Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - december 2015

Transkript

1 Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - december 2015 Bakgrund Länssjukvårdens och Närsjukvårdens uppdrag ska svara upp mot behovet av hälso- och sjukvård. Uppdraget har sin utgångspunkt i vision, mål och inriktningar som landstingsfullmäktige fattat beslut om i den strategiska planen. Inriktningarna preciserar ramen för verksamhetens arbete som ska bygga på hållbar utveckling, mångfald och integration, internationellt engagemang och en hälso- och sjukvård som är patientcentrerad, tillgänglig, säker, kunskapsbaserad, ändamålsenlig, jämlik och effektiv. Vården ska utvecklas inom antagna inriktningar för att tillgodose dagens och möta framtidens behov. Beställning och uppföljning av uppdraget i beställningen sker via Ekonomi- och planeringsavdelningen i samverkan med vårddivisionerna. Uppdraget lyfter fram särskilt prioriterade utvecklingsområden och preciserar Länssjukvårdens basuppdrag samt eventuella särskilda uppdrag. Uppföljning sker på total nivå per division och per verksamhetsområde. Allmänt Länssjukvårdens uppdrag är att bedriva och utveckla länssjukvård, där en del är att stärka Sunderby sjukhus som ett kompetenscentrum för hela länets sjukvård. Verksamheten ska vara organiserad så att vård på lika villkor tillgodoses. Basuppdraget består av: Onkologi med koppling till respektive berörd klinik Allmänkirurgi/Urologi Akutsjukvård Anestesi/Operation/Intensivvård Obstetrik/Gynekologi Ortopedi Ögonsjukvård Öron-Näsa-Hals, Käk, Syn och Hörsel Barnsjukvård Laboratoriemedicin Bild- och funktionsmedicin Länsenheten Särskilt Stöd/Funktionshinder Sjuktransporter Länssjukvården och Närsjukvården har ett specifikt utbildningsuppdrag avseende Umeå universitets läkarutbildning vid Sunderby sjukhus. Formerna för uppdraget finns beskrivet i avtalet mellan landstinget och universitetet. Resultat I Beställningens del två Hälso- och sjukvårdens generella uppdrag specificeras kravet på leverantören utifrån följande perspektiv: Patientcentrerad hälso- och sjukvård Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård Jämlik och effektiv hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Beställningen följs upp genom att redovisa antal läkarbesök, antal vårdtillfällen och resultatet inom ett flertal uppföljningsindikatorer med utgångspunkt i beställningen. Resultatet presenteras utifrån de fyra 1

2 perspektiven ovan. Det är av vikt att komma ihåg att resultatet av indikatorerna kan antyda vissa orsakssamband men ger sällan hela sanningen, vidare analys är därmed oftast nödvändig. Det är även angeläget att beakta att indikatorer som visar ett kvantitativt mått inte tar hänsyn till viktiga kvalitativa aspekter. Vissa indikatorer benämns Utvecklingsindikatorer. Dessa indikatorer anses viktiga för utveckling och förbättring men kräver i dagsläget implementering av nya arbetssätt och/eller utveckling av stödsystem för att möjliggöra uppföljning. Antal läkarbesök Totala antalet läkarbesök inom Länssjukvården är , vilket är i samma nivå som Inom Barnsjukvård och Ortopedi har antalet läkarbesök ökat med 6 procent. Inom ögonsjukvården är antalet läkarbesök oförändrat och övriga verksamheter visar på minskat antal besök. Största minskningen kan ses inom Allmänkirurgi/Urologi som står för drygt en fjärdedel av divisionens läkarbesök (2 000 besök färre än 2014 vilket motsvarar - 5 procent), Obstetrik/Gynekologi samt Öron/Näsa/Hals/Käk har minskat med 4 procent. Inom Ögonsjukvården är antalet läkarbesök oförändrat samtidigt som besök till övriga vårdgivare har ökat med 15 procent. Även klinikerna Obstetrik/Gynekologi och Ortopedin ökar besök till övriga vårdgivare (+13 procent respektive +11 procent). Totalt i Länssjukvården har patienternas besök till övriga vårdgivare ökat med 7 procent jämfört med Att vården av patienterna förskjuts utefter kompetens från läkare till andra vårdgivarkategorier är i linje med landstingets verksamhetsstrategi. Vid sidan av kvinnosjukvården är antalet läkarbesök relativt jämt fördelat mellan kvinnor och män (inom relationen 60/40) inom samtliga verksamheter. Diagram 1 Antal läkarbesök per år (M-Män, K-Kvinnor) Antal vårdtillfällen Inom samtliga verksamheter förutom Barnsjukvården har antalet vårdtillfällen minskat jämfört med föregående år. Totala antalet vårdtillfällen inom Länssjukvården är , vilket är 4 procent färre än Allmänkirurgi/Urologi är den verksamhet som har flest vårdtillfällen, närmare 40 procent av totala antalet vårdtillfällen inom Länssjukvården. Den största minskningen av vårdtillfällen kan ses inom Allmänkirurgi/Urologi och Obstetrik/Gynekologi. Allmänkirurgin/Urologin minskar med 5 procent (350 vårdtillfällen) jämfört med Under året har 240 av klinikens patienter nyttjat patienthotellet. Obstetrik/Gynekologi minskar med 7 procent (265 färre vårdtillfällen). Viss verksamhet inom gynekologin har styrts om till dagkirurgiska ingrepp vilket innebär att patienten tas omhand inom öppenvården samtidigt som patienter inom obstetrik kan bo på patienthotellet i hög grad. Under året har 335 patienter vårdats på 2

3 patienthotellet 1, vilket innebär att kliniken är den verksamhet i Sunderbyn som i störst utsträckning nyttjar hotellet. Diagram 2 Antal vårdtillfällen per år (M-Män, K-Kvinnor) Patientcentrerad hälso- och sjukvård Patientens starka ställning i vården är utgångspunkt för att kunna tillhandahålla en patientcentrerad vård vilket innebär ett samspel av flera värdeskapande delar såsom bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan. Cancerpatienter med kontaktsjuksköterska Den nationella cancerstrategin anger att cancerpatienter ska ha tillgång till kontaktsjuksköterska eller motsvarande med ett tydligt definierat ansvar, uppdrag och koordinerande funktion inom respektive verksamhet. Funktionen ska leda till ökad tillgänglighet, bättre omhändertagande och ökad kontinuitet för patienten. Länssjukvården har ett särskilt uppdrag att samordna utvecklingen inom länets cancersjukvård. Under 2015 har första steget i en fyraårig statlig satsning på att korta väntetiderna i cancervården genomförts (Standardiserat vårdförlopp). De vårdförlopp som satsningen innebär bygger på nationella vårdprogram inom respektive cancerprocess där kontaktsjuksköterskans samordnande roll tydligt definieras. Ett gemensamt utvecklingsarbete gällande kontaktsjuksköterskornas roll är pågående i den Norra regionen där uppdragsutbildning via Umeå universitet ingår med start våren Länssjukvårdens stab rapporterar att samtliga cancerpatienter har utsedd kontaktsjuksköterska. Implementering av en ny dokumentationsrutin som möjliggör systematisk uppföljning har under 2015 påbörjats inom Obstetrik/Gynekologi och beslut breddinförande väntar 2. Indikatorn är en utvecklingsindikator. 1 Patienthotellet öppnade i september I beslutsförfarandet deltar representanter från närsjukvård, länssjukvård, läkare från primärvård och slutenvård, hälsoinformatik samt förvaltningsledare VAS. 3

4 Cancerpatient med individuell vårdplan I enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen har patienten rätt att få information om sitt hälsotillstånd, metoder för undersökning, vård och behandling, hjälpmedel, tidpunkt för vård, förväntat vård- och behandlingsförlopp, eftervård och metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Från och med 1 januari 2015 skärptes patientens rättigheter i enlighet med Nya patientlagen. I Nationella cancerstrategin samt i beskrivningen av Standardiserade vårdförlopp anges att en individuell skriftlig vårdplan, Min vårdplan, ska upprättas i samverkan med varje patient. Syftet är att stärka patientens ställning i vården genom att säkerställa att patient och närstående är delaktiga, får individuell information om den egna vården samt möjlighet att välja behandlingsalternativ. I förlängningen leder detta ofta till bättre livskvalitet för patienten och ökad trygghet för de närstående. Det är i dagsläget inte möjligt att löpande och systematiskt följa upp resultat avseende individuella vårdplaner 3. Länssjukvårdens stab rapporterar att cancerpatienterna får en individuell plan för vården och att utvecklingsarbete pågår inom den Norra regionen avseende säkerställande av standardiserad dokumentation, Min vårdplan. Kontaktsjuksköterskan ansvarar för att planen upprättas. Indikatorn är en utvecklingsindikator. Cancerpatienter med samordnad plan vid utskrivning Då nya eller fortsatta insatser eller vårdbehov bedöms bli aktuella efter sjukhusvistelse är sjukvården skyldig att kalla patient, närstående, kommun och övriga berörda till samordnad vårdplanering. Enligt uppgifter från Länssjukvårdens stab utförs Samordnad plan vid utskrivning för patienter med behov av kommunala resurser, i enlighet med regelverket. Länssjukvården finns representerad i den gemensamma arbetsgruppen mellan kommuner och landsting som arbetar för förbättringar av den samordnade planeringen. I dagsläget är det inte möjligt att löpande följa upp hur många cancerpatienter som har samordnad plan vid utskrivning. Indikatorn är i dagsläget en utvecklingsindikator. Samordnad individuell plan (SIP) inom Barn- och ungdomspsykiatrin Då patienten har behov av samordnade insatser från landsting och kommun ska en samordnad individuell plan upprättas (SIP). Indikatorn mäter antalet unika patienter med SIP av totala antalet unika patienter med genomfört planerat besök. Indikatorn följs särskilt inom den statliga PRIOsatsningen för en bättre vård och hälsa för unga med psykisk ohälsa och en handlingsplan finns inom BUP med målet att uppnå en likvärdig bedömning och vård över hela länet. Andelen patienter med SIP inom BUP varierar i länet. Totalt 6 procent av alla patienter i länet har en dokumenterad SIP under 2015 och andelen SIP:ar har ökat under året. Störst är denna ökning i Piteå, Kalix och Sunderbyn (Luleå-Boden). Målet för 2016 är att öka andel SIP på total nivå i länet. Kalix avviker med en hög andel SIP, 13 procent av patienterna med besök under året har dokumenterad SIP. Diagram 3 Andel patienter med Samordnad individuell plan, SIP inom Barn- och ungdomspsykiatrin 3 VAS funktionsområde journal har prioriterat utvecklingen av journalmallar allra högst, vilket möjligtvis kan ses som en vårdplan. Men då moderniseringen av VAS i landstinget är stoppad står därmed utvecklingen inom detta område still. 4

5 Palliativa patienter med brytpunktssamtal När sjukvården gör bedömningen att sjukdomen har gått så långt att det inte längre är meningsfullt, är skadligt eller orsakar ett ökat lidande att behandla den underliggande orsaken övergår vården till palliativ vård. Det är viktigt att detta kommuniceras i samtal mellan läkare och patient och dennes närstående, samtalet benämns brytpunktssamtal. Samtalet ska registreras i VAS och tydliggör på så sätt att patienten är informerad om vårdens inriktning. Indikatorn mäter andelen palliativa patienter med brytpunktssamtal (i enlighet med dokumentationsrutin) av totala antalet patienter med palliativ diagnos 4. Under året har totalt 109 patienter registrerats med en palliativ diagnos inom Länssjukvården varav 16 procent av dessa har dokumenterat brytpunktssamtal i VAS. De flesta palliativa patienter återfinns inom Allmänkirurgi/Urologi och Obstetrik/Gynekologi. Dokumentationsrutinen är relativt nyimplementerad och en ökning av andelen registrerade brytpunktssamtal har successivt setts under året. Cirka 100 medarbetare inom länssjukvården har genomfört utbildning i palliativ vård under 2016 där kunskap om samtal ingår. Målet för 2016 är att samtliga patienter med palliativ diagnos ska ha dokumenterat brytpunkssamtal i VAS. 5 Diagram 4 Antal palliativa patienter och andel av dessa med dokumenterat brytpunktssamtal Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård God tillgänglighet innebär att besök och/eller behandling erbjuds inom ramen för den vårdgaranti som gäller i landstinget. Väntetiderna ska minimeras där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande. Den geografiska närheten till vård kan variera beroende på var i länet patienten befinner sig. De patienter som har behov av vård med geografisk närhet ska erbjudas detta. Behandlingar som kräver ett stort patientunderlag för att uppnå bästa möjliga medicinska resultat samt en patientsäker vård kan komma att koncentreras ytterligare. Patienterna ska ges vård inom 90 dagar enligt den nationella vårdgarantin. Landstinget har beslutat om förstärkt vårdgaranti vilket innebär att vård ska ges inom 60 dagar. Nybesök respektive fördjupad utredning/behandling vid barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ska ske inom 30 dagar. 4 Diagnoskod för palliativ diagnos i VAS: Z515, Brytpunkssamtal registrerat med sökord i VAS. 5 Denna uppföljning berör brytpunktssamtal registrerade i VAS och inte de i palliativa registret registrerade brytpunktssamtal. 5

6 Tillgänglighet - Besök inom 60 dagar 6 (Mål 80 procent) Under 2015 sker 70 procent av nybesök till läkare inom Länssjukvården inom 60 dagar, vilket är något bättre än 2014 (69 procent). Tillgängligheten varierar mellan de olika verksamheterna. Målet nås inom Obstetrik/Gynekologi, Barnsjukvården och Öron/Näsa/Hals/Käk. Målet nås inte inom Allmänkirurgi/Urologi, Ögon och Ortopedin. Allmänkirurgi/Urologi och Ögon har försämrad tillgänglighet i jämförelse med 2014 och tillgängligheten inom Ortopedin är bättre. De verksamheter som inte når målet är de verksamheter som har flest patienter som väntar på sitt första besök till läkare (Ögon 1600 väntande patienter, Kirurgi 1000 och Ortopedi 700). Skillnader kan ses i tillgänglighet för kvinnor respektive män inom Ögonsjukvården där män under i något högre utsträckning än kvinnor har fått första besök inom 60 dagar. Diagram 5 Andel patienter som fått ett planerat nybesök inom 60 dagar (Mål:80 procent) Tillgänglighet Operation/Åtgärd inom 60 dagar 7 (Mål 80 procent) Under 2015 får 67 procent av Länssjukvårdens patienter påbörjad operation eller åtgärd inom 60 dagar. Länssjukvården når inte målet och resultatet är försämrat i jämförelse med samma period föregående år (74 procent). Tillgängligheten varierar mellan de olika verksamheterna. Barnsjukvården är ensam om att nå målet då 90 procent av patienterna får en åtgärd inom 60 dagar. Obstetrik/Gynekologi är nära att nå målet även 2015 (79 procent). Övriga verksamheter når inte målet och uppvisar en försämrad tillgänglighet till operation/åtgärd inom 60 dagar i jämförelse med En kraftig försämring av tillgängligheten kan ses inom Öron/Näsa/Hals/Käk och inom Ortopedin. Ortopedin är den klinik inom Länssjukvården som har flest antal patienter som väntar på åtgärd/operation. Vid ortopedin väntar 1045 patienter, varav 45 procent väntar på knäleds-, höftledseller hand- handledsåtgärder. Inom Allmänkirurgin väntar 800 patienter på operation/åtgärd och inom ögonsjukvården 625 patienter.8 Skillnader kan ses för kvinnor respektive män inom Ögonsjukvården, där män under i något högre utsträckning än kvinnor har fått operation/åtgärd inom 60 dagar. Skillnaden har ökat i jämförelse med 2014 och visar således samma mönster som i resultatet för tillgänglighet till besök inom 60 dagar. 6 Planerat 1:a besök/nybesök till läkare, exklusive patientvald väntan. Samtliga verksamheter. 7 Planerat, exklusive patientvald väntan. Samtliga verksamheter. 8 Väntande per den 15 januari

7 Diagram 6 Andel patienter med planerad behandling/operation påbörjad inom 60 dagar (Mål:80 procent) Tillgänglighet till Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) - Besök inom 30 dagar (Mål 90 procent) Totalt 89 procent av BUP:s patienter under 2015 får ett nybesök, en första bedömning inom 30 dagar 9. Måluppfyllelsen är lägre än 2014 (91 procent). BUP i Piteå och Kalix når målet. Luleå - Boden (Sunderbyn) och Gällivare når inte målet. I Luleå Boden, som under året ansvarat för 35 procent av nybesöken inom BUP i länet, får 79 procent av patienterna ett nybesök inom 30 dagar. Resultatet visar på en viss ojämlikhet i Luleå Boden där en större andel av flickorna får en första bedömning inom 30 dagar (Flickor: 84 procent, Pojkar: 75 procent). Totala antalet nybesök inom BUP fortsätter att öka i jämförelse med samma period föregående år (18 procent fler besök). I Kalix har antalet nybesök ökat markant jämfört med 2014 och en ökning kan även ses i Luleå Boden samt i Gällivare. Diagram 7 Andel patienter med nybesök och första bedömning inom 30 dagar inom BUP (Mål:90 procent) 9 Planerat 1:a besök oavsett vårdgivarkategori, exklusive patientvald väntan 7

8 Tillgänglighet till Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) - Fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar (Mål: 80 procent) Totalt 81 procent av BUP:s patienter under 2015 får en påbörjad fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar, vilket innebär att BUP når målet på total nivå över helåret och ligger i samma nivå som Tillgängligheten varierar till viss del vid olika orter i länet. I Gällivare får 83 procent av patienterna påbörjad utredning inom 30 dagar. Piteå och Luleå Boden (Sunderbyn) är väldigt nära att nå målnivån med en tillgänglighet på 78 procent respektive 79 procent. I Kalix får samtliga patienter en påbörjad utredning inom 30 dagar. Resultaten visar på en viss ojämlikhet mellan könen då en större andel av flickorna får en fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar (Flickor: 85 procent, Pojkar: 75 procent). Detta förhållande kan ses vid alla orter förutom i Kalix. Totala antalet förstabesök för utredning/behandling ökar med 10 procent i jämförelse med Största ökningen kan ses i Kalix och i Piteå. I Gällivare minskar antalet besök. Diagram 8 Andel patienter med fördjupad utredning/behandling utförd inom 30 dagar, BUP (Mål:80 procent) Tillgänglighet till neuropsykiatrisk utredning Tid mellan remiss och nybesök Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinders utredningsteam NeuroVux (NEP) startade upp hösten Enheten ansvarar för utredningar för personer över 18 år med neuropsykiatriska svårigheter utan känd psykiatrisk problematik. Med start under 2014 har särskilda insatser påbörjats för att öka tillgängligheten. Indikatorn mäter antal väntedagar mellan remiss och utfört nybesök. Med en förbättrad remisshantering och extra utredningsresurser är målet att väntetiderna ska minska, vilket de gör under Genomsnittlig väntetid för patienterna under året är 665 dagar, att jämföra med 745 dagar under Målet för 2016 är fortsatt minskad väntetid till utredning. Under åren var väntetiden lägre än i dag. De patienter som fick påbörjat utredning var dock färre men högt prioriterade. NEP har under 2015 påbörjat 115 Neuropsykiatriska utredningar, vilket är i nivå med 2014 och en fördubbling av antalet under respektive år 2011, 2012, Diagram 9 Antal väntedagar mellan remiss och besök vid NeuroVux per tertial (NEP) 8

9 Jämlik och effektiv hälso- och sjukvård Med jämlik vård avses samma möjlighet för alla att få erforderlig vård oavsett var i länet patienten söker och ovidkommande av vem som söker. Vårdens resurser ska användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många patienter som möjligt till nytta. Den hälsofrämjande och förebyggande vården ska stärkas och Norrbottens folkhälsopolitiska strategi är fundamentet för landstingets folkhälsoarbete. För att uppnå målet Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020 och en hållbar hälsoutveckling i befolkningen ska landstinget verka för en jämlik och jämställd hälsa både genom egen verksamhet och i samverkan med andra aktörer. Rökfri inför operation Att patienten är rökfri inför operation minskar risken för komplikationer såsom infektion, sårläkningsstörning och blodpropp. De opererande verksamheterna inom Länssjukvården belyser riskerna om rökning inför operation för samtliga patienter. Ortopedin kräver att patienten är rökfri innan operation görs. Under 2015 har införandet av Provisio operationsplaneringssystem påbörjats. Systemet möjliggör uppföljning av om patienten uppger sig vara rökfri inför operation. Driftsättning av systemet på bred front är dock framflyttat till Indikatorn är en utvecklingsindikator i och med att uppföljning ännu är begränsad. Riskbedömning levnadsvanor Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om hur sjukdom kan förebyggas. Riktlinjerna och den folkhälsopolitiska strategin anger fyra levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Dessa är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Vården ska göra en riskbedömning av dessa levnadsvanor med de patienter där de bedömer att det finns ett behov och sedan erbjuda patienten rådgivning. Riskbedömningarna ska dokumenteras i enlighet med dokumentationsrutin. Indikatorn mäter andelen patienter med planerat besök (alla vårdgivarkategorier) och dokumenterad fråga om levnadsvanor. En ökning av dokumentation av riskbedömningar kan ses successivt under året. Inom Allmänkirurgi/Urologi samt Öron/Näsa/Hals/Käk tillfrågas 7 procent av patienterna om levnadsvanor. Inom Ögonsjukvården tillfrågas 6 procent av patienterna. Riskbedömningar avser främst patientens tobaksbruk (se även indikator Rökfri inför operation nedan) samt till viss del riskbruk av alkohol. Frågor om fysisk aktivitet och matvanor dokumenteras i liten omfattning. Länssjukvårdens stab rapporterar att samtliga opererande verksamheter tar upp fråga om tobaksbruk före operation men att dokumentation inte sker i enlighet med rutin (se vidare resultatet för rökfri inför operation). Levnadsvanearbete har påbörjats inom LSS och Obstetrik/Gynekologi där utbildning genomförs och lokala rutiner formas, dokumentation sker dock ännu inte inom dessa verksamheter. Diagram 10 Andel patienter med planerat besök (alla vårdgivarkategorier) med dokumenterad riksbedömning inom levnadsvaneområdet 9

10 Oplanerade återinskrivningar (Mål 10 procent) Indikatorn mäter antal patienter som har en oplanerad återinskrivning någonstans i sjukvården (oavsett vårdenhet och ålder) inom 1 30 dagar efter utskrivning till eget eller särskilt boende. Länssjukvården har tilläggsersättning för att minska de oplanerade återinskrivningarna med 10 procent jämfört med Lyckas verksamheterna inte att minska utgår ett avdrag. Uppföljning och eventuellt avdrag görs per tertial och verksamhetsområde. Resultatet påverkas av hur väl samverkan sker kring patienters vårdplanering inom och mellan huvudmännen vid utskrivning. Brister i vårdplaneringen resulterar sannorlikt i att patienten återinskrivs någonstans inom hälso- och sjukvården. Indikatorn exkluderar patienter vid BB, palliativa patienter och patienter vid IVA. Barnsjukvården når målet både tertial två och tre och minskar andelen återinskrivningar med mer än 10 procent. Under tertial tre når även Allmänkirurgi/Urologi och Ögonsjukvården målet. Dessa tre verksamheter får således behålla tilläggsersättningen för tertial tre. I övriga verksamheter ökar återinskrivningarna. Under tertial tre återinskrevs 15,2 procent av Gynekologins patienter, vilket är den högsta noteringen under de tre senaste åren. Tertial ett 2015 uppnådde Gynekologin målet. Andelen kvinnor och män som återinskrivs är relativt jämt fördelat inom samtliga verksamheter förutom inom Öron/Näsa/Hals/Käk där totalt 7 procent av kvinnorna och 12 procent av männen återinskrevs under Ögonsjukvården är exkluderad i diagramet nedan då verksamheten endast har ett fåtal vårdtillfällen under året. I början av 2016 ska Länssjukvården analysera bakomliggande orsaker till oplanerade återinskrivningar inom verksamheterna Ortopedi och inom Allmänkirurgi. Dessa verksamheter står för drygt tre fjärdedelar av divisionens totala antal återinskrivningar. Diagram 11 Andel patienter med oplanerad återinskrivning 1 30 dagar efter utskrivning 2013, 2014, 2015 per tertial inklusive mål för år 2015 (mål: - 10 procent jämfört med helår 2013) Vid uppföljning av resultatet på helår 2015 så återinskrivs flest patienter inom Allmänkirurgi/Urologi där 13 procent av patienterna återinskrivs oplanerat (730 patienter), en liten minskning jämfört med 2014 (14 procent). Inom Obstetrik/Gynekologi återinskrivs 10 procent (97 patienter) och inom ortopedin 8 procent (260 patienter). 10 Undantaget Ob/Gyn där 99,9 % av patienterna är kvinnor och Ögonsjukvården som har ett fåtal inneliggande patienter (där 2 av totalt 7 patienter återinskrivits, båda kvinnor). 10

11 Täckningsgrad mammografi Mammografi erbjuds regelbundet alla kvinnor mellan 40 och 74 år med syfte att hitta bröstcancer innan sjukdomen hunnit ge några symtom. Indikatorn mäter deltagandegrad det vill säga andel av de under året totalt kallade patienter som faktiskt genomfört mammografiscreening. Täckningsgraden för 2015 är 86 procent. I beställningen för 2016 definieras målet 85 procent. Tabell 1 Täckningsgrad mammografi Täckningsgrad mammografi År (Deltagandegrad) % % % % Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. För att säkerställa att ny kunskap och bättre metoder kommer patienterna tillgodo behövs "kunskap om förbättring". Förbättringskunskap ska ses som ett komplement till hälso- och sjukvårdens professionella kunskap. Diagnossättningsgrad - Besök (Mål: 100 procent inom 7 dagar) Att sträva efter en snabb diagnossättning skapar förutsättningar för en god vård och kan vara kritiskt när patienten besöker annan vårdgivare. Läkare har en lång tradition av diagnosdokumentation till skillnad från övriga vårdgivare, vars krav på diagnossättning införts under senare år. Länssjukvårdens läkare har en hög diagnossättningsgrad efter läkarbesök. Målet om 100 procent nås inom flertalet verksamheter. Inom Anestesi/Operation/Intensivvård har diagnossättningsgraden för läkarna förbättrats under året. Även diagnossättningsgraden vad gäller besök till övrig vårdpersonal är hög i de flesta verksamheter men Barnsjukvården och LSS ligger dock, i likhet med uppföljning tidigare under året, fortsatt lågt. Diagram 12 Diagnossättningsgrad läkare och övrig vårdpersonal 11

12 Riskbedömningar på patienter 70 år och äldre Indikatorn följer antalet patienter som riskbedömts (bedömning av risk för vårdskador orsakade av ex. fall, trycksår, nutrition, munhälsa och blåsdysfunktion) och dokumenteras i Senor Alert i förhållande till totala antalet inneliggande patienter 70 år och äldre. Riskbedömningar ska enligt rutin göras på alla inneliggande patienter som har ett hälsotillstånd som ökar risken för vårdskada samt på de patienter som är 70 år eller äldre. Identifieras risker ska förebyggande åtgärder vidtas. Under 2015 har över 1000 riskbedömningar registrerats i Senior Alert inom länssjukvården, vilket motsvarar 21 procent av divisionens inneliggande patienter 70 år eller äldre. En ny rutin har implementerats under året som påverkat resultatet i positiv riktning inom främst Allmänkirurgi. Allmänkirurgin och Ortopedin är de verksamheter med högst andel patienter som är 70 år eller äldre. Inom Ortopedin har motsvarande 5 procent av patienterna i målgruppen riskbedömts under 2015, inom Allmänkirurgi/Urologi - Öron/Näsa/Hals/Käk (gemensamma vårdavdelningar) har 34 procent riskbedömts under året. Från och med 2016 definieras målet att andelen riskbedömningar ska öka. Diagram 13 Andel riskbedömningar dokumenterade i senior alert av totala antalet patienter 70 år och äldre. Täckningsgrad i Svenska palliativregistret (Mål: 70 procent) Palliativa registret visar på vårdens innehåll den sista veckan i livet och utdata kan användas vid kvalitetssäkring och förbättring av den palliativa vården. Indikatorn mäter antalet i palliativa registret inrapporterade dödsfall i relation till antalet patienter som är utskrivna som avlidna. Totalt 43 procent av de som avlidit vid länssjukvårdens vårdavdelningar under 2015 har rapporteras in i registret. Registreringen i registret har förbättrats sedan augusti men målet om 70 procent uppnås inte och är lägre än helåret 2014 (46 procent). Avdelning 52 har 100 procent täckningsgrad och vid Avdelning 51 har 94 procent av de avlidna patienterna rapporterats in. Det finns förbättringspotential inom övriga avdelningar som vårdar palliativa patienter såsom kirurgavdelning 53 och 33 och ortopedavdelning 31. Tabell 2 Dödsfall vid sjukhus och registreringar i palliativregistret Inrapporterade dödsfall palliativa registret samt utskrivna avlidna Antal inrapporterade dödsfall (Pallaitiva Antal utskrivna Andel i palliativa registret inrapporterade dödsfall av tot Period 2015-kvartal kvartal 4 registret) avlidna (VAS) antal utskrivet avlidna VO Avdelning Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Total Obstetrik/Gynekologi Gällivare KK % 0% Allmänkirurgi/Urologi Allmänkir/Uro ÖNH Avd % 94% 94% Allmänkirurgi/Urologi Kir avd % 43% 38% Allmänkirurgi/Urologi Kir avd % 6% 15% Obstetrik/Gynekologi KK avd % 0% Ortopedi Ortopedi avd % 0% 0% Allmänkirurgi/Urologi Avd 52 Allmänkirurgi % 100% 100% Länssjukvården Total % 48% 43% 12

13 I diagram 14 och 15 nedan presenteras resultatet från det palliativa registret för avdelning 51vid Sunderby sjukhus under 2014 respektive Resultatet indikerar att den palliativa vården har förbättrats vid avdelningen mellan de två åren. En ökad andel av patienterna har fått munhälsa bedömd, haft mänsklig närvaro i dödsögonblicket, blivit lindrade från smärta, illamående och ångest. Målet nås för två indikatorer, avliden utan trycksår och mänsklig närvaro i dödsögonblicket, inom övriga områden finns förbättringspotential. Diagram 14 och 15 Resultat palliativa registret Avdelning 51, Allmänkirurgi/Urologi år 2014 samt Spindeldiagrammets röda yttre område visar målvärde, gröna inre område visar resultat. Källa: Svenska Palliativregistret Antibiotikaförskrivning Sambandet mellan förbrukning av antibiotika och resistensutveckling är starkt. Då resistenta bakterier fortsätter att öka är det av vikt att hålla antibiotikaförskrivningen på en restriktiv nivå. Överbehandling och onödig behandling ska undvikas vilket poängteras i Läkemedelsstrategin och följs inom STRAMA-gruppen. I uppföljning av beställningen följs förskrivning av antibiotika på totalnivå i länet, till personer 80 år och äldre samt till barn (0-6 år). Antibiotikaförskrivning 11 Inom landstinget förskrivs totalt 294 varurader per 1000 invånare under 2015 varav 11 procent (33 varurader/1000 invånare) inom Länssjukvården. Målet för landstinget är 250 varurader/1000 invånare. Länssjukvårdens totala förskrivning av antibiotika har minskat under 2013 och Under 2015 har trenden mattats av och under senare delen av 2015 kan en ökning ses. Störst andel förskrivning sker inom Allmänkirurgi/Urologi och Ortopedin. Inom ortopedin förskrivs antibiotika till fler män än kvinnor (37 procent av antibiotikan förskrivs till kvinnor, 62 procent till män). Diagram 16 Antibiotikaförskrivning 250-målet (värdet visar rullande 12 månader dvs. respektive mätpunkt/tertial visar total förskrivning 12 månader tillbaka i tiden) 11 Urvalet i indikatorn avser ATC J01 Antibakteriella medel för systemiskt bruk exklusive J01XX05 Metenamin 13

14 Antibiotikaförskrivning till barn (0-6 år) Förskrivningen av luftvägsantibiotika 12 till barn (0-6 år) minskade under Under 2014 avstannade trenden och förskrivningen började öka vilket den gjort fram till mitten av 2015 då förskrivnigen minskade. Förskrivningen är nu på samma nivå som innan ökningen startade för ett och ett halvt år sedan. Den stora förskrivaren är naturligtvis Barnsjukvården. Inom Öron/Näsa/Hals/Käk sker en större förskrivning till pojkar än till flickor (34 procent av antibiotikan förskrivs till flickor, 66 procent till pojkar). Samma mönster kunde ses under 2014 men skillnaden har dock minskat. Diagram 17 Antibiotikaförskrivning till barn 0 6 år (värdet visar rullande 12 dvs. respektive mätpunkt/tertial visar total förskrivning 12 månader tillbaka i tiden) Antibiotikaförskrivning till äldre (80 +) 13 Förskrivningen av antibiotika till personer som är 80 år och äldre visade på en försiktig minskning under 2014, varit relativt konstant under stora delar av 2015 men visar på en något ökande förskrivning under årets senare del. Störst andel förskrivning sker inom Allmänkirurgi/Urologi där förskrivningen varit relativt konstant sedan Inom Ortopeden, som är divisionens andra största förskrivare, har förskrivningen minskat under 2014 men visar på en ökning under De stora förskrivarna förskriver i lika hög grad till kvinnor som till män (relationen 60/40). Öron/Näsa/Hals/Käk är en liten förskrivare men noteras kan att förskrivningen sker till fler män än kvinnor i åldersgruppen (33 procent av antibiotikan förskrivs till kvinnor, 67 procent till män). Diagram 18 Antibiotikaförskrivning till personer 80 år och äldre (värdet visar rullande 12 dvs. respektive mätpunkt/tertial visar total förskrivning 12 månader tillbaka i tiden) 12 Avser ATC J01DB, J01DC, J01DE, J01EE, J01FA, J01CE02, J01CA04, J01CR02 13 Indikatorn mäter förskrivning av antibiotika för systemiskt bruk ATC J01. 14

15 Läkemedel med risk för beroendeutveckling Konsumtion av läkemedel såsom smärtstillande, ångestdämpande och sömnmedel kan leda till missbruk och beroende. Indikatorn mäter antalet unika individer som hämtat ut läkemedel med risk för beroende såsom opioider (ATC-kod N02A), lugnande medel (ATC-kod N05B) eller sömn- och lugnande medel (ATC-kod N05C exklusive utvalda ATC som ej är beroendeframkallande 14 ). Landstingets riktlinjer på området är vägledande 15. Förskrivningen av läkemedel med risk för beroendeutveckling har successivt ökat inom Länssjukvården sedan Ortopedin skriver ut läkemedel med risk för beroendeutveckling till flest antal patienter men är också den verksamhet som skriver ut minst antal doser per patient. Förskrivningen har ökat mest inom barnsjukvården sedan 2012 där 44 procent fler unika individer har förskrivits denna kategori av läkemedel. Ökningen inom Öron/Näsa/Hals/Käk är 33 procent Ortopedin ökar med 13 procent sedan Diagram 19 Förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling Läkemedelsberättelse och läkemedelsgenomgång Enligt nationella föreskrifter ska patienter erbjudas läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser med syftet att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen, inte minst i vårdens övergångar. Under 2016 ska Länssjukvården tillsammans med Närsjukvården bedriva ett gemensamt utvecklingsarbete kring läkemedel där läkemedelsberättelser (och läkemedelsgenomgångar) är i fokus. Utvecklingsarbetet skulle ha påbörjats redan 2015 men är framflyttat. Läkemedelsberättelse En läkemedelsberättelse ska överlämnas till alla patienter oavsett ålder vid utskrivning från sjukhus tillsammans med en aktuell läkemedelslista och vidarebefordras till nästa vårdgivare samma dag. Indikatorn följer hur stor andel av patienterna inom målgruppen som fått en dokumenterad läkemedelsberättelse. Målgruppen innefattas av patienter 75 år eller äldre med minst fem läkemedel uthämtat under senaste 12 månaderna samt ett vårdtillfälle inom länssjukvården under aktuellt år. Anvisning finns på området unika patienter har under året vårdats inom målgruppen (75 år eller äldre med 5 läkemedel eller fler), varav de flesta har vårdats vid Allmänkirurgi/Urologi samt Ortopedi. Utvecklingen såg försiktigt positiv ut mellan tertial ett och två men har under årets sista tertial avstannat. Totalt 3 procent av patienterna i målgruppen har fått en läkemedelsberättelse under 2015 (som dokumenterats i enlighet med dokumentationsrutin och därmed sökbar). I beställning 2016 är målet att 70 procent av patienterna i målgruppen ska ha överlämnad och dokumenterad läkemedelsberättelse. 14 Urvalet i indikatorn exkluderar ATC N05CH, N05CM06, N05CM09, N05CM18 samt N05CX som inte är beroendeframkallande (ex Melatonin, Valeriana och Propiomazin) 15 Beroendeframkallande läkemedel en hjälpreda 16 Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation 15

16 Diagram 20 Läkemedelsberättelse - Antal patienter med minst 5 läkemedel och vårdtillfälle inom länssjukvården samt andel patienter med läkemedelsberättelse Läkemedelsgenomgång En enkel läkemedelsgenomgång ska genomföras vid inläggning på sjukhus och när läkemedelsrelaterade problem misstänks. Indikatorn följer hur stor andel av patienterna inom målgruppen som fått en dokumenterad läkemedelsgenomgång. Målgruppen innefattas av patienter 75 år eller äldre med fem eller fler läkemedel uthämtat under senaste 12 månaderna samt en vårdkontakt inom länssjukvården under innevarande år. Drygt unika patienter ingår totalt i målgruppen i hela divisionen, varav mindre än 1 procent genomfört läkemedelsgenomgång som dokumenterats i enlighet med rutin. Dessa patienter återfinns inom Allmänkirurgi/Urologi och inom Ortopedin. I beställning 2016 är målet att 50 procent av patienterna i målgruppen ska ha överlämnad och dokumenterad läkemedelsgenomgång. Diagram 21 Läkemedelsgenomgång - Antal patienter i målgruppen (minst 5 läkemedel och vårdkontakt inom länssjukvården) samt andel patienter med läkemedelsgenomgång

17 Sammanfattande resultat Beställning Länssjukvård 2015 Läkarbesök och vårdtillfällen Antalet läkarbesök inom länssjukvården på total nivå är oförändrat jämfört med 2014 men varierar dock inom olika verksamheter. Besök till övriga vårdgivare ökar med 7 procent, störst är denna ökning inom Ögonsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Ortopeden vilket delvis ett resultat av kompetensväxling. Antalet vårdtillfällen minskar med 4 procent jämfört med 2014 vilket delvis är ett resultat av att fler patienter kan nyttja patienthotellet. Patientcentrerad hälso- och sjukvård Bland framgångsfaktorer för att nå målet om en patientcentrerad hälso- och sjukvård är en tydlighet i samordning och kommunikation med patient, anhöriga och övriga vårdgivare. Uppföljningen visar: Samtliga verksamheter har utsedda kontaktsjuksköterskor för alla cancerpatienter och individuella vårdplaner skrivs i samverkan med patienterna. När behov föreligger av samordnad planering vid utskrivning av cancerpatienter utförs detta. Andelen upprättade samordnade individuella planer (SIP) för patienter inom BUP har ökat successivt under 2015 men varierar fortfarande över länet. Anledningen till variationen bör ses över för att eftersträva en jämlik vård över hela länet. Registreringen av utförda brytpunktssamtal har förbättrats under året men ligger fortfarande på en låg nivå, 16 procent av palliativa patienterna har registrerat brytpunkssamtal i VAS. Fortsatta insatser görs för att öka kunskap om palliativ vård där även registreringsrutiner vad gäller palliativ patient och brytpunktssamtal bör ingå. Tillgänglig hälso- och sjukvård Bland framgångsfaktorerna för att nå målet om en tillgänglig hälso- och sjukvård är väntetider och därmed tillgänglighet till ett första besök samt till åtgärd/operation. Uppföljningen visar: En viss ojämlikhet mellan könen kan ses inom Ögonsjukvården vad gäller tillgänglighet till både läkarbesök och åtgärd/operation inom 60 dagar. Ojämlikheten bör analyseras. 70 procent av genomförda nybesök till läkare sker inom 60 dagar (Mål: 80 procent), vilket är en förbättring jämfört med 2014 (69 procent). Målet nås inom: Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Öron/näsa/hals. Målet nås inte inom: Allmänkirurgi/Urologi, Ögonsjukvården samt Ortopedi. 67 procent av påbörjade åtgärder/operationer sker inom 60 dagar (Mål: 80 procent), vilket är en försämring jämfört med 2014 (74 procent). Målet nås inom: Barnsjukvården. Målet nås inte inom: Obstetrik/Gynekologi, Ortopedi, Öron/Näsa/Hals/Käk, Ögonsjukvård, Allmänkirurgi/Urologi. Obstetrik/Gynekologi är dock nära att nå målet. 89 procent av besök inom BUP sker inom 30 dagar så målet nås i det närmaste på total nivå (Mål: 90 procent). I Gällivare och i Luleå Boden har tillgängligheten försämrats jämfört med 2014 (91 procent). Patienterna i Luleå-Boden har lägst tillgänglighet (79 procent), bakomliggande orsaker bör analyseras för att finna förbättringsmöjligheter. 81 procent av fördjupade utredningar/behandling inom BUP sker inom 30 dagar och målet nås på total nivå (Mål: 80 procent). Tillgängligheten på de olika orterna i länet varierar något. I Kalix får 100 procent av patienterna fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar, I Luleå Boden, där de flesta patienter återfinns, når 78 procent av patienterna vård inom 30 dagar. Väntetiden för patienterna på nybesök för neuropsykiatrisk utredning vid LSS har minskat med tre månader jämfört med 2014 men uppgår fortfarande till 665 dagar. 17

18 Jämlik och effektiv hälso- och sjukvård Bland framgångsfaktorerna för att nå målet om en jämlik och effektiv hälso- och sjukvård samt hälsa är insatser för en hälsofrämjande och förebyggande vård. Uppföljningen visar: Samtliga patienter som ska opereras ska tillfrågas om rökning, dokumentation sker dock i liten omfattning (se nedan). Ortopedin kräver rökstopp. Totalt 7 procent av patienterna inom Allmänkirurgi/Urologi samt inom Öron/Näsa/Hals/Käk blir tillfrågade om levnadsvanor, 6 procent inom ögonsjukvård. Övriga verksamheter har ingen eller få dokumenterade samtal om levnadsvanor. Allmänkirurgi/Urologi har högst andel återinskrivningar under 2015 där totalt 13 procent av patienterna återinskrivs oplanerat, vilket är något lägre än Under en av tre mätperioder (ett tertial) når 3 av 6 verksamheter målet att minska återinskrivningarna. Barnsjukvården klarar av att minska återinskrivningarna under två av tre mätperioder. Täckningsgraden för mammografi i länet är 86 procent, vilket är högre än 2014 (84 procent). Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Bland framgångsfaktorerna för att nå målet om en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård är insatser som bygger på vetenskap och erfarenhet. Uppföljningen visar: Diagnossättningsgraden för läkarbesök är hög inom alla verksamheter och flertalet når målet om 100 procent. Anestesi/Operation/Intensivvård har lägst diagnossättningsgrad (88 procent). Majoriteten av verksamheterna har bra resultat även vad gäller diagnossättning av besök hos övrig vårdpersonal, LSS och Barnsjukvård ligger dock på en låg nivå (25 procent respektive 43 procent). De verksamheter som brister i diagnossättningsgrad bör åtgärdas. Dokumentation av riskbedömningar har successivt ökat under året men här finns stor förbättringspotential. Totalt 21 procent av divisionens inneliggande patienter över 70 år har riskbedömts och dokumenterats i Senior Alert. Inom Allmänkirurgi/Urologi - Öron/Näsa/Hals/Käk riskbedöms 34 procent inom målgruppen. Ortopedin är en av verksamheterna med stor andel patienter i målgruppen men låg andel dokumenterade riskbedömningar (5 procent). Täckningsgraden i Svenska palliativregistret ligger på 43 procent, en försämring jämfört med 2014 (46 procent) och för att nå målet om 70 procent bör registreringen öka. Förskrivningen av antibiotika: o Den totala antibiotikaförskrivningen inom Länssjukvården har ökat under senare delen av 2015, vilket är en vändning i en sedan 2013 nedåtgående trend. Främsta förskrivare är Allmänkirurgi/Urologi. o Under 2014 ökade förskrivningen av antibiotika till barn. Under 2015 mattas ökningen av och en försiktig minskning kan konstateras under årets senare del. o Antibiotikaförskrivningen till äldre har minskat under perioden Under senare delen av 2015 ses en ökad förskrivning. Störst ökning ses inom Ortopedin. Antalet patienter som förskrivs läkemedel med risk för beroendeutveckling har successivt ökat inom Länssjukvården sedan Ortopedin skriver ut läkemedel med risk för beroendeutveckling till flest antal patienter och har ökat med 13 procent sedan Barnsjukvården har ökat med 44 procent och Öron/Näsa/Hals/Käk med 33 procent. Totalt 3 procent av patienterna, 75 år eller äldre med minst fem läkemedel, har under perioden en dokumenterad läkemedelsberättelse. Mindre än 1 procent har dokumenterad läkemedelsgenomgång. Ett divisionsövergripande utvecklingsarbete ska påbörjas under 2016 för att öka kvalitet och säkerhet i läkemedelsbehandlingen. Resultatet ska fortlöpande följas vid löpande resultatuppföljning och dialoger under