Landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 17 juni 2015

Transkript

1 Landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 7 juni Aktuella händelser... Division Kultur och utbildning... Information kring verksamheten... Rapport Behov av hälso- och sjukvård i Norrbotten utifrån ett befolkningsperspektiv... Patientnämnden resultat första kvartalet... IT/MT avdelningen... Öppna jämförelser - förslag till åtgärder och uppföljning... Lex Maria... Säker vård... Fördjupade dialoger... Avdelningen för regional utveckling - genomförda årsstämmor... Division Kultur och utbildning... Bilagor Fördjupad dialog - Allmänkirurgi/Urologi samt Obstetrik/Gynekologi Vårdval Norrbotten - Fördjupade dialoger Genomförda årsstämmor

2 Aktuella händelser Division Kultur och utbildning Statens kulturråd Statens Kulturråd har beviljat drygt mkr till regionala utvecklingsprojekt i Norrbotten vilket är,7 procent av den totalt utbetalade summan från Kulturrådet., mkr har beviljats till projektet Musik i norr där Norrbottensmusiken ingår som ett av de fyra nordliga länen. Kulturrådets styrelse har vid sitt möte i maj diskuterat regeringens förslag i vårändringsbudgeten /:99, att bidrag för regional kulturverksamhet ökas med mkr för. Ett principbeslut har fattats om att medlen ska användas för att i mesta möjliga mån återställa verksamhetsbidragen inom kultursamverkansmodellen. mkr motsvarar ca, procent av års bidrag som föreslås fördelas proportionerligt till samtliga län inom modellen och institutionerna i Stockholms län. Joint Working Group on Cultures Landstinget deltog vid Joint Working Group on Cultures (del av Barents Euro Arctic Council, BEAC) möte i Rovaniemi. Där diskuterades det nya inkubatorprojektet för Barents, samt det stora och framgångsrika ENPI/Kolarctic- projektet New Horizons, som avslutades i St Petersburg sista helgen i maj, där landstinget varit lead-part. Konstveckan -9 april Norrbottens Ambassad för konst med representation av tio konstnärer bosatta i Norrbotten genomfördes, på Galleri i Kungsträdgården, Stockholm under konstveckan. Vernissagen och själva utställningen väckte ett påtagligt stort intresse och bland publiken fanns också representation från en mängd kulturmyndigheter. Resurscentrum för konst, landstinget, höll i arrangemanget. Information kring verksamheten Rapport Behov av hälso- och sjukvård i Norrbotten utifrån ett befolkningsperspektiv En effektiv styrning av hälso- och sjukvården förutsätter beskrivningar och analyser av förhållanden som påverkar befolkningens behov av hälso- och sjukvård idag och i framtiden. Föreliggande rapport är en sammanställning som innefattar jämförelser på riks, läns- och kommunnivå (år ). Områden som redovisas är demografisk utveckling, levnadsförhållanden, levnadsvanor, befolkningens hälsa, invånarnas syn på sjukvården, vårdkonsumtion samt kostnader. Rapporten finns tillgänglig på landstingets intranät Insidan. Patientnämnden resultat första kvartalet Antalet ärenden minskade något under första kvartalet i jämförelse med motsvarande period. Flest ärenden har de största divisionerna Länssjukvård och Närsjukvård. Specifikt per verksamhetsområden hade primärvården och kommunerna flest ärenden under första kvartalet. Ärendefördelningen påvisar en tydlig övervikt gällande vård/behandlingsrelaterade frågor i likhet med.

3 Många ärenden avseende första kvartalet har med brister i vård/behandling och utebliven, fördröjande av diagnos att göra. Avseende bemötande påpekar patienten läkares bemötande och avsaknande av dialog/ delaktighet. Skillnaden mellan män och kvinnor ökar. Under första kvartalet kom procent av anmälningarna från kvinnor jämfört med procent. IT/MT avdelningen Landstinget har tecknat ett samverkansavtal med Landstinget i Uppsala län avseende samarbete kring vårt verksamhetsinformationssystem, VIS. Avtalets intention är att landstingen i samverkan upprätthåller och vidareutvecklar grundkonceptet för VIS samt samverkar kring framtida gemensamma utvecklingsbehov. NLL har även fortsatt ägandeskapet och upphovsrätten för VIS. Vårt vårdadministrativa system VAS har befunnit sig i en moderniseringsfas under senare år. Fokus för arbetet har hittills varit att lyfta tekniken som produkten baseras på. Nu har beslut tagits om en förändrad inriktning för denna modernisering. Fokus kommer i fortsättningen att ligga på en behovsstyrd utveckling med största möjliga nytta för slutanvändarna. Den förändrade inriktningen beror dels på en kraftigt ökad prisbild för tekniklyftet, dels på omvärldsfaktorer, i form av nationella rörelser mot nya och gemensamma vårdssystemlösningar i riket inom - år. Öppna jämförelser - förslag till åtgärder och uppföljning Öppna jämförelser (ÖJ) rapporterar årligen indikatorbaserade jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Rapportens "tyngdpunkt" är resultatindikatorerna som mäter medborgarnas nytta av verksamheten och som sätts i relation till de resurser som används. Baserat på analyser av data i ÖJ föreslås åtgärder och uppföljning enligt nedan: Länssjukvård Kirurgi: Att se över hur uppföljning efter två år av obesitas kirurgi kan utvecklas samt att se över den rutinmässiga antibiotikabehandlingen vid galloperation. Kvinnosjukvård: Att följa utvecklingen av dagkirurgiska operationer. Ögonsjukvård: Att följa om besök till mottagning inom 9 dagar uppfylls samt att den självskattade nyttan efter operation ökar. Närsjukvård Reumatoid artrit: Att öka tillgängligheten till besök. Hälsoinriktad sjukvård: Att öka förskrivning och information kring betydelsen av fysisk aktivitet vid diabetes och hjärtsjukdom. Diabetesvård: Att följa effekter av implementering av Nationella riktlinjer i Nationella Diabetes Registret. Strokevård: Att förbättra, utveckla och samordna den rehabiliteringskedja som redan finns idag. Psykiatri: Att öka registreringen i aktuella kvalitetsregister. Palliativ vård. Att utveckla rutiner för smärtlindring, behovsordination, brytpunktsamtal.

4 Gemensamt/Hälso- och sjukvårdsenheten Säker vård, undvikbar slutenvård, vårdplatsanvändning: Att utveckla samarbetet med kommunerna i länet så att utskrivningsklara patienter på sjukhusen i landstinget minskar, samt att följa mätningar av de vårdrelaterade infektionerna. Lex Maria Rapport t o m maj Lex Maria Under årets första fem månader har ärenden inkommit som aktuella för lex Maria eller är under en första utredning som ev lex Maria. Under mostavarande period var drygt ärenden aktuella för lex Maria. Registering i avvikelsehanteringssystemet har skett enligt rutin i procent av fallen. Utredningstiden i länet varierar. Nio inskickade ärenden t o m maj. Orsaker till lex Maria 9 7 Suicid är fortfarande den dominerande orsaken till anmälan och utgör drygt en tredjedel av alla ärenden.

5 Lex Maria per division Länssjukvård Läns/Närsjukvård När/Länssjukvård Närsjukvård Närsjukvården har flest antal ärenden och fördelningen ovan ser ut på samma sätt som föregående år. Lex Maria per sjukvårdsområde Kalix Kiruna Gällivare Piteå Sunderbyn Beslut har inkommit i fyra ärenden för och inga ärenden föranleder kritik. Lex Maria uppdatering för 7 av 7 anmälningar är inskickade av års lex Maria-anmälningar. Utredningstiden i länet varierar. Redovinsingen är delvis inkomplett då endast närsjukvårdsområdena Luleå/Boden samt Gällivare har redovisat tid för lex Maria kännedom. beslut har inkommit och tre ärenden har fått kritik under. Tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är initierad i två ärenden, tillsyn kommer att ske under. Säker vård Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning pågår i landtinget på övergripande landstingsnivå och på klinknivå. Under var markörbaserad

6 journalgranskning en del i patientsäkerhetsöverenskommelsen som Sveriges Kommuner och Landsting tecknat med staten. Metoden innebär att i slumpvis utvalda journaler leta efter så kallade markörer som kan indikera en vårdskada och sedan utifrån fördefinierade kriterier göra en bedömning om en skada har inträffat, beskriva typ av skada och allvarlighetsgraden samt undvikbarheten. Under granskades totalt journaler. procent av journalerna var på kvinnor ( st) och procent ( st) män. Fördelning per kön och sjukhus M 9 K 7 Gällivare NO Kalix NO Kiruna NO Piteå NO Sunderby Sjukhus Databasen markörbasrad journalgranskning april Något fler män ( procent) än kvinnor ( procent) drabbades av vårdskada. Det flesta vårdskadorna inträffade under fösta halvåret (7 vårdskador) medan vårdskador inträffade andra halvåret. Flera patienter drabbades av mer än en vårdskada. En patient drabbades av fyra vårdskador, sex patienter hade tre vårdskador och nio stycken drabbades av två vårdskador. Svikt i vitala parametrar % Andel vårdskador Läkemedelsrel aterad skada; Fallskada % Kirurgiska skador 9% Vårdrelaterad e infektioner 9% Annat % Blåsöverfyllna d % Trycksår kategori - % Databasen markörbasrad journalgranskning april

7 Andelen vårdtillfällen med vårdsskada var, procent. En minskning från då andelen var,9 procent De vanligaste förekommande undvikbara vårdskadorna var vårdrelaterade infektioner och då främst urinväginfektioner, följt av blåsöverfyllnad och trycksår. För trycksår och fallskador har antalet vårdskador ökat och andelen vårdrelaterade infektioner har också ökat från 9 procent till 9 procent jämfört med. Antal vårdskador jmf med UVI Blåsöverfyllnad Trycksår kategori - Övriga skador Postoperativ blödning/hematom Läkemedelsrelaterad skada Pneumoni Sepsis Fallskada Postoperativ sårinfektion Blödning, inte i samband med operation Infektion övrig Reoperation Clostridium difficile-infektion Annan kirurgisk komplikation Hudskada eller ytlig kärlskada Trombos/emboli Organskada Svikt i vitala parametrar Ventilator-associerad pneumoni Fallskada Allergisk reaktion CVK-relaterad infektion Databasen markörbasrad journalgranskning april Däremot ses att antalet blåsöverfyllnad, läkemedelsrelaterade vårdskador och postoperativa sårinfektion har minskat jämfört med. Det är i ålderskategorin år och äldre som vårdskadorna är mest förekommande. I den gruppen drabbas fler kvinnor än män av en vårdskada. Vårdskdor per åldergrupp -9 år - år -7 år 7- år år och äldre Medelvårdtiden för ett vårdtillfälle där det tillkommer en vårdskada är nästan nio dagar mer jämfört med ett vårdtillfälle utan vårdskada. 7

8 Vårddagar LANDSTINGSSTYRELSEN 7 JUNI Insatser har under året riktats mot fokusområde förebygga vårdrelaterade urinvägsskador som visat sig ha haft god effekt på blåsöverfyllnad. Inspirationsdag med föreläsare i ämnet, länsövergripande rutiner och nätverk av engagerade och kunniga medarbetare i verksamheterna som implementerar rutiner, introducerar nya medarbetare och studenter samt mäter förekomsten av urinvägskatetrar och vårdrelaterade infektioner varje månad är genomförda aktiviteter. Det systematiska förbättringsarbetet för att förhindra felaktig läkemedelshantering visar också på positivt resultat. Ett förbättringsarbete riktat mot att förebygga trycksår har påbörjats våren med målet att minska antalet patienter som drabbas av trycksår och förväntas ge effekt under senare delen av. Fördjupade dialoger Vårdval Norrbotten Beställare och leverantörer har ett gemensamt ansvar och intresse för en väl fungerande dialog och uppföljning av verksamheten. Från och med genomför beställaren fördjupade dialogmöten med hälsocentraler varje år. Under våren har fördjupade dialoger genomförts med Björknäs hälsocentral, Hertsöns hälsocentral, Piteå hälsocentral, Råneå hälsocentral och Stadsvikens hälsocentral. Valt fokusområde för år är diabetesvård inom primärvård. Beställar- och analysenheten har sammanställt en rapport till respektive hälsocentral och tydliggjort aktuella förbättringsområden. Återrapportering kring förbättringsområdena från respektive hälsocentral begärs efter sex månader. Medelvårdtid för patienter med skada och utan skada - Vårddagar med skada Sammanfattande bedömning Vårddagar utan skada,,,, Dialogmötena har gett en god möjlighet till fördjupad dialog om utvalda hälsocentralernas verksamhet. Detta har mottagits positivt och utgör en viktig del i förbättringsarbetet. Vid de tidigare genomförda fördjupade dialogerna har läkarbemanning och bristen på ordinarie distriktsläkare varit en tydligt försvårande omständighet för hälsocentralerna. Rekrytering av läkare är fortsatt en angelägen fråga, men numera också rekrytering av annan personal. Primärvårdens arbetsfält har förändrats sedan hemsjukvårdens övergång till kommunerna. Det finns behov av vidareutbildning som är

9 samstämmig med dagens och morgondagens verksamhet exempelvis levnadsvanearbete. Hälsocentraler har en frihet att forma sin interna organisation och sina arbetsrutiner. Det finns många fördelar med denna frihet, men det väcker också tankar om det skulle finnas vissa fördelar med en tydligare styrning för att garantera att norrbottningar får en likvärdig vård. Detta främst med tanke på patienter som har stort vårdbehov och kroniska sjukdomar. Det måste säkerställas att dessa patienter får sina återbesök och får vårdgivarkontinuitet. Planeringslistor nyttjas inte för patienter som bor på kommunala äldreboenden. Läkarmedverkan förefaller vara kopplad till samarbete med kommunens sjuksköterskor som aktualiserar de patienter som anses behöva läkarinsatser. Hälsocentraler samverkar dels med den specialiserade vården och dels med kommuner. Informationsöverföring och vårdplanering för patienter som är aktuella på flera vårdnivåer är fortfarande ett tydligt förbättringsområde. Alla förändringar som genomfördes i samband med hemsjukvårdens övergång har inte ännu lösts på ett tillfredsställande sätt, exempelvis informationsöverföring och kommunikation mellan primärvården och kommunerna. Alla hälsocentraler har utbildad personal och kan erbjuda hälsosamtal riktade mot bestämda åldersgrupper. Hälsocentraler har haft olika strategier gällande upplägg av detta uppdrag. Prioriteringsordningen har gällt och hälsosamtalen har periodvis fått stå tillbaka till förmån för andra arbetsuppgifter. Det finns skillnader i hur arbete med levnadsvanor riktad mot riksgrupper fungerar. En vanlig förklaring är att frågorna om levnadsvanor ingår i patientarbete, men det är brister i dokumentationsrutiner. Resultatuppföljning är helt beroende av att fastställda dokumentationsrutiner följs. Journalgranskning av patienter med diabetsdiagnos och som besökt sin hälsocentral under januari visar att det finns planering för fortsatt vård i de allra flesta fall. Det fanns dokumentation i diabetsöversikt i majoriteten av de granskade fallen. Det finns skillnader mellan hälsocentraler i handläggning gällande om alla patienter kallas till årligt besök både hos läkare och hos diabetssköterska. Rapport bifogas. Allmänkirurgi/Urologi samt Obstetrik/Gynekologi Landstingsstyrelsens roll som beställare innebär att formulera verksamhetens uppdrag samt att följa upp resultatet. Uppdraget definieras i en Beställning med utgångspunkt i landstingsstyrelsens plan. Uppföljningen består i löpande resultatrapportering (april, augusti, december) utifrån beslutade uppföljningsindikatorer samt uppföljning vid dialogmöten. Syftet med uppföljningen är att ge styrelsen information om måluppfyllelse samt att säkerställa att verksamheten uppfyllt de krav som ställts i beställning. Beställning och uppföljning sker via beställar- och analysenheten i samverkan med divisionerna. Resultat vid uppföljningsdialogerna redovisas nedan i korthet. Allmänkirurgi/Urologi Svårigheter att klara av delar av Beställningens uppdrag på grund av den sjuksköterskebrist som påverkar verksamheten i hög grad. 9

10 Tillgänglighet: klarar under årets två första månader inte kraven på tillgänglighet. Cancerpatienterna prioriteras. Cancersjukvård: Arbete pågår i linje med handlingsplan. Fokus på införande av standardiserat vårdförlopp för kortare ledtider vid misstänkt cancersjukdom. Patienter erbjuds kontaktsjuksköterska och delges en individuell vårdplan vid vissa diagnoser. Mallar för vårdplan vid övriga diagnoser är under framtagande. Brister i dokumentation av patients vård i samarbete med andra huvudmän. Palliativ vård: Brister i dokumentationen av brytpunkssamtal. Hög täckningsgrad i palliativa registret, visar på brister i vården inom flertalet områden. Kompetenshöjning ska påbörjas. Vårdtunga/multisjuka: procent av patienterna återinskrevs inom dagar, granskning gjord med förbättringsarbete till följd. Förbättringsarbete är gjort avseende riskbedömning av inneliggande patient. Brister finns avseende läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse. Hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande: Lyfter fråga om tobaksbruk och alkohol före operation. Kärlpatienter krävs på rökfrihet. Överenskomna förbättringsområden (återkoppling inom sex månader):. Säkra att varje cancerpatient har kontaktsjuksköterska. Säkra att varje cancerpatient har individuell vårdplan. Säkra att brytpunkssamtal genomförs och dokumenteras. Obstetrik/Gynekologi En hög grad av utvecklingsvilja, medvetenhet kring och planering för att möta upp dagens och framtidens behov med strategisk kompetensväxling, kompetensutveckling och flertalet förbättrings- och utvecklingsarbeten framkom vid dialogen. Tillgänglighet: Tillgängligheten till besök är god, målet om procent inom dagar uppnås. Svårigheter vad gäller utförda behandlingar/operationer, målet procent inom dagar nås inte i dag. Brist på operationssjuksköterskor påverkar. Brister finns avseende telefontillgängligheten, inplanerade förbättringsåtgärder beslutade. Cancersjukvård: Arbete pågår i linje med handlingsplan. Fokus på införande av standardiserat vårdförlopp för kortare ledtider vid misstänkt cancersjukdom. Samtliga patienter erbjuds kontaktsjuksköterska och individuell vårdplan tas fram i dialog med patient. Palliativ vård: Kompetensutvecklingsinsats startas upp under året. Dokumentationsbrister finns avseende utfört brytpunktsamtal. Vårdtunga/multisjuka: procent av gynekologins patienter återinskrivs. Patient tillhandahålls läkemedelsberättelse, brister finns i dokumentation. Läkemedelsgenomgångar sker inte. Satsning för att implementera läkemedelsgenomgångar samt läkemedelsberättelse är inplanerad. Kliniken har ett fåtal riskbedömningar av inneliggande patienter. Hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande: Arbetar inte med riskbedömningar av levnadsvanor. Innovationsarbete pågår för att informera nyblivna föräldrar om matvanor. Alla patienter informeras och tillfrågas om rökning när operation planeras.

11 Kliniken står sig bra inom många områden i Öppna jämförelser men viss förbättringspotential kan ses. Nationell patientenkät visar på förbättrade resultat. Inom slutenvården ligger resultaten högre än riket. Inom öppenvården lägre än riket inom samtliga områden förutom tillgänglighet och upplevd nytta, dock visas en positiv utveckling inom de flesta områden. Verksamhetschefen framhåller behov av förändringar i uppdraget såsom utökat uppdrag till att erbjuda patienter i Norrbotten kombinerat ultraljud och blodprov för att kartlägga fosters eventuella kromosomavvikelser (KUB). För en mer kostnadseffektiv planering förordar verksamhetschefen läkarmottagning vid tre orter i stället för fem. Överenskomna förbättringsområden (återkoppling inom sex månader):. Dokumentation av utfört brytpunktsamtal. Dokumentation av läkemedelsberättelse. Säkra dokumentation av patients kontaktsjuksköterska och vårdplan. Rapport bifogas. Avdelningen för regional utveckling - genomförda årsstämmor Årsstämmor i de av landstinget ägda bolagen har genomförts utan anmärkningar på bolagen. Särskilt att uppmärksamma är att årsstämman för Norrbottens energikontor AB beslutade om namnbyte till Energikontor Norr AB samt att Eva Qvist utsågs till ny styrelseordförande för Investeringar i Norrbotten AB. I samband med årsstämman överlämnades ägardirektiven till bolagen. Division Kultur och utbildning Kommunbesök Kommunbesök av divisionens representanter samt Norrbottensmusiken, Filmpool Nord och Dans i Nord har fram till och med den juni genomförts i Kalix, Boden, Övertorneå, Jokkmokk, Haparanda, Piteå, Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner. Dialoger med verksamma inom konstområden har genomförts inom områdena dans, musik, litteratur och bild- och formkonst. Kommunbesöken och dialogerna genomförs utifrån kultursamverkansmodellens förutsättningar. Kommun- och landstingsträff Divisionen inbjöd till kommun- och landstingsträff den april, den andra för halvåret. Mötet skedde i Luleå och där diskuterades bland annat utvecklingen av kultur- och hälsaområdet med särskilt fokus på arbetet med äldre samt Mångfaldsåret och dess innehåll för både landsting och kommuner.