Högskolans utbildningsutbud

Transkript

1 1 Högskolans utbildningsutbud Samverkansseminarium om kompetensförsörjning Karlstad Lars Haikola

2 2 Utredning om högskolans utbildningsutbud; U 2014:09 Utredaren ska l. beskriva utvecklingen och sammansättningen av utbildningsutbudet i högskolan ur ett helhetsperspektiv såväl på nationell nivå som på lärosätesnivå under de senaste 20 åren,

3 3 U 2014:09 2. i beskrivningen uppmärksamma t.ex. fördelningen mellan fristående kurser och kurser inom program, fördelningen mellan master- respektive magisterutbildningar, andelen kurser och utbildningar som har en mer direkt arbetsmarknadsanknytning och utbildningar och kurser som främst ges i bildningssyfte, utbudet av utbildningar som leder till examen och utbudet av utbildningar av fortbildnings- och vidareutbildnings- karaktär,

4 4 U 2014:09 3. göra en bedömning av och föra ett resonemang om huruvida balansen i högskolans utbildningsutbud är väl avvägd med hänsyn till studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och samhällets övriga behov och målet att utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet och att studenterna ska ha möjligheter till progression i utbildningen.

5 5 Är högskolans utbildningsutbud väl avvägt? Studenternas efterfrågan väl tillgodosedd Arbetsmarknadens behov - tillgodosedd, med viktiga undantag för Ped/lärarutb o Hälso- o sjukvård, social omsorg Samhällets övriga behov - svårt bedöma, men inget talar emot Kvalitet - absolut krav.

6 6 Blott Sverige svenska krusbär har I Sverige har en unikt - bred högskola Sverige har en kursbaserad högskola All utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram (Högskoleförordningen 6 kap 13 ) Sverige skiljer på tre typer av examina; 1. generella examina (56 % av hst) 2. yrkesexamina (50 st) (43 % av hst) 3. konstnärliga examina (1 % av hst) Svensk högskola har en låg examensfrekvens (undantag legitimationsutbildningar) examensbevis initieras av studenten Svensk högskola tillåter två examina för en utbildning

7 7 Blott Sverige svenska krusbär har II Resurstilldelningen är helt beroende av studenters val o prestationer - inga basanslag i utbildningen Sverige har ett långt decentraliserat dimensioneringssystem varje lärosäte beslutar självständigt om utbildningsutbud Sveriges arbetsmarknad är långt avreglerad få legitimationsyrken Svensk yrkeshögskola bygger ej på kontinuerliga behov Offentligt finansierad forskning är koncentrerad till högskolesektorn få forskningsinstitut

8 8 Politiska signaler som åtföljts Fler studenter läser längre utbildningar Högskolan har programmifierats Studenterna i högskolan har blivit yngre Utbildningen inom hälso- o sjukvård har ökat

9 9 Starka kontraster i regelverket sedan H 77, men kontinuiteten dominerar Studenternas efterfrågan styr utbildningsutbudet i grunden Högskolans mål är stabila Staten styr samhällsviktiga utbildningar, t ex läkar- och sjuksköterskeutbildningar HE organiseras både i form av kurser o program

10 10 Styrsystemet Målstyrning Högskolelag (o sekretesslag, förvaltningslag, etc) Högskoleförordning inkl examensförordning med mål för alla vårdexamina (50 yrkesexamina varav flera inom vårdsektorn) Budgetstyrning Uppföljning o utvärdering

11 11 Reurstilldelningssystemet Helt prestationsbaserat system Takbelopp tilldelas varje högskola, dvs högskolan får ersättning för utbildning av studenter upp till ett maximalt belopp Takbeloppet består av två delar Dels beräknat per registrerad student Dels beräknat per prestation, dvs att stud fullgör studierna

12 Olika taxor beroende på utbildningsområde, exempel 12 Utb område Hst hpr Nat vet, teknik, farmaci Vård Odontologi Medicin Hum, teol, jur, samh vet Opera

13 13 En konsekvens Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov Regleringsbrev för UoH 2015 men Studenters efterfrågan styr mer än arbetsmarknadens behov Svensk högskola är i grunden efterfrågestyrd

14 14 Helårsstudenter i Riket efter program och fristående kurser Totalt antal hst Hst på program Hst på frist kurser

15 Riket antal program och fristående kurser 15 Antal program Antal kurser Total antal prog Antal frist kurser

16 Fördelning av ökningen av totala antalet helårsstudenter Totalt antal helårsstudenter 2013 per kategori 16 4% 9% 1% 15% Traditionella univ Fackuniversitet 25% 50% 8% Nya Universitet 64% Högskolor 13% Konstn, Ensk vårdh övriga 11%

17 17 Antalet helårsstudenter i riket efter programtyp och fristående kurser Yrkesinriktade program Generella program Fristående kurser Konstnärliga program

18 Totala antalet hst i riket per SUN 1 kategori Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 5 Teknik och tillverkning 7 Hälso- och sjukvård samt social omsorg

19 Totala antalet hst i riket per SUN 1 kategori Humaniora och konst 1 Pedagogik och lärarutbildning 4 Naturvetenskap, matematik och data 8 Tjänster 6 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård

20 20 Heltid/Deltid (alla kurser) Antal fristående kurser på deltid % 100 Andel av fristående kurser som ges på deltid <30 hp 30- hp Distans Campus

21 21 Antal kurser FoV <30 hp 30 hp

22 22 Antal kurser SUN1-nivå Hum Ped Hälso Sam Natur Tekn Tjänst Lant 0

23 Antalet helårsstudenter på program och kurser i förhållande till rekryteringsbehovet Underskrider rekryteringsbehovet Balans rekryteringsbehov Överskrider rekryteringsbehovet Källor: SCB statistikbearbetning för utredningen och HSV/UKÄ Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden: Ett planeringsunderlag för resp läsår Planeringsunderlag för högskolorna 2006/07 till 2015/16

24 Hälso- och sjukvård samt social omsorg Hst totalt Program Frist kurser / / / / / / /16 Arbetsterapeuter Sjukgymnaster/ Fysioterapeuter Sjuksköterskor Specialistsjuksköt. 65 Barnmorskor 65 Biomed analytiker Läkare Tandläkare Tandhygienister 85 Socionomer Apotekare Receptarier

25 25 Prognoser av framtida arbetsmarknad Många agenter gör prognoser ibland intressestyrda Socialstyrelsen gör prognoser för hälso- oh sjukvård samt tandvård Vår utgångspunkt SCBs Trender och prognoser Universitetskanslersämbetets bearbetning Högskoleutbildningen och arbetsmarknaden

26 26 Lärosätenas underlag för dimensionering Högskoleutbildningen och arbetsmarknaden (UKÄ, vartannat år) Några lärosäten nyttjar regionala prognoser Rapport från UKÄ visar att tillgängliga underlag nyttjas i låg utsträckning Vi föreslår: krav på samverkansarenor

27 Risk för obalanser inom området hälso- och sjukvård samt social omsorg 27 efterfrågan på personal inom hälso- och sjukvård blir större än tillgången. Bristen avser främst gymnasialt vård- och omsorgsutbildade, men även för många högskoleutbildningar - specialistsjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor, tandläkare, receptarier, fysioterapeuter och arbetsterapeuter Läkare och sjuksköterskor balans givet särskilda antaganden att färdigutbildade läkare invandrar till Sverige att nyutbildade sjuksköterskor stannar i Sverige Apotekare och socionomer - risk för överskott.

28 28 Validering av utländska examina 2014 Universitets- och högskolerådet accepterade utländska examina Socialstyrelsen accepterade utländska examina Skolverket accepterade, ingen info Lars Haikola

29 29 Totalt 2014 Minst ( ?) individer med accepterad utländsk examen immigrerade till Sverige färdigutbildade för svensk arbetsmarknad Lunds universitet (störst högskola I SE) gav examina Kostnaderna för ubildning vid LU var SEK Socialstyrelsen (2.221 examina) kan jämföras med Karolinska Institutet (2.538 examina) Kostnaderna för ubildning vid KI var SEK Lars Haikola

30 30 Koppling utbildning yrke Yrkesspridning och utbildningsspridning Sverige har en avreglerad arbetsmarknad i internationell jämförelse Detta försvagar kopplingen mellan utbildning och yrke Lars Haikola

31 31 Yrkesspridning Yrkesspridning - utbildningen leder till olika yrken Yrkesspridningen minst i legitimationsyrken. (Läkarutb 97%, tandl utb 92%, sjuksköterskeutb 90% receptarieutb 87% ) men vissa legitimationsutbildningar har hög yrkesspridning, (t ex apotekarutbildning 35%) Yrkesutbildning utan legitimation med stor yrkesspridning är t ex socionom- (49%), jurist-, civilingenjörsutbildningar (c 25%) Generell utbildning ger stor yrkespridning. Störst spridning har humanistutbildning (9%) Lars Haikola

32 32 Utbildningsspridning Utbildningsspridning - yrket utövas med olika utbildningar som grund Legitimationsyrken har låg (eller ingen) spridning Stor utbildningsspridning inom civilingenjörsyrken liksom systemerare o programmerare, samt inom ekonomyrken Lars Haikola

33 33 Alltså Yrke- o utbildningsspridningen i Sverige är generellt betydande men liten i legitimationsyrken Detta förstärker svårigheterna att enkelt koppla utbildning till arbetsmarknad. En bred allmänbildande yrkesutbildning med betoning på generiska förmågor motverkar svårigheterna Lars Haikola

34 34 Balans enligt tre kriteria 1. Studenters efterfrågan 2. Arbetsmarknadens behov 3. Samhällets övriga behov Mismatch avser enbart balansen utbildningsutbud - arbetsmarknadsbehov

35 35 Är högskolans utbildningsutbud väl avvägt? Studenternas efterfrågan väl tillgodosedd Arbetsmarknadens behov - tillgodosedd, med viktiga undantag för Ped/lärarutb o Hälso- o sjukvård, social omsorg Samhällets övriga behov - svårt bedöma, men inget talar emot Kvalitet - absolut krav.

36 36

37 37 Vi bedömer Att arbetslivets behov är tillgodosett med viktiga undantag inom vård- och lärarutbildning. Att arbetslivet har små möjligheter att påverka utbildningsutbudet. Att det är angeläget att den systematiska dialogen och samverkan mellan högskoleutbildningens alla intressenter förstärks och att dialogen också omfattar fortbildning och vidareutbildning.

38 38 Vi föreslår Att lärosätena ska i de fall detta inte redan finns skapa arenor för regelbunden och systematisk samverkan med arbetslivets representanter om dimensionering av högskolans utbildning. Att lärosätena ska i de fall det föreligger behov och detta inte redan finns skapa arenor för regelbunden och systematisk samverkan med andra lärosäten om dimensionering av högskolans utbildning. Att regeringen samlar högskolans och arbetslivets representanter för att skapa gemensamma upplösningar av de hinder som identifierats beträffande vårdutbildningar och lärarutbildningar.

39 39 Samhällets övriga behov Samhällsmedborgarskap NGO:s (non-governmental organisations) Det regionala ansvaret högskolan som utvecklingsmotor Högskolan som kritisk kraft

40 40 Dubbla examina Berör i hög utsträckning vårdutbildningar! Vi föreslår Att regeringen utreder hur en ändring av högskoleförordningen i enlighet med följande kan ske: Lärosätet får ej utfärda två examina som grundar sig på samma studiemeriter.

41 41 Slut