Fördjupad dialog Allmänkirurgi/Urologi samt Obstetrik/Gynekologi

Transkript

1 Fördjupad dialog samt I mars 2015 genomfördes dialoger mellan Beställar- och analysenheten och verksamheterna Allmänkirurgin/Urologi respektive. I rapporten refereras uppdraget i Beställningen 2015 i kursiv text. Beställar- och utförarmodellen Sedan den 1 januari 2014 har landstingets styr- och planeringsprocess förändrats mot uppdragsstyrning. Landstingsstyrelsens roll som beställare innebär ansvaret att formulera verksamhetens uppdrag i en beställning samt att följa upp resultatet. Uppföljningen består i resultatrapportering tre gånger om året utifrån beslutade uppföljningsindikatorer. Beställaren ska även följa upp resultatet tillsammans samt verksamheterna vid dialogmöten. Syftet med uppföljningen är att följa i vilken utsträckning verksamheten har uppfyllt de krav som ställts i avtalet och att stimulera verksamheten till vidare förbättringsarbete till gagn för patienterna. Beställning och uppföljning av hälso- och sjukvården sker via beställar- och analysenheten i samverkan med vårddivisionerna. Beställarens uppdrag till verksamheterna 2015 Länskliniken ska ansvara för vård inom specialiteten samt inom onkologi med koppling till specialiteten. Mottagningsverksamhet ska finnas vid samtliga fem sjukhus i länet. Operationer som kräver centraloperationsresurser ska utföras i Gällivare och Sunderbyn samt i viss mån i Piteå. Vid Sunderby sjukhus ska kliniken ha vårdavdelningar. Gällivare sjukhus ska ha kirurgiska vårdplatser som drivs av Närsjukvården. Verksamheten ska ansvara för kirurgisk primärjour, intermediär jour och bakjour i beredskap i Sunderbyn samt kirurgisk samjour och bakjour i beredskap i Gällivare. Urologisk bakjour i beredskap ska finnas i Sunderbyn. Länskliniken ska ansvara för vård inom specialiteten samt inom onkologi med koppling till specialiteten. Verksamhet ska finnas vid samtliga fem sjukhus. I Kiruna, Kalix och Piteå ska gynekologisk mottagning och specialistmödravård finnas, i Piteå dessutom viss dagkirurgi med fokus på vaginal kirurgi. Förlossning och slutenvårdsgynekologi ska vara koncentrerade till Gällivare och Sunderby sjukhus, där den mer avancerade obstetriska vården bedrivs vid Sunderby Sjukhus. Den del av gynekologisk cancerkirurgi som bedrivs i länet ska utföras på Sunderby Sjukhus. På Sunderby sjukhus och i Gällivare ska gynekologiska och obstetriska vårdplatser finnas. Verksamheten ska ansvara för en primärjour och bakjour i beredskap i Sunderbyn samt bakjour i beredskap i Gällivare. 1

2 Verksamhetschefens egen bild av verksamheten är en länsklinik. Produktionen sker i huvudsak vid Sunderby sjukhus, där majoriteten av de 300 medarbetarna är verksamma. Den största vårdprocessen är det akuta flödet. I den planerade verksamheten är colon-, rektal-, bröst- och prostatacancer de största vårdprocesserna. Inom vårdprocessen bröstcancer ligger kliniken över rikets genomsnittliga kostnad per patient (KPP) 1. Inom de övriga stora vårdprocesserna ligger kliniken under KPP i riket med undantag för öppenvårdsmottagningen i Gällivare för coloncancer som ligger över KPP i riket. Bemanningssituation Operationer genomförs i Sunderbyn, Gällivare och Piteå. Ledningen påpekar sårbarheten i Malmfälten där vikarier, stafetter och från kusten roterande läkare bemannar kliniken. De pågående strukturella förändringarna av kirurgin i Sverige och Socialstyrelsens krav på utbildningsenheterna medför därtill svårigheter att utbilda ST läkare. Endast ca 1,5 år av specialistutbildningen i allmänkirurgi kan göras i Gällivare. Vid enklare operationer som nu är nedprioriterade är ST läkare ofta delaktiga, därmed kan läget på sikt påverka specialiteternas läkarförsörjning. Verksamhetschefen saknar en samjour under dagtid för att säkra verksamheten i Gällivare. Trots personalbrist råder generellt ett bra klimat i verksamheten och samarbete avdelningar emellan löser kortsiktigt viss personalbrist. är en länsklinik. Produktionen sker i huvudsak vid Sunderby sjukhus, där majoriteten av de 160 medarbetarna är verksamma. De största vårdprocesserna är Förlossning, Abort och prevention, Framfall, Borttagande av livmoder och Inkontinens. Verksamheten framhåller att uppdraget i beställningen bör utökas till att, i likhet med de flesta landsting i Sverige, erbjuda KUB (Kombinerat ultraljud och blodprov, SBU rapport kommer inom kort) för att kartlägga sannolikhet till kromosomavvikelser hos fostret. Antalet vårdplatser vid Sunderby Sjukhus har under sista halvåret reducerats från 36 till 20 tack vare möjlighet att nyttja patienthotellet. Det minskande antalet vårdplatser har inte resulterat i personalminskning utan medfört möjlighet att utöka tiden avsatt för kontaktsjuksköterskeuppdraget samt förstärkning av sköterskebemanningen på Gyn- och barnmorskemottagning. Övriga förbättringsarbeten Under 2015 är flertalet utvecklingsarbeten inplanerade. I flertalet av dessa ingår patientrepresentanter för att fånga arbeta ur ett patientperspektiv. Samtliga medarbetare ska kompetensutvecklas inom bemötandefrågor (HBT-certifiering) och blir därmed en av få certifierade kliniker i landet. Verksamheten ska i enlighet med Lean starta upp Självförbättrande arbetssätt. Detta innebär att resultatet inom verksamhetens vårdprocesser dagligen ska visualiseras och reflekteras kring. Detta möjliggör att 1 Data baseras på 2013 års data års data tillgänglig under hösten

3 medarbetarnas kompetens och engagemang tas tillvara. Verksamheten utför i dagsläget ombyggnation av lokalerna i syfte att förbättra patientsekretessen vid mottagningsreception och telefonkontakter. Verksamheten arbetar löpande med verksamhetsutveckling med stöd i resultat från kvalitetsregister, framförallt Gynop-registret. Verksamheterna upplever registerarbetet tidskrävande men värdefullt och god resultatutveckling kan bland annat ses vad gäller urinläckage och patientnöjdhet efter inkontinensoperation. Verksamheten står sig bra inom flertalet områden i Öppna jämförelser men viss förbättringspotential kan fortfarande ses. Vidare ska verksamheten implementera och/eller uppdatera flertalet systemstöd (Cytodos, Partus, Provisio) under året samt färdigställa de vårdprocesser som ännu inte är kartlagda och komma igång med teamarbetet inom samtliga processer. Bemanningssituation Verksamheten upplever svårigheter att täcka bemanning för en specialistmödravård vid fem sjukhus i länet. Det är ett kostnadskrävande utbud och verksamheten ser en alternativ lösning för effektivare planering och bemanning med tre läkarmottagningar - i Sunderbyn, Gällivare och i Piteå. Ett stadigvarande behov av interna och externa stafetter gör situationen mycket sårbar i främst Gällivare. I dagsläget är bemanningssituationen än mer problematisk då flertalet läkare är föräldralediga och tillfälliga stafettläkare hyrs i möjligaste mån in. Verksamheten jobbar strategiskt för att klara framtida bemanning däribland med task-sharing, där barnmorskorna får mer kvalificerade arbetsuppgifter och avlastar läkarna inom flertalet vårdprocesser. Verksamheten planerar även för vidareutbildning av mottagningssjuksköterskor till operationssjuksköterskor Verksamheten planerar även för vidareutbildning av mottagningssjuksköterskor med syfte att kunna hantera en större andel av den vaginala kirurgin, som inte kräver Centraloperations resurser, på egen sal på Gynmottagningen. Till följd av generationsväxling ser verksamheten förutom läkarbrist även en framtida brist på barnmorskor. Rekryteringen av ST- läkare inom specialiteten är god. Uppföljning av resultat Resultatrapporteringen nedan utgår från beställningens preciserade prioriterade områden och utvecklingsindikatorer kopplade till dessa. Tillgänglighet Sjuksköterskebristen vid operation påverkar verksamheten i hög grad och tillgänglighetsmålen (80 % inom 60 dagar) nås inte för varken besök eller operation. Cirka 400 patienter har väntat på operation i över 90 dagar och riskanalys över läget är gjord. Cancerpatienterna har i dagsläget högst prioritet. Verksamheten klarar tillgänglighetsmålen (80 % inom 60 dagar) för Besök under januari februari Däremot klaras inte målet om 80 % inom 60 dagar gällande Utförda operationer. Denna produktion är till stor del 3

4 beroende av centraloperations resurser och drabbas av bristen av operationssjuksköterskor. Under 2013 och 2014 låg tillgängligheten på över 90 %. Patienternas telefontillgänglighet är något bristfällig framför allt vid mottagning i Sunderbyn. Kliniken är medveten om detta och har inplanerat åtgärder redan under våren. Telefontillgängligheten ska förbättras genom utökat samarbete avseende telefonmottagning inom hela länskliniken. Cancersjukvård Länssjukvården har huvudansvaret för att utveckla cancersjukvården. Beställningen anger att verksamheten ska arbeta i enlighet med handlingsplanen på området som utgår från den nationella cancersstrategin. Planen anger bland annat att var patient ska erbjudas Kontaktsjuksköterska, Individuell vårdplan ska tas fram i dialog med patient och Samordnad vårdplanering ska utföras där patientbehov föreligger. Beställningen anger vidare att lokala processledare ska utses, optimering av patientens flöde genom vården ska ske och nationella medicinska riktlinjer och vårdprogram ska bevakas. Handlingsplan Cancersjukvård, optimering av patientflöde, riktlinjer och vårdprogram Inom båda klinikerna uppger verksamhetsledningen att arbete sker i enlighet med handlingsplanen på området. Det är dock svårt att driva arbetet inom bland annat området rehabilitering på grund av resursbrist. Under 2015 ska första steget i en fyraårig statlig satsning på att korta väntetiderna i cancervården genomföras (standardiserat vårdförlopp) och berör båda länsklinikerna. Verksamheterna är fokuserade på planering av de vårdförlopp som satsningen innebär som bygger på nationella vårdprogram inom respektive cancerprocess. Arbete pågår enligt plan men det finns svårigheter att uppnå mål bland annat då det råder generell brist på onkologer och urologer. Lokala processledare är utsedda för de tre processerna som berör (Kolorektal-, bröst- och prostatacancer). Implementering av standardiserat vårdförlopp ska ske under 2015 vad gäller processerna Matstrupe- och magsäckscancer, Prostatacancer och Cancer i urinblåsa och urinvägar. Standardiserat vårdförlopp ska även utvecklas inom processerna Tjock-och ändtarmscancer samt Bröstcancer, där arbetet kommit långt tack vare en längre tids deltagande i nationellt utvecklingsprojekt. Satsningen upplevs positiv, har många beröringspunkter med landstingets handlingsplan på cancerområdet, men ledningen uttrycker viss oro över kapaciteten att hantera ett ökat patienttryck när samtliga processer sjösätts. Detta kommer att bli särskilt kännbart inom den stora patientgruppen som visar risk för prostatacancer. Lokal processledare är utsedd för den process som berör verksamheten, processen för Gynekologisk cancer. Implementering av standardiserat vårdförlopp ska ske under 2016 vad gäller Äggstockscancer. Verksamheten upplever idag ett bristande samarbete med NUS med påtalade långa processtider för diagnostik som påtalats utan resultat. Verksamheten är även beroende av att NUS matar in data i kvalitetsregister avseende 4

5 norrbottenspatienter, brister finns även här från NUS sida. Här planeras en förändring där en större del av inmatningen framöver sker på Sunderbyn. Kontaktsjuksköterskor Enligt verksamhetscheferna erbjuds samtliga patienter kontaktsjuksköterska. Vem som är utsedd kontaktsjuksköterska dokumenteras inte idag regelmässigt i patientens journal, vilket även beställarens journalgranskning 2 visat. Det finns idag inte gemensamma dokumentationsrutiner i VAS men en lösning är under diskussion, där länssjukvårdens samordnare inom cancerområdet driver frågan. Kontaktsjuksköterskan har en central roll som koordinator inom de Standardiserade vårdprocesserna. Verksamheten har i samarbete inom norra regionen bedrivit ett utvecklingsprojekt inom gynekologisk cancer, Carere, där kontaktsjuksköterskans roll implementerats och cancerrehabilitering främjats. Målet är att skapa större patientinflytande, välinformerade och delaktiga patienter och anhöriga samt en sammanhållen vårdprocess. Faller projektet väl ut kan erfarenheter och arbetssätt spridas till övriga vårdprocesser. Individuell vårdplan VAS möjliggör inte idag dokumentation av den individuella vårdplanen utan planen finns endast vid den ansvariga kliniken, vilket verksamheterna upplever är bristfälligt. Skriftliga individuella vårdplaner tas fram i dialog med patient där diagnosen är bröstcancer och tjock- och ändtarmscancer. En mall för skriftliga vårdplaner för övriga diagnoser är under framtagande. Beställarens journalgranskning visar på att när Samordnad individuell planering är utförd (vid behov av insatser från flera huvudmän) är denne även dokumenterad i patientens journal men till viss del brister dokumentationen av planeringens innehåll. Samtliga patienter har individuella vårdplaner som tas fram i dialog mellan kontaktsjuksköterska och patient och tillhandahålls skriftligt. Verksamheten har få patienter som har behov av Samordnad individuell planering med andra aktörer såsom kommun och primärvård. I förekommande fall anser verksamhetschefen att detta fungerar bra. Palliativ vård Länssjukvården har huvudansvaret för att utveckla den palliativa vården. I beställningen anges uppdraget att implementera handlingsprogramet på området. Häri ingår registrering av palliativa patienters vård i Svenska palliativregistret, förbättringsarbete med koppling till resultatet samt att genomföra kompetenutvecklingssinsats inom området. I palliativa vården följs löpande att läkaren genomfört brytpunktssamtal i samband med att den 2 Beställaren har genomfört journalgranskning med fokus på palliativa cancerpatienter. Urvalet i journalgranskningen baserades på totalt tio patienter, de fem senaste palliativa patienterna på läkarbesök vid respektive klinik. 5

6 palliativa diagnosen ställts och kommunicerats till patienten och täckningsgrad i palliativa registret. För att höja den allmänna kompetensen inom palliativ vård ska personal inom båda klinikerna kompetensutvecklas med start under Divisionschefen föreslår att samordningsansvaret för den palliativa vården flyttas till Närsjukvården som har ansvaret för länets palliativa vårdplatser och palliativa rådgivningsteam. Brytpunktssamtal för palliativa patienter Endast ett fåtal brytpunktssamtal finns dokumenterade i VAS i enlighet med rutin (och därmed sökbart). Beställarens journalgranskning visar på att brytpunktssamtal ej heller dokumenteras på annan plats i journalen. Verksamhetschefen framhåller att läkaren genomför brytpunktsamtal men att dokumentationen i VAS brister. Vårdchefen ska kontrollera att rätt förutsättningar för dokumentation finns (sökord upplagt) samt att dokumentationsrutinen är känd. Inga brytpunktssamtal finns dokumenterade i VAS i enlighet med rutin (och därmed sökbart). Beställarens journalgranskning visar på att brytpunktssamtal inte heller finns dokumenterat på annan plats i journalen. Verksamhetschefen framhåller att läkaren genomför brytpunktsamtal men att dokumentation i enlighet med rutinen brister. Täckningsgrad Svenska palliativa registret Ledningen har prioriterat registrering i palliativa registret, där täckningsgraden är hög. Utdata i registret visar på brister inom flera indikatorer som följer upp den palliativa vården. Ett led i att förbättra den palliativa vården ser ledningen i den palliativa webbaserade utbildningen, som kommer att genomförs under året, samt den vidareutbildning som nu finns tillgänglig vid universitet - Kontaktsjuksköterska i cancervård. Palliativa patienter i livets slutskede som varit under klinikens ansvar vårdas nästan uteslutande på palliativ vårdavdelning. Under 2014 inträffade två dödsfall vid klinikens avdelningar, därför är denna indikator inte aktuell för kliniken. Vårdtunga/Multisjuka patienter Närsjukvården har huvudansvaret för att utveckla vården för vårdtunga och multisjuka patienter. Länssjukvården har ansvaret att införa processen Förstärkt utskrivning med koppling till Strategin för bättre liv för sjuka äldre. Förstärkt utskrivning är ett led i att minska oplanerade återinskrivningar, vilket är en indikator som beställaren följer löpande. Dessutom följer beställaren att patienten erbjuds läkemedelsgenomgång och att läkemedelsberättelse delges patienten vid utskrivning samt att inskrivna patienter riskbedöms vid behov och att registrering av detta sker i kvalitetsregistret Senior Alert. 6

7 Oplanerade återinskrivningar Divisionschefen framhåller generella svårigheter att påverka resultatet för indikatorn oplanerade återinskrivningar. Kritik lyfts vidare fram mot ersättningssystemet inom Beställningen som innebär att resultatutfallet påverkar ekonomin (om målet om minskning med 10 % inte nås). Länssjukvården ska påbörja implementering av processen Förstärkt utskrivning som innebär att patienter med risk för återinskrivning identifieras, information tydliggörs samt att uppföljning sker per telefon. Arbetssättet ska öka patientens livskvalitet samt minska framtida vårdbehov. Divisionschefen framhåller att detta ska bli ett arbete under Under 2014 återinskrevs 14 % av Allmänkirurgin/Urologins patienter någonstans inom sjukvården, vilket är en ökning sedan 2013 (Nivån kvarstår under årets två första månader). Återinskrivningarna 2014 motsvarades av cirka 750 patienter, varav 64 % var över 65 år. Inom kliniken är journalgranskningar utförda (markörbaserad) på patienter återinskrivna inom egen verksamhet. Granskningen har resulterat i förbättringsåtgärder gällande vissa komplikationer. Verksamhetschefen prioriterar inte vidare analys av de oplanerade återinskrivningarna som skrivs in till annan klinik. Under 2014 återinskrevs 9 % av klinikens patienter någonstans inom sjukvården. Under årets två första månader har 4 % av Gynekologins patienter återinskrivits någonstans inom sjukvården, motsvarar 9 patienter. Verksamheten har utfört journalgranskningar (markörbaserad) på patienter återinskrivna inom egen verksamhet, som ett led i patientsäkerhetsarbetet. Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Beställarens journalgranskning visar på att läkemedelsgenomgång inte görs och dokumenteras i enlighet med rutin. Granskningen visar dock att läkemedelsberättelse finns dokumenterad på annan plats i 4 av 10 journaler. Ledningen medger här förbättringspotential och insatser är inplanerade under 2015 för att förbättra resultatet inom detta område. Ledningen beskriver här svårigheter med koppling till VAS som dokumentationsstöd då samma typ av uppgifter ska dubbel- och trippeldokumenteras. Ett hopp lades till VAS-gruppens pågående arbete med att ta fram en teamjournal för att undvika dubbel dokumentation. Kliniken genomför inte idag läkemedelsgenomgångar för inneliggande patienter. Läkemedelsberättelser görs men dokumenteras inte i enlighet med dokumentationsrutin. Vid journalgranskningen kunde granskare inte hitta dokumentation heller på annan plats i journal. Verksamheten medger här förbättringspotential. Inom divisionen är en satsning inplanerad under året för att implementera rutiner och arbetssätt avseende läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser. Riskbedömningar Senior Alert Under 2014 gjordes riskbedömningar inom kliniken för cirka 200 patienter, vilket motsvarar närmare 8 % av Allmänkirurgin/Urologins inneliggande 7

8 patienter över 65 år. Här förväntas klinikens förbättringsarbete, i syfte att förenkla riskbedömningar, ge resultat under året. Kliniken har under år 2014 utfört ett fåtal riskbedömningar för inneliggande patienter som dokumenterats i Senior Alert. Hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande vård Närsjukvården har huvudansvaret för att utveckla den hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vården. Länssjukvården har ansvar att implementera den överenskommelse som finns på området som inkluderar de indikatorer som beställaren följer; behovsbaserad riskbedömning av levnadsvanor samt rökstopp för patienter som ska genomföra operation. Riskbedömning levnadsvanor Närmare 11 % av Allmänkirurgins/Urologins totala antal patienter riskbedömdes och dokumenterades under 2014 avseende tobaksbruk, närmare 4 % avseende alkohol. Fysisk aktivitet och matvanor riskbedöms i stort sett inte alls. Verksamheten anser att arbetet med riskbedömningar ska ske inom primärvårdens uppdrag. Verksamheten arbetar inte med riskbedömningar av patientens levnadsvanor. Som svar på patientens frågor ges frekvent information om rökning, alkoholkonsumtion och matvanor till gravida men detta dokumenteras inte i VAS. Verksamheten har en innovativ idé som är under progress, om hur information om matvanor ska ske på BB-avdelningen för nyblivna föräldrar. Rökstopp inför operation Allmänkirurgin/Urologin fokuserar på rökstopp för en viss patientgrupp - kärlpatienter. Är patienten inte rökfri utförs inte operationen. Alla patienter som ska opereras får dock fråga om rökning och skickas, då patienten önskar, vidare för rökavvänjning inom primärvården. Alla patienter som ska opereras får fråga om rökning samt skriftlig information om det önskvärda med rökstopp inför kirurgi och skickas, då patienten önskar, vidare för rökavvänjning inom primärvården. Patientsäkerhet Allmänkirurgin/Urologins patientnämndsärenden minskar något under 2014 jämfört med föregående år och majoriteten av ärenden handlar om patientens vård och behandling. Under 2014 gjordes sju stycken Lex Maria anmälningar av chefläkaren och ett Enskilt klagomål från patient där Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) beslut innehållit kritik. Personalens registreringar av avvikelser har ökat under senare år och berör främst Dokumentation men även Läkemedelsfrågor och Fall. Ökningen av avvikelser kan tyda på en förbättrad patientsäkerhetskultur med ökad medvetenhet hos personalen men verksamheten framhåller faran i att avvikelserna ökar. Ökningen innefattar både allvarliga och mindre allvarliga 8

9 avvikelser. Allvarliga avvikelser tas vidare i en tvärprofessionell grupp och internutredningar görs vid behov. Arbetet med händelseanalys har underlättats internt inom divisionen. Till följd av avvikelserna har verksamheten arbetat med fallprevention. Patienterna inom n har lämnat in ett 20-tal patientnämndsärenden under 2014 vilket är samma nivå som året innan. Ärenden handlar främst om patientens vård och behandling samt bemötande. Sammanfattning Vid dialogen om Beställning 2015 framkom länsklinikens svårigheter att klara av delar av Beställningens uppdrag på grund av den sjuksköterskebrist som påverkar verksamheten i hög grad. Tillgänglighet: Allmänkirurgin/Urologin klarar under årets två första månader inte kraven på tillgänglighet varken för besök eller för behandling/operation. Cancerpatienterna prioriteras främst. Cancersjukvård: Arbete pågår i linje med landstingets handlingsplan. Fokus just nu är införandet av standardiserat vårdförlopp för att korta vårdförloppen vid misstänkt cancersjukdom. Alla patienter erbjuds kontaktsjuksköterska, dokumentation saknas. Patienten delges en individuell vårdplan vid vissa diagnoser. Mallar för vårdplan vid övriga diagnoser är under framtagande. Brister finns i dokumentation finns vad gäller planering av patients vård som sker i samarbete med andra huvudmän. Palliativ vård: Brister i dokumentationen av utförda brytpunkssamtal finns. Hög täckningsgrad i palliativa registret vars utdata visar på brister i den palliativa vården inom flertalet områden. Kompetenshöjning ska påbörjas Vårdtunga/Multisjuka: 14 % av patienterna återinskrevs inom 30 dagar under 2014, granskning gjord på urval av dessa med förbättringsarbete till följd. Förbättringsarbete är gjort för att förbättra riskbedömningar för inneliggande patienter. Brister finns avseende genomförd läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse. Hälsofrämjande/Sjukdomsförebyggande: Lyfter frågan om levnadsvanorna tobaksbruk och alkohol med patienten före operation. Kärlpatienter krävs på rökfrihet. Dokumentation sker i liten utsträckning idag, underlättas i kommande systemstöd (Provisio). Vid dialogen kom beställaren och verksamhetschefen överens om följande förbättringsområden som verksamheten särskilt ska fokusera på: 1. Säkra att varje cancerpatient har Kontaktsjuksköterska 2. Säkra att varje cancerpatient har Individuell vårdplan 9

10 3. Säkra att den palliativa patienten blir informerad om palliativa vården, s.k. brytpunkssamtal och att detta dokumenteras i VAS. Verksamhetschefen återkopplar till beställar- och analysenheten inom sex månader avseende vilka aktiviteter/åtgärder har verksamheten vidtagit samt resultat/förväntade resultat. Vid dialogen om Beställning 2015 framkom en hög grad av utvecklingsvilja, medvetenhet kring och planering för att möta upp dagens och framtidens behov med strategisk kompetensväxling, kompetensutveckling och flertalet förbättrings- och utvecklingsarbeten. Tillgänglighet: Tillgängligheten till besök är god och målet om 80 % inom 60 dagar uppnås. Däremot finns svårigheter vad gäller utförda behandlingar/operationer, där målet 80 % inom 60 dagar inte nås i dagsläget. Den alarmerande bristen på operationssjuksköterskor påverkar patienternas tillgänglighet till operationer. Brister finns avseende telefontillgängligheten vid vissa mottagningar, verksamheten har inplanerade åtgärder i förbättringssyfte. Cancersjukvård: Verksamhetens arbete pågår i linje med landstingets handlingsplan på området. Fokus är nu planering för att implementera nytt standardiserat arbetssätt i linje med statliga satsningen med målet att korta patients väntetid. Verksamhetschefen uppger att samtliga patienter erbjuds kontaktsjuksköterska och att skriftlig individuell vårdplan tas fram i dialog med patient. Palliativ vård: Kompetensutvecklingsinsats startas upp under året. Dokumentationsbrister finns avseende utfört brytpunktsamtal. Vårdtunga/Multisjuka: 4 % av Gynekologins patienter återinskrivs (per februari 2015). Enligt verksamhetschefen tillhandahålls patienten läkemedelsberättelse, dock brister dokumentationen i VAS. Läkemedelsgenomgångar sker inte vid kliniken. Satsning för att implementera läkemedelsgenomgångar samt läkemedelsberättelse är inplanerad med start under året. Kliniken har ett fåtal riskbedömningar på inneliggande patienter (registrerade i Senior Alert) Hälsofrämjande/Sjukdomsförebyggande: Verksamheten arbetar inte systematiskt med riskbedömningar av patientens levnadsvanor. Innovationsarbete pågår för att informera nyblivna föräldrar om matvanor. Alla patienter informeras och tillfrågas om rökning när operation planeras. Kliniken står sig bra inom många områden i Öppna jämförelser men viss förbättringspotential kan ses. Nationell patientenkät visar på förbättrade resultat avseende den patientupplevda kvaliteten både inom sluten- och öppenvård. Inom slutenvården ligger resultaten högre än riket. Inom öppenvården ligger resultatet lägre än riket inom samtliga områden förutom tillgänglighet och upplevd nytta, dock visas en positiv utveckling inom de flesta områden. Verksamhetschefen framhåller behov av förändringar i uppdaget såsom: 10

11 o Utökat uppdrag till att erbjuda patienter i Norrbotten KUB, kombinerat ultraljud och blodprov för att kartlägga fosters ev. kromosomavvikelser. o För en mer kostnadseffektiv planering och bemanning förordar verksamhetschefen läkarmottagningar vid tre orter i stället för fem. Vid dialogen kom beställaren och verksamhetschefen överens om följande förbättringsområden som verksamheten särskilt ska fokusera på: 1. Dokumentation av utfört brytpunktsamtal 2. Dokumentation av läkemedelsberättelse 3. Säkra dokumentation av patientens kontaktsjuksköterska och individuell vårdplan när systemstöd är på plats. Verksamhetschefen återkopplar till beställar- och analysenheten inom sex månader avseende vilka aktiviteter/åtgärder har verksamheten vidtagit samt resultat/förväntade resultat. 11