Institutionen för pedagogik och didaktik. Studiehandledning. Vårdpedagogik I, 30 hp

Transkript

1 Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Vårdpedagogik I, 30 hp Vårterminen 2015

2 Inledning Välkommen till kursen Vårdpedagogik I. Kursen ges av Institutionen för pedagogik och didaktik ( Denna studiehandledning innehåller allmänna upplysningar om kursens innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt en del annan praktisk information. Pedagogik kan definieras som vetenskapen om uppfostran/utbildning, undervisning och lärande. Vårdpedagogik som vetenskap fokuserar olika socialisations- och lärprocesser, deras villkor, innebörder och konsekvenser för individ, kultur och samhälle inom vård- och omsorgsarbetet. Vårdpedagogik är ett relativt nytt ämne och en ny gren i vetenskapens värld. I Sverige fick ämnet eget status i och med att en professur inrättades 1993 vid Göteborgs universitet. Det som utmärker vårdpedagogik som ämne och disciplin är att den befinner sig i en skärningspunkt mellan pedagogik, samhällsvetenskap och vårdteori vilket innebär att vårdpedagogiken påverkas av samtliga dessa tre discipliner. Ett sätt att förstå relationen mellan dessa discipliner är att definiera deras utgångspunkter. Vård/omvårdnad har sin fokus på den sjuka patienten, medan vårdpedagogik har som utgångspunkt den lärande människan. Vad är då vårdpedagogik? Den definition som vi inom enheten för vård- och hälsopedagogik i Stockholm arbetar med f.n. lyder: Vårdpedagogik handlar om påverkan i avsikt att utveckla hälsa och/eller kompetens inom vård och omsorg hos elever, studenter, patienter, personal, anhöriga och/eller allmänhet utifrån ett samhällsperspektiv. Detta är en vid och allmänt hållen definition vilket vi ser som en tillgång eftersom det ger utrymme för många möjliga infallsvinklar och ansatser. Att läsa vårdpedagogik innebär därför att lära sig att förstå den logik som pedagogiskt arbete bygger på. För att på bästa sätt kunna handleda studenter eller undervisa patienter/anhöriga/klienter behövs kunskaper hämtade från pedagogiken som sedan appliceras i en vård eller omsorgskontext. Kursens innehåll Kursen ges dels som en fristående kurs om 15 hp (VPG05F) och dels som en delkurs i ett kurspaket om 30 hp på grundnivå (VPG02F). Denna introducerande kurs i vårdpedagogik syftar till att du ska utveckla kunskaper om och förståelse för pedagogiska processer inom fälten vård och omsorg. Kursen består av två moment om 7,5 hp vardera. Inom det första momentet kommer vi att behandla vårdpedagogikens framväxt och utveckling, olika teorier om lärande och hur dessa kan appliceras inom vård- och omsorgsverksamheter. Kursen behandlar också olika perspektiv på kunskap. I det andra delmomentet tas olika idéhistoriska perspektiv på hälsa och sjukdom upp med koppling till samhälleliga förändringar vilken betydelse diagnosen har för samhälle och individ. Ett annat tema i delkursen handlar om hur definitioner av välfärdsstatens uppdrag gentemot medborgarna ger konsekvenser för hur hälsa, sjukdom och vård förstås och vilka resurser som anses rimliga i olika situationer. 2

3 Kursens lärandemål Efter avslutad kurs förväntas du ha förmåga att: beskriva utvecklingen av vårdpedagogik som kunskapsområde. beskriva och jämföra olika perspektiv på kunskap och lärande med exempel från vård- och omsorgsarbete. reflektera över lärandets villkor och förutsättningar inom hälso- och sjukvård/social omsorg. problematisera hur hälsa och sjukdom konstrueras liksom diagnosers betydelse för samhälle och patient. kritiskt granska och diskutera vilka konsekvenser olika styrformer får för hälsa, sjukdom och vård. Kursens huvudsakliga upplägg och pedagogiska arbetsmodell Kursen bedrivs på 50% på distans vilket motsvarar i genomsnitt ca 20 timmars studietid per vecka. Du förlägger arbetet på tider som passar just dig. Distansformen på kursen betyder att undervisningen är koncentrerad och förlagd till tre sammankomster. Vid sammankomsterna behandlas kursens centrala teman genom föreläsningar, seminarier och diskussioner. Mellan sammankomsterna sker självstudier med inläsning av kurslitteratur samt arbete kring examinationsuppgifter. Genom att använda t.ex. e-post och lärplattformen Mondo kan kursdeltagarna även föra diskussioner och arbeta tillsammans med litteraturen. För att komma in i Mondo måste du ha ett SUkonto. Som student förväntas du logga in i Mondo regelbundet. Du förväntas även hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på kurssajten i Mondo. Det är viktigt att notera att i distanskurser ställs särskilt höga krav på studenters självständighet och egna ansvar i studierna. Du ansvarar för att arbeta med ditt lärande genom att läsa kurslitteraturen och genom att skriftligt bearbeta din förståelse av denna kontinuerligt. Lärare och administratör Om du har frågor om kursens innehåll eller närvaro, kontakta kursansvarig lärare Mette Bergman som enklast nås via e-post: mette.bergman@edu.su.se Vid administrativa frågor som rör t.ex. registrering, studieavbrott etc., kontakta kursadministratör Susanne Hallander: susanne.hallander@edu.su.se 3

4 Schema Schema med tider och lokaler hittar du om du följer denna länk: Examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studentens prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Denna kurs examineras genom gruppseminarier och inlämningsuppgifter som skrivs individuellt (se nedan) och betygsätts av kursansvarig lärare inom 15 arbetsdagar. Du får ett betyg för varje examination som vägs samman till ett betyg för varje moment. Momentens betyg vägs sedan samman till ett betyg för hela kursen. När du lämnar in uppgifterna under Uppgifter, kurshemsidan på Mondo, anger du både ditt eget namn och vilken uppgift det gäller i namnet på filen. Eftersom ett program för plagiatkontroll används måste filerna vara sparade i word-format (.doc eller.docx). Uppgifterna ska skrivas i Times New Roman, teckenstorlek 12 och enkelt radavstånd. I uppgifterna ska referenser till kurslitteraturen skrivas inom parentes i den löpande texten på vedertaget sätt (dvs. författarens/författarnas namn, publikationsår och sidhänvisning om sådan kan ges). Om du inte är så van vid att skriva med hänvisningar till litteratur kan du använda dig av texten Akademiskt skrivande som stöd (denna finns på kursens Mondosida). Lärande på universitetsnivå går djupare än till en redovisning av fakta eller att bara återge kurslitteraturens innehåll. I examinationsuppgifterna måste du också tillämpa detta innehåll på olika sätt i analyser och planeringar av undervisning. Du måste också kunna diskutera och föra självständiga och kritiska resonemang utifrån innehållet så att din egen förståelse för detta framgår med tydlighet. Det är därför också viktigt att uppgifterna är språkligt väl genomarbetade. 4

5 Examinationsuppgifter Uppgift 1 Vårdpedagogikens framväxt och utveckling. Till det andra seminariet 19 mars förbereder varje studiegrupp en muntlig presentation av utvecklingen av vårdpedagogik som kunskapsområde. Här kan man välja hur mycket man förbereder sig enskilt eller genom diskussion i den egna gruppen. Varje deltagare måste dock behärska hela presentationen eftersom redovisningen sker i tvärgrupper. Till den här uppgiften tar du hjälp av följande litteratur: Heyman & Sandström (2008). Vårdpedagogik- framväxt, betydelse, perspektiv. Frånvaro kompletteras skriftligt. Lärandemålet som ska uppfyllas är att beskriva utvecklingen av vårdpedagogik som kunskapsområde. Kursmålet bedöms med G eller IG. För att bli godkänd på momentet krävs att du deltar i förberedelser och presentation på ett aktivt sätt. Uppgift 2 Kunskap och lärande Litteraturen till den här uppgiften fokuserar olika sätt att se på kunskap och lärande. Uppgiften innebär att du skall skriva en självständig text utifrån kurslitteraturen och dina egna erfarenheter och reflektioner. Läs kurslitteraturen och bilda dig en uppfattning om hur man kan se på vad kunskap är och hur lärande går till. Börja med att beskriva vad som kännetecknar olika kunskapsformer och reflektera även över och skriv fram vilka kunskapsformer som du anser är centrala i ditt yrke och varför. Fortsätt sedan med att beskriva och jämföra olika teorier om lärande. Vad väcker dessa för tankar hos dig och hur har du lärt dig/lär dig olika saker? Vilken syn på lärande finns på din arbetsplats? Avsluta texten med att resonera kring vilka förutsättningar för lärande finns det specifikt inom vård och omsorg? Vad bör du som vårdgivare/omsorgsgivare ta hänsyn till i en lärandesituation med en patient? Vilka hinder för lärande kan det finnas inom vård/omsorg? Till den här uppgiften tar du hjälp av följande litteratur: Gustavsson (2002) Vad är kunskap? Heyman & Sandström (2008). Vårdpedagogik- framväxt, betydelse, perspektiv. Bastable (2011). Health professional as educator. Principles of teaching and learning Hansson Scherman & Runesson (2009) Den lärande patienten. Texten ska omfatta max 5 sidor och ska lämnas in på Mondo senast den 26 februari. 5

6 Uppgift 3. Planering av en fiktiv undervisningssituation I den här uppgiften ska du utifrån kurslitteraturen planera för en möjlig undervisningssituation inom din egen yrkesverksamhet. I uppgiften ingår att reflektera över hur du som vård- eller omsorgsgivare genom en pedagogisk intervention kan stödja och främja lärandet hos en för dig definierad målgrupp eller person. Det kan exempelvis handla om patientundervisning eller handledning av en student/blivande kollega. Du utgår med andra ord i uppgiften från din egen yrkesroll och yrkesvardag och anknyter till litteraturen och redovisar de olika överväganden som du gjort och tagit ställning till utifrån kurslitteraturen. Din text skall innehålla följande delar: 1. Kort beskrivning av aktörer 2. Innehåll/mål med undervisningen 3. Modell för undervisningen där du reflekterar över begreppen lärande och undervisning 4. En reflektion över hur du kan arbeta med att öka målgruppens/personens drivkrafter till lärande samt vilka hinder och möjligheter för lärande du ser Till den här uppgiften tar du hjälp av följande litteratur: Christensen Lejsgaard & Jensen Huus (2004). Didaktik och patientutbildning Lindström & Pennlert (2009). Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik Texten ska omfatta max 5 sidor och lämnas in på Mondo senast den 19 mars. Uppgift 4 Idéhistoriska perspektiv på hälsa och sjukdom I den här uppgiften ska du ta kurslitteraturen som utgångspunkt för att med egna ord beskriva, sammanfatta och diskutera olika idéhistoriska perspektiv på hälsa och sjukdom med koppling till samhälleliga förändringar och vilken betydelse diagnosen har för samhälle och individ. Börja med att beskriva vilka skillnader och likheter finns det mellan gårdagens och dagens syn på hälsa och sjukdom? Hur kan förändringarna i synen på hälsa och sjukdom relateras till samhälle och kultur? Hur har synen på individens respektive samhällets ansvar för sjukdom och hälsa sett ut över tid? Reflektera över vad du menar att vi kan lära oss av dessa historiska förändringar? Avsluta med att problematisera hur hälsa och sjukdom konstrueras liksom diagnosers betydelse för samhälle och patient. Till den här uppgiften tar du hjälp av följande litteratur: Johannisson K. (1990). Medicinens öga. Johannisson, Karin (1991). Folkhälsa. Johannisson, K. (2006). Hur skapas en diagnos? Olsson, U. (1999). Drömmen om den hälsosamma medborgaren. Texten ska omfatta max 4 sidor och vara inlämnad på Mondo senast den 25 maj. 6

7 Uppgift 5 Välfärdens uppdrag och dess konsekvenser för medborgarna I denna uppgift beskriver du utifrån litteraturen hur olika idéer om hälsa och sjukdom påverkar den statliga styrningen och människors handlande. Börja med att beskriva de olika definitionerna av välfärdens uppdrag och diskutera konsekvenserna på samhällsnivå och individnivå. Hur kan hälsa, sjukdom och vård förstås och vilka resurser anses rimliga i olika situationer? Avsluta med att kritiskt granska och diskutera vilka konsekvenser olika styrformer får för hälsa, sjukdom och vård. Till den här uppgiften tar du hjälp av följande litteratur: Erlandsson (2014). Hjälp för att bevara eller förändra? Åldersrelaterade diskurser om omsorg, stöd och service. Johannisson, Karin (1991). Folkhälsa. Olsson, U. (1999). Drömmen om den hälsosamma medborgaren. Sveneaus,(2013). Homo patologicus; medicinska diagnoser i vår tid. Texten ska omfatta max 4 sidor och vara inlämnad på Mondo senast den 5 juni. Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, sk. självplagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Vid SU kontrolleras texterna mot en databas. Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: 7

8 med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. Betygskriterier Betygsättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräckligt, Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För godkänt krävs lägst betygsgraden E. Betyg Fx och F används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseenden inte uppfyller kravet för E. Examinator kommer att ge dig skriftligt underlag för att ge dig exempel på vad som behöver utvecklas för att du ska kunna bli godkänd. Student som har underkänts av samma examinator två gånger har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en ny examinator. Begäran om ny examinator måste göras skriftligen till kursledaren. Studenten har sammanlagt rätt till fem examinationstillfällen. 8

9 A: Lärandemålen uppfylls utmärkt i alla delar. Studenten visar kvalificerad förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll på ett mycket självständigt och reflekterande sätt. Texten innehåller ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad, med formalia utan brister och med en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. B: Lärandemålen uppfylls mycket väl i alla delar. Studenten visa mycket god kunskap genom ett gediget arbete med god förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll på ett självständigt och reflekterande sätt. Texten innehåller ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad, med formalia utan brister och med en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. C: Lärandemålen uppfylls väl. Studenten visar god kunskap och förståelse genom ett gediget arbete med god förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll utan betydande tillkortakommanden. Texten har inslag av självständiga och nyanserade resonemang. Texten innehåller goda anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha god disposition, formalia utan större brister och en bra språkbehandling. D: Lärandemålen uppfylls tillfredsställande. Studenten visar kunskap och förståelse på en grundläggande nivå med viss grad av självständighet och inte utan förtjänster i förmågan att i beskrivningar och resonemang behandla kursens innehåll. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha tillfredsställande disposition, formalia utan större brister och ett godtagbart språk. E: Lärandemålen uppfylls basalt. Studenten visar kunskaper och förståelse på en acceptabel nivå men med begränsad grad av självständighet och förmåga att i beskrivningar och resonemang behandla kursens olika innehåll. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha godtagbar disposition, formalia utan större brister och ett godtagbart språk. Fx: Texten behöver kompletteras. Tänkbara brister kan vara något av följande: Utelämnande av perspektiv/författare i redogörelsen. Inte trovärdiga resonemang/analyser. Framställningen ligger alltför nära författarens/författarnas. Analyser som knyter samman egna yrkeserfarenheter och kurslitteraturen saknas eller är otillräckliga. Språkanvändning och/eller disposition gör texten svår att förstå. Referenser är felaktiga/saknas. F: Texten är helt otillräcklig. (Se ovan.) 9

10 Litteraturlista Vårdpedagogik ur ett historiskt perspektiv. Heyman, Ingrid & Birgitta Sandström (red.) (2008). Vårdpedagogik- framväxt, betydelse, perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kunskapsbildning inom vård och omsorg Bastable, Susan (ed.) (2011). Health professional as educator. Principles of teaching and learning. Sudbury: Jones & Bartlet. Christensen Lejsgaard, Susan & Jensen Huus, Birgit (2004). Didaktik och patientutbildning. Lund: Studentlitteratur. (213 s.). Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Statens skolverk. (125 s.). Hansson Scherman, Marianne & Runesson, Ulla (red.) (2009). Den lärande patienten. Lund: Studentlitteratur. (223 s.). Lindström, Gunnar & Pennlert Lars Åke (2009). Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik. Umeå: Fundo Förlag. (50 s.) Samhällsvetenskapliga perspektiv på hälsa, sjukdom och vårdens aktörer Erlandsson, Sara (2014). Hjälp för att bevara eller förändra? Åldersrelaterade diskurser om omsorg, stöd och service. Akad.avh. Inst. För socialt arbete. Stockholms universitet. Johannisson, Karin (2002). Medicinens öga: sjukdom, medicin och samhälle historiska erfarenheter. Stockholm: Norstedt. (210 s.). Johannisson, Karin (2006). Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I Gunilla Hallerstedt, (red). Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos. (12 s.). Olsson, Ulf (1999). Drömmen om den hälsosamma medborgaren: folkuppfostran och hälsoupplysning i folkhemmet. Stockholm: Carlsson. (178 s.). Sveneaus, Fredrik (2013). Homo patologicus; medicinska diagnoser i vår tid. Hägersten: Tankekraft. 10