Vårdval Norrbotten uppföljning jan-aug 2014

Transkript

1 Vårdval Norrbotten uppföljning jan-aug 204 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes januari 200 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvalitativt god primärvård utifrån landstingets beställning. Hälsocentralerna ska erbjuda en trygg och säker vård och uppfylla samma krav på kvalitet, kompetens och tillgänglighet. Den januari 204 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en division för närsjukvård och en för länssjukvård. I den nya organisationen delas närsjukvården in i fem olika områden: Gällivare, Kalix, Kiruna, Luleå-Boden och Piteå närsjukvårdsområde. Beställar- och analysenheten sammanställer delårs- och årsrapporter med resultatuppföljning. Det finns ett antal indikatorer som följs. Resultaten för primärvård redovisas grupperade per närsjukvårdsområde. Resultaten finns tillgängliga kontinuerligt och transparent i landstingets datalager för samtliga hälsocentraler. Listningsläget och ekonomisk redovisning är transparent och finns tillgängliga för hälsocentraler via landstingets listningssystem Lisa. Sammanställning av resultat per tertial och år tillhandahålls närsjukvårds- och hälsocentralsledning. Allmänt I Norrbotten finns totalt 33 hälsocentraler. Inom vårdvalet drivs 30 hälsocentraler i egenregi och tre drivs av privata företag: Cederkliniken i Piteå, (Praktikertjänst AB), Vittangi vårdcentral (Praktikertjänst AB) och Adviva Hälsocentral AB i Gällivare. Vittangi vårdcentral upphandlad enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Det innebär således att 90 % av hälsocentralerna drivs av landstinget. Den sista augusti 204 hade 0 28 personer gjort ett aktivt val. Andelen som gjort ett aktivt val har ökat från 36 % (3/8 203) till 44 % (3/8 204). Andelen av befolkningen som får sin primärvård via en privat leverantör är 8 %. Länssnitt för antalet listade per hälsocentral är Tio hälsocentraler har fler än listade och sju hälsocentraler har färre än listade. Vittangi vårdcentral och Arjeplog hälsocentral är länets minsta hälsocentraler och Stadsviken med drygt listade är länets största hälsocentral. De hälsocentraler som ökat mest sedan årsskiftet är Stadsviken, Cederkliniken, Adviva, Hortlax och Sandens hälsocentraler. Hälsocentraler som tappat flest listade sedan årsskiftet är Laponia, Piteå och Björknäs hälsocentraler. Vårdpengen bygger på ålderskapitering, socioekonomiskt index (CNI) samt på vårdtyngd (ACG). Vårdpengen fördelas till 65 % efter ålderskapitering, 0 % CNI och 25 % ACG. Ålderskapiteringskvot beror på ålderssammansättningen av listade personer. Kapiteringskvoten ligger mellan 0,75 (Porsöns hälsocentral) och,4 (Piteå hälsocentral), länssnitt är,0. Care Need Index (CNI) är ett hjälpmedel som, med utgångspunkt från socioekonomiska förhållanden, identifierar risk för ohälsa och är till hjälp för dimensionering av vårdersättningen. Uppgifterna för CNI hämtas månadsvis från Statistiska centralbyrån (SCB). CNI varierar mellan 0,72 (Gammelstads hälsocentral) och,2 (Överkalix hälsocentral), länssnitt är,0. ACG (Adjusted Clinical Groups) är ett verktyg som kan användas såväl för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen som för att fördela resurser efter vårdtyngd. ACG bygger på att de diagnoser som har registrerats under en tidsperiod bakåt i tiden avgör individernas sjuklighet och behovet av insatser från sjukvården. ACG-kvoten varierar mellan 0,69 (Porsöns hälsocentral) och,8 (Adviva hälsocentral), länssnitt är,0.

2 Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund Gammelstad Hertsö Mjölkudden Porsön Råneå Sanden Stadsviken Örnäset Adviva Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Graniten Malmen Vittangi 9 SEPTEMBER 204,4,2 0,8 0,6 0,4 0,2 0 ålderskvot CNI ACG Gällivare Kalix Kiruna uppföljning Diagram. Ålderskapiteringskvot, CNI-kvot, ACG-kvot, hälsocentraler i Gällivare, Kalix och Kiruna närsjukvårdsområde,4,2 0,8 0,6 0,4 0,2 0 ålderskvot CNI ACG Luleå-Boden Diagram 2. Ålderskapiteringskvot, CNI-kvot, ACG-kvot, hälsocentraler i Luleå-Boden närsjukvårdsområde 2

3 Arjeplog Arvidsjaur Cederkliniken Furunäset Hortlax Norrfjärden Piteå Älvsbyn Öjebyn 9 SEPTEMBER 204,4,2 0,8 0,6 0,4 0,2 0 ålderskvot CNI ACG Piteå Diagram 3. Ålderskapiteringskvot, CNI-kvot, ACG-kvot, hälsocentraler i Piteå närsjukvårdsområde Resultat I denna rapport ges en kort beskrivning av utfallet av indikatorerna på länsnivå och några kommentarer till resultaten. Det finns en särskild bilaga där resultaten presenteras per hälsocentral. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientupplevd kvalité Nationell Patientenkät genomförs inom primärvård under hösten, resultaten redovisas därför i årsrapporten. Åtta av indikatorerna i nationella patientenkäten (gäller läkarbesök) ingår i de uppföljningsparametrar som används inom Vårdval Norrbotten. Resultaten redovisas i form av ett viktat värde (PUK= patientupplevd kvalitet 0-00) för enheten. Hälsocentralers resultat finns också tillgängliga och jämförbara på Kontinuitet Många olika undersökningar påvisar att patienter skattar kontinuitet högt. En indikator som följs i vårdvalet är läkarkontinuitet för patienter med många besök. Måttet beskriver hur stor andel av patienter med tre eller fler läkarbesök under en 2 månaders period har haft minst 65 % av läkarbesöken hos samma läkare. Länssnittet är 37 % och resultaten varierar mellan 2 % och 63 %. Det har skett en liten förbättring gällande de hälsocentraler som hade sämsta resultaten vid förra rapporteringen, länssnittet ligger dock på samma nivå. Hälsocentraler med vakanser på läkartjänster har de lägsta kontinuitetsresultaten. Vakanser är dock inte enda orsaken till låg kontinuitet utan även hälsocentralens arbetssätt och prioritering har betydelse för resultaten. Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård Vårdgarantin Vårdgarantins 0:a och 7:a omfattar primärvården. Genomsnittlig telefontillgänglighet under årets första åtta månader ligger på 88,4%, detta är en försämring jämfört med resultat från årets första fyra månader, då var resultatet 89,5%. Nästan hälften (5 av 33) av hälsocentraler har en telefontillgänglighet på 95 % eller bättre. Det finns ett antal hälsocentraler som har låga resultat 3

4 gällande telefontillgänglighet. Norrfjärdens, Öjebyns, Piteå, Furunäsets, Älvsbyns och Porsöns hälsocentraler har genomsnittligt resultat på 80 % eller lägre. Genomsnittlig tillgänglighet på läkarbesök inom sju dagar ligger på 92,8% under årets åtta månader. Detta är något bättre än resultatet under årets fyra första månader som var 9,6%. Några hälsocentraler har tydliga svårigheter att leva upp till vårdgarantin gällande läkarbesök inom sju dagar. Laponia, Överkalix, Älvsbyns och Gammelstads hälsocentraler har genomsnittligt resultat på 85 % eller lägre. Beställar- och analysenheten kontaktar berörda hälsocentraler med begäran om analys och åtgärder för att erbjuda bättre tillgänglighet enligt vårdgarantin. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Riskbedömning avseende levnadsvanor och åtgärd vid konstaterad risk (riskgrupper) Sjukdomsförebyggande verksamhet har varit ett fokusområd inom vårdvalet under de senaste åren. Detta är även kopplat till viss prestationsbaserad ersättning inom vårdvalet. Från och med detta år är målgruppen för åtgärder två riskgrupper. Den ena gruppen är patienter med diabetes, högt blodtryck och/eller övervikt. Den andra gruppen handlar om patienter med psykisk ohälsa (depression, ångest och sömnstörning). Indikatorer som följs gäller andel patienter med dokumenterad riskbedömning (alkohol, fysisk aktivitet, matvanor och tobak) samt andel åtgärder enligt riktlinjer vid konstaterat risk. Resultaten hitintills visar att hälsocentraler i större utsträckning arbetar med riskbedömning gällande diagnoser diabetes, högt blodtryck och övervikt än diagnoser som tillhör gruppen inom psykisk ohälsa. Det förekommer i relativt stor utsträckning att riskbedömning görs gällande fysisk aktivitet, matvanor och tobak. Andel dokumenterad riksbedömning gällande alkoholvanor är lägre än övriga levandsvanor. Mål för indikatorn är att riskbedömning gällande levnadsvanor ska uppgå minst till 35 % (länssnittet 203) och för åtgärder vid konstaterad risk ska uppgå till minst 3 % (länssnittet 203). Hälsocentraler kan följa sina resultat kontinuerligt, sammanfattande redovisning av resultat och det ekonomiska utfallet sker i årsrapporten. FaR och tobaksavvänjning Vårdval Primärvård innehåller sedan några år också tre prestationsbaserade indikatorer inom levnadsvanor som inte riktar sig enbart mot riskgrupper. Dessa är förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) samt uppföljning av förskrivning och kvalificerad tobaksavvänjning. Under årets först åtta månader har FaR förskrivits och 623 uppföljningar har genomförts. Antalet FaR har minskat jämfört med tidigare år med nästan 30 %. Kvalificerad tobaksavvänjning ligger på samma nivå som tidigare år, under årets första åtta månader har 499 kvalificerade tobaksavvänjningar genomförts. Hälsosamtal För att ytterligare förstärka det förebyggande området fick leverantörerna ett befolkningsinriktat hälsouppdrag från och med 203. Hälsosamtal skall erbjudas till alla listade som under året fyller 30 år. Från och med detta år skall också 40, 50 och 60 åringar erbjudas ett strukturerat hälsosamtal. Folkhälsocentrum har tagit fram ett koncept för hälsosamtalet samt utbildat primärvårdens personal som ska genomföra samtalen. Sammanlagt har 053 hälsosamtal genomförts under årets första åtta månader. Det är stor variation på hur hälsocentralerna kommit igång med samtalen. Några hälsocentraler har haft bara några enstaka dokumenterade samtal under årets första åtta månader. Flest samtal har Gammelstads och Stadsvikens hälsocentraler genomfört. Under årets första åtta månader har 8,5 % av aktuella åldersgrupper deltagit i ett hälsosamtal på någon av länets hälsocentraler. Flest hälsosamtal (394) har genomförts i åldersgruppen 60 år, vilket innebär 2 % av åldersgruppen. De övriga åldersgrupperna har lägre andel genomförda hälsosamtal (50-åringar har 8 %, åldersgruppen 40 åringar 6 % och i åldersgruppen 30 åringar 8 % ). 4

5 MHV och BHV För mödra- och barnhälsovård finns nationella basprogram som ska följas. Länsenhet för Mödra- och barnhälsovård sammanställer en särskild årsrapport med resultat för ett flertal indikatorer för mödraoch barnhälsovård. En separat hälsosamtal genomförs i snitt med 74 % av de inskrivna i MHV. Hälsocentraler ska göra ett hembesök hos familjer med ett nyfött barn. Det finns en stor variation på hälsocentralers resultat, från 6 % till 95 %, länssittet är 55 %. Depressionsscreening för nyförlösta mödrar görs i snitt i 49 %, det finns stora variationer inom länet. Det finns samverkan mellan hälsocentraler i Kalix därför är redovisade resultat för Kalix hälsocentral de totala resultaten för både Grytnäs och Kalix hälsocentraler. I Kiruna finns samverkan mellan Malmens och Granitens MHV, vilket förklarar de saknade resultaten på Malmen gällande hälsosamtal på MHV. Effektiv hälso- och sjukvård Återinskrivningar Under 204 är arbetet med vårdtunga patienter ett prioriterat område och därför utökades ersättningen inom vårdvalet med 4,3 mkr, samtidigt infördes ett avdrag av oplanerade återinskrivningar. Detta innebär att de hälsocentraler som inte minskar antalet oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar med minst 0 % får ett avdrag som motsvarar % av vårdpengen. De åtta hälsocentraler som har lägst andel oplanerade återinskrivningar erhåller dock inget avdrag. Avdraget görs tre gånger per år (per sista april, per sista augusti och per sista december) och bedöms på de senaste fyra månadernas resultat jämfört med samma period föregående år. 4 hälsocentraler nådde resultat som innebar att de inte fick avdrag av vårdpengen per sista augusti. Undvikbar slutenvård Indikatorn undvikbar slutenvård omfattar vårdtillfällen orsakade av ett antal utvalda diagnoser som väl skötta i öppenvård, bedöms kunna undvikas inom slutenvården. Indikatorn mäter antalet vårdtillfällen med huvuddiagnos som klassas som undvikbara slutenvårdsdiagnoser i förhållande till totala antalet vårdtillfällen. Länssnittet för årets första åtta månader är 9,9 % att jämföra med 0,% för samma period år 203. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Psykisk ohälsa Primärvården är första instans och bas för vård av psykisk ohälsa. Indikator för psykisk ohälsa mäter antal patienter med diagnoser inom diagnosgrupperna för psykisk ohälsa som besökt sin hälsocentral under de senaste 2 månader. I genomsnitt 2 % av listade hade besök med dokumenterad diagnos inom psykisk ohälsa. Det finns en variation mellan 5 % och 9 % mellan hälsocentralers resultat. Vanligaste förekommande diagnoser är depression och ångest. Det är fler kvinnor än män som besökt hälsocentralen och har dokumenterad diagnos inom psykisk ohälsa. Demens, uppföljning Indikatorn mäter hur stora andel av de som besökt hälsocentralen under ett år och fått demens-diagnos får ett uppföljningsbesök hos läkare inom ½ år. Länssnittet är 52 %. Detta innebär att nästan hälften av patienter med demens-diagnos inte får ett uppföljningsbesök hos läkare. Det kan dock innebära att uppföljningen sköts på annat sätt ex. via besök hos annan vårdgivarkategori. 5

6 Diagnossättningsgrad Diagnosdokumentation är dels viktigt för informationsöverföring och dels för verksamhetsuppföljningen. Läkare har en lång tradition av dokumentation av diagnos och läkarbesöken är i hög grad diagnossatta, länssnittet ligger på 93 %, detta är en förbättring jämfört med förra rapporteringen då länssnittet var 89 %. Övriga vårdgivare har inte samma långa tradition av dokumentation av diagnoser. Länssnittet för diagnossättningsgrad ligger på 67 % för besök hos övriga vårdgivarkategorier. Resultatet ligger på samma nivå som vid förra rapporteringen. Det är fortsatt en stor variation på resultaten, diagnossättningsgrad per hälsocentral varierar mellan 24 % och 96 %. Diagnossättningsgrad är en indikator som beskriver andelen diagnossatta besök, det beskriver inte kvalitén i diagnossättning. För en bra uppföljning krävs att diagnoser beskriver patientens tillstånd och inte enbart vårdåtgärd. De fördjupade dialogerna visar att det finns skäl att förbättra diagnoskvalitén. Läkemedel Antibiotika 250 målet (länets målsättning<250 antibiotika recept/ 000 invånare helår 204) följs på enhets-, divisions- och länsnivå. En fortsatt gynnsam utveckling under årets åtta första månader kan konstateras. Antalet varurader antibiotika per 000 listade hämtade från apoteket och som är förskrivna av hälsocentraler har sjunkit från 0 (första halvåret 203) till 99 (första halvåret 204). Antibiotikaförskrivningen till äldre visar också en fortsatt gynnsam utveckling. Till länets 80 åringar eller äldre var den totala antibiotika förskrivningen 2 % lägre under årets första halvår jämfört med motsvarande period 203. Till barn under 6 år var antibiotikaförskrivningen totalt 4 % lägre under första halvåret 204 jämfört med samma period 203. Målsättningen är att en hög andel (80 %) av antibiotika till barn är smalt/riktat, detta för att minska risken för resistensutveckling. Andelen smalt/riktat antibiotika har sjunkit, länssnittet är 73 % under årets första åtta månader för att jämföra med samma period 203 då andelen var 74 %, Sedan år 20 följs förskrivningen av läkemedel med risk för beroendeutveckling, uppdelat i tre undergrupper. Det totala antalet individer i Norrbotten som fått sådana recept utskrivna har legat konstant på ca Kvartal / 204 redovisade den högsta siffran någonsin, knappt individer, kvartal 2/204 har antalet individer åter sjunkit, men ligger fortfarande högre än motsvarande period 203. Huvudsaklig förskrivning (55 %), liksom tidigare, till åldersgruppen >65 år, vilket torde vara medicinskt ändamålsenligt. Nästan 2/3 av förskrivningen sker till kvinnor. Det finns relativt stora lokala variationer gällande förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling. Detta faktum samt att förskrivningen totalt ökar över tid bör även fortsättningsvis uppmärksammas. Sammanfattande resultat Patientfokuserad hälso- och sjukvård Kontinuitet för mångbesökare gällande läkarbesök varierar mellan 2 % och 63 %, länssnittet är 37 %. Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård Genomsnittlig telefontillgänglighet under årets första åtta månader ligger på 88,4 % och genomsnittlig tillgänglighet på läkarbesök inom sju dagar ligger på 92,8%. Vissa hälsocentraler har en oacceptabelt låg telefontillgänglighet. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser 8,5 % av berörda åldersgrupper har genomfört hälsosamtal, flest i den äldsta åldersgruppen (60-åringar). Förskrivning av FaR minskar jämfört med tidigare år. Alla hälsocentraler når inte ännu målen gällande levnadsvanearbete riktat mot riskgrupper. Effektiv hälso- och sjukvård 4 av 33 hälsocentraler klarade målet för oplanerade återinskrivningar. 6

7 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Nästan häften av patienter med demens-diagnos har inte haft ett uppföljningsbesök hos läkare ½ år efter konstaterad diagnos. Diagnossättningsgrad på läkarbesök och vårdgivarbesök är relativt högt, länssnitt på läkarbesök 93 % och på övriga vårdgivarbesök 67 %. Det finns förbättringspotential gällande diagnoskvalité för att säkra en tillförlitlig uppföljning. Fortsatt gynnsam utveckling inom antibiotika förskrivning Förskrivning av läkemedel med risk för beroende ökar över tid och det finns lokala och könsmässiga skillnader som bör uppmärksammas. 7