Fördjupade dialoger - Vårdval Primärvård Norrbotten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupade dialoger - Vårdval Primärvård Norrbotten"

Transkript

1 Fördjupade dialoger - Vårdval Primärvård Norrbotten Bakgrund I Norrbottens läns landsting infördes vårdval inom primärvården från 1 januari I nuläget finns 34 hälsocentraler, varav fyra i privat regi. Beställare och leverantörer har ett gemensamt ansvar och intresse för en väl fungerande dialog och uppföljning av verksamheten. Utgångspunkten för detta arbete ska vara en ömsesidig strävan att uppnå en förtroendefull relation mellan parterna. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för de mål, inriktningsmål och strategier som anges i landstingsstyrelseplanen samt beställningen. Från och med 2013 genomför beställaren fördjupade dialogmöten med 12 hälsocentraler varje år. Valda hälsocentraler Under hösten 2015 har fördjupade dialoger genomförts med Arjeplogs hälsocentral, Cederkliniken, Grytnäs hälsocentral, Laponia hälsocentral, Malmens hälsocentral och Vårdcentralen NorraHamn. Tillvägagångssätt Inför dialogmötet skickades en elektronisk uppföljningsblankett till respektive verksamhetschef. I denna uppmanades verksamhetschefen besvara en del basfakta gällande hälsocentralens verksamhet. Beställar- och analysenheten sammanställde ett material med uppgifter hämtade från det gemensamma statistiksystemet samt nationella patientenkäten. Även uppgifter från verksamhetsspecifika områden inhämtades. Presentationsmaterialet som utgjorde underlaget på dialogmöten skickades till respektive verksamhetschef innan dialogmötet. Varje dialogmöte omfattade en tre timmars träff där beställaren representerades av t.f. beställarchef, medicinsk sakkunnig och planeringsstrateg. Medicinsk sakkunnig deltog inte i dialogmötet i Arjeplog. Hälsocentralerna representerades av verksamhetschef, medicinsk rådgivare samt på vissa hälsocentraler också ytterligare någon/några personer som respektive verksamhetschef hade utsett. Närsjukvårdscheferna var inbjudna, och deltog i möten gällande Malmens och Laponia hälsocentraler. Beställar- och analysenheten har sammanställt en rapport till respektive hälsocentral och tydliggjort aktuella förbättringsområden. Verksamhetschefer har getts möjlighet att faktagranska rapporten. Beställar- och analysenheten har begärt en återrapportering kring förbättringsområdena från respektive hälsocentral sex månader efter genomförd fördjupad dialog. 1

2 Sammanfattande bedömning av aktuella hälsocentraler Arjeplogs hälsocentral Arjeplogs hälsocentral är till antalet listade länets minsta hälsocentral, men kommunens yta är stort. Att bedriva primärvård i glesbygden innebär speciella omständigheter. Hälsocentralen har nära och väl fungerande samverkan med kommunen ex. tjänsteköp av obs-platser och sköterskebemanning på jourtid. Samverkan sker också med Arvidsjaurs hälsocentral i from av gemensam ledning och vissa delade tjänster. Arjeplogs hälsocentrals stora utmaning är läkarbemanning. Hälsocentralen har idag en ordinarie distriktsläkare, därutöver finns en läkare på deltid som ansvarar för patienter på särskilda boenden, och utbildningsläkare. Stafettläkare anlitas, men tillgången har blivit sämre. I övrigt är personalsituationen bra och många av de anställda har arbetat länge på hälsocentralen. En liten hälsocentral har en sårbarhet och det krävs en flexibelitet av all personal. Under vintehalvåret flerdubblas befolkningen i Arjeplog. Biltestverksamhet är betydande för orten, men ställer också krav på sjukvården. Hälsocentralen har låga resultat gällande uppföljning hos läkare för patienter med demens-diagnos, detta är ett förbättringsområde. Det finns förbättringspotential gällande läkemedelsförskrivning, detta kan även ha en positiv effekt ekonomiskt för hälsocentralen. Diagnoskvalité är ytterligare ett område att arbeta med, för att ge ett bra underlag för verksamhetsuppföljning bör diagnoser som beskriver patientens sjukdomstillstånd användas i större omfattning. Cederkliniken Cederkliniken, som är en del av Praktikertjänst AB, startade sin verksamhet Hälsocentralen växte relativt snabbt och Sensias konkurs 2013 innebar att antalet listade ökade kraftigt under en kort tid. Enligt ledningen väljer patienter att lista sig på Cederkliniken för den personal som finns att tillgå. Detta kan gälla läkare, men också ex. diabetessköterska eller tillgång till samtalsterapeuter. Cederkliniken har omfattande MHV och BHV verksamhet och resultaten på de indikatorer som följs inom dessa verksamhetsområden är goda. Cederkliniken har arbetat med förbättringar inom ex. diabetsvård, demens och uppföljning av de patienter som skrivs ut från sjukhuset. Samverkan med landstingsdrivna hälsocentraler har utvecklats under åren. Cederkliniken framför synpunkter gällande landstingets kompensation till egen regin. Krav ställs på kompensation till privata hälsocentraler på motsvarande sätt. Utgångspunkten är att hälsocentraler verksamma på samma ort och med samma uppdrag ska behandlas lika. Cederkliniken arbetar för att vara en utbildningshälsocentral och är måna om kompetensförsörjning generellt. Synpunkter framförs angående landstingets hantering av AT-läkare, både antalet AT-platser och attityden mot de sökande. Cederkliniken har förbättringspotential gällande att nyttja statistik och verksamhetsuppföljning som finns tillgängliga i landstingets datalager. Telefontillgänglighet har tidigare varit ett bekymmer för hälsocentralen. Resultaten har förbättrats, men det är angeläget att hålla kontroll över telefontillgängligheten så att den nivån som nu nåtts kan bibehållas. Cederkliniken har prioriterat bort hälsosamtalen under detta år. Det är dock ett krav att hälsosamtal ska erbjudas enligt fastställt koncept. Det är ett förbättringsområde för hälsocentralen. 2

3 Grytnäs hälsocentral Grytnäs hälsocentral är en av två landstingsdrivna hälsocentraler i Kalix. Hälsocentralen har en stabil personalsituation och är uppskattad av befolkningen. En del av verksamhet är samorganiserad med Kalix hälsocentral ex. MHV och BHV. Samverkan med kommun fungerar bra gällande barn- och ungdomsverksamhet, däremot har inte hemsjukvårdens övergång till kommunen skett helt friktionsfritt, det finns frågor som behöver redas ut. Grytnäs hälsocentral har över lag goda resultat gällande de indikatorer som beställaren följer. Förbättringspotential finns när det gäller förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling. Arbete med levnadsvanor riktad mot riskgruppen psykisk ohälsa är ett annat förbättringsområde. Diagnoskvalité har förbättringspotential, för att ge ett bra underlag för verksamhetsuppföljning bör diagnoser som beskriver patientens sjukdomstillstånd användas i större omfattning. Laponia hälsocentral Laponia hälsocentral har funnits sedan juni 2013 då de två landstingsdrivna hälsocentralerna på orten, Malbergets och Forsens hälsocentraler, slogs samman. Laponia hälsocentral finns i nyrenoverade lokaler inom sjukhusområdet. Laponia hälsocentral har känt av konkurrensen av den privatägda Adviva hälsocentral som finns som granne i samma fastighet. Antalet listade i landstingsdriven verksamhet har blivit färre, men samtidigt har konkurrensen varit en sporre att både förbättra och utveckla sin verksamhet och att marknadsföra det fria vårdvalet. Laponia hälsocentral har god telefontillgänglighet, men tillgänglighet till läkarbesök ligger under länssnittet. Läkarkontinuitet för patienter som besöker ofta hälsocentralen är ett förbättringsområde för Laponia hälsocentral. Hälsocentralen har haft brist på distriktsläkare och för att få en långsiktigt tryggad kompetansförsörjning har hälsocentralen satsat på att bli en utbildningshälsocentral. För närvarande finns fem ST-läkare anställda. Det finns förbättringspotential gällande barnhälsovård ex. hembesök hos familjer med nyfött barn och depressionscreening. Diagnoskvalité är ytterligare ett område att arbeta med, för att ge ett bra underlag för verksamhetsuppföljning bör diagnoser som beskriver patientens sjukdomstillstånd användas i större omfattning. Malmens hälsocentral Malmens hälsocentral är en av två landstingsdrivna hälsocentraler i Kiruna. Hälsocentralerna, som lokalmässigt finns inom sjukhuset, kommer att slås ihop till en hälsocentral vid årsskiftet. Malmens hälsocentral har haft drygt listade, men har tappat ca 800 listade till nystartade Norrskenets hälsocentral som har filial i Kiruna. Malmens hälsocentral har under en lång tid haft få eller inga fast anställda distriktsläkare. Relativt bra kontinuitet har dock kunnat ordnas genom återkommande stafettläkare. Telefontillgänglighet har varit problematiskt under en lång period. Ett flertal förbättringsåtgärder har genomförts för att åstadkomma bättre telefontillgänglighet. Det är viktigt att detta arbete fortsätter. Resultaten i nationella patientenkäten är lägre än i övriga länet. Detta kan tolkas som bristande förtroende för primärvården. Det är viktigt att hälsocentralen arbetar med förbättringar som skapar förtroende hos befolkningen. Diabetesvården är ytterligare ett förbättringsområde för Malmens hälsocentral. 3

4 Vårdcentralen NorraHamn Vårdcentralen NorraHamn, som drivs av Praktikertjänst AB, startade sin verksamhet i november Idag finns ca 4200 listade på vårdcentralen, majoriteten (85 %) är aktivt listade. Ledningens bild är att många som valt att lista sig på vårdcentralen har gjort det p.g.a. missnöje med sin tidigare hälsocentral för ex. tillgänglighet. Vårdcentralen har hitintills kunnat erbjuda en bra läkarkontinuitet för patienter. Personal med kompetens inom samtalsterapi har anställts för att möta de många patienter med psykisk ohälsa som listat sig på vårdcentralen. Vårdcentralen har för närande länets högsta ACG-kvot (som beskriver förväntat sjukvårdsbehov). Anledning till detta tros vara att vårdcentralen har varit bra på att dokumentera diagnoser, och att de som listar sig på en ny hälsocentral är också aktiva och söker vård. Det är naturligt att dokumentera de diagnoser som är aktuella när patienten är ny på hälsocentralen. Vårdcentralen NorraHamn har förbättringspotential gällande att nyttja statistik och verksamhetsuppföljning som finns tillgängliga i landstingets datalager. Resultaten inom MHV och BHV ligger under länssnittet och bör förbättras. Ytterligare ett område för förbättring är förskrivning och uppföljning av läkemedel med risk för beroendeutveckling Generella synpunkter Dialogmötena har gett en god möjlighet till fördjupad dialog om utvalda hälsocentralernas verksamhet. Detta har mottagits positivt och utgör en viktig del i förbättringsarbetet. Kompetensförsörjning är en aktuell fråga hos samtliga hälsocentraler. Läkarbemanning både på kort sikt och på lång sikt engagerar hälsocentraler. Vissa hälsocentraler har under en lång tid varit beroende av stafettläkare. De arbetar med olika lösningar för att komma ifrån stafettberoendet. En erfarenhet är att det blivit betydligt svårare att få tag på utbildade specialister i allmänmedicin som stafettläkare. Det framförs synpunkter på landstingets hantering av utbildningsläkare och antalet platser. Hälsocentraler har hitintills kunnat lita på en erfaren och stabil personalbemanning gällande övrig personal. Många hälsocentraler står inför generationsväxling och redan nu kan det vara svårt att få tag i kompetent personal vid ex. sjukfrånvaro. Hälsocentraler samverkar dels med den specialiserade vården och dels med kommuner. Informationsöverföring och vårdplanering för patienter som är aktuella på flera vårdnivåer är fortfarande ett tydligt förbättringsområde. Alla förändringar som genomfördes i samband med hemsjukvårdens övergång har inte ännu lösts på ett tillfredsställande sätt ex. informationsöverföring och kommunikation mellan primärvården och kommuner. Dessutom förefaller det vara olika tolkningar på vad den genomförda övergången innebär ansvarsmässigt. Det pågår diskussioner mellan primärvård och vissa kommuner, det finns frågor som behöver redas ut. Alla hälsocentraler har utbildad personal och kan erbjuda hälsosamtal riktade mot bestämda åldersgrupper. Antalet genomförda hälsosamtal har minskat under detta år jämfört med året före. Orsak till att hälsocentraler inte erbjuder hälsosamtal uppges vara prioritering av andra arbetsuppgifter som finns i primärvården eller personalbrist. Det framförs också synpunkter på att hälsosamtalen inte är viktiga eller att befolkningen inte är intresserad. 4

5 Levnadsvanearbete riktad mot två valda riskgrupper fungerar främst gällande patienter med diabetes, högt blodtryck och/eller övervikt. För dessa diagnosgrupper finns ett väl inarbetad och strukturerad arbetssätt, och levnadsvanearbete uppfattas viktigt. Den andra riskgruppen, psykisk ohälsa, har inte samma goda resultat utan det förefaller vara svårare att forma ett strukturerat arbetsätt som innefattar dokumenterat levnadsvanearbete. Mödra- och barnhälsovård har en lång tradition av struktur och att följa basprogram som finns. Det framkommer ändå skillnader i länet exempelvis när det gäller hembesök hos familjer med nyfött barn eller depressionscreening. Orsak till detta uppges främst vara resursbrist. Transparent redovisning är en av grundprinciper inom Vårdval Primärvård Norrbotten. Alla leverantörer har kontinuerligt tillgång till sina och de övriga hälsocentralers resultat dels via listningssystemet Lisa och dels via Datalagret. Det förefaller vara stora skillnader hur denna möjlighet tas tillvara för verksamhetsuppföljning och för förbättringsarbete. Vissa landstingsdrivna hälsocentraler efterlyser mer stöd från divisionen i uppföljning, implementering av nya rutiner och förbättringsarbete. Generellt uppges att trycket på primärvården har ökat under senaste åren och fortsätter att öka. Dels är känslan att patienter har stora förväntningar på vården ex. när det gäller tillgänglighet. Dels är uppfattningen att arbetsuppgifter flyttas från specialiserade vården till primärvården eller nya arbetsuppgifter läggs på primärvården utan föregående dialog. De privata hälsocentraler verksamma i länet efterlyser kompensation för förlustteckning som landstingsdrivna hälsocentraler får. Efter fem år med vårdval inom primärvård kan inte omställnings- eller anpassnings skäl åberopas. Hälsocentraler verksamma på samma ort och med samma uppdrag bör ha samma ekonomiska förutsättningar. Det framförs också synpunkter gällande samverkan mellan privata och lanstingsdrivna hälsocentraler. Det finns förbättringspotential inom detta område. För mer information hänvisas till respektive hälsocentrals rapport. 5

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga Vårdval Primärvård Uppföljning januari- augusti 2018 Resultatbilaga Gällivare Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Kiruna Norrskenet Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund

Läs mer

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- december Resultatbilaga

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- december Resultatbilaga Vårdval Primärvård Uppföljning januari- december 2018 Resultatbilaga Gällivare Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Kiruna Norrskenet Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund

Läs mer

Bilaga 1 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-augusti 2015

Bilaga 1 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-augusti 2015 Bilaga 1 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-augusti 2015 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla

Läs mer

Vårdval Norrbotten uppföljning jan-aug 2014

Vårdval Norrbotten uppföljning jan-aug 2014 Vårdval Norrbotten uppföljning jan-aug 204 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes januari 200 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer i vårdvalet,

Läs mer

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga Vårdval Norrbotten Uppföljning januari- augusti 2017 Resultatbilaga Gällivare Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Kiruna Norrskenet Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund

Läs mer

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- april Resultatbilaga

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- april Resultatbilaga Vårdval Primärvård Uppföljning januari- april 2018 Resultatbilaga Gällivare Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Kiruna Norrskenet Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund

Läs mer

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2015

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2015 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2015 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2016

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2016 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2016 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-augusti 2016

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-augusti 2016 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-augusti 2016 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Vårdval Primärvård, uppföljning januari-augusti 2017

Vårdval Primärvård, uppföljning januari-augusti 2017 Redovisande dokument Rapport Sida 1 (7) Vårdval Primärvård, uppföljning januari-augusti 2017 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet

Läs mer

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2016

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2016 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2016 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2017

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2017 Redovisande dokument Rapport Sida 1 (7) Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2017 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet

Läs mer

Vårdval primärvård uppföljning januari-april Resultatbilaga

Vårdval primärvård uppföljning januari-april Resultatbilaga Vårdval primärvård uppföljning januari-april 2019 Resultatbilaga Gällivare hc Jokkmokks hc Laponia hc Pajala hc Haparanda hc Kalix hc Överkalix hc Övertorneå hc Kiruna hc Norrskenets hc Bergnäsets hc Björknäs

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2013

Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2013 Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer i vårdvalet, oavsett

Läs mer

Vårdval Primärvård, uppföljning januari-december 2017

Vårdval Primärvård, uppföljning januari-december 2017 Redovisande dokument Rapport Sida 1 (9) Vårdval Primärvård, uppföljning januari-december 2017 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 med utgångspunkten att invånarna själva skall ges möjlighet

Läs mer

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2015

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2015 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2015 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Vårdval Primärvård, uppföljning januaridecember

Vårdval Primärvård, uppföljning januaridecember Redovisande dokument Rapport Sida 1 (11 Vårdval Primärvård, uppföljning januaridecember 2018 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Allmänt... 3 Vårdpeng... 4 Resultat... 6 En jämlik, jämställd

Läs mer

Vårdval Primärvård, uppföljning januari-april 2018

Vårdval Primärvård, uppföljning januari-april 2018 Redovisande dokument Rapport Sida 1 (11 Vårdval Primärvård, uppföljning januari-april 2018 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Allmänt... 3 Vårdpeng... 3 Resultat... 6 En jämlik, jämställd och

Läs mer

Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2012

Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2012 Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2012 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja vårdcentral. Alla aktörer i vårdvalet,

Läs mer

Vårdval Norrbotten Uppföljning jan- aug 2014

Vårdval Norrbotten Uppföljning jan- aug 2014 Vårdval Norrbotten Uppföljning jan- aug 2014 Resultatbilaga Landstingsdirektörens stab 1 16000 Antal listade 1/9 2014 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Gällivare Kiruna Luleå-Boden Landstingsdirektörens

Läs mer

Vårdval Norrbotten. Utbildning Landstingsfullmäktige 17 oktober Landstingsdirektörens stab ARBETSMATERIAL

Vårdval Norrbotten. Utbildning Landstingsfullmäktige 17 oktober Landstingsdirektörens stab ARBETSMATERIAL Vårdval Norrbotten Utbildning Landstingsfullmäktige 17 oktober 2013 ARBETSMATERIAL Agenda 1. Beställar- och analysenheten 2. Läget i Norrbotten 3. Vad tycker befolkningen om Vårdval Norrbotten? (Vårdbarometern)

Läs mer

Vårdval primärvård, uppföljning januari-april 2019

Vårdval primärvård, uppföljning januari-april 2019 Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Vårdval primärvård, uppföljning januari-april 2019 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Allmänt... 3 Vårdpeng/vårdvalsersättning... 3 Resultat... 5 Stöd

Läs mer

Verksamhetsresultat årsrapport 2012

Verksamhetsresultat årsrapport 2012 Verksamhetsresultat årsrapport 2012 Vårdval Norrbotten Landstingsdirektörens stab BILD 1 Antal listade per vårdcentral 31/12 2012 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Harads Björknäs Sensia Landstingsdirektörens

Läs mer

Fördjupad analys och handlingsplan

Fördjupad analys och handlingsplan Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa Varje dag lite bättre Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård 2014

Läs mer

2018 Vårdcentralen Gnesta. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Gnesta. Uppföljning av 2018 2018 Vårdcentralen Gnesta Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

7. Uppföljning och rapportering. Primärvårdsprogram 2016

7. Uppföljning och rapportering. Primärvårdsprogram 2016 1 (6) 7. Uppföljning och rapportering Primärvårdsprogram 2016 2 (6) 7. Uppföljning 7.1 Inledning Kvalitetsuppföljning, medicinsk revision, verksamhetsdialog och övrig analys av data från verksamheten,

Läs mer

Landstingsstyrelsens föredragningslista

Landstingsstyrelsens föredragningslista Landstingsstyrelsens föredragningslista Den 3 mars 2016 10.00-12.00: temasammanträde Året som gått sammanfattande analys och hur vi går framåt 13.00: Behandling av ärenden enligt föredragningslista Lokal:

Läs mer

2018 Achima Care Eskilstuna. Uppföljning av 2018

2018 Achima Care Eskilstuna. Uppföljning av 2018 2018 Achima Care Eskilstuna Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa

Läs mer

2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping. Uppföljning av 2018 2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också

Läs mer

Verksamhetsresultat årsrapport 2013

Verksamhetsresultat årsrapport 2013 Verksamhetsresultat årsrapport 213 Vårdval Norrbotten Antal listade per hälsocentral 31/12 213 16 14 12 1 8 6 4 2 BILD 2 1,2 Ålderkapiteringskvot 31/12 213 1,,8,6,4,2, BILD 3 CNI-kvot 31/12 213 1,2 1,,8,6,4,2,

Läs mer

Verksamhetsdialog våren 2019

Verksamhetsdialog våren 2019 1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling 02-28 Vårdvalsenheten Verksamhetsdialog våren 2019 Vårdcentral: ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2018 Merparten av återkopplingen

Läs mer

Hälsoval Jämtlands län

Hälsoval Jämtlands län Hälsoval Jämtlands län - ökar patientens valfrihet och inflytande i vården Varför hälsoval? Obligatoriskt för landstingen att från och med 2010 införa valfrihetssystem (vårdval) i primärvården. Lagen om

Läs mer

Framtidens primärvård Projekt

Framtidens primärvård Projekt Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Framtidens primärvård Projekt Innehållsförteckning 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2 Mål och

Läs mer

Landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 15 december 2015

Landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 15 december 2015 Landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 15 december 2015 Innehåll Aktuella händelser... 2 Varumärkes- och kännedomsundersökning... 2 Pulverbrevet till Sunderby sjukhus... 2 Asyl- och flyktingsituationen...

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

2018 Vårdcentralen Malmköping. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Malmköping. Uppföljning av 2018 2018 Vårdcentralen Malmköping Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att

Läs mer

Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre

Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre 1(6) 2019-06-12 HSN/568/2019 Karin Lindgren Läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdspolitiska avd Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre Övergripande kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämnden delar

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2016

Bilaga Uppföljning 2016 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Uppföljningsplan Beställning Primärvård 2018

Uppföljningsplan Beställning Primärvård 2018 Uppföljningsplan Beställning Primärvård 2018 Uppföljningen sker utifrån Regionsstyrelsens mål 2018-2020 A. Allmänna uppgifter B. En jämlik, jämställd och kvalitativt likvärdig verksamhet (perspektiv Verksamhet)

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Årsrapport för privata vårdgivare på nationella taxan 2018

Årsrapport för privata vårdgivare på nationella taxan 2018 Redovisande dokument Rapport Sida 1 (7 Årsrapport för privata vårdgivare på nationella taxan 2018 Sida 2 (7) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Allmänt... 3 Samverkansorganet... 4 Ersättningsetableringar...

Läs mer

Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014

Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014 Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014 Bakgrund Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård. Landstingsfullmäktige

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

2018 Vårdcentralen Mäster Olof. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Mäster Olof. Uppföljning av 2018 2018 Vårdcentralen Mäster Olof Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att

Läs mer

Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog

Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog VC Välj ut 2-3 områden som är extra viktiga att diskutera Välj ut 2-3 områden som är extra viktiga att diskutera Beställarorganisation Inför uppföljningsdialog

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2017

Bilaga Uppföljning 2017 Diarienr 1 (8) Bilaga Uppföljning 2017 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som

Läs mer

Förtydligande av kap. 3 Uppföljning i Regelbok för auktorisation, Vårdval Primärvård i Östergötland 2017

Förtydligande av kap. 3 Uppföljning i Regelbok för auktorisation, Vårdval Primärvård i Östergötland 2017 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Charlotte Sand 2017-03-20 Dnr: HSN 2016-470 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förtydligande av kap. 3 Uppföljning i Regelbok för auktorisation, Vårdval Primärvård i Östergötland

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

2018 Vårdcentralen Tunafors Eskilstuna. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Tunafors Eskilstuna. Uppföljning av 2018 2018 Vårdcentralen Tunafors Eskilstuna Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.

Läs mer

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete

Läs mer

Division Primärvård. En god hälsa hela livet. Division Primärvård

Division Primärvård. En god hälsa hela livet. Division Primärvård En god hälsa hela livet Bra bemötande- disposition 1 Hur följer vi resultaten? Vårdbarometern Patientenkät Ärenden i patientnämnden 2 Förbättringsarbete Etikprojektet Utbildningar Del av innehållet Ändrade

Läs mer

2018 Vårdcentralen Linden Katrineholm. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Linden Katrineholm. Uppföljning av 2018 2018 Vårdcentralen Linden Katrineholm Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020? Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020? Andel med bra självskattad hälsotillstånd bland befolkningen i Norrbotten, 18 80 år män och kvinnor, 2006-2008. Jämförelse länets kommuner med alla andra kommuner;

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 2 Hälsa Sjukvård Tandvård Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm

Läs mer

2018 Vingåker. Uppföljning av 2018

2018 Vingåker. Uppföljning av 2018 2018 Vingåker Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

2018 Vårdcentralen Unicare Strängnäs. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Unicare Strängnäs. Uppföljning av 2018 2018 Vårdcentralen Unicare Strängnäs Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till

Läs mer

Uppföljning Beställning Primärvård 2016

Uppföljning Beställning Primärvård 2016 Uppföljning Beställning Primärvård 2016 Uppföljningen sker utifrån Landstingsstyrelsens delmål 2016-2018 A. Allmänna uppgifter B. En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet (perspektiv Verksamhet)

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m 2013-09-01 - Länsövergripande ramavtal för läkarmedverkan i ordinärt boende Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Avtalsparter...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018 Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Stockholm, 2019-02-25 Ingemar Gustafsson Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel

Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Rebecka Husdal, med dr, diabetessamordnare Region Västmanland Syfte Att förbättra och bibehålla redan uppnådda mål enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Praktiska anvisningar Sjuksköterska Kerstin Jonskog- Bertilsson och Ann-Katrin Wilhelmson Informationsöverföringsgruppen

Läs mer

MÖTE SAMVERKAN NÄRSJUKVÅRD OCH KOMMUN I GÄLLIVARE

MÖTE SAMVERKAN NÄRSJUKVÅRD OCH KOMMUN I GÄLLIVARE MÖTE SAMVERKAN NÄRSJUKVÅRD OCH KOMMUN I GÄLLIVARE 2014-09- 11 Meddixgrupp Samverkan närsjukvård och kommun på enhetschefsnivå Möte Samverkan närsjukvård och kommun i Gällivare DELTAGARE Gällivare kommun

Läs mer

PRIMÄRVÅRDSPROGRAM 2018 REVIDERING AV REGELVERK, ERSÄTTNINGAR OCH KVALITETSMÅL. Inledning (Kompletteras med text från Regionplan )

PRIMÄRVÅRDSPROGRAM 2018 REVIDERING AV REGELVERK, ERSÄTTNINGAR OCH KVALITETSMÅL. Inledning (Kompletteras med text från Regionplan ) 1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten PRIMÄRVÅRDSPROGRAM 2018 REVIDERING AV REGELVERK, ERSÄTTNINGAR OCH KVALITETSMÅL Inledning (Kompletteras med text från Regionplan

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Oxelösund 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande Datum 2019-02-28 Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande Utifrån regionstyrelsens budgetplanering 2020 och inför beslut om verksamhetsplan och budget 2020-22 Regionstyrelsens beslut 2019-02-07 Inledning

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Torshälla 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3

Läs mer

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S)

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Presskonferens 18 maj 2015 Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Landstingsdirektör Hans Rönnkvist Åtgärder för en ekonomi i balans

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Uppföljning Smeden Eskilstuna

Uppföljning Smeden Eskilstuna Uppföljning 2016 Smeden Eskilstuna Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Förslag på en ny modern Psykiatri

Förslag på en ny modern Psykiatri 1(5) Förslag på en ny modern Psykiatri Bakgrund Område Psykiatri i Region Jämtland Härjedalen har under 2018 genomlysts i syfte att föreslå förändringar för en mer jämlik och effektiv vård för länets medborgare.

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Flen Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Box med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm

Box med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm Socialdepartementet Regeringsbeslut 2012-03-22 Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm I:3 S2011/9881/ /FS (delvis) S2012/2424/ /FS (delvis) Uppdrag att utbetala bidrag för utveckling av vårdvalssystemm

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Revisionens granskning av landstingets arbete med vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa. RS den 30 oktober 2018

Revisionens granskning av landstingets arbete med vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa. RS den 30 oktober 2018 Revisionens granskning av landstingets arbete med vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa. RS den 30 oktober 2018 Syfte och den övergripande frågan Landstingets revisorer har låtit granska hur

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2014

Bilaga Uppföljning 2014 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall

Läs mer

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Framtidens Hälso- och sjukvård Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Framtidens utmaningar En snabb utveckling Förväntningar på hälso- och sjukvården Stort rekryteringsbehov Folksjukdomar Global sårbarhet

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer