft möjlighet att erbjuda fler platser på engelskspråkiga kurser/program. Universitetens och högskolornas jämställdhetsarbete ska få ökat genomslag i verksamheten. Jämställdhetsarbetet vid KI syftar till att skapa en tolerant och inkluderande studiemiljö fri från diskriminering. KI eftersträvar en jämn könsfördelning bland studenter och anställda. En majoritet av KIs studenter på grundnivå och avancerad nivå är dock kvinnor. Trots att det under året vidtagits ett antal informationsinsatser för att attrahera manliga sökande, ligger andelen kvinnliga helårsstudenter oförändrat på 76 procent. För att stärka likabehandlingsperspektiven i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå har KI bland annat anställt en gästlektor med uppdraget att vidareutbilda KIs lärare inom detta område. För att nå ut till samtliga utbildningsprogram har dessutom tre KIlärare fått särskilda uppdrag att implementera dessa perspektiv i den egna undervisningen. Universitet och högskolor ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskoleutbildning. KIs arbete med breddad rekrytering fokuseras på framförallt tre målområden nya studenter, studenten i fokus samt pedagogisk kompetensutveckling av personal. En viktig del i arbetet är att nå ut till grupper som är underrepresenterade inom högskoleutbildning samt att väcka intresse för högre utbildning. KI har därför samarbeten med flera gymnasieskolor och under 2008 inbjöds alla grundskolor i Stockholms län att göra studiebesök på KI. Under året har ett nationellt nätverk för breddad rekrytering startats vilket KI är en av initiativtagarna till och även samordnar. Det kan konstateras att KI har en högre andel studenter med utländsk bakgrund än medelvärdet för högskolorna samt att andelen studenter med högutbildade föräldrar minskat de senaste åren, även om KI fortfarande ligger något över medelvärdet för riket. Arbetet med breddad rekrytering redovisas i en separat rapport till regeringen. Utbildningsutbudet Karolinska Institutet är unikt i Sverige med avseende på det breda och i stort sett heltäckande utbildningsutbudet inom medicin och hälso- och sjukvård. KI har under 2008 erbjudit 37 olika programutbildningar. Tyngdpunkten ligger framförallt på utbildningar 12

13 som leder till en yrkesexamen. Av KIs 16 nybörjarprogram leder 13 till yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Av påbyggnadsprogrammen leder 11 av 21 till en yrkesexamen på avancerad nivå. De förändringar som gjorts av utbildningsutbudet i och med den nya Högskoleförordningen (HF) har framförallt påverkat relationen mellan program och fristående kurser. Tidigare erbjöds magisterkurser, både med ämnesdjup och med ämnesbredd, som fristående kurser. Sedan höstterminen 2007 är dessa kurser organiserade i programform som leder till magister- eller masterexamen, vilket delvis förklarar ökningen av denna typ av program. KI producerade under flera år långt över takbeloppet. Att under flera år ligga så högt över takbeloppet äventyrar utbildningarnas kvalitet. I syfte att producera i nivå med takbeloppet minskades antalet utbildningsplatser 2007 och Minskningen gjordes framför allt på fristående kurser och har fått kraftig effekt Fördelning mellan program som leder till yrkesexamen, program som leder tillgenerell examen samt fristående kurser. Redovisade helårsstudenter avser utfall i Ladok (inklusive kurser avräknade mot tilläggsanslaget) Antal % Antal % Antal % Antal % Generell examen nybörjare Generell examen påbyggnad Yrkesexamen nybörjare Yrkesexamen påbyggnad Fristående kurser Summa Enligt den utbildningsstrategi som fastställts för åren ska KIs utbildningsutbud vara fördelat på procent nybörjarprogram, 20 procent påbyggnadsprogram på avancerad nivå samt 5 10 procent fristående kurser. KI har många starka forskningsområden och därigenom goda möjligheter att ge kvalificerad utbildning på avancerad nivå. KI arbetar därför för att andelen program/kurser på avancerad nivå ska öka, då fördelningen 2008 inte är i enlighet med strategin. Andelen är för närvarande knappt 14 procent. Även om söktrycket till magister- och masterprogram är lägre än till nybörjarprogrammen, bedömer KI möjligheterna att nå målet att 20 procent av utbudet (helårsstudenter) ska utgöras av program och kurser på avancerad nivå. Det beror dels på att KI uppskattar att söktrycket kommer att öka allteftersom den nya strukturen med treårig utbildning på grundnivå och ett- eller tvåårig utbildning på avancerad nivå blir allmänt känd och accepterad, dels på att behovet av fortbildning för yrkesverksamma är stort. Det bör noteras att KI har en utbildningsstruktur som inte helt passar in i Bolognasystemet; KI ger flera långa yrkesutbildningar som ligger på både grundnivå och avancerad nivå. År 2008 utannonserades 31 fristående kurser varav 17 var på avancerad nivå. KIs fristående kurser är efterfrågade, sammanlagt var det 980 behöriga förstahandssökande som konkurrerade om 714 platser (1,4 per planerad plats). Det finns ett stort behov av kurser, 13

14 dels på grundnivå, men kanske framför allt på avancerad nivå för dem som redan har en grundexamen som ett led i det livslånga lärandet. Legitimationskurs för optiker KI anordnade under 2008 en legitimationskurs för optiker. Kursen riktas till optiker med en tvåårig optikerutbildning enligt gymnasieskolans läroplan och syftar till att ge dessa personer möjlighet att uppfylla kraven för legitimation med kontaktlinsbehörighet. Hösten 2008 antogs 14 studenter till kursen som omfattar 60 högskolepoäng och som ges på halvfart distans. Studenterna Sökande Antalet behöriga förstahandssökande till program på KI sjönk något under 2008, men är fortsatt mycket högt. Totalt konkurrerade behöriga förstahandsökanden om 2097 studieplatser. År 2008 var det genomsnittliga antalet behöriga förstahandssökande per planerad nybörjarplats 3,9 vid KI. Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande) Platser Sök/ plats Platser Sök/ plats Platser Sök/ plats Platser Nybörjarprogram , , , ,5 Påbyggnadsprogram (ej magister/master) Magister- /masterprogram Sök/ plats 512 3, , , ,2 10 2, , ,9 Totalt , , , ,9 Högst söktryck 2008, liksom 2007, hade psykologprogrammet med 10,2 behöriga förstahandssökande per planerad plats. Även läkarprogrammet (8,9), sjukgymnastprogrammet (5,0) och tandläkarprogrammet (5,0) hade mycket högt söktryck. De nya magister- och masterprogrammen har även de ett gott söktryck. En fullständig redovisning av antal behöriga förstahandssökande till KIs program finns i tabellbilagan, tabell 2. Utvecklingen när det gäller lägsta antagningspoäng redovisas i sammanställningen nedan. 14

15 Lägsta antagningspoäng vid urval 2 Termin Ht 2005 Ht 2006 Ht 2007 Ht 2008 Utbildning BG BG BG BG Arbetsterapeutprogrammet 17,23 16,72 16,53 15,83 Audionomprogrammet 15,48 Biomedicinprogrammet 17,86 17,45 17,43 16,13 Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning fysiologi 15,34 16,70 inriktning laboratoriemedicin 14,61 14,72 14,45 13,50 Folkhälsovetenskapsprogrammet 16,93 16,98 15,70 14,40 Logopedprogrammet 19,80 19,48 Läkarprogrammet 20,00 20,00 20,00 20,00 Medicinsk informatikprogrammet 14,48 10,54 Optikerprogrammet 16,60 17,16 15,83 15,77 Podiatriprogrammet 10,63 11,64 10,32 Psykologprogrammet 20,00 20,00 Röntgensjuksköterskeprogrammet 15,96 15,60 16,24 15,42 Sjukgymnastprogrammet 18,09 18,24 18,40 17,90 Sjuksköterskeprogrammet (Huddinge) 16,45 16,60 16,51 16,37 Sjuksköterskeprogrammet (Norrtälje) 16,99 17,52 16,80 Sjuksköterskeprogrammet (Visby) 15,83 14,29 15,83 15,42 Tandhygienistprogrammet 17,25 17,45 16,53 16,60 Tandläkarprogrammet 20,00 20,00 20,00 20,00 Tandteknikerprogrammet 18,36 17,40 17,97 17,40 BG = Slutbetyg från såväl gamla som nya gymnasieskolan samt komvux, sammanvägda. Ingen antagning. Reell kompetens Reell kompetens har en sökande som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (HF 7 kap. 5 och 8 ). Med reell kompetens avses de samlade kunskaper och färdigheter som en sökande tillägnat sig. Detta innebär att ett lärosäte inte ska bedöma exempelvis utbildning för sig och praktisk erfarenhet för sig utan göra en samlad bedömning. Reell kompetens utgör en egen behörighetsgrund parallell till den formella behörigheten och ska inte förväxlas med undantag. På KIs hemsida och i utbildningskatalogen anges att den som vill få sin reella kompetens prövad ska i samband med anmälan bifoga ett personligt brev som redogör för den reella kompetens som åberopas. Om en sökande saknar formell behörighet men har övriga meriter prövar emellertid KI alltid om den sökande kan vara behörig till sökt utbildning genom reell kompetens. Validering av den sökandes samlade kunskaper görs vanligen av en grupp om två till tre antagningshandläggare som bedömer de kunskaper och erfarenheter som åberopas i det personliga brevet om sådant finns samt vilka meriter som styrkts med intyg. Vid behov av bedömare med särskilda ämneskunskaper, kontaktas utbildningsgivande institution. 15

16 KI strävar efter att utveckla kvalitativa metoder för en individuell bedömning av den sökandes samlade kunskaper, såsom kunskaper och erfarenheter från arbetsliv samt utbildningar utanför högskolan. Med den metod som KI använder blir den sökandes självskattning och redogörelse för den reella kompetensen en viktig del i valideringen. KI samarbetar med andra universitet och högskolor genom Sveriges universitets- och högskoleförbund för att ta fram kvalitativa metoder och rutiner för bedömning av reell kompetens. Att lärosätena arbetar med samma underlag i antagningssystemet NyA har inneburit visst informellt samarbete, då möjlighet finns att ta del av varandras beslut och jämföra bedömningar av sökandes reella kompetens. När ett annat lärosäte bedömt en student behörig till liknande utbildning väger KI in detta i sitt beslut. Inför antagning till vår- och hösttermin 2008 har 201 prövningar gjorts där formell behörighet saknats till sökt utbildning. Prövningarna avsåg 176 personer. I 92 fall utgjorde reell kompetens behörighetsgrund och i 23 fall ledde detta till att den sökande antogs. 119 personer åberopade reell kompetens i ett personligt brev vilket är en person mindre än Det totala antalet prövningar har dock ökat sedan 2006 och 2007 då KI båda åren prövade runt 140 ärenden. Fem av de sökande beviljades undantag från behörighetskraven och fem av ansökningarna prövades inte då de sökande var formellt behöriga. Under 2008 har KI också haft löpande verksamhet med förhandsbedömningar av behörighet. Antal prövningar där reell kompetens utgjorde behörighetsgrund samt antal antagna Behörighetsgrund reell kompetens Antagna Program på grundnivå Program på avancerad nivå 11 9 Kurser på grundnivå och avancerad nivå 7 4 Totalt Antalet antagningar i relation till antalet prövningar där reell kompetens var behörighetsgrundande är relativt litet när det gäller program på grundnivå. Detta beror på att reell kompetens inte är urvalsgrundande utan bara rör behörighet. Samtliga utbildningar på KI har fler sökande än platser och urval måste därför göras. Sökande som inte är formellt behöriga saknar ofta ett meritvärde att konkurrera med i urvalet och blir därmed sällan antagna. KI brukar uppmuntra dessa sökande att skriva högskoleprovet. Det är inte helt enkelt för sökande att förstå begreppet reell kompetens. Det används ofta som rubrik till ett motiveringsbrev som beskriver varför man önskar bli antagen till en utbildning. Ett flertal sökande tror att reell kompetens innebär garanterad plats på utbildningen, medan andra ser begreppet som en synonym till yrkeslivserfarenhet. På grund av detta är det komplicerat att återrapportera hur många ansökningar om reell kompetens som faktiskt inkommit. Urvalsgrund för nybörjare alternativt urval KI ansöker regelbundet hos Högskoleverket om särskilt tillstånd att tillämpa urval genom prov och intervju till flera program som vänder sig till nybörjare, vilket också beviljats under flera år. KI har därför valt att inte utnyttja möjligheten att besätta ytterligare platser genom alternativt urval enligt HF 7 kap.13 (1993:100). 16

17 Åldersfördelning När det gäller ålder på nybörjare totalt sett på utbildningsprogrammen har förändringarna varit marginella den senaste fyraårsperioden. Åldersfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2008 Arbetsterapeut Audionom Biomedicin Biomedicinska analytiker Folkhälsovetenskaps Läkar Optiker Podiatri Psykolog Röntgensjuksköterske Sjukgymnast Sjuksköterske Tandhygienist Tandläkar Tandtekniker Nybörjarprogram totalt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 24 år år 35 år Åldersfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2008 Barnmorska Psykoterapeut Spec.sjuksköterska Tandhygienist Magisterprogram Masterprogram Påbyggnadsprogram totalt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 24 år år 35 år 17

18 Studentinflytande KI ser studentmedverkan som en viktig del i berednings- och beslutsprocessen när det gäller frågor som rör studenterna. Studenterna har möjlighet till inflytande i alla KIs beredande och beslutande organ. Enligt KIs bedömning blir såväl kvaliteten på besluten som förankringen i studentgruppen bättre om studenterna involveras tidigt i berednings- och beslutsprocesser. KI ser det som extra viktigt med en stark studentrepresentation i organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor och utbildningarna vid KI. Programnämnderna består därför av lika många studentrepresentanter som lärarrepresentanter exklusive ordföranden. Varken programnämnderna eller Styrelsen för utbildning är beslutföra om inte minst en studentrepresentant är närvarande (förutsatt att studentrepresentanter finns utsedda). Könsfördelningen när det gäller studentrepresentationen i programnämnderna är ojämn, med 76 procent kvinnor, medan könsfördelningen i de tre verksamhetsstyrelserna det vill säga Styrelsen för utbildning, Styrelsen för forskning och Styrelsen för forskarutbildning och konsistoriet är i princip jämn. Emellertid består studentpopulationen (helårsstudenter) vid KI till 76 procent av kvinnor, varför könsfördelningen i programnämnderna är mer representativ. Totalt sett har andelen kvinnliga studentrepresentanter i KIs centrala beredande och beslutande organ ökat i jämförelse med 2007, från 67 procent till 72 procent. Utbildningsuppdraget resultat och måluppfyllelse Mål för antal avlagda examina respektive för antal helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena samt sammanfattning av måluppfyllelse För perioden är målet för sjuksköterske- respektive röntgensjuksköterskeexamina minst avlagda examina. Antalet sjuksköterskeexamina uppgick under perioden till och röntgensjuksköterskeexamina till 128. Totalt utfärdades examina. Detta innebär att KI överträffar det uppsatta målet. Antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena bör för 2008 uppgå till minst 700. Antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena uppgick under 2008 till 580 (se not 1) och KI når sålunda inte målet. Detta beror delvis på att planerat antal helårsstudenter på röntgensjuksköterskeprogrammet och masterprogrammet i biomedicin inte uppnåddes. Helårsstudenter och helårsprestationer Antalet helårsstudenter uppgick 2008 till och antalet helårsprestationer till 5008 inom ramen för takbeloppet. Detta är en minskning i jämförelse med 2007, då antalet helårsstudenter uppgick till och antalet helårsprestationer till Det innebär att utfallet ligger knappt 34,5 mnkr under takbeloppet. Detta kan jämföras med en prognos 18

19 som lämnades till regeringen i slutet på oktober då KI bedömde att utfallet skulle ligga åtta mnkr under takbeloppet. Därutöver har KI erhållit ett tilläggsanslag på sex mnkr. Inom ramen för detta anslag uppgick antalet helårsstudenter till 93 och antalet helårsprestationer till 44. Anledningarna till att KI inte når upp till takbeloppet och att det varit svårt att prognostisera är flera. Fram till och med 2006 överproducerade KI kraftigt. För att minska överproduktionen gjordes minskningar på flera håll i utbudet, framför allt på de fristående kurserna. Det visar sig nu att neddragningarna i kombination med ett ökat antal avhopp och studieuppehåll på vissa håll var för stora. När det gäller nybörjarprogrammen kan konstateras att ett flertal inte når upp till sitt planeringsmål. Att antalet helårsstudenter på läkar-, sjuksköterske- och sjukgymnastprogrammet avviker relativt kraftigt från planeringstalen påverkar det totala utfallet i mycket hög utsträckning eftersom det är program med många studenter och med stor andel kurser inom utbildningsområdena vård och medicin. Det kan konstateras att det inte gjorts tillräckliga överintag på programmen för att kompensera för avhopp och studieuppehåll. De nya magister- och masterprogram som startades 2007 har fortsatt lägre antal registrerade studenter än planerat. KI hade bedömt att resultatet på dessa program skulle bli högre 2008 än 2007 när de helt och hållet hade implementerats, men så blev inte fallet. För vissa av påbyggnadsprogrammen är det ett stort problem att antagna studenter inte får tjänstledigt av sina arbetsgivare i tillräckligt utsträckning, vilket gör att programmen står med tomma platser en bit in på terminen. Det kan slutligen noteras att det faktum att KI numera har en mycket stor andel programplatser i förhållande till andelen fristående kursplatser, minskar flexibiliteten att snabbt kunna anta studenter om prognoser visar att studentunderlaget viker. Det är emellertid viktigt att poängtera att det inte beror på vikande söktryck att KI inte når upp till taket. Söktrycket är alltjämt högt med ett genomsnitt på 3,9 förstahandssökande per plats. Vidare kan konstateras att KI fortsatt har en mycket hög genomströmning med ett snitt på drygt 95 procent. Differens mellan takbelopp och beräknad ersättning , tkr Takbelopp Beräknad ersättning Under respektive över takbelopp KI har tkr i sparade prestationer från tidigare års överproduktion varför anslaget för 2008 utnyttjas i sin helhet. 19

20 Helårsstudenter vid KI år 2008 (Totalt 5 336) Fristående kurs Övriga 5% påbyggnadsprogram 7% Läkar 25% Spec sjuksköt. (påbyggn.) 7% Övriga nybörjarprogram 8% Biomedicin 4% Optiker 3% Sjuksköterske inkl. röntgen 20% Biomedicinsk analytiker 4% Arbetsterapeut 4% Sjukgymnast 7% Tandläkar 6% Utvecklingen av antal helårsstudenter och helårsprestation inom olika utbildningsområden illustreras i tabellerna nedan. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 7 i tabellbilagan. Avräkning mot takbeloppet redovisas i not 1 i den finansiella redovisningen. Helårsstudenter per utbildningsområde , inklusive tilläggsanslaget Utbildningsområde Humaniora, samhällsvetenskap Naturvetenskap, teknik Vårdvetenskap Odontologi Medicin Summa Helårsprestationer per utbildningsområde , inklusive tilläggsanslaget Utbildningsområde Humaniora, samhällsvetenskap Naturvetenskap, teknik Vårdvetenskap Odontologi Medicin Summa Antalet helårstudenter inom tilläggsanslaget uppgick till 93 och antalet helårsprestationer till

21 Antal Utveckling helårsstudenter och helårsprestationer Hst Hpr Nybörjare och helårsstudenter på läkar- och tandläkarprogrammen Läkarprogrammet utökades 2008 med åtta nybörjarplatser och 2009 med ytterligare 29 platser. Antagningen 2009 uppgår därmed till totalt 306 nybörjare. Tandläkarprogrammet utökades 2009 med tio nybörjarplatser till totalt 85 platser. Nybörjare (antal antagna efter urval 2) och helårsstudenter på läkarprogrammet 2008 Plan 2009 Vt Ht Vt Ht Plan Utfall Plan Utfall Nybörjare Helårsstudenter Nybörjare (antal antagna efter urval 2) och helårsstudenter på tandläkarprogrammet 2008 Plan 2009 Vt Ht Vt Ht Plan Utfall Plan Utfall Nybörjare Helårsstudenter Examina Antalet utfärdade yrkesexamina har under perioden ökat från till 1 481, främst beroende på en kraftig ökning både av avlagda läkarexamina och specialistsjuksköterskeexamina. Det totala antalet utfärdade examina har minskat i jämförelse med 2007, från till Om man ser till antalet personer som fått en examen utfärdad är skillnaden mycket mindre. Förklaringen finns framför allt i förändrade administrativa rutiner i och med den nya högskoleförordningen. Tidigare utfärdades det för ett flertal program både en yrkes- 21

22 examen och en generell examen på samma dokument utifrån en ansökningsblankett, men från och med 2008 görs ansökan för respektive examen på separata blanketter. Detta har lett till en minskning i antalet kandidatexamina som utfärdas med samma utbildning som bas. Det är även troligt att de studenter som har en yrkesexamen ser ett minskat behov av en kandidatexamen i och med högskoleförordningens regler om tillträde till utbildning på avancerad nivå. Antal examina Examen Yrkesexamen Arbetsterapeut Audionom Barnmorska Biomedicinsk analytiker Logoped Läkare Optiker Psykoterapeut Röntgensjuksköterska Sjukgymnast Sjuksköterska Specialistsjuksköterska Tandhygienist Tandläkare Tandtekniker Generell examen Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen Magisterexamen med ämnesbredd Totalt antal examina Totalt antal individer Examina för sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor För perioden har ett mål på examina för sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor angivits. Under perioden har det utfärdats sammanlagt sjuksköterskeexamina och 128 röntgensjuksköterskeexamina, totalt Det uppsatta målet nåddes därmed med stor marginal. 22

23 Måluppfyllelse för sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamen Examen Mål Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall 2008 Totalt Röntgensjuksköterskeexamen Sjuksköterskeexamen Måluppfyllelse (%) Totalt Uppdragsutbildning Vid KI ansvarar det helägda dotterbolaget KI Education AB för samordning och förmedling av uppdragsutbildning. KI Educations uppgift är att fungera som brygga mellan omvärlden och KI. Intäkterna för uppdragsutbildning uppgick 2008 till 48,0 mnkr, och för beställd utbildning till 9,6 mnkr. Uppdragsverksamhet fördelad på finansiär Totalt 57,6 mnkr år 2008 Svenska företag 14% Utländska 9% Övriga statliga myndigheter 24% Organisationer och stiftelser 4% Universitet och högskolor 19% Kommuner och landsting 30% 75 Mnkr Utveckling uppdragsverksamhet

24 Antalet helårsstudenter inom poänggivande uppdragsutbildningar var 245 år Detta är en relativt stor minskning i förhållande till 2006 och 2007 men i paritet med utfallet för Helårsstudenter och helårsprestationer i uppdragsutbildning Helårsstudenter Helårsprestationer Särskilda åtaganden Tandvård KI ska enligt regleringsbrevet driva en tandvårdscentral i anslutning till tandläkarutbildningen. Tandvårdscentralen ska tillgodose såväl grundutbildningens behov som behovet av klinisk odontologisk forskning och utvecklingsarbete. Detta kräver att verksamheten är av viss omfattning. Vården som ges vid tandvårdscentralen omfattar allt från rådgivning till avancerad specialistvård. Det finns även stödfunktioner kopplade till verksamheten som sterilcentral, dentalverkstad, patientkassa och reception. Under 2008 omfattade verksamheten ca patientbesök. Anslagsposten för verksamheten uppgick till tkr. Kostnaderna uppgick till tkr och verksamheten gav därmed ett överskott på tkr, som används för reglering av tidigare underskott. Sjuksköterskeutbildning på Gotland I samarbete med högskolan på Gotland bedrivs sjuksköterskeutbildning i Visby. Till utbildningen antas 30 studenter per år 15 till höstterminen och 15 till vårterminen. Antalet helårsstudenter i utbildningen uppgick till 73 och antalet helårsprestationer till 69. Den totala kostnaden 2008 beräknas till cirka 8,4 mnkr. Utbildningen bedrivs som modifierad distansutbildning, vilket innebär en kombination av självstudier, träffar på studieorten och kursorten samt studier via lärandeplattform. Den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs på Gotland, förutom två veckor på klinisk utbildningsavdelning som är förlagda till Stockholms län. Kompletterande utbildning för läkare, tandläkare och sjuksköterskor från tredje land Karolinska Institutet har tillsammans med Lunds universitet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet fått i uppdrag att anordna kompletterande utbildning omfattande högst 120 högskolepoäng för personer med läkar-, tandläkar- samt sjuksköterskeutbildning från tredje land. Karolinska Institutet samordnar utbildningsinsatserna. Inga studenter har ännu antagits till utbildningarna. Till de kompletterande utbildningarna för läkare respektive sjuksköterskor kommer studenter att antas höstterminen Båda utbildningarna kommer i denna utbildningsomgång att omfatta 60 högskolepoäng. För utbildningen riktad till tandläkare är studiestarten planerad till höstterminen

25 Övrigt Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning KI har erhållit tkr från anslagsposten 25:72 ap. 9 för att utveckla klinisk utbildning och forskning. KI har inom detta uppdrag under 2008 liksom 2007 prioriterat uppbyggnaden av ett centrum för klinisk utbildning. Centrum för klinisk utbildning (CKU) inrättades 2007 och är en del av samverkansorganisationen mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting (SLL). CKU har på uppdrag av Styrelsen för utbildning det övergripande och samordnande ansvaret för den verksamhetsförlagda utbildningen. CKUs ansvarsområden omfattar interprofessionell utbildning, pedagogisk fortbildning av lärare, pedagogisk utveckling och hantering av kliniska utbildningsplatser. För att vidareutveckla en verksamhetsförlagd utbildning med hög kvalitet och i tillräcklig omfattning har arbetet under det gånga året inriktats på dels att forma en strategisk och operativ organisation, dels att bygga nätverk mellan verksamheter, professioner, vård och akademi. En referensgrupp har inrättats i syfte att, under pågående uppbyggnadsskede, bistå med kompetensstöd och utgöra en diskussionspartner. För att tydliggöra uppdraget och skapa ett gott samarbete har ett antal informationsoch dialogmöten arrangerats med olika grupperingar och enheter, till exempel utbildningsansvariga på institutionerna och ansvariga inom utbildningsprogrammen. En webbplats har skapats där information om CKUs verksamhet finns tillgänglig. CKU har planerat kursen Högskolepedagogik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning som startar i januari Kursens syfte är att stärka den pedagogiska kompetensen samt att stimulera till ett reflekterande och akademiskt förhållningssätt till studenters lärande i verksamhetsförlagd utbildning. Kursen vänder sig till personer med utbildningsuppdrag inom verksamhetsförlagd utbildning. Omfattningen motsvarar sammanlagt fem veckors högskolestudier. Klinisk utbildning i primärvården (KUP) är ett exempel på interprofessionell utbildning som genomförts under verksamhetsåret. Därutöver har CKU inbjudit till ett antal workshops/seminarier med olika teman inom sitt ansvarsområde. Ekonomisk redovisning Grundutbildning, totalt Karolinska Institutets omsättning i verksamheten grundutbildning, har i jämförelse med föregående år ökat med 7,4 mnkr, eller 0,9 procent, till 850 mnkr. Anslag (inkl ALF) Ökningen av statsanslagen med 20,0 mnkr (2,7 %), beror främst på en ökad omfördelning av ALF-medel med 13 mnkr från forskning till grundutbildning. Detta på grund av att vissa kostnader har omdefinierats, från att tillhöra forskning och utveckling till utbildning, i samband med att den nya samverkansorganisationen trädde i kraft den 1 januari KI har dessutom erhållit ett tilläggsanslag på 6 mnkr, för vidareutbildning av sjuksköterskor och annan vårdpersonal. 25

26 Avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskar till synes med 17,3 mnkr jämfört med En minskning om 20 mnkr beror på att årets ersättning för lokalisering av vårdutbildningen till campus i Huddinge, har finansierats av interna utdelade medel i stället för externa. Med hänsyn tagen till ovanstående minskning, ökar årets avgifter och andra ersättningar med 2,7 mnkr jämfört med förra året. Bidrag Bidrag till grundutbildning ökar 5,5 mnkr jämfört med föregående år, vilket till största delen beror på en omfördelning av bidragsmedel från forskning till utbildning. Samverkan inom ramen för ALF-avtalet redovisas under eget avsnitt. Grundutbildning totalt, mnkr Intäkter Anslag 668,6 702,6 734,1 754,1 Avgifter och andra ersättningar 109,6 114,9 104,8 87,5 Bidrag 0,3 16,0 2,8 8,3 Finansiella intäkter 0,5 0,9 0,9 0,1 Summa intäkter 779,0 834,4 842,6 850,0 Kostnader Personal 392,1 423,7 391,8 404,2 Lokaler 111,8 105,4 104,4 101,4 Övriga driftskostnader 259,0 262,6 271,6 287,3 Finansiella kostnader 2,3 2,8 4,0 0,3 Avskrivningar 26,7 27,7 25,7 25,6 Summa kostnader 791,9 822,2 797,5 818,8 Transfereringar Medel från staten 0,0 0,0 12,5 9,8 Lämnade bidrag 0,0 0,0-12,5-9,8 Kapitalförändring Årets -12,8 12,2 45,0 31,2 Balanserad (IB) 58,3 45,4 57,6 102,7 Totalt (UB) 45,5 57,6 102,7 134,1 Årets kapitalförändring uppgår totalt till +31,2 mnkr, och fördelar sig enligt följande: Institutionernas resultat 31,8 KI-gemensam verksamhet -0,6 Årets kapitalförändring 31,2 Årets resultat har till stor del påverkats av planenlig reglering av tidigare års underskott vid enheter/institutioner. 26

27 Grundutbildningens uppdelning mellan anslagsfinansierad, beställd av andra lärosäten och övrig uppdragsutbildning redovisas nedan. Grundutbildning 2008, mnkr Anslagsfinansierad Uppdragsverksamhet Utbildning Beställd utbildning Uppdragsutbildning Totalt Intäkter Anslag 754,1 0,0 0,0 754,1 Avgifter 30,0 9,6 47,9 87,5 Bidrag 8,2 0,0 0,1 8,3 Finansiella intäkter 0,1 0,0 0,0 0,1 S:a intäkter 792,4 9,6 48,0 850,0 Kostnader Personal 389,4 8,3 6,5 404,2 Lokaler 77,5 0,9 23,0 101,4 Övriga driftskostnader 277,1 1,1 9,1 287,3 Finansiella kostnader 0,3 0,0 0,0 0,3 Avskrivningar 16,2 0,0 9,4 25,6 S:a kostnader 760,5 10,3 48,0 818,8 Kapitalförändring Årets 31,9-0,7 0,0 31,2 Balanserad (IB) 99,2 0,4 3,1 102,7 Total (UB) 131,1-0,3 3,1 133,8 27

28 Avgiftsfinansierad utbildning Avgiftsfinansierad utbildning består av uppdragsutbildning samt beställd utbildning från andra lärosäten. Avgiftsfinansierad utbildning (uppdrag) mnkr Intäkter Anslag 0,0 0,0 0,0 0,0 Avgifter och andra ersättningar 91,7 82,9 81,3 57,5 Bidrag 0,1 0,1 0,1 0,1 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa intäkter 91,8 82,9 81,4 57,6 Kostnader Personal 29,7 31,2 31,9 14,8 Lokaler 32,7 23,4 23,8 23,9 Övriga driftskostnader 23,2 14,8 16,3 10,2 Finansiella intäkter 0,1 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 9,2 9,4 9,1 9,5 Summa kostnader 94,9 78,7 81,1 58,3 Kapitalförändring Årets -3,0 4,2 0,3-0,7 Balanserad (IB) 1,9-1,1 3,2 3,5 Totalt (UB) -1,1 3,2 3,5 2,7 Ofördelade intäkter och kostnader Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag samt uppbördsverksamhet är inte fördelat på verksamhetsgrenar, se vidare resultaträkning under finansiell redovisning. 28